Ny vecka och denna månadens sista dag. Jobb har jag en hel del av denna veckan. Helgen också. Man får fortsätta att jobba. Nästa vecka blir betydligt "softare". Det ska bli skönt eftersom varje vecka i november har varit jäkligt seg att ta sig igenom. Det har nästan alltid varit något som har känts jobbigt varje arbetsdag. Kanske är det jag som har tänkt för negativt kring arbetet och därför har det känts tuffare än vad det borde ha blivit. Eller så har det bara blivit så, utan att man egentligen hade kunnat förhindra det. 

 

Annars kämpar jag på med mina promenader. Jag klarar hela tiden av målet på 80 000 steg. Det kanske snart är dags att öka målsättningen. Förra veckan hade jag ju två vilodagar från promenadrundor och ändå fixade jag 80 000 steg ganska lätt.

  

Imorgon är det 1:a december och årets sista månad. Jag har valt att inte packa upp några julsaker i år. Orkar inte bry mig. Jag roar mid med att titta på alla andra julpynt. Det kan vara skönt att bara vara hemma och stundtals inte bli på mind om julen. Det blir tillräckligt ändå. Tar jag upp mitt julpynt nu så kommer jag ju ändå att plocka ner det innan detta året är slut. Där är vi ju snart, så varför ska jag bry mig? Jag känner bara inte för det i år och då går jag på min magkänsla. Jul får man tillräckligt av ändå. 

 

 

Jag har fått väldigt mycket gjort denna veckan. Det känns som det var ett tag sedan  som jag var så jäkla effektiv som jag tycker att jag har varit denna veckan. Jag har jobbat ganska tufft, tjänat extra pengar, gått bra promenadrundor och tagit tag i massor av vardagliga saker. Man glömmer lätt att ta den där välbehövliga vilan. 

 

Jag har känt stundtals att det har slagit tillbaka lite på mig själv. Kroppen säger liksom ifrån när jag kör skiten ur mig. Kanske inte just den dagen jag gör det, men jag har flera gånger denna veckan känt att när jag har kört hårt ena dagen så känner jag av det nästkommande dag. Då känner jag mig lite psykiskt illamående och jag tänker att jag ska tagga ner lite. Sen har jag ändå svårt att göra det, trots att kroppen "varnar" mig lite för att det börjar bli för mycket av grejande och för lite vila. I helgen har jag ändå vilat ganska mycket och mår bra nu. Men jag kommer till en punkt ibland som känns ganska obehaglig för mig, då jag ibland har en tendens att vilja få gjort för många saker på kort tid. Många grejer kan ju vänta till sen och jag måste väl lära mig att tycka att det är ok att dela upp saker och ting på kanske tex flera dagar istället för en. Mycket kan faktiskt vänta. Så jävla viktigt är det inte. Jag har väldigt få saker i livet som får mig att hamna i en sämre situation om jag inte tar tag i det direkt, när kan eller kommer på att jag vill få något gjort. Jag har bara svårt att koppla av när jag vet att något jag vill få gjort, kan fixas om jag bara ger fan i vilan. Men hälsan och att jag mår bra är ju viktigare och känner jag att jag mår psykisk dåligt och det kanske beror på att jag tar tag i för många saker på kort tid....då måste jag fan tagga ner. Annars är jag ju bara dum som plågar min kropp på det sättet. 

 

 

 

Nu är denna arbetsveckan över och det är jag glad för. Det känns som jag alltid säger så när jag blir ledig så jag får väl jobba på en mer positiv inställning till jobbet. Fast det är nog så att jag mest längtar till att få börja på det nya schemat. Jag har fått för mig att det är bättre än detta jag kör på nu. Egentligen längtar jag till vecka 50 för då börjar min bästa arbetsvecka på över en månad. Sen börjar väl det nya schemat efter det. Jag tror det var så i alla fall. 

 

Det snurrar lite i mitt huvud nu. Jag har svårt att bestämma mig och veta vad jag ska göra när det gäller massor med saker framöver. Jag har saker på jobbet som jag skulle vilja bli bättre på. Det saker jag nog för öva på. Det kommer liksom inte av sig själv bara för att jag vill det. 

 

Jag funderar också mycket på hur jag ska göra när det gäller sk investeringar i min framtid och vision. Jag har gjort massor i år och nu är jag in ett läge där jag kanske borde stanna upp och fundera lite på hur jag sak fortsätta. Jag vet hur mycket pengar jag spara ihop under nästa år. Jag kommer att göra vad jag kan för att jag i december nästa år ska nå den summan pengar som jag då vill få ihop. Det kommer att vara viktigt för mig, men det är just nu som jag inte alls vet vad jag vill göra. 

 

Jag tänker att jag ska ta en paus från att kämpandet med att komma närmare min vision. Dom pengar jag har nu och som jag inte vet om jag ska investera vidare, dom kanske jag skänker till Musikhjälpen istället. Musikhjälpen börjar vecka 51, men ska jag fortsätta med att tjäna pengar istället för att tex skänka dom till välgörenhet så behöver jag bestämma mig innan vecka 50. Alternativet kan ju vara att man bara sparar dom också. Jag ju välja att varken bry mig om årets Musikhjälpen eller att försöka tjäna mer pengar på dom pengarna jag redan har. Jag kan ju också skänka en del, men inte allt. Jag kan spara eller investera det jag har kvar...och så håller jag på och tänker, men jag kan inte bestämma mig för vad jag vill. 

 

Problemet är väl också att nu tänker jag att jag kanske ska strunta i att skänka pengar till Musikhjälpen. Sen när Musikhjälpen är igång så kanske man tänker annorlunda. Jag gillar ju programmet så jag kommer ju att följa det. Däremot märkte jag redan förra året att Musikhjälpen mer hade gått ifrån det där med att man kan buda på auktioner. Man hade mer övergått till att ha utlottningar och tävlingar om saker som man tidigare i större utsträckning hade varit auktioner som man kunde buda på. Jag har ingen lust att vara med om man mer ska lotta ut saker. Det kan vara typ att man lägger 50 spänn i en digital bössa och sen är man då med i en utlottning där kanske har chansen att få träffa någon kändis eller få göra nåt som man kanske har drömt om att få göra. Övergår det mer till att vara ett lotteri då har jag ingen lust att bidra. Jag tänker inte spela med mina pengar. Jag vill ju hellre buda och sen är det ju den som är beredd att skänka mest som får göra det som budas på. Det en grej som jag har gillat med Musikhjälpen och det finns säkert kvar en hel del av sånt i år och framöver också. Men inte lika mycket av så coola grejer som fanns när jag för 3-4 år sen började skänka pengar till Musikhjälpen. 

 

Sen har vi ju detta med pandemin och coronaviruset. Det är ju ganska klart just nu att man inte ska träffa så mycket personer, och framförallt inte nya människor. Dessutom ska man ju passa sig för att resa någonstans och eftersom dom flesta "Musikhjälpen-grejer" som jag har gjort genom åren har utgått ifrån Stockholm så är kanske den tyoen av upplevelser inget som man ska göra inom den närmaste  framtiden i alla fall. Jag vill ändå vara noga med att ta det försiktigt i dessa pandemitider. Det är inte värt att bara strunta i att vi är mitt uppe i en pandemi och tänka att  jag tex ska träffa en person som man kanske ser upp till, plus  genomföra en resa till något ställe som Stockholm eller likande. Det skulle aldrig kännas bra för mig att göra så när läget är som det är med detta coronavirus. Det lär ju fortsätta nästa år också. Det verkar ju inte bättre. 

 

Samtidigt kan jag tänka att finns det något jag verkligen vill ha och man känner att det känns moraliskt ok att buda hem något under årets MH- vecka, då vill jag ju inte vara utan pengar. Väljer jag att investera på det sättet som jag tänker att jag kan göra i början av december, då kommer jag inte att tjäna på det förrän i slutet av januari 2021. Eftersom MH-20 går av stapeln veckan innan jul så kommer ju en sk investering av dom pengar jag nu har att inte finnas vecka 51, men jag har dom ju om jag bara sparar dom tills dess. 

 

Det bästa är kanske att bara göra såhär. Jag sparar pengarna nu. Följer Musikhjälpen under vecka 51 och ser vad jag gör då. Kanske väljer jag att inte skänka pengar eller så gör jag det, men det får jag se under MH-veckan. Gör jag inte det så har jag ju sparat dom pengarna och det är ju inget fel med det. Men jag har svårt att bestämma mig. För jag kan se en möjlighet nu att fixa nästa år ekonomiska mål på mindre än 4 månader, om jag väljer att bara köra "max" ed att närma mig min vision och inte bry mig om att göra något annat för pengar som jag nu har. Så jag har lite att fundera över dom närmaste dagarna. Det är inte lätt när det är svårt. Men jag mår i alla fall bra. 

 

 Vet ni vad ni ska göra kring jul och nyår. Jag har börjat fundera på några saker redan nu. Det är väl snart dags och packa upp julsaker och göra julfint i sitt hem. Många har ju redan gjort det. Jag brukar vara ganska tidig med att få upp julen för jag plockar ofta ner den 2-3 dagar efter julafton. Jul och nyår känns aldrig likvärdiga för mig så jag vill inte bli påmind om julen när när det mer närmare sig nyår och allt som har med den helgen att göra. 

 

Om jag först ska börja tänka på julen så vet jag inte ens om jag vill göra julfint i mitt hem. Jag känner inte riktigt för att ta upp den där lådan i källaren och julpynta i år.  Samtidigt är det ju rätt fint och det känns fel att bara strunta i det. Det känns ju lite deprimerande att inte göra lite julfint kring jul i sitt eget hem. 

Jag kämpar med mina steg. Denna arbetsveckan gör det lite lite tufft för mig att klara av dom där 80 000 stegen på en och samma vecka. 

 

Igår och idag har jag i alla fall satt 23 000 steg. Jag har gått ut och promenerat 4 km innan jobbet för jag har i två dagar nu inte börjat jobbet förrän kl 10:30. Sen går jag till jobbet,  hem på rasten och tillbaka till jobbet igen. Sen går man ju hem och allt de blir 11 500 steg på en dag. Kör jag dom stegen varje dag så når jag ju målet till på söndag. 

 

Imorgon och på torsdag så börjar jag jobba lite tidigare än vad jag har gjort idag och igår. Det gör nog att jag inte orkar gå ut innan jobbet, men för att nå stegen så kanske jag behöver gå ut några km efter jobbet. Fast det kan också vara så att det räcker med att jag går fram och tillbaka till jobbet och fram och tillbaka på rasten. Imorgon och på torsdag har jag nämligen 2 raster. Det gör ju att det i alla fall blir lite mer steg och då kanske det räcker för att jag i slutändan lätt ska kunna nå mitt mål. Det kan ju funka att gå ut lite på morgonen innan jobbet även imorgon och på torsdag. Jag börjar ju inte jobba förrän kl 09:30. Jag har inga bekymmer med att ta mig tex ta mig ut kl 07:00 på morgonen.  På fredag har jag samma pass som jag hade igår och idag, men då tänker jag att jag kan orka gå ut före jobbet , eftersom jag börjar kl 10:30. Alternativet är ju annars att jag går ut efter jobbet. Även om det då kommer att bli ganska sent på kvällen. Men jag är ju ledig i helgen och även om jag inte hade varit det så hade det väl funkat med en kvällspromenad på fredagen i alla fall. 

 

Jag tänker ju sen att jag i alla fall slipper att gå så långt på helgen om jag ser till att i alla fall nå ca 11 500 steg varje dag nu under arbetsdagarna. Det inte roligt att kanske behöva ta igen promenadrundor på helgen för att jag inte har gjort tillräckligt med steg tidigare under veckan. Hur jag än vänder och vrider på detta upplägget så känns det ändå ganska bra att jag kör på och liksom inte struntar i att försöka nå dom där 80 000 stegen på en vecka för att jag jobbar på lite "dumma" tider. Jag är ganska taggad inför varje runda som jag ger mig ut på. Det är liksom inte jobbigt även om jag får kämpa lite för att klara av det målet jag vill nå. 

 

Jag vet ju också att jag kommer att må så jäkla dåligt om jag inte rör mig alls. Jobbet får aldrig hindra mig från att röra på mig så mycket som jag vill klara av. Jag får ju pressa mig lite för jag tycker inte att det är ok att tex gå 70 000 steg ena veckan, för att sen köra 90 000 steg nästa vecka. Som det är nu ska jag nå 80 000 steg på en samma vecka. Punkt slut, liksom.  I min värld finns det inte att jag struntar i detta och tar igen det sen. Det nuet som gäller. Det är ju det jag gör nu som räknas och inte det jag skjuter på framtiden och tänker att jag ska ta sen. 

 

Arbetsveckan som jag har framför mig känns ganska tuff att ta tag i. Men jag har ändå bara fem ganska normala dagar och dessutom  kan jag för ovanlighetens skull ta sovmorgon alla dagar denna veckan. Det tuffa är väl att jag har ganska tråkig körning och på tider som man helst vill slippa ha denna körningen. Men ibland får det vara så också. Sen vet man ju aldrig hur en arbetsdag blir. Man kan tro att det ska kännas tufft, men det kan lika gärna bli tvärtom. Det fick jag verkligen känna på förra veckan. Man kan väl hoppas på att denna arbetsvecka inte blir som jag har tänkt mig. "Softare" än vad jag tror liksom. 

 

Mycket annat än jobb innan det blir helg hinner jag nog inte med, men jag tänker att jag i alla fall ska sätta 11 500 steg per dag. Jag vill ju inte misslyckas med målet på 80 000 steg på en vecka bara för att jobbet är som det är. 

 

Nu börjar det bli dags att ta tag i denna dagen, fast jag ljuger nog lite när jag säger så. Jag ligger förmodligen och sover när detta inlägget publiceras. Det går ju att tidsinställa inlägg och det gör jag mest hela tiden på min blogg nuförtiden. Det känns bättre att jobba med bloggen på det sättet. Det är inte ofta längre som jag sätter mig ner och skriver ett inlägg som jag sen publicerar direkt efter att det är klart. 

 

Det har naturligtvis varit skönt med en ledig helg. Även om jag känner att tiden alltid går så fort när man är helt ledig. Jag längtar redan nu till nästa vecka och den lediga helgen som jag då får. inte jättepositivt tänkande kanske, men denna månaden känns ganska tuff när det kommer till allt jobbande och det kommer ju att fortsätta ett tag till. 

 

Jag har tagit det lugnt i helgen. Jag har inte orkat mycket annat och med tanke på att pandemin så bör man ju heller inte göra så mycket annat. Undra när detta med coronaviruset försvinner helt? När blir allt som det var innan vi ens visste att det fanns något som heter coronavirus? Jag vill bara att denna skit ska förvinna, även om viruset inte har drabbat mig personligen på något negativt sätt. 

 

Jag har som sagt mest tagit det lugnt i helgen. Jag har varit ute på mina promenadrundor för att jag ska nå mina 80 000 steg på en och samma vecka. Jag har slappat, ätit gott och grejat en del med mina sk sociala medier. Ikväll ska jag sitta och blogga en hel del. Det blir inlägg som jag publicerar längre fram i år. Jag kan sitta uppe och skriva ganska länge ikväll eftersom jag inte börjar jobba förrän vid lunchtid imorgon.  

 

November är en tuff månad om man ser till hur varje arbetsvecka ser ut. Men nu är jag har jag i alla fall en ledig helg och det var också skönt att sluta ganska tidigt idag. Man får ta vara på ledigheten så gott man kan. Snart får man ju jobba tufft igen. Nu har jag också fått se hur jag jobbar kring jul och nyår. Jag är i princip helt ledig dom helgerna, men jag jobbar både julafton och nyårsafton, men jag slutar i ganska bra tid båda dom dagarna. Förövrigt dessa helger så är jag helt ledig, som det ser ut nu. 

 

Det blir väl lugnt ikväll. Jag är gansak trött efter allt jobbande den senaste tiden. November är och kommer att fortsätta vara en tuff arbetsmånad. Det är lite segt, men jag kämpar på i alla fall. Det får vara som det är. Ibland måste man ju bara ta att man får jobba tufft.  Sånt är livet liksom.

 

Jag har struntat i promenadrundan idag också. Jag kommer ändå lätt att sätta 80 000 steg och tänker inte köra hårdare än så just nu. Jag väntar med att öka målsättningen. Nu mår jag bara bra över att jag kör på så bra varje vecka, så att jag till och med kan "softa" lite mot slutet. 

 

Hoppas ni får en bra helg. Va rädda om er. 

 

Idag var det hur lugnt som helst att jobba på. Igår var det ju helt sjukt tufft, men idag hade jag nog det lugnaste passet hittills under november. Lite knstigt för jag hade ju exakt samma körpass idag som jag hade igår och då tänkte jag innan dagnes körning att det kan bli lite jobbigt idag också. 

 

Men det var ingenting som ens var i näreheten av att vara tufft idag . Det var lugnt att jobba på och jag kände mig helt avspänd under hela passet. Det är ju så man alltid vill ha det. Skönt att denna arbetsdagen kändes rätt "soft" när det nu var så jäkla mycket att göra igår. 

 

Jag har tagit en paus från promenadrundan ikväll. Jag har redan nu gjort ca 50 000 steg och jag är helt säker på att jag sätter 80 000 steg till på söndag. Jag behöver inte gå mer än normalt för att nå veckomålet som jag har. 

 

Jag har haft en riktigt tuff arbetsdag idag. Det kändes som allting av kaos och turbulens som man kan tänka sig hände idag och det som känns helt galet just nu ätr att jag har samma pass imorgon. Nu behöver ju inte det betyda att man får jobba tuffare eller att det inte kan bli en "soft" dag. Men tänker jag på hur jag fick jobba idag och hur olika saker, oberoende av varandra bara hände under hela dagens pass. Ibland känns det att man jobbar tufft. Det kan man lugnt säga. 

 

Det som jag aldrig kan lära mig med bussförarjobbet det är att bedömma innan om en arbetsdag kommer att bli tuff eller mer "soft". Ibland tror jag att det kommer att bli tufft, men det kan vara hur lugnt som helst. Ibalnd tänker jag att passet kommer att vara ganska lugnt, men det kan ändå bli precis tvärtom. Idag tänkte jag väl ingenting, mebn det tog inte många minuter in i passet innan jag fick jobba tuffare än normalt. Sen kändes det som det bara fortsatte med jämna mellanrum under hela dagen. Det kunde vara lugnt i en halvtimme och sen blev det tufft igen. Sen kom lugnet tillbaka innan nästa "storm" tog tag i mig. 

 

Efter jobbet så tog jag en välbehövlig kvällspromenad. Det blev en runda på ca 5 km i ett rasande högt tempo. Det kändes väldigt bra. För en gångs skull kändes det skitbra, redan innan jag tog mig ut. Jag hade nog omedvetet idag suttit på jobbet och längtat efter just den där kvällsrundan som jag avverkade så bra idag. 

Skönt med en ledig dag efter allt jobbande i helgen och andra dagar. Det känns som alla jobbdagar i november är tuffa och även om jag överdriver så finns det i alla ingen vecka i just denna månaden som är "soft". Jobbar jag inte helgen så har jag långa dagar måndag till fredag, eller så har jag massor av jobb på helgen och då sitter man i bussen och undrar vart livet tar vägen och vad man egentligen håller på med. 

 

Idag har jag som sagt varit ledig. Det har regnat hela dagen och det fortsätter nu under kvällen. Jag har ändå varit ute på en promenadrunda. Jag vill köra på och nå dom där 80 000 stegen varje vecka. Jag känner egentligen att jag inte orkar bry mig, men jag tror samtidigt att bara föra tt jag tvingar mig ut och går så orkar jag ta tag i mycket annat och dessutom känner man sig bätttre igång på jobbet. Jag tror jag skulle orka betydligt mindre om jag inte satte mina 80 000 steg per vecka. Även om det blir lite tufft att ta sig ut nästan varje dag för att bara göra steg så får jag så mycket tillbaka på det när det kommer till att orka med allt man har att göra. Det känns ju också bra i kroppen och jag tycker någonstans att det är värt det, även om det känns som jag bara kämpar och kämpar utan att det spelar någon roll. I slutändan är det ändå så att jag mår bra av alla promenadrundor och jag skulle inte må lika bra som jag nu göra om jag struntade i dom. 

Annars har jag "spottat" ut rätt mycket sk TIKTOK-filmer idag. Ni vet appen där man: dansar, mimar och försöker vara någon annan som man antingen skulle vilja vara, eller så är man bara glad över att man inte är sådan i verkligheten. Vill ni följa mig på TIKTOK så heter jag dannebloggen där också.  

 

Jag har också grejat ganska mycket med min blogg idag. Jag har funderat lite på hur detta året har varit och dessa inlägg kommer ju inet upp förrän i slutet på december, men just den typen av inlägg vill jag alltid jobba ganska nmycket med. Jag vill tömma alla tankar jag har om 2020 om då känns det rätt att börja skriva redan nu. Jag har också funderat lite på hur jag ska göra med Musikhjälpen (MH) i år. Ska jag bry mig mer eller mindre? Genom åren har jag ju pumpat in gansak mycket pengar till MH. I år känner jag mig osäker på om jag vill , men det är ju några veckor kvar til det drar igång pch när man väl sitter hätr och kollar programmet så kanske man ändå känner att man vill vara med och bidra på något sätt. Samtidigt kan jag känna att jag om nån behöver ju inet skämmas om jag väljer att inte skänka en enda krona, eller ens följa programmet. Sen 2015 så har ju minst skänk 6000 kronor varje år. Om jag väljer att avstå så känner jag ändå att jag tidigare år har gjort vad jag kan för att göra världen till en lite bättre plats för ganska många människor. 

 Arbetsveckorna fortsätter att vara ganska tuffa. Denna veckan har jag jobb i 4 dagar och dom är ganska långa. Men jag har ju sagt att jag ska försöka tänka mer positivt kring mitt arbete och denna veckan så slutar jag ju i ganska bra tid och får ju på så sätt minst hela kvällar ledigt. 

 

Jag hade en bra "promenadperiod" under förra veckan. 90 000 steg lyckades jag avverka och målet på 80 000 steg var så gott som klart redan under torsdagen. Denna veckan kan nog bli mints lika bra, emn jag fokuserar på att nå 80 000 steg och jag har till söndag på mig. Det borde jag fixa ganska lätt denna veckan. 

 

 Jag tycker det känns bra att det fortfarande är mer höstväder än vinter. Det borde ju vara vinter när vi är i mitten på november, men för mig får det gärna vara höst minst fram till våren. Vintern kan kvitta så om det finns någon där uppe som styr över vädrets makter så får hen gärna strunta i att släppa snö denna sk vinter. 

Då var denna arbetshelgen också avverkad, men jag ska jobba imorgon också. Jag börjar så tidigt som 04:30, men då slutar man ju i bra tid i alla fall. 

 

Ganska lugnt var det att jobba i helgen. Det kanske beror på coronaviruset. Folk kanske är försiktigare med att gå ut på helgerna, och då blir det väl också färre som åker buss. Snart blir det ju också förbjudet för krogar att servera sprit efter klockan 22:00. Kanske blir det ännu lugnare att köra helgen då? 

 

Jag tänkte mycket under helgen på hur jag tänker kring att jobba överhuvudtaget. Jag tror att jag ibland tänker för mycket på sånt som är jobbigt och tufft med att köra biuss och jobba som jag gör. Det skulle nog kännas lättre om jag tänker mer på allt som är bra med detta jobbet också. Det gör jag ju ofta också, men allt för ofta kommer jag på mig själv med att jag ofta har en känsla av att jobbet är tufft och kämpigt. 

 

Jag trivs ju bra med mitt jobb. Många andra jobb skulle jag verkligen inte vilja ha. Då är det bättre att köra buss. Så tänker jag jätteofta. Sen tcyker ajg inte att det är så jobbigt att gå upp tidigt och vara igång och jobba tex vid femtiden på morgonen. Det kan kännas betydligt bättre att börja jobba då än kansek två timmar senare. Det kan kännas bra att ha jobbat på ett tag innan morgonrusningen kommer igång. 

 

Dessutom gillar jag att man sköter sig rätt mycket själv på detta jobbet. Man vet man har att göra och är man fast och kör på ett rullande schema som vet man ganska exakt vad man har att göra i månader framåt. Det kan ju komma någon ändring, men i stort sätt så vet man vilka pass man kör och vad det är för tider så det är lätt att planera för framtida saker man vill göra på sin fritid. Sen upplever jag också att man ofta får ledigt när man söker det. Det är väldigt sällan som jag har blivit nekad ledighet.

 

De finns nog mycket som jag skulle kunna komma på som jag gillar med det jobbet jag har. Jag tror att jag ska börja försöka tänka betydligt mer på allt som känns bra, och mindre på det som kan kännas tufft och kämpigt. Jobbet är ju en stor del av ens liv och kan man tänka mer positivt kring det så kommer nog mycket av sånt som ändå känns tufft och jobbigt kännas mycket lättare. Det tror jag i alla fall. 

Jag har känt mig ganska snurrig i huvudet dom senaste dagarna. Jag tänker ju mycket på min vision. Jag har ju också ganska mycket jobb att ta tag under typ större delen av november. Lägg därtill att jag har gjort ca 80 000 steg under denna veckan. Jag vill att allt detta ska funka så bra som möjligt och sen är det ju inte fel om mycket av allt  annat man gör på dagarna känns bra också. 

 

Det börjar bli jobbigt med allt jag tänker kring min vision. Jag borde inte fundera alls på detta mer. Jag vet ju hur mycket pengar jag vill få loss. Det är egentligen ingenting som kräver mer arbete än det jag normalt utför. Dessutom behöver jag bara för in en fast summa varje månad. Det är inte svårare än så, men jag försöker alltid komma på om jag kan göra något mer för att i slutändan kunna tjäna mer pengar, snabbare och på så sätt nå mina mål på kortare tid än vad jag har planerat. Men jag tror faktiskt inte att något av allt jag försöker göra mer av spelar någon roll i slutändan. Gör jag det snabbare på ett sätt så blir det bara något annat som tar längre tid för att jag inte håller mig till det jag har planerat. 

 

Det bästa jag kan göra är bara att spara en summa pengar varje månad. Spara den summan som krävs för att nå det slutgiltiga målet på 12 månader. Jag ska inte krångla mer än så. Jag orkar inte försöka spara mer för att kanske nå en viss summa på tex 9 månader istället för 12. Det spelar ju ändå ingen roll för jag tror inte att jag kommer att nå min vision snabbare för det. Risken är bara större att jag tröttnar och ger upp. Tappar tålamodet för att jag gör för mycket på för kort tid. Dessutom handlar inte min vision bara om pengar. Nu till en början är det nog bara pengar som gäller, men sen handlar det mer om at jag ska våga ta bort saker i mitt liv som idag ändå är ganska bra. Detta är jag  säker på att jag behöver göra för att slutändan nå högsta dröm i livet och vision. 

 

 Det som är jobbigt just nu det är att jag hela tiden hittar nya lösningar och varianter på hur jag ska göra för att få loss pengar. Jag tänker för mycket på allt och tappar därför energi och lust. Jag måste släppa tankarna mer och bara bestämma mig för en sak och göra det. Jag har nu bestämt mig, men alla andra varianter som jag nu inte tänker att jag ska köra på tänker jag ändå på. Det kan ju finnas en lösning som är bättre än den jag har bestämt mig för. 

 

Men sen vet jag ändå att i slutändan spelar det nog ingen större roll hur jag gör om jag ska lyckas. Däremot kan jag lätt misslyckas med att nå visionen om jag krånglar till allt för mycket. Tex om jag försker köra på flera olika varianter under en kortare period. 

 

På nåt sätt känns det bra att jag kämpar med min högsta dröm, men samtidigt finns det ett visst mått av tveksamhet från min sida. Det krävs ändå ganska mycket av mig för att får detta slutfört på det sätt som jag vill och även om de mesta går bra så kommer jag att behöva göra vissa saker på ett sätt som blir till det bättre än vad jag från början har räknat med. Det är ju det som är själva visionen. Jag vill nå ett tillstånd som egentligen är bättre än vad många säger är möjligt att uppnå. Hur fan sätter man en sån grej fullt ut? Ett sätt är ju att inte krångla till det i onödan. Jag ska försöka börja där i alla fall. Sen får jag bara sluta tänka så mycket på detta. Att få loss pengar är inte det största problemet för mig, så det kan jag nog sluta fundera kring. Det räcker att jag har funderat på det i nästan hela mitt liv. 

 

Hur har ni det och hur är läget. Hur ofta får ni inte den frågan från typ massor av olika människor. När man får frågan så svarar man väl oftast att det är bra, oavsett hur man mår. Säger man att det inte är bra då känner man ju ofta i nästa sekund att man måste säga vad det är som gör att man mår dåligt. Jag är nog en person som bara svarar att jag mår bra när någon frågar, även om det inte skulle vara så. För det mesta känner jag ändå att jag mår bra, men jag mår absolut dåligt i bland och då är det väl så att man inte alltid vill prata om det. I alla fall inte med alla som frågar hur man mår. 

 

 

Fortsätter jobba tufft även denna veckan, men om jag jämför med övriga jobbveckor i denna månaden så är detta den minst tuffa. Jag är ju ledig onsdag och torsdag. Jag slutar ganska tidigt, 4 av 5 arbetsdagar. Helgen är väl egentligen dom passen som känns tuffa under denna arbetsveckan. 

 

Annars är jag nöjd med hur jag lyckades med att nå 80 000 steg förra veckan. Jag jobbade ju ganska mycket, men jag lyckades ändå nå minst 11 500 steg varje dag och detta gör ju o slutändan att jag ändå når mitt mål på minst 80 000 steg per vecka, utan att egentligen behöva gå så överdrivet långa promenadrundor. 

 

Denna veckan har jag tänkt att jag ska lägga upp det på ett lite anorlunda sätt. För att slippa gå så mycket i slutet på veckan (då jag jobbar som mest) så ska jag försöka gå lite längre per dag än vad jag normalt brukar göra. Jag slutar ju ganska tidigt idag och imorgon. Dessutom är jag helt ledig onsdag och torsdag. Under dessa 4 dagar borde jag kunna göra ganska många steg, och sen tänker jag att jag inte behöver bry mig så mycket mer än så på fredag och i helgen. Det lilla jag sen går förövrigt tror jag  kommer att räcka för att jag ska nå det målet jag har med antal steg per vecka. 80 000 steg. Det antalet får gälla ett tag till.

 

Det funkar väldigt bra. Jag hittar hela tiden bra lösningar på hur jag ska gör för att det ska kännas bra  med promenaderna och jagandet av antal steg per dag/vecka. Jag tänker att jag snart ska höja till 90 000 steg per vecka, men jag vill fortfarande vara lite försiktigt med att öka. Först måste jag känna mig stabil på 80 000 steg. Sen kanske jag gör en höjning, fast jag börjar med 90 000 steg varannan vecka. Så jag blandar liksom mellan 80 000 och 90 000 steg, när jag känner mig stabil på 80 000 steg. Då kanske det sker naturligt att jag bara kör 90 000 steg utan att det egentligen känns jobbigt på något sätt. Bra känns det redan nu. Det kändes även bra för mig när jag för några månader sen hade 70 000 steg som mål varje vecka. Så hur jag än väljer att göra så känns detta bra. 

 

Annars känner jag mig lite förvirrad. Instängd och sluten liksom. Sen mår jag ändå bra även om jag känner att jag får kämpa ganska mycket med mig själv för att jag inte ska må dåligt. Jag känner också att jag gärna vill skjuta saker på framtiden. Man tänker att man ska ta det sen, men innerst inne vet man att det blir ju inte lättare att göra något vid ett senare tillfälle. Jag får väl någonstans hoppas att allt ordnar sig till det bästa, oavsett om jag gör något nu, skjuter det på framtiden eller bara skiter i det. 

 

 

Då var helgen snart över och skön ledghet har jag haft. Fasen vad jag värderar ledigheten högt hela tiden. Jag längtar redan till nästa ledighet och jag har inte ens börjat jobba än. Sen kanske det är bra att man längtar till ledigheten för det är väl ett tecken på att man inte ligger på latsidan. Man jobbar på och gör vad man ska liksom. 

 

Annars kliar jag mig lite i huvudet på hur jag ska nå mina delmål när det kommer till ekonomin. Det känns som jag kan komma på hundra olika lösningar, men slutändan tjänar jag samma pengar. Vad spelar det då för roll hur jag gör. Det handlar mest om att jag ska hitta ett sätt att greja på som får mig att hålla uppe motivationen. 

 

Jag kan ibland önska att jag hade kommit längre och närmare min vision. Jag är nog just nu bara i början och ska jag vara ärlig så står jag mest och stampar. Men sen är det ju ändå så att små förändringar till en början inte märks så mycket, men sen när jag månad för månad ändå gör något som tar mig närmare målet så kommer det ju tillslut att märkas. Sen är det väl så att jag nog lätt låser mig vid tankar där jag tänker att jag tidigare borde gjort annorlunda för då att jag varit närmare min vision nu. Jag kan till och med tänka tanken att hade jag när jag startade den här bloggen tänkt som jag gör nu, då hade jag nog redan nu levt i min vision. Det fruktansvärt jobbigt när tankarna börjar snurra så. Varför gjorde jag inet annorlunda tidigare och bla bla. Det ju egentligen bara att inte tänka så för när dessa tankar kommer igång så är som ju ändå helt omöjliga att vinna över. Det då det blir så viktigt att vara mer i nuet. Jag ångrar ju egentligen inte mycket av tidigare saker som jag har gjort. Det ju bara att man vill ju så mycket och man har väl svårt att nöja sig med det man har och vad man har gjort. Man jagar hela tiden något mer och det som skrämmer mig lite är att jag kanske alltid kommer att tänka så, trots att man kanske en dag lyckas förverkliga sin högsta dröm i livet.

 

 

Här har ni frågorna och vad jag svarade. 

 

'

Nu jobbar man tufft. Skönt att denna arbetsveckan ändå är över nu.  Men jag har några tuffa veckor kvar innan jag kommer till åtminstone en vecka som jag kommer att gilla bättre, men detta händer inte förrän i början av december. Öhh..

 

Denna arbetsveckan har jag ändå varit väldigt noga med att inte slarva med mina steg. Även om jag har mycket jobb så vill jag ju klara dom där 80 000 stegen per vecka. Hittills har jag i snitt gått 11 500 och då blir det ju rätt antal i slutändan. Även om jag nu har jobbat ganska tufft denna veckan så känns det ändå bra i kroppen eftersom jag är noga med att röra mig bra. 

 

Jag har valt schema nu och det nya kommer jag att börja köra på i mitten av december. Man kan säga att jag valde något liknade det jag har nu. Sen får man ju se vad man får. Dom som har flest antal år i bussbranchen får ju välja schema först, och sen går det neråt på en turordningslista. På denna lista ligger ju jag ungefär på mitten. Därför kan jag ju aldrig vara säker. Jag hoppas jag får det jag sökte. Jag är ganska säker på det blir så som jag vill. 

 

I helgen blir  det väl mycket slappa. Nästa vecka har jag typ en ännu tuffare arbetsvecka än denna. Men det känns i alla fall bra att jag klarar av att röra mig bra, trots mycket arbete. Det känns också bra med pengarna. Jag är så glad över att jag kan spendera en hel del igen, samtidigt som jag klarar av att spara så mycket som jag anser behövs nu, för att jag sen ska ha en chans att inom en rimlig framtid kunna förverkliga min högsta dröm. Det känns ju extra bra att man har det bra nu, samtidigt som man jobbar på att få det ännu bättre. Så allt i livet är väl inte så tufft ändå. Mycket är ju ganska "soft" också. 

Jag kände ju för ett tag sen att jag ville tagga ner. Jag tyckte jag grejade för mycket och de mesta av allt jag har hållit på med ger mig liksom inget tillbaka. Sen är det väl också så att jag ibland har svårt att låta bli att göra saker, fast jag någonstans vet de jag gör förmodligen kommer att vara helt meningslöst att ha brytt sig om i slutändan. Tex är har det under en period nu varit en del äckliga människor som har jävlats med mig och jag vill ju naturligvis inte ha något med dessa sk människor att göra, men det är lite svårt att veta hur man ska hantera vissa situationer. Det känns ibland svårt att inte bry sig, fast jag egentligen bara vill det. Man har ju liksom inte hur mycket tålamod som helst och man accepterar ju heller inte vilket skit som helst. Lite skit får man ta och mycket skit kan jag ta, men inte vad som helst. När man kommer till punkten: Inte vad som helst...då tycker jag det blir svårt att hur jag ska göra. Jag vill ju helst inte bry mig, men det känns lite som att det blir samma sak som att acceptera det man blir utsatt för. Där har jag svårt att tagga ner, men det bästa jag kan göra är väl att ta det lugnt ändå. Man kan ju ligga lågt och vänta på rätt läge. Tålamodet är väl viktigt. 

 

Man ska väl tänka på att göra saker som man mår bra av. Man kan ju inte alltid hjälpa att man blir darbbad av saker som man kanske inte gillar, men man kan ju alltid välja hur man vill hantera sånt som man blir drabbad av. 

 

Jag känner också att mycket är så tråkigt just nu. Jag har en ganska tuff arbetsperiod under hela denna månaden. Även om jag trivs bra med mitt jobb så finns så har jag ganska många pass nu som jag skulle vilja slippa. Sen är det ju bara att bita ihop och jobba på. Jag har ju precis som de flesta andra många vardagliga saker att pyssla med. Varje dag och det går i ett. Om och om igen. Detta är ju oftast inte roligt heller. Coronaviruset och alt som det medför är ju också bara tråkigt just nu. Inte mycket är ju, eller har varit bra med denna pandemi.

 

Om jag fick välja och hade kunnat så vill jag ju BARA greja med att komma närmare den vision jag har. Min högsta dröm är viktig för mig och det målet som jag har vill jag bara nå. Jag känner det så starkt. Inget annat är viktigare just nu. Det enda som kan vara viktigare än min vision är att jag mår bra. Jag kan absolut leva med att jag misslyckas med saker som jag strävar efter om jag ändå mår bra. Det är heller inte värt att förverkliga någon dröm om detta samtidigt skulle göra att jag mår dåligt. Det enda vi alla vill är väl att må bra? 

 

Jag ska försöka tagga ner mer framöver. Inte bry mig så mycket om saker som jag bara tycker är skit att hålla på med. Det bästa man kan göra är väl att  bara skita i sånt som jag helst inte vill bry mig om. Svårare än så är det ju egentligen inte. 

 

Nu är vi inne i november. Det känns ju fortfarande som det är höst och så får det gärna kännas året ut. Jag vill inte ha vinter och snö. Det blir ju bara jobbigt och besvärligt. Dessutom är det ju ofta jävligt kallt när det är riktigt vinter. Så jag tycker det blir bättre om hösten bara fortsätter ett tag till.

 

Hur jag ska klara att sätta 80 000 steg denna veckan har jag inte riktigt räknat ut just nu. Jag jobbar ganska mycket, och lite "dumma" tider, men jag kommer nog på något. Det löser sig. Jag behöver ju göra ca 11 500 steg i snitt varje dag för att i slutändan nå 80 000 steg under en och samma vecka. Normalt sett gör jag mellan 5000 och 7000 steg under en arbetsdag. Om jag under 5 arbetsdagar bara ser till att komma över 10 000 steg varje dag så kan jag nog fixa resten av alla steg till helgen, utan att ta i så jag "spyr" 

Helgen börjar lida mot sitt slut och jag har haft en väldigt lugn och avspänd sådan. Jag känner mig jättenöjd över att jag har varit så avslappnad, inte bara i helgen utan under en längre tid. Jag är det och jag tänker inte ens på det.

 

Dessutom har jag varit väldigt bra de senaste tiden på att helt skita i vad folk: tycker, tänker och säger till mig. Jag lever mitt liv som jag vill göra och jag strävar efter dom mål som jag känner är värt att kämpa mot, oavsett vad andra tycker. 

 

 Det har nu blivit november och det första jag då kommer att tänka på är att jag under hela denna månaden har ganska tuffa jobbveckor. Det känns väl inte jätteroligt, men jag kommer att bita ihop. Känner jag mig bara avspänd i kroppen när jag jobbar på så är det lugnt. På jobbet är det ju också så att vi är i full gång med att söka nya scheman. Från mitten på december börjar vi ju sen köra efter dessa och just nu funderar i alla fall jag väldigt mycket på vad jag ska söka. Hur ska jag tänka? Jag vet just nu vad jag inte vill ha. Det ska jag nog kunna slippa få. Vad vill ha vet jag egentligen inte just nu. Som jag tänker så vil ljag ju helst slippa jobba helgen och då finns det ett schema där man bara jobbar: En hel helg och en halv på 6 veckor. Det känns ju helt ok, men jag vet inte om det är rätt att välja schema bara för att det är mindre av helgjobb än vad det är på övriga scheman.

 

Ett annat schema som jag annars har tittat på har ganska mycket av den körning som jag gillar att köra och det är också (enligt mig) ganska bra tider. Jag slipper också nattkörningen, fast en annan sen kväll kan det bli. Där är det också ganska tuffa helger. Det är inte så lätt att veta hur man ska tänka. Dessutom kan jag aldrig vara säker på att jag får just det schemat jag vill ha och söker. Ordningen är så att den som har jobbat flest år får välja schema först och sen går man neråt på denna turordningslista. Nu är jag ändå ganska säker på att jag får det som jag vill ha, men säker på det kan jag aldrig vara. Jag ligger liksom inte tillräckligt högt upp än. Jag får väl jobba med busskörningen i minst 15 år till för att jag ska komma upp bland dom som har jobbat längst. 

 

När det gäller mina promenader så känns det ganska bra just nu. Jag hittar alltid ett bra sätt att klara av alla steg som jag varje vecka har som mål att klara. Jag får tänka annorlunda varje vecka eftersom jag jobbar lite olika från vecka till vecka. Om jag skulle önska att något var bättre så skulle jag nog vilja höja målsättningen i snabbare takt, men jag vågar heller inte riktigt göra det för jag vet att jag lätt tröttnar då och sen bara jag skiter i det helt. Det är därför bättre för mig att jag bara fortsätter med samma antal steg tills det känns mer naturligt att öka målsättningen. Kanske går det lättare att höja målsättningen när jag börjar köra på ett annat schema. Jag kanske också ska väga in detta med promenadrundor när jag söker nytt jobbschema. Vilket är bäst att ha för att jag sen ska orka med, och få tid att röra på mig. Det är ju värt att tänka på detta också till årets sökning. När det gäller pengar så upplever inte jag att man varken tjänar mer eller mindre, beroende på vilket schema man kör efter. Det har verkligen ingen större betydelse och är det så att det finns någon skillnad som jag inte kan se, så är den väldigt liten i så fall.  

 

När jag ändå tänker pengar så blev oktober en bra månad. Jag kunde lätt hålla mitt sk ekonomimål. Jag har ganska tuffa mål resten av detta året, men det är ju nu bara 2 månader kvar och sen kommer jag att sänka kraven. Så jag tänker att om jag bara klarar av årets målsättning så blir det ju riktigt bra nästa år. Då kan jag ju leva mer för pengar som jag tjänar, men ändå ha ett sparande som jag sen ska använda till att nå den vison jag har och som jag har tänkt på sen jag var liten.