Oj, det känns riktigt tufft just nu. Succesivt börjar jag väl må bättre, men jag har mycket att göra och jag mår forfarande dåligt över att jag ska behöva kolla upp så mycket saker och lägga  mycket tid på att stå upp för mig och själv och inte vika mig för äckel som psykist har våldtagit mig. För mig känns inte det just nu som ett för starkt ord. Med tanke på hur jag har mått och fortfarande mår så känns det som helt rätt av mig att tycka så om det vissa äckel utsätter mig för just nu. Dessutom är jag i min fulla rätt att tycka så om det faktiskt är så jag personligen känner.

Jag börjar väl ändå som sagt att må bättre. Jag fokuserar mycket på jobb och pingis denna veckan. Det känns som jag är inne i en ganska intesiv period just nu med båda två. Jobbpassen är kanske inte så långa, men när man väl jobbar så får man ligga på hela tiden och man får inte mycket tid till en paus eller liknade. I pingisen är jag just nu inne i en "förberedelsedfas" där jag mest tänker på hur jag ska lägga upp allt inför den kommande tävlingen senare i veckan. Det ska bli kul, men det mycket att tänka på at göra med allt som har med detta att göra. 

 

Även om jag kanske inte mår så jättebra just nu så tror ajg ändå att jag kommer att må bättre när det är dags att spela tävlingen. Som det ser ut nu så får jag ju i alla fall spela 7 matcher på en dag, oavsett om jag vinner eller förlorar dom. Det känns på ett sätt bra nu, men tufft också när jag tänker på hur mycket kraft det kommer att ta av mig. Ska jag spela hyffsat bra så krävs det väl några urladdningar och jag vet att jag måste spela väldigt bra om jag ska vinna någon match överhuvudtaget. Men kul ska det som sagt bli och jag mår ju säkert bara bättre av att bara vara med och tävla, mot vad jag hade gjort om jag inte hade anmält mig till denna tävlingen. 

 

 

 

Jag har mycket att greja med under denna veckan. Jag ska ju naturligvis jobba på med busskörningen. Jag tycker ändå är inne i en ganska bra arbetsperiod nu. Det är inet så sjukt långa dagar av jobb och denna veckan jag bara 4 dagar. 

Jag vill spela ganska mycket pingis också denna veckan. Fast jag vill mest bara spela lugnt och fint och hålla bollen på bordet. På söndag ska jag ju spela en tävling och det har jag ju inte gjort på många år. Jag vet ändå av erfarenhet att man inte ska träna för hårt för nära inpå en tävling som man gärna vill spela bra på. Så jag får försöka under denna veckan att hitta ett avslappnat och lugnt sätt att spela pingis på. Jag vill inte slösa för mycket på skärpa och energi på träningarna under denna veckan, samtidigt vill jag inte vila för mycket från pingisen heller. Det känsn viktigt att hålla igång det, men på en nivå så man inte sliter ut sig.  Får se hur det går. Jag tänker bara att jag ska ge allt jag har på söndag, och sen får jag se hur långt det räcker. På söndag  vill jag komma ut till alla matcher med full styrka från början. Klarar man det då brukar man spela bra. Så det får bli dom enda riktigt målen jag har med söndagens tävling. Ha respekt för motstånder, inte underskatta och ge allt jag har. 

 

Under denna veckan ska jag också försöka att reda ut detta som folk har börjat jävlas med mig om. Vissa verkar tro att dom ska kunna bestämma vad jag ska göra med mina pengar och för att komma åt mig så trycker man liksom in mig i ett hörn och utsätter mig för en psyksik våldtäkt. Jag har ju en plan på hur jag ska nysta mig ur detta och jag kommer förmodligen att försöka vidta vissa åtgärder för att jag ska känna mig mer trygg och säkra kontrollen över min rätt att bstämma själv vad jag vill göra med mina pengar. Ingenting har ju hänt än, men jag är i ett situation som jag inet bara kan strunta i. Det är tufft för jag mår fortfarande ganska dåligt över detta, men naturligvis kommer jag att göra vad jag kan för att försvara mig och i slutändan vinna mot alla dessa äckel som ibland väljer att jävlas med mig. Det sista jag gör är att ge upp.

 

Det blir mycket att få ihop bara under denna veckan. Jag känner också att jag måste försöka hitta sätt att tänka som får mig att må bättre, även om det känns svårt att göra det. Men inget kommer att bli bättre om jag inte försöker i alla fall. Mycket kanske löser sig under denna veckan ändå. Jag hoppas att jag snart kan be alla dessa äckel att dra åt helvete. Det kommer jag att göra tids nog ändå, men just nu vet jag inte om det kan ske snart eller om jag måste vänta ett tag. Men det är ingen tvekan om att jag kommer att sluta prata med vissa personer efter att detta jävliga över. Lite skit kan man ta och mycket skit får man acceptera, men sånt som är privat för mig ska folk ge fan i att jävlas med mig om. Det är lite det som har hänt här.  Dom som kommer för nära mig i det där kommer jag aldrig att ha respekt för överhuvudtaget. Dom kan dra åt helvete.