Jag länge funderat på hur man blir en bra säljare. Jag har ju mycket grejer som jag vill få sålt och vissa grejer kan man få sålda hur lätt som helst och andra grejer kan ta flera år att få sålt. Vissa grejer får man bara inte betalt för och en grej som jag alltid bara försöker fötränga, det är sånt som jag vet att jag hade kunnat få bra betlat för idag, men jag har slängt det. Nu är det ju alltid lätt att vara efterklok, men hur mycket man än tänker på det så tjänar man ju inga pengar på den typen av missar. Så det är meningslöst att fundera på det. Det kan ju också vara så ibland att man kommer på i efterhand att man har sålt saker för billigt. Den är också störig, men när jag fastnar i tankar som handlar om vad jag kunde ha tjänat om jag bara hade väntat eller begärt mer för grejer, så försöker jag bara tänka och vara i nuet. Typ:  Idag är det varmt, solen skiner och det är skönt att ha semester ett tag till. Man kan ju också tänka att man kan ta nya tag och jobba in dom pengarna som man tycker att man borde ha tjänat ihop för länge sen. 

 

När jag tänker på allt detta så känns det som att jag inte är en speciellt bra säljare. Jag vet heller inte om jag skulle vilja bli det. Jag får för mig att är man en bra säljare, så tjänar man pengar på att lura andra att köpa saker. Jag kanske överdriver, men jag skulle inte vilja tjäna pengar på sådana sätt som gör att den man har sålt något till kanske känner sig utnyttjad och lurad. Jag har ju ibland fått frågor om jag kan visa dom hur jag investerar och tjänar pengar. Jag alltid sagt nej eller inte ens svarat. Sen har det hänt att vissa har frågat vad dom behöver betala mig för att jag ska lära dom. Det har uteslutande varit yngre personer som har frågat det. Jag känner spontant att om jag skulle sälja min tid och få andra att köpa en sådan typ av "kurs" som jag har skapat, så skulle det ju vara en typ av dröm som jag säljer till någon, och om det sen inte blir som den personen man säljer till har förväntat sig, så har jag svårt att tro att inte den personen känner sig lurad. 

 

Jag är nog ingen bra säljare för jag gör alltid på samma sätt varje gång när jag säljer något och det funkar inte på alla typer av människor. Säljer jag något så vill jag bara sälja en fysik produkt, där kunder vet vad dom får och det dom betlar för. Jag har också sålt saker som för köprna har varit investeringar. En gång sålde jag en portabel hårddisk till en person för över 20 000 kr. Vad jag vet idag så har denna personen tjänat flera hundra tusen kronor på den hårddisken. Han hade resurserna och kunskapen.   Det kändes ok för mig att tjäna pengar på det sättet för jag sålde ju en fysik produkt till en person som visste att det han köpte var en investering. Jag sålde liksom inte en dröm om att han kunde tjäna pengar. Både jag och han visste det och då var både jag och han nöjda. Men det funkar ju inte att sälja på samma sätt till alla människor. Ska jag kunna sälja något som någon ser som en investering så behöver ju den personen redan ha pengar att kunna investera med. 

 

Jag har ju också många gånger fått frågan om jag kan dyka upp på en födelsedagsfest eller en svensexa. Det är inte ofta som någon vill betala mig det jag vill ha för att jag ska sälja min tid och umgås med folk som jag typ inte känner. Dom flesta hatr genom åren sagt att dom inet tycker att det är värt det. Det får man ju tycka, men jag vill inte sälja mig för billigt. För sådana saker är det inte värt det. Får jag inte det jag vill ha för den typen av jobb, så skiter jag hellre i det. Det tycker jag bara är sunt och fullständigt självklart att tänka så. Samtidigt kan jag ju bara sälja min tid till folk som redan har pengar och som tycker att det är värt att betala ganska mycket för att träffa mig. 

 

Jag är nog ingen bra säljare. Jag vet flera personer som tjänar pengar på sätt som jag inte ens skulle få för mig att försöka tjäna pengar på. Sen är det väl också så att beroende på vilka personer som man säljer till, så behöver man olika säljstrategier. Många av dom strategierna vill inte jag använda mig av och det gör nog att jag blir en sämte säljare eftersom jag inte tror att det går att sälja saker på samma sätt till alla typer av människor. Jag känner ändå att jag kan leva med det för jag tror ändå att jag är en person som inte vill tjäna pengar på att någon annan känner sig lurad eller  utnyttjad. Om det sen gör mig till en dålig säljare så får det väl vara så. Det känns ändå bra att jag är en person som inte vill tjäna pengar på andras: Olycka, psykiska svaghet eller arbete. Eftersom jag inet tycker att jag är en sådan person så somnar jag gott om natten. Om jag skulle känna att jag har gjort något för att föhindra att bra saker genomförs, pga att jag ska tjäna så mycket pengar som möjligt, då skulle jag nog drabbas av mycket ångest och jag skulle absolut inte sova gott. Jag tycker att det  finns så många människor som verkar tjäna pengar på sätt som enligt mig inte känns moraliskt rätt. Dom kanske sover gott ändå, men det finns väl sömntabletter som gör att man kan somna gott av annat än glädje över att man är en person som vill göra rätt för sig och inte skada och lura andra männsikor. 

 

 

 

 

Dom flesta människor som jag känner jobbar hårt. Eller så har dom i alla fall gjort det. Om jag tänker tillbaka på mitt egna liv så har jag också haft perioder som jag har jobbat riktigt hårt och tufft. Jag trodde länge att hårt arbete var det enda säkra sättet att nå mål som jag länge har velat uppnå med min ekonomi. Idag är jag glad att jag har tänkt om. Jag tycker också jag hör andra som säger att dom jobar hårt, men ändå är dom inte nöjda med sin ekonomisk frihet. Många verkar sträva efter att höja inkomsten, men det hjälper liksom inte. Man står ändå still och stampar. Jag har själv i många år kämpat med att hitta det där som ger mig störrre ekomisk frihet. Även om jag länge har haft det och har det bra idag med, så känns det hela tiden som att det är något som fattades. Länge trodde jag att hårt arbete var den enda lösningen, men jag börjar komma till insikt med att det nog inte det som krävs i slutändan. Man kan ju lätta säga att man är lat eller saknar ambitioner, men så har det ju inte heller varit för min del. Jag har bara inte tänkt tanken att jag mer ska sträva efter att få pengar att jobba för mig och jag ska kanske inte alltid pressa mig till att jobba så hårt för pengar. Det verkar ju inte vara någon garnti för att man ska lyckas. Min magkänsla säger att det finns något annat som är rätt att göra. Det känns på ett sätt fel och som något som ijet känns logiskt, men hur jag än vänxer och vrider på det så kan jag ju inte komma ifrån att jag stundtals har jobbat tufft och lagt mycket tid ktraft på att dra in pengar. Ändå går det ekonomiskt bättre för mig nu, när jag samtidigt  inte tycker att jag jobbar så hårt, utan bara investerar och sen låter pengarna göra jobbet. Det känns fel, men i slutändan upplever jag ju bara att det är rätt att göra så. 

 

Jag har kommit till iniskt med att när man bara byter sin egen tid mot pengar så finns det ju aldrig tillräckligt med tid, oavsett hur hårt man jobbar. Dygnet har ju alltid bara 24 timmar. Mitt personliga ekonomiska "tak" når man ju snabbare än man tror. Det gäller ju att skapa inkomster som inte kräver min hårt arbetande tid. 

 

En grej som jag har kört på länge det är att jag väljer att spara först och inte tvärtom. Många som jag känner säger att dom brukar försöka spara om det blir något över på de pengar dom får in varje månad. Det blir sällan något över för om man väntar med att spara så är i alla fall min erfarenhet att man lätt bränner mer pengar än vad man egentligen behöver. Så jag har kommit till insikt med att jag sparar först och betalar sen. Det blir alltid mer pengar kvar då, och det är ju det som är meningen om man väljer att ha ett sparande. Annars kan man ju ite kalla det sparande. 

 

Sen är det ju också så att det blir ju inte lättare att spara nå ekonmiska mål om man hela tiden skjuter det framför sig. Man kan ju alltid komma på anledningar till att vänta med sparandet. En semester eller en renovering. Man kan ju alltid hitta saker som man tänker att man behöver göra för pengar innan man kan spara och då får man aldrig något sparat. Man måste prioritera sparandet. Det är en viktigt insikt som jag har fått bara under detta året. Man kan inet vänta på rätt tidpunkt, utan det gäller att ta tag i det man vill få gjort. Här och nu och inte sen! 

 

För min del känns det bra att jag inte fokuserar så mycket på att öka mina inkomster och jobba mer och hårdare. Sånt kan krävas ibland, men jag är övertygad om att det inte är bara det som krävs för att jag ska nå mina ekonomiska mål i framtiden. Jag vill omvandla pengar till tillgångar och något som är bestående. Det är ju det som tror kommer att avgöra om jag ska få det jag strävar efter om som är min vison.  Tid är ju bland det värdefullaste vi har och den ska man ju vara rädd om. Lika mycket som man ska vara rädd om sig själv och se till att man mår bra.