Då sätter vi fart på en ny vecka igen. Idag är jag uppe sjukt tidigt för jag har jobb att ta tag i. Skönt att man i alla fall slutar väldigt tidigt och sen är ledig imorgon. Från och med onsdag så jobbar jag på i tre dagar till. Jag slutar ganska tidigt även under dessa dagar. 

 

Jag går väl en del promenader under denna veckan, även om jag  just nu inte alls känner för att bry mig om hur många steg jag får varje dag. Jag vill rent ut sagt bara skita i det. 

När det kommer till konstprojektet så är allt som vanligt. Inget går varken bättre eller sämre. Allt är precis som jag hade planerat från början. Jag har satt upp ett mål för i år och det känns som att jag kommer att fixa det. Sen får jag ta det därifrån och fundera på hur jag ska greja vidare. Det känns ganska stabilt och inarbetat just nu. 

 Annars får vi se vad som händer under denna veckan. Jag tar ju lite dagarna som dom kommer. Sen vet man ju aldrig om man måste jobba tufft med busskörningen eller om det blir lugnt. Ett bra exempel på när jag verkligen hade helt fel om hur arbetsdagen skulle bli det var i fredags. Jag var så gott som helt säker på att jag passet skulle bli jobbigt.  Det brukar just det passet jag hade va. Men det blev precis tvärtom och när dagen var slut fattade jag absolut ingenting. Hur kan jag ha så fel? Naturligtvis var jag glad över hur allt blev.  Jag kör ju hellre ett pass som är lugnt än något som känns tufft och jobbigt liksom. Denna veckan kan jag just nu inte se att jag har några jobbiga pass, men om jag lär mig något av förra veckan så blir ju en arbetsdag inte alltid som man först tror. Så man får se hur det blir. Jag vet ju att jag har jobb att tag tag i och att jag ska köra en blå buss. 

 

Till kommande helg har jag tänkt att ge mig ut på en Sverigeresa. Det var den Sverigeresa som jag hade tänkt att göra tidigare i år, men som inte blev av  eftersom jag inte orkade. Till helgen gör jag ett nytt försök och jag hoppas att jag kommer iväg denna gången. Jag har förövrigt fler Sverigeresor planerade i oktober, och jag hoppas att jag sätter alla som jag har tänkt, utan att jag tänker för mycket på om jag orkar eller hur det känns i kroppen. Det är bara att köra nu. Jag kan göra detta på ett bra sätt som jag mår bra av. Det har jag blivit mer och mer övertygad om. 

 

Det blev ett besök på Bokmässan igår också. Jag åkte ner till Göteborg ganska tidigt. Hängde lite på låset och kom in bland dom första. Erfarenheten från tidigare år sa mig att detta var det bästa att göra, speciellt på en lördag. 

 

När man kommer in ganska tidigt på mässan så är det ju inte så överdrivet mycket folk. Det tar 1- 2 timmar innan det blir sådär jättemycket folk så att man får gå runt och trängas. Jag gick in På Svenska Mässan klockan 08:00 och sen satt jag lura lite för mig själv i en soffa tills mässhallen öppnade en timme senare. Jag kunde liksom i lugn och ro stämma av var jag skulle vara en viss tid för att få se en viss person och allt kändes inte så stressat, utan bara väldigt lugnt. 

 

 

 Jan Guillou Var på väldigt gott humör när han berättade om sin senaste bok. Jag kan säga att jag skrattade väldigt mycket åt samtalet som han hade med Fredrik Belfrage.

 

Det var kul att J-O Waldner var där signerade sin bok. Klart att jag ville ha en bild med denna legend. Pingiskung är han ju också. Jag har lärde väldigt mycket pingis under dom åren som jag själv spelade och fortfarande utvecklades, genom att jag bara titta när J-O spelade. Jag vet inte hur många timmar jag har sett av J-O Waldner när han spelar pingis. Vissa matcher har jag ju också sett om och om igen, säkert tusentals gånger. J-O Waldner måste väl vara en av Sveriges allra största idrottsmän genom tiderna. Tänker man på det så är ju bara det rätt häftigt. 

Ibland har man tur. Jag kom ju in på mässan ganska tidigt och det var nog det som gjorde att jag lyckades med att få en bild med självaste Greta Thunberg. Jag fick bara se henne av en slump när hon gick runt i mässhallen och tittade sig lite försiktigt omkring. Det verkade heller inte vara så många som kände igen henne. Jag tänkte direkt att denna chansen kommer jag nog aldrig att få igen. En bild med Greta vill man ju bara ha. Jag gick fram till henne och frågade väldigt försiktigt om jag kunde få ta en bild. Hon svarade lite lågt och blygsamt ja och samma ögonblick så ringde hennes telefon. Hon visade att det var ok att ta bilden ändå och jag tänkte bara: Yes, där satt den. Sen smög hon iväg och hon lyckades liksom på något sätt smälta in bland alla andra. Ingen av dom som jag såg verkade se att det var Greta Thunberg som strosade omkring inne på mässan. Jag kände mig väldigt nöjd med att jag hade fått ta en bild med henne. Om hon hade sagt nej  så hade jag respekterat det till 100%. Jag tror aldrig jag kommer att glömma detta ögonblicket när jag den 24 september 2022 fick ta en bild med självaste Greta. Det låter kanske lite löjligt att säga så, men för mig var detta så jäkla häftigt. 

     

 

Jag nöjd med årets Bokmässa. Det var lagom att besöka mässan i torsdags och igår.  I torsdags var jag där hela dagen, men igår blev det en halv dag. Jag kände att jag inte kunde få ut så mycket. Det hade bara blivit jobbigt att stanna under eftermiddagen också med tanke på att det redan under förmiddagen hade börjat strömma in en hel del folk. 1,5 dag av totalt 4 dagar är för mig lagom och det jag ska ta med mig till kommande bokmässor i framtiden det är att jag ska alltid besöka Bokmässan första dagen, och sen är det bäst att åka fredag eller lördag och var där en halva dag. dagar är för mycket och 1 dag är för lite. Dessutom är det alltid bra att var på plats tidigt på morgonen. Då kan man slappna av mer och hinna med sånt som gör att man sen inte blir så stressade, när det senare under dagen börja komma väldigt mycket mer människor till Bokmässan. 

 

 

 Jag hade en rolig dag igår. Det är ju alltid trevligt att besöka Bokmässan. När man väl har kommit in på mässan så trivs jag väldigt bra. Det mysigt att gå runt och frossa i allt som finns att titta på. Jag vill alltid åka på Bokmässans första dag. Det känns mindre stressande och man får sitt guldkort och kan kolla in mässan ordentligt. Imorgon ska jag ju dit igen och då behöver jag ju förmodligen inte leta upp var det jag vill titta på är. Man kan gå dit direkt utan att behöva leta och fråga. 

 

Det blir ett besök imorgon också. Det räcker med 2 av 4 dagar. Jag är ganska säker på att jag kommer att bli nöjd. Jag kommer att köpa mer böcker och jag träffar säkert mer kändisar som blir glada för att man köper deras böcker och inte har något emot att ta en bild med Danne. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Undra om det går att få ner allt som jag tänker på nu i ett enda blogginlägg. Jag vill försöka i alla fall. Det känns som jag behöver skriva av mig lite nu. 

 

Imorgon är det dags för Bokmässan och jag är ledig och ska ta mig till Göteborg. Egentligen känner jag inte för att åka och varje år tänker jag att om jag ändå ska göra ett besök så blir nog detta sista året. Sen när jag väl är på Bokmässan så är jag glad att jag är där. Jag vet också att jag året innan jag åkte till Bokmässan första gången så var jag så ledsen över att jag inte hade fixat biljetter. Där och då bestämde jag mig för att jag varje år ska vara ute  god tid med bokning och allt ska vara fixat och klart så att jag kan åka om jag verkligen vill det. Jag har hellre biljetter som jag inte utnyttjar, än att jag sitter hemma utan biljetter och vill göra ett besök. 

 

Som sagt. Varje år tänker jag inför Bokmässan att jag inte orkar bry mig, men jag vet samtidigt att jag ångrar mig om jag inte åker dit. Imorgon ska jag åka ner och sen blir det säkert på lördag också. Jag såg att tex J-O Waldner skulle vara där och signera böcker. Det tycker ju naturligtvis jag är roligt. 

 

Jobbat har jag gjort dom senaste dagarna och jag har ju en hel del jobb kvar. Det jag tänker på nu är om jag verkligen orkar mer denna veckan. Jag jobbar fredag och söndag. Fredagen är riktigt lång och sen ska jag ju köra söndag och måndag också. När jag nu ska besöka Bokmässan torsdag och lördag så är det ju inte konstigt om jag någonstans kan tycka att det känns som för mycket. Det som hittills också har varit tufft denna veckan det är att dagarna som jag har jobbat har varit tuffare att ta sig igenom än vad jag trodde innan att dom skulle bli. Jag kan tydligen aldrig förutse det där. När jag tänker att en arbetsdag kommer att bli lugn, då är det inte helt ovanligt att den känns tuff. När jag tänker att nu kommer jag nog att ha en tuff arbetsdag, då kan den bli hur lugn som helst. Jag fattar inte varför det kan vara så. Jag har ju kört buss i flera år, men jag har så ofta fel om hur en arbetsdag kommer att kännas och den känns ju extra tuff om man råkar förvänta sig att man sak få  en lugn dag. Det bästa man kan göra är väl att inte ha några förväntningar alls och sen jobba på i nuet. Sen vill jag ju så gärna förstå varför vissa dagar kan kännas så jäkla tuffa, men det går tydligen inte i det jobbet jag har. 

 

 Saker och ting som jag ska göra innan året är slut börjar ju närma sig nu. Vissa saker har jag ju tänkt att tjäna pengar på och man märker ganska tydligt redan nu att vissa människor vill hindra mig från att lyckas med detta. Nu är ju jag ganska väl förberedd och nu är jag ju inne i det där när allt går väldigt fort. Saker jag behöver göra måste jag göra nu. Det finns inget sen längre. Det nu jag måste göra saker, för annars blir dom ju inte gjorda innan året är slut. Det känns lite jobbigt att folk försöker jävlas och när vissa inte får som dom vill, så blir dom sura och jag tycker bara att mycket känns så orättvist. Konstprojektet är tex en grej som jag märker att vissa är sura över att jag tjänar pengar på. Jag fattar egentligen inte varför. Det är ju inte mycket pengar det handlar om egentligen. Jag sparat alla pengar som jag hittills har lyckats tjäna  på min konst. Men det är ändå inte mycket pengar som jag har fått ihop. Sen kan det ju var så att den summan pengar som jag tycker är lite kanske är mycket för någon annan. Kan det vara därför vissa blir så sura? 

 

 Folk är som dom är och det kan jag ju inte göra så mycket åt.  Det är väl så jag måste tänka för att jag inte ska ta åt mig av vad andra tycker. Jag vill ju greja med min konst och kan jag tjäna nånting på det jag gör, så är ju det inga pengar som jag bara kommer att sluta ta emot. Folk får väl tycka vad dom vill, fast jag blir ju ledsen och jag vet inte vad jag ska göra annorlunda, om jag inte väljer att sluta med det. 

 

Fullt upp har jag under denna veckan. Jag har ganska mycket jobb och jag hade haft ännu mer jobb om jag inte hade planerat in en ledig dag på lördag. När jag har mina lediga dagar så har jag tänkt att besöka bokmässan i Göteborg. Jag har besökt den några gånger tidigare och varje gång har jag tänkt att nu blir det nog inget mer. Jag är färdig med Bokmässan liksom. Sen fixar jag ändå biljetterna långt i förväg för varje år så vill jag ändå vara på plats när det är dags för Bokmässan. Ett år blev jag ju så arg på mig själv att för att jag inte var där, och efter det har jag alltid fixat biljetter i god tid före. Jag tänker liksom att det är bättre att jag har biljetterna, även om jag inte skulle åka, än att sitta hemma och inte ha biljetter, fast man vill åka. Fast under denna veckan är min tanke att jag ska besöka Bokmässan under dom två dagar som jag är ledig från busskörningen. Så det blir fullt upp med både jobb och Bokmässan denna veckan. 

 

BILDER FRÅN TIDIGARE ÅR , NÄR JAG HAR BESÖKT BOKMÄSSAN I GÖTEBORG.

 

Jag har tänkt mycket under denna helgen på hur jag ska få ihop allt fram över och jag har också tänkt på var jag ska sätta gränserna för hur mycket jag egentligen ska försöka fixa och vad jag ska strunta i. Livet blir ju för tråkigt om man bara jobbar och ägnar sig åt vardagliga saker. Man vill ju göra annat och unna sig mer av livets goda. Eller i alla fall vill jag förverkliga många av dom drömmar jag har. 

 

 Annars är jag ganska nöjd med denna veckan. Jag har jobbat på bra och jag klarade lätt mitt veckomål på 90 000 steg.