Vecka 12
Jag har inte så mycket planerat denna veckan. Jag har mindre jobb än vad jag brukar ha. Jag har tänkt att spela pingis minst två gånger denna veckan. Så mycket annat har jag inte planerat inför denna veckan. Jag tar dagarna lite som dom kommer.
Något som jag tänker mycket på det är vad jag ska göra fram till sommaren med min ekonomi. Jag har mer jättenoga med att göra precis allt som jag har planerat sen långt tillbaka. Den målsättning jag har ska jag bara klara. Det känns inte ens tråkigt att skita i väldigt mycket annat som jag kan tycka är roligt att göra och lägga mycket pengar på.
Annars har jag försökt att planera lite framtida saker som jag skulle vilja göra under sommaren och hösten. En del grejer är väl ganska klara och andra saker känns lite svåra att få grepp om. Jag tror ändå att jag kommer att klara av allt som jag vill fixa under detta året. Jag har lite roliga resor på gång och sen ska jag ändå ha en jävla massa cash sparade innan året är slut.
Lördag (2024 03 16)
Jag kämpar med allt möjligt just nu. Allt känns ändå ganska lugnt. Jag vill ju göra dom saker som jag kämpar på med. Jag kommer ju inte klara av dom mål jag har om jag inte kämpar med dom och med mig själv.
Sen är det egentligen bara tålamodet som jag behöver har mycket på. Mycket just nu handlar mest om att vänta in olika datum. Jag har typ en lista på saker som jag ska göra vid olika datum fram till sommaren. Det känns ganska lugnt att fixa det, men jag får ju ändå inte tappa skallen och börja sväva iväg med för många andra saker som jag skulle kunna göra för pengar som jag redan har. Jag tror inte att jag nånsin tidigare har bollat med lika mycket pengar som jag har gjort under ganska lång tid nu. Jag har kanske haft mer pengar tidigare, men då har bränt dessa pengar nästan lika snabbt som dom har kommit in. Nu har jag under en längre tid jobbat mer systematiskt framåt och varit väldigt noga med att göra precis det jag har planerat att göra sen länge. Det har känts bra och rätt för mig.
Annars är det skönt att bara ha en ledig helg nu. Jag slappar och mår bra. Jag läser och skriver mycket. Jag kollar ganska mycket Youtube och jag både lyssnar och kollar väl en del annat också. Många saker som har varit jobbiga ett tag har börjat förvinna mer och mer nu. Tar man det bara lugnt så ordnar sig de mesta. Ibland känns det som att ju mer jag aktivt gör för att fixa saker, ju mer växer dom problem som jag vill lösa. Jag lever inte ett perfekt liv, men jag mår för de mesta bra. Jag gör min grej och jag jagar inte människor för att jag ska få mina saker gjorda. Jag tror på att om jag bara gör sånt jag vill göra och som känns rätt för mig, då får jag också dom människor omkring mig som jag vill ha där. Jag känner att jag slipper alla dom som bara sviker mig när jag bara gör sånt som känns rätt för mig innerst inne.
Jag tänker själv.
För några veckor sedan såg jag en intervju med en ganska känd svensk skådespelare. Han pratade bla om sin privatekonomi. Han berättade att han tycket det var tufft ekonomiskt och han verkade ha en hel del ångest över dom beslut som han hade tagit genom åren.
För ca 13 år sedan så hörde just denna kända skådespelare av sig till mig. Det var på mail och han började som många andra har gjort genom åren. Typ: Hej Danne jag har följt dig ett tag och jag gillar din blogg och mycket av allt annat du gör. Sen började ha snacka om att han ville hjälpa mig att bli en kändis precis som han och han ville dessutom bli en person som jag typ kan samarbeta med. I detta mail påpekade han dessutom flera gånger för mig att vi kommer att tjäna stora pengar tillsammans.
Jag svarade faktiskt på detta. Jag brukar inte bry mig om alla dessa ekonomisk IQ-befriade människor som hör av sig till mig, men just till den här personen så skrev jag att jag inte var intresserad. Jag är nöjd med dom sätt jag grejar med mina sociala medier på och jag vill fortsätta med detta på mitt sätt. Vi hade sen inte mycket mer kontakt, men när jag nu för några veckor sedan såg denna ganska kända Svenska skådespelare så kände jag bara att: Fan va glad jag är att jag själv är en person som tänker och grejar själv med min privatekonomi.
Även om jag inte alltid gör rätt med min ekonomi så ångrar jag sällan något eller tänker att jag borde gjort vissa saker annorlunda. Jag gör ju alltid så gott jag kan och funkar det inte så är det i alla fall ingen annan person som är orsaken till att det jag ville göra kanske blev så bra som jag först hade tänkt mig.
Jag har fått detta bekräftat så många gånger att om jag hade lyssnat på allt skit som andra försöker lura på mig, så hade min ekonomi gått rakt åt helvete. Jag tänker själv och det känns bra. Jag vill inte ha någon hjälp av andra. Och varför skulle alla dom som har skrivit till mig genom åren vilja hjälpa mig med att tjäna mycket pengar och bli en kändis. Det handlar ju bara om att dom ser att dom kan tjäna själva på det, och i slutändan så skiter ju dom fullständigt i mig. Det skulle ju vara naivt av mig om jag trodde något annat.
Vecka 11
Jag har haft svårt att planera denna veckan. Det blir rörigt hur jag än vänder och vrider. Jag vill väl för mycket, men inget känns jätteroligt att ta tag i. Dessutom känns allt bara för mycket så fort jag tänker mer än på sånt jag har att göra i nuet. Så det rätta är väl att ta en dag i taget.
Igår var jag i alla fall ledig från busskörning. Jag spelade pingis under eftermiddagen och sen när jag kom hem så var jag så jäkla trött så jag kröp i säng ganska tidigt.
Idag kände jag mig därför väldigt pigg och fräsch när jag vaknade upp till dagens arbete. Jag har jobbat på med busskörningen idag också. Jag jobbar även onsdag- fredag och sen får jag äntligen min lediga helg. Jag har ju jobbat dom två senaste helgerna. Därför känns det bra att veta att man har en ledig helg snart. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra då, men eftersom det gick så bra med konstprojektet under den senaste helgen så kan jag ju göra på samma sätt igen och hoppas att det går lika bra.
Jag kommer att spela ett pingispass ikväll också. Hoppas jag kan spela lite bra pingis och känna att jag har en bra träff på bollen. Då kommer det att kännas betydligt roligare med pingis än vad det den senaste tiden har gjort. Jag har under några veckor nu tvingat mig till pingishallen och jag vet inte hur länge jag orkar göra det. Det som ändå ger mig motivation att fortsätta är ju att jag känner att mitt pingisspelande är bra för min hälsa. Det räcker väl egentligen med det, men det klart att jag vill lira lite bra pingis också när jag nu tränar ganska mycket igen.
När det gäller mina pengar och alla ekonomiska planer jag har inför framtiden så tror jag nog att jag klarar att hålla min planerade budget fram till sommaren. Just nu får jag tänka mig lite för så att jag inte svävar ut för mycket, men det ser ändå bra och stabilt ut för resten av mars. Kan jag hålla i på samma sätt under april och maj så kommer jag att ta ett ganska stort steg framåt när jag då kommer att nå ett mål med min ekonomi som jag har kämpat för i några år. Jag vet inte exakt när jag på riktigt började, så det var väl några år sedan. Men det känns skönt att jag snart inte behöver bry mig så mycket om att spara och räkna på just det sättet som jag har gjort i flera år. Sen kommer det mer att handla om att jag ska våga ta min ekonomi vidare till än betydligt högre nivå än den jag befinner mig på idag. Med tanke på vad jag tror kommer att krävas så känner jag just nu att jag kanske inte kommer att våga det, men sen tänker jag att när jag väl är på den "punkten" att jag har möjlighet att göra väldigt mycket mer än vad jag kan idag, då kanske man ändå vågar ta dom där stegen mot den vision som jag har typ tänkt på i nästan hela mitt liv. Det känns spännande redan nu att tänka kring, men jag får inte glömma att göra allt jag ska göra först. Jobba i nuet och var grymt fokuserad på det.
Tuff vecka.
Jag har i flera blogginlägg den senaste tiden skrivit av mig om saker som har gjort mig sur och arg. Allt jag har skrivit har kommit från hjärtat. Jag har kanske varit lite negativ och jag sprider kanske lite dåliga "vibes" med mitt skrivande,
men jag vill gärna skriva mycket om hur jag känner och tänker. Jag bloggar ju bara för min egen skull och ibland är det skönt att bara få skriva av sig, på ett ärligt sätt, om vad man faktiskt innerst inne tänker och känner. Jag mår bra
av att skriva, även om sånt jag skriver om inte alltid är så jäkla uppmuntrande och roligt. Vissa saker känns det också bättre att skriva om än att prata med någon. Jag skriver om saker och sen blir allt ganska lätt att släppa.
Denna veckan har känts ganska tuff. Jag har blivit lite arg över saker som jag tycker känns orättvisa. Pingisen har känts lite tuff, även om jag tycker att jag har spelat ganska bra. Problemet är bara att jag känt mig lite ofokuserad. Jag har haft svårt
att under träning koppla bort saker som inte har haft med pingisen att göra. Mycket har ju som sagt känts tufft denna veckan och jag har tyvärr tagit med mig det till pingishallen. Jag har varit ganska mycket ledig under denna veckan, men jag har
haft mycket busskörning sen i fredags. Den har varit maxad i arbetstid. Skönt att man är ledig imorgon i alla fall.
Jag grejade mycket under mina lediga dagar. Konstprojektet har gått riktigt bra. Både under mina lediga dagar och nu under helgen. Jag har också städat mycket och fått gjort väldigt mycket av andra vardagliga saker. Det är ju skönt med ordning
och reda, men ibland kör jag lite för hårt. Ibland är det jobbigt att behöva göra precis allt själv. Ändå trivs jag bra med att jag bara behöver tänka på mig själv och inte bry mig om någon annan.
Nu hoppas jag att nästa vecka inte blir lika tuff som dom senaste två veckorna har varit.
Jag jobbar fyra dagar och sen blir det skönt med en ledig helg. Hoppas jag kan hitta lite mer av "good vibes" nu. Bättre fokus på pingisen och mer positiv energi från mig.
20:50
Det rätta kanske är att inte bry sig alls.
Ibland önskar jag att jag bara hade alla svar på hur man kan få slippa mycket av sånt i livet som man helst skulle vilja slippa ägna sig åt, eller behöva utså överhuvudtaget.
Något som inte är helt ovanligt i mitt liv är att jag råkar ut för skitungar som jävlas med mig på olika sätt. Många gånger har jag blivit arg och sagt ifrån, men eftersom dessa ungar inte har en fullt utvecklad hjärna så är det svårt att få dom att fatta
vad man faktiskt säger till dom. Ibland har jag fått vissa att sluta genom att bara säga ifrån på skarpen. Sen är det inte alltid jag bryr mig heller. Jag har ganska mycket tålamod och vissa ungar lägger av att jävlas bara för att dom inte får
någon reaktion från mig.
Men det kommer nya ungar och vissa grejer ska man uppenbarligen behöva stå ut med. Jag har inte alla svar på hur jag ska göra för att slippa många av dessa snorungar. Sen vill jag samtidigt påpeka att många av dom barn som kommer fram till mig eller skriver till mig är jättesnälla och bra. Det är inget jag glömmer att uppskatta och må bra av. Jag är tacksam och nöjd för alla positiva "vibes"
Men det händer, och har hänt relativt ofta att jag behöver utså att ungar jävlas med mig på dom äckligaste och vidrigaste sätten som jag kan tänka mig. Många har ju inget konsekvenstänk heller och när jag väljer att bry mig och på något
sätt ger igen så blir vissa helt chockade, men det kan fortfarande vara så dom fortsätter att jävlas med mig.
När jag sen har tröttnat och väljer att verkligen göra något fullt ut då brukar jag försöka ta reda på vilka dessa ungars föräldrar är och det har hänt att jag har gått hem till vissa och ringt på dörren. Det har hänt att jag har skrivit till föräldrar
eller ringt telefonsamtal. När jag började göra dessa saker för några år sedan så hade jag någon tro på att dessa metoder alltid kommer att funka. Jag tänkte att föräldrarna kommer att ta sitt ansvar och faktiskt göra vad dom kan för att jag ska slippa
ungarna och deras jävelskap mot mig. Att jag trodde att allt bara skulle upphöra mot mig om jag kontaktade föräldrar har visat sig många gånger vara fel. Det har varit naivt av mig att tro det.
Något som jag har märkt det är att föräldrar ofta försvarar sina barn, oavsett vad jag säger eller visar dom. Föräldrarna kan vräka ur sig massor med skit och dom kan vara minst lika vidriga och äckliga som deras barn har varit mot mig. Något som
man ofta försvarar sig med också är att det just bara är barn och då är det tydligen ok (enligt vissa vuxna) att dom jävlas med mig.
Jag kanske kan förstå att man försvarar sina egna barn så långt det är möjligt, men jag kan ändå tycka att när det är uppenbart att deras barn har gjort fel och när jag påpekar att jag inte accepterar detta så borde ju föräldrar i alla fall ta sitt ansvar
och se till att deras egna barn faktiskt slutar jävlas med mig. Speciellt när det får konsekvenser för föräldrarna själva. Sen kanske det ligger i sakens natur att man alltid försvarar sina egna barn i alla lägen. Jag har också märkt att
det kan vara extra känsligt för många föräldrar när någon kritiserar deras barn. Jag har märkt att många tar det personligt och är föräldrarna individer som har svårt att ta kritik så blir det säkert jobbigt när man berättar för dom att
deras barn har gjort saker som dom och föräldrarna borde skämmas över. Och ibland är det väl som sagt så att föräldrar kan vara minst lika dumma i huvudet som deras barn är. Får dessutom inte barn tillräckligt med uppmärksamhet av sina
föräldrar så är det nog inte så konstigt att dessa barn söker uppmärksmheten på annat håll, och gör det på sådan sätt som kan vara väldigt vidrigt och äckligt.
Jag vet inte alltid vad det rätta är att göra. Ibland funkar det jag gör och ibland får man göra massor med saker för att det kanske ska ta slut. Jag har inte alla svar. Ibland räcker det med att inte bry sig alls och det kanske är det som är det
enda rätta att göra i ALLA lägen. Många gånger är det ju lättare att inte bry sig, även om man också har en stolthet som man inte alltid vill släppa på. Men för min egen skull så kanske det är bättre att inte lägga någon energi på alla dessa ungar
som inte verkar ha en enda hjärncell i huvudet.
Jag ska nog inte skriva mer om detta nu. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om allt som jag har varit med om, bara dom senaste åren. Men jag känner att om jag fortsätter så blir det nog bara att jag upprepar mig och allt man skriver går
bara runt runt. Jag släpper detta för nu och sen får jag väl se om jag kommer på vad som är rätt eller fel i framtiden. Folk är ju som dom är och jag varken vill eller kan alltid göra nånting åt det.