OS I PARIS - Invigningen

Jag har tittat på OS -invigningen under hela denna kväll. Jag måste säga att jag tyckte det var den bästa öppningsceremoni som jag har sett. Jag gillade också att denna invigning skedde utanför själva olympiastadion. Mycket var mäktigt att se och nu är jag full av förväntan på vad OS och dom aktiva kommer att leverera under detta OS i Paris. 
 
 


Nu är det snart som vanligt igen.

Nu är det snart helg igen. Jag börjar ju jobba nästa vecka. Närmare bestämt på tisdag. Jag känner att jag måste börja hitta tillbaka till lite mer rutiner. Framförallt när det gäller att krypa i säng på kvällarna. Jag har under en ganska lång period nu, typ gått och lagt mig vid samma tid som jag normalt kliver upp när jag har en arbetsdag. Jag vet ju att jag lätt vänder på dygnet efter första arbetsdagen, men jag vill nog redan nu komma in i det som är mer normalt för mig. 
 
Jag ska väl ärligt säga att jag gärna hade varit ledig ett tag till, men den dagen kommer ju då man måste börja jobba igen och jag tror också att jag mår bättre av att komma in i lite mer rutiner igen. Jobba på och försörja sig. Men också drömma vidare och göra allt man kan för att förvekliga dom drömmar man har. 
 
Nästan alla pengar som jag har planerat att få in under denna veckan har jag nu fått. Jag kan säga att jag hade en jävla tur denna gången att jag fick till allt som jag ville ha det. Det känns som att det hade räckt med att jag hade haft lite för bråttom och mindre tålamod med en enda grej, så hade jag inte kunnat spara dom pengar denna månaden som jag nu ändå kan. Det som känns bra är ju att jag har mycket pengar att unna mig för också. Men det är som sagt mer tur än skicklighet denna gången.  
 
Det är i alla fall mycket nu som jag kan köpa som jag har tänkt på ett tag att jag vill ha, men inte har haft råd med. Eftersom jag prioriterar ett sparande av en hel del pengar så får man vänta någon månad extra ibland innan man kan shoppa loss. Denna gången är jag mer än nöjd att jag tänkte så. Sen vill jag ändå inte snåla för då blir ju livet bara så jäkla tråkigt, både för mig och andra i min omgivning som jag väljer att spendera tid med i bland. 
 
Nu ska jag njuta av den sista delen av min semester. Tänker man positivt så hade jag haft en jobbhelg nu om jag inte hade haft semester och det är ju gött att få slippa. Dessutom är jag ledig fredag - söndag, nästa vecka och jag tror också att jag slutar ganska tidigt på torsdag. Så jag ska väl inte gnälla över att jag snart måste börja jobba igen. Det börjar ju ändå ganska lugnt för min del, men jag ska nog redan nu börja tänka på att krypa i säng lite tidigare på kvällarna är vad jag har gjort dom senaste veckorna. Det är nog klokt och rätt av mig att vända "tillbaka" dygnet, innan det är för sent. 
 
 
(null)
 
 
 
💛💙
 
Annars vill jag också passa på att säga: HEJA SVERIGE! 
(null)
 
(null)
 
(null)
OS har ju börjat och då vill man ju att det ska gå bra för många av dom idrottare som representerar Sverige i OS. Lycka till!💛💙
(null)


🏓#os

 
 


TV4 kontaktade mig.

En kvinnlig reporter på TV4 kontaktade mig tidigare idag. Hon frågade mig om hon kunde få publicera en av mina bilder som jag hade på Dalbobron i Vänersborg  och hon hade hittat bilder på min blogg. Snäll som jag är så sa jag att det gick bra. Kör på bara. Det var ju snällt att hon frågade först och inte bara tog bilden och använde den. 
 
 
Allt handlade ju om den cyklist som tidigare idag tydligen hade fastnat och blev hängande i bron när den hade gått upp. 
 
 
 
https://www.tv4.se/artikel/6QM6Huh8IuKKxNBrdZQIzG/cyklist-blev-haengandes-fran-bro?utm_source=tv4.se&utm_medium=shared_link
 
Det kanske är bäst att säga också att det var inte jag som blev hängande på bron öppet läge. Reportern på TV4 frågade faktiskt mig det också. 
 
 







Hur har dagarna sett ut?

 
Jag har semester i ca en vecka till. Jag börjar ju på tisdag nästa vecka. Undra hur jag ska klara att gå upp på morgonen då när under dom senaste sommarveckorna typ har sovit bort hela förmiddagar? 
 
En normal dag dom senaste veckorna har typ börjat med a t jag kliver upp runt lunchtid. Jag kanske har varit uppe lite tidigare för ett toalettbesök, men sen har jag gått och lagt mig igen. När jag väl tar mig upp och håller mig uppe så känner jag mig lite snurrig i huvudet. Jag sätter mig och scrollar telefonen. Jag vet att det inte är så bra att börja dagen så, men jag kan inte låta bli. Efter det funderar jag lite på om jag ska ta en promenad och hur jag ska göra med lunchen. Antingen tar jag promenaden och sen tar jag lunch. Eller så käkar jag först och sen tar jag en promenad. Det tredje alternativet kan vara att jag bara käkar lunch och skiter i promenaden den dagen. 
 
Under semestern har jag i snitt spelat ett pingispass per vecka. Alla pass har känts ganska bra och kan jag spela lika bra när säsongen drar igång i höst och sen hålla det på ungefär samma nivå, så är jag nöjd. Naturligtvis spelar jag gärna bättre, men just nu är jag mest nöjd med att jag kan spela så bra som under lång tid har vetat att jag kan göra, men då inte riktigt lyckats med. 
 
Jag har läst mycket böcker och jag har skrivit mycket. Jag har suttit uppe till sent på nätterna med, läsande, skrivande och tittande på framförallt dokumentärer. Jag har väl lyssnat lite på SR-Play. Några enstaka sommarprat och allt som P3 Dokumentär har släppt dom senaste veckorna. När jag har ägnat mig åt allt detta så mår jag bra. Jag gillar bäst att sitta och skriva. När allt bara försvinner runtomkring mig och jag är som i ett rus när jag skapar nya texter och blogginlägg, då mår jag bra. Har jag dessutom rört mig bra med pingis och promenader, då är det häftigt att känna den energin som man har i kroppen och jag får också för mig att jag inte ger upp lika lätt med saker som jag väljer att påbörja. 
 
Jag känner mig nöjd över att jag inte har låtit mig påverkas av vad andra vill att jag ska göra. Jag vet inte hur många som har sagt till mig både innan och nu under semestern att dom tycker jag borde åka ut på en resa. Helst utomlands och bla, bla, bla. Själv har jag inte haft någon lust. Jag vet egentligen inte varför, men jag kände inte att jag orkade bry mig. I början av semestern var jag så jäkla trött och då orkade jag inte göra ett skit. Efter någon av 100% ledighet så kände jag mig fräschare och piggare. Jag hade kommit in i mitt läsande och skrivande. Jag kände mig maximalt avspänd och utvilad varje dag. Allt kändes bra och jag blev aldrig sugen på att ens försöka fixa någon resa. Trots att ganska många hade varit på mig om det, och så tycker jag det verkar vara varje år, inför och under semestertiden. 
 
Jag har ändå känt att det är lätt att låta sig påverkas av vad alla tycker att an ska göra och sen är det väl så att sociala medier får väl mig att tänka att jag jag kanske borde göra mer än vad jag väljer att göra. Men även om sociala medier i perioder säkert hjärntvättar mig, så har jag inte haft så mycket lust att göra så mycket mer än sånt jag nu har gjort. När jag ser vad alla andra åker ut på och även hur vissa jobbar under sommaren, så känns det bara jobbigt att bry sig. Ska jag resa, jobba hårt och kanske festa mer än vad jag har gjort nu, så väntar jag nog hellre till hösten och vintern. Det är lite mysigare då och om jag nu väljer att resa under hösten, då kan det ju vara lite billigare också. Mycket känns bara lugnare att göra när det inte är sommarsäsong och jag tror att jag gillar det bättre. 
 
Även om jag mest har hållit mig hemma under denna semester så är jag nöjd med hur denna semester har varit och verkar bli. Man vet aldrig med mig. Jag kanske hittar på något utöver det vanliga, innan jag börjar jobba på tisdag nästa vecka. Men förmodligen fortsätter jag nog bara som jag har gjort dom senaste veckorna. Jag har tex så mycket mer som jag tänker på och som jag vill få ner i text och skapa blogginlägg av. Jag mår ju så bra av tex mycket skrivande och jag vill inte bara släppa allt jag tänker att jag vill skapa. Om jag inte bryr mig om det nu, då kommer jag att glömma mycket av sånt jag vill skriva ner, och jag vill få ner mycket av allt jag tänker på. Jag vet ju att jag mår bra av det. Det viktigaste är ju att man mår bra. Annars är ju ingenting av allt man gör, värt nånting. Inget överhuvudtaget. 
 
Hoppas ni alla har haft och får en fortsatt bra sommar. Själv ska jag njuta av 100% ledighet i någon vecka till. Sen är det bara att börja jobba på igen, och längta till nästa semester. 
 
 
(null)  
(null)
(null)
(null)
 
 


Tisdag (2024 07 23)

Jag har haft en tisdag där jag har tänkt mer än någonsin. Det har snurrat i huvudet som en tornado som blåser förbi med tvärdrag. När jag hade landat lite i alla tankar så kände jag av ett psykiskt illamående. Jag har tänkt mycket på allt möjligt den senaste tiden och jag inser nu att jag känt av lite oro inför vissa saker som jag har trott ska komma till mig och kännas jobbiga. Nu känner jag att det var helt meningslöst att oroa sig och när jag kom till insikt med att jag kan blåsa på med allt som jag har tänkt från början att jag ska göra. Pengar kommer jag att ha mer av i augusti än vad jag har räknat med. Jag har massor med saker i "pipeline" som jag har känt att jag kanske inte kommer att klara av, men jag inser nu att om jag bara vill göra vad jag har tänkt mig så ska jag nog kunna få ihop allt i slutändan. Jag gillar heller inte att ha saker på någon slags "lista", som jag sen inte tar tag i och får gjort. Sen vill jag ju ändå vara flexibel och inte bara göra saker för att man en gång i tiden har lovat sig själv det. Ändrar jag mig och känner tex att det inte kommer att funka så vore det ju ganska dumt av mig att bara blåsa på ändå. Eller är det bättre att bara köra på med mindre konsekvenstänk och se vart det tar mig? Jag kanske bara ska våga göra mer fel och inte oroa mig så mycket för nånting? 
 
Jag vet att det ofta är onödigt att oroa sig för framtiden. Det har jag fått bevisat för mig själv många gånger och varje gång jag kommer till insikt med att jag ändå har oroat mig så känner jag mig besviken och kanske också illamående. Ens riktiga problem som verkligen kan kännas jobbiga är ju oftast av sådant slag att man inte har kunnat räkna med dom innan. Om något ändå blir som man har känt oro inför, så tror jag ändå inte blir bättre av att man har oroat sig i förväg. Slutsats: Det är lika meningslöst att oroa sig för framtiden som det tex är att slösa tid på avundsjuka eller svartsjuka. Ingenting gör så att situationen blir till det bättre. Jag blir aldrig varken avundsjuk eller svartsjuk, men oroa mig för saker gör jag ju tydligen ibland. Hoppas att jag bara här och nu i skrivandets stund kan sluta med det. Från och med nu och framöver. Fast innerst inne vet jag att det kommer att komma dagar då jag oroar mig för framtiden igen, trots att jag vet att det alltid är helt meningslöst. Det är ju bättre att vara i nuet och göra sin grej, utan att jaga andra människor. Sånt funkar väldigt ofta. Det tror jag på i alla fall, men fan va svårt det kan vara ibland att bara leva och inte oroa sig för framtiden. 
 
Annars då?
 
Denna tisdag så sov jag bort hela förmiddagen. Jag verkligen stensov till klockan 12:00. När jag tog mig upp var jag ju som sagt ganska snurrig i huvudet. Jag brukar mer eller mindre bli det när jag sove så länge. Dessutom sover jag ju länge för att jag sitter uppe länge på nätterna. Bara att jag är vaken om natten gör väl säkert också något man blir yr i huvudet av.  
 
Jag rörde också lite fram och tillbaka. Jag vet inte hur många gånger jag har gått ut på stan idag och gjort ärenden. Av någon anledningen har jag gjort ett ärende i taget. Jag började med att hämta mat, fast innan det var jag inne på den secondhand butik som ligger mitt i centrum. Jag funderade på några saker som jag tänkte köpa. Jag var på väg att köpa, men det blev inga köp vi just det besöket. Jag gick och hämta mat och tog hem den. Idag blev det köttbullar. Är man uppmärksam så ser man på bilden att det är lika många köttbullar som potatisar i lådan. Intresseklubben noterar. 
 
 
(null)
 
 Efter maten så gick ju ut igen. Mest för att jag ville gå en promenadrunda på minst 5 km. När jag
sen kom ut så blev det istället så att jag gick in i secondhandbutiken igen. Jag hade vid det första besöket kollat in en jordglob som jag nu hade bestämt mig för att köpa. Den var ju gammal, men i väldigt fint skick.
Jag gillar jordglobar. Med dagens köp så äger jag i skrivandets stund 3 globar. Jag har köpt en till och den kan jag förmodligen hämta ut som ett paket imorgon. Då har jag 4 globar och jag tänker att jag ska köpa minst 3 till innan jag kanske slutar att samla på mig fler. 
 
Idag fick jag även hem ett litet paket med kläder som jag beställde i söndagskväll. Så man måste ju säga att det gick fort med leveransen. 
Jag ska visa lite tydligare vad det står på alla t-shirts i ett annat blogginlägg i sociala medier. Det skulle inte förvåna mig om en annan morlkärring sen kommer att berätta för mig hur fel det är att visa upp sig i dessa kläder, men det kommer jag att skita i. Jag tycker bara det är roligt och blir någon provocerad för det och vill läxa upp mig för den saken skull, så gör jag inte mycket annat än att skratta åt det. Det säger ju mer om dom som blir arga än om mig. Har man ingen humor så blir ju livet för tråkigt att leva. 
 
När jag hade gått hem med min jordglob, då gick jag ut igen. Nu blev det en promenad på ca 6 km. 
 
(null)
 
Samtidigt som jag var ute på min promenad så lyssnade jag på en dokumentär som handlade om mordförsöket på Ronald Reagan 1981 och gärningsmannen John Hinckley. Motivet var (om jag har fattat det rätt) att han ville imponera på skådespelerskan Jodie Foster. Hinckley hade ju även förföljt henne en tid före mordförsöket. Idag kallar man väl den typen av männsikor för stalkers. John Hinckley är idag en fri man. Till skillnad från Thomas Mattehew Crooks som sköt Trump för ca 2 veckor sedan. Jag funderade lite på vad Crooks motiv kunde ha varit? Det kanske redan har kommit fram eller så kommer det att göra det tids nog. Jag följer inte detta jättenoga. 
 
Jag tyckte att dokumentären om mordförsket på Ronald Reagan var bra. Den fick mig att fundera mycket på varför vissa typer av människor väljer att göra sånt som vem som helst borde lätt kunna räkna ut innan att det kommer att förstöra större delen av ens liv, om man ens överlever. Idag är ju Hinckley en fri man som säger att han lever ett stillsamt liv. Undra vad som hade hänt med Thomas Mattehew Crooks om han hade blivit gripen istället för skjuten till döds. Vad hade han fått för straff osv...?
 
 
 
 
 
 
 
Jag gick faktiskt ut för ärenden på stan 2 gånger till efter att jag hade gått promenaden. Man kan ju tycka att jag borde ha kunnat uträtta alla ärenden på mindre än 6 eller 7 utgångar genom min ytterdörr, men idag snurrade det nog extra mycket i mitt huvud. Jag kände mig också så "dränerad" på all oro som jag har känt den senaste tiden och när detta släppte så blev det väl en s.k. urladdning av kroppen. Nu i skrivandets stund känner jag mig bättre och "stormen" mitt huvud har lagt sig. 
 
De positiva sakerna är ju att jag rör på mig mycket när jag går ut för att göra ärenden på stan och ta en promenadrunnda. Jag jagar ju steg varje vecka och då är det ju också bra att jag får lite fler steg i benen av mitt röriga och icke strukturerade sätt att göra saker på.  
 
(null)
 
Under denna tisdagkväll så har jag skrivit mycket och kollat Youtube och en svensk dokumentärfilm på SVT-play som handlade om Harlem och som visar hur samtiden skildrades under 70-talet. Harlem - röster, ansikten | SVT Play
 
Jag har faktiskt varit i Harlem en gång. För 13 år sedan gjorde jag ju en resa till New York. Då blev det bland mycket annat ett besök i just Harlem. 
 









Gräns



OS I PARIS

 Denna veckan börjar OS i Paris och jag har i hela mitt liv gillat att kolla mycket på OS. Förr kunde jag sitta hela dagar och titta på allt möjligt under OS-veckorna. Men på senare år väljer jag mer ut vad jag vill se och skiter i väldigt mycket. Jag gillar att kolla på simning, gymnastik, friidrott och naturligtvis pingis. Jag kan också tycka att det är kul att kolla på vissa idrotter när det närmar dom där avgörande stunderna då man tävlar om medaljerna. 
 
När det kommer till pingisen så tycker jag Sverige har en bra samling spelare och det är ju också kul att både herrarna och damerna är med fullt ut i alla klasser som spelas på OS. Lag, singel och mixeddubbel är de klasser som pingis ha i OS och jag tycker det är en prefekt blandning. Sverige tycker jag har sitt bästa medaljchans i mixeddubbel. Det är Kristian Karlsson och Stina Källberg som spelar mixed för Sverige. Dom har gjort bra i ett flertal turneringar så det kan mycket väl gå bra i Paris också, även om tidigare resultat inte spelar någon roll i ett OS. Då är det ju nuet som gäller och där och då vill alla spelare som är med prestera bra och många är ju i sin bästa form. Men jag tror ändå att våran största medaljchans och kanske även guldchans i pingisen är just i mixeddubbel.
 
 
Herrarna har ju också ett bra lag och jag skulle inte bli förvånad om dom tar medalj. Det kommer ju naturligtvis bli stentufft för dom, men chansen har dom för jag tycker ändå att Sveriges herrar har det bästa laget i Europa, och jag tycker att man är bland dom 5 - 8 bästa länderna i världen. 
 
I herrsingel spelar Truls Möregårdh och Anton Källberg. I Damsingel spelar Linda Bergström och Stina Källberg. Det som jag tycker är väldigt hårt i OS när det kommer till just singeltävlingen så är det att varje land får bara representeras av två spelare i damsingel respektive herrsingel. Det är ju samma för alla, men ett land som Kina har ju flera spelare på både herr och damsidan som är så bra att dom skulle kunna vinna guldet. Många av dom får ju inte ens chansen. Dessutom tycker jag att Sverige har 4 bra spelare på herrsidan som i alla fall har kapacitet att ta medalj, men två får bara vara med. Jag tycker att man borde i alla fall få ha med tre spelare, totalt 6 spelare i damsingel och herrsingel. Inte 4 som det är nu. Det positiva kan väl vara att ett och samma land kan inte ta alla medaljerna. Det blir alltid minst två länder som tar medaljer i alla pingisklasserna på OS. 
 
Jag kan ändå känna mig lite ledsen över att Kristian Karlsson inte spelar i singeltävlingen. Samtidigt vet jag att jag är lite jävig och jag favoriserar ju lätt Kristian eftersom han är en FD klubbkompis till mig. Dessutom var jag ju hans tränare när han började med pingisen och Kristian har ju sagt till mig att han är väldigt tacksam över allt jag gjorde för honom när han var liten.
 
Det är heller inget fel med den uttagningen som har gjorts. Att Truls och Anton är dom som spelar singel för Sverige är nog ganska logiskt med tanke på dom resultat som dom har gjort under säsongen, men jag hade som sagt velat se Kristian i singelturneringen i OS. Sen tror jag ändå att Kristian kommer att göra bra ifrån sig i dom klasserna som han är med i. Det blir ju kul att se honom lira i dessa klasser, inget snack om det.  Han har ett väldigt fint tävlingspsyke och tar han en minst en medalj i detta OS, så kan han ju vara nöjd,  även om chansen inte finns för honom i singel. 
 
 
 
Förövrigt så kan jag väl säga om pingisen att damernas största chans på medalj är i mixeddubbel. I lag kan man väl lugnt säga att det är ett bra resultat om damerna skulle placera sig bland dom 8 bästa länderna. Jag hejar naturligtvis på Sverige i OS och jag hoppas av hela mitt hjärta på många mirakel i Paris. Jag tror ändå på att Sverige tar en medalj i pingisen. Sverige har ett bra gäng av spelare och ledare, där också flertal  har varit med i många stora turneringar under många år nu. Så visst finns det stora chanser för Sverige i pingisen under detta OS. Det finns ingen anledning att tro nånting annat. 
 
Jag tycker i alla fall att det ska bli kul att OS drar igång nu. Även om jag inte är jättenoga med att följa allt så gillar jag ändå hela grejen med ett OS. Det är en stor häftig apparat som jag varje gång det äger rum blir imponerad av. Jag har i perioder gått i tankar på att kanske boka en OS-resa och en gång i livet faktiskt fixa så att jag får uppleva ett OS på plats, men någonstans har jag känt att jag inte kommer att tycka att det är värt det. Det är för mycket och för stort för mig. Att tanken har slagit mig ibland tror jag beror på att jag känner många som genom åren har sparat ihop pengar och åkt på en OS-resa. 
 
Jag tror aldrig att det blir något för min del, men det är ändå en sådan resa som jag kan tänka mig att göra om fler skulle vilja hänga på. Jag vågar inte  åka själv på en sådan resa. Sen känns det rätt bra att bara sitta hemma i soffan och kolla i lugn och ro. Det är häftigt det också.  Jag ser framemot OS i Paris och jag är full av förväntan. Jag kommer att heja på Sverige (och extra mycket på Kristian) av hela mitt hjärta. 
 
 
 


Måndag (2024 07 22)

 Jag är redan inne på sista semesterveckan. Fy fan vad fort tiden går. Speciellt när man är ledig och bara njuter av livet. Jag får försöka vända tillbaka dygnet senast i slutet av denna veckan. Jag har ju under större delen av semestern gått och lagt mig när jag oftast kliver upp ur sängen inför en arbetsdag. Det blir jobbigt om jag inte vänder i "180" på den rutinen.
 
Under denna veckan väntar jag på ganska många paket. Jag har beställt massor med saker som jag tror att jag vill ha och behöver. I efterhand kommer man väl på att man inte behöver hälften av allt man har fått hem. Känns som lite typiskt mig när jag har semester. 
 
Det är också en ny "pengavecka" nu. Jag har mer räkningar än vad jag har en normal månad. Men jag får också in mer pengar än vad jag brukar få normalt. Juli brukar vara bra om jag ser till pengar som kommer in. Dessutom är det några som har lovat mig sen länge att dom ska betala mig pengar som dom på ett sätt är skyldig mig. Jag har i alla fall lovat att jag ska leverera, men jag kommer inte att göra något förrän jag får pengar för sånt jag har lovat att jag ska göra.  En person framförallt har lovat mig betalning sen nästan två månader tillbaka, men hon flyttar hela tiden fram datumen. Först fråga hon om hon kunde betala den 25:e juni. Sen när det blev det datumet så fråga hon om jag kunde vänta till den 17:e juli. Förra veckan när det var den 17:e så fick jag ytterligare än fråga om jag kunde vänta med betalningen till den 25:e juli. Alltså denna veckan. 
 
Jag kan ärligt säg att jag är lite trött på dessa människor som vill att jag ska göra eller leverera nånting och sen kan dom uppenbarligen inte "casha" direkt liksom. Jag gillar inte att få dessa frågor gång på gång, men jag har i alla fall hittills varje gång svarat på ungefär samma sätt. DET GÅR BRA, MEN JAG KOMMER INTE ATT SKICKA NÅGRA GREJER FÖRRÄN DU FAKTISKT HAR BETALAT OCH JAG SER ATT PENGAR FINNS PÅ MITT KONTO. 
 
Jag har gjort en budget inför denna veckan som jag tror att jag kommer att kunna hålla. Jag är inte helt säker på att jag klarar det för det för jag har ju som sagt en hel del utgifter och vissa pengar som jag väntar på är inte säkert att jag får in denna veckan. Det är ju "bara" bussförarlönen denna gången som jag kan vara helt säker på. Mycket annat ligger i luften och även om  vet att vissa pengar från olika håll, så känner jag inte att jag kan vara säker på nånting till 100%. 
 
Jag kommer att bli nöjd med augusti om jag kan spara den summan jag vill. Då ligger jag ju rätt för dom ekonomiska målen som jag har för detta året. Mycket känns bra, men osäkert bra. Så kan man känns mest rätt att sammanfatta det på. 
 
BILDER PÅ ALLT OCH INGET MÄRKVÄRDIGT! 
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
   (null)
 
(null) 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
 
 
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
 
 
 
 


Dekonstruktiv kritik.



Design by Amandah Thunberg

EXEGGUTOR.SE