När jag tänker tillbaka på vad jag drömde om förr så kommer jag nästan alltid på mig själv idag med att det nog var en jäkla tur att jag inte så många av mina drömmar som jag hade då  blev till verklighet.

 

Förr  hade jag  ju aldrig någon plan och inte ens en tanke på att jag behövde ha det.  Det är ju lätt att drömma om nånting. Det är lätt att starta upp saker, men har man ingen uttänkt strategi eller en plan för hur man ska lyckas, då går det allt som oftast åt helvete. Jag önskar att jag hade fattat tidigare hur viktigt det är att man har en plan, innan man gör någonting annat för att förverkliga dom drömmar man har. Förstår man det från början så brukar man också kunna lösa dom eventuella problem som uppstår när man kämpar med att förverkliga sina drömmar. 

 

Ett exempel på vad jag drömde om ganska tidigt i livet, det var att köpa en fastighet där jag kanske själv skulle bo, men jag skulle också ha hyresgäster. Jag tänkte: Det måste ju vara hur lätt som helst.  Hyresgästerna som bor i mitt hus betalar allt åt mig. Jag minns att jag länge tyckte att det där måste ju vara något som funkar. 

 

Det blev aldrig något med det där och jag är idag både lättad och glad över det. Idag förstår jag ju att det är mycket man måste veta innan man köper en hyresfastighet. 

 

1. Man ska ju aldrig köpa en fastighet utan att räkna på kassaflödet. Kassaflödet är ju faktiskt det som avgör om köpet av fastigheten är en investering eller en kostnad. Man får ju ta hyresintäkterna, drav av räntor, amortering, driftkostnader, underhållsriskerna och eventuell förvaltning. Hur mycket pengar blir kvar sedan efter allt de där? Om jag ser att det går att tjäna pengar efter det så skulle det ju kunna vara en bra investering, men om man inte tydligt ser detta, då blir ju bara fastigheten man köper en kostnad och slutändan lär jag väl heller inte tjäna nånting på att sälja den heller.

 

2. Det känns ju också som att man måste räkna med att det kommer oväntade utgifter. Typ: Vad händer om räntan stiger, vad händer om lägenheter i fastigheten står tomma i flera månader utan att man får dom uthyrda, klarar jag en större renovering som att tex byta taket på fastigheten. Om jag känner att jag inte klarar av att lösa dessa problem och det enda lösningen kanske är att behöva sälja i panik...då har jag ju tagit för mycket risk. Man fastnar ju lätt i allt som ser bra ut och glömmer nog lätt att man behöver räkna med att det kommer utgifter som kanske inte känns så roliga att behöva betala. 

 

3. Att äga en fastighet där det bor hyrgäster som betalar för sitt boende, det är ett jobb som jag som ägare måste sköta. Det är ju hyresgäster som kommer att ringa om saker. Det är reparationer som jag måste fixa. Det finns ju även lagar och regler kring detta som jag måste förstå. Det är ju inte så att pengar bara kommer att rulla in av sig själv. Så det är svårare än man tror. 

 

Jag kan väl bara säga jag är som sagt både glad och lättad över att jag inte gjorde några större ansträgningar för att förevrkliga min dröm om att äga en fastighet med hyreslägenheter. Jag hade ju snabbt suttit i skiten så det bara hade stänkt om det.  Idag försöker jag bara föreverkliga drömmar som jag har en plan för. Jag tror att jag på sikt kommer att må bäst av det. Det är bara att göra sin grej, utan att jaga andra människor och bara göra sånt som jag får en positiv magkänsla av. Det viktigaste i livet är ju att man mår bra. 

 

 

 

 

Hur tänker jag kring min pension och när det kommer till pengar? Jag tänker ibland på hur saker och ting kan komma att bli, men jag försöker att inte övertänka om det. Jag har väl förstått några saker och jag tycker inte att man ska helt strunta i hur kommer att få det, eller inte göra något för att påverka sin pension när det väl är dags att ta ut den. 

 

En grej som jag tycker att man ska göra och också har gjort det är ju att gå in på minpension.se och kolla vad man kan tänkas få. Det är en bra för då vet man lite vad man har att jobba med för framtiden. Jag har kommit till många insikter och titta på andra typer av investeringar som kan vara bra för min pension i framtiden. Mycket hade jag nog inte kommit till insikt med om jag inte hade brytt mig  om att gå in på sidan "min pension".

 

En annan grej som också kan vara bra att göra är att byta fond i sin tjänstepension. Man ligger ju lätt kvar i arbetsgivarens standardval. Som jag har förstått det så är det ju ofta en lågriskfond med låg avskastning. Det behöver inte vara så, men det är ju värt att kolla upp i alla fall. Ett byte till en globalfond kan ju på tex 20 år göra ganska stor skillnad när det kommer till vad man faktsikt får ut i pension.

 

En tredje grej som jag tror kan funka för att få ut ok med pengar till en eventuell pension det är att ha ett investeringskonto (ISK). Detta är ju en sparform i Sverige där man kan spara aktier och fonder och man betalar ingen skatt på eventuella vinster. I stället betalar man årlig schablonskatt baserat på det totala värdet på kontot, oavsett om det går upp eller ner. Man slipper ju också deklarera enskilda köp och sälj. Man kan ju också sätta in och ta ut pengar när man vil utan att betala avgift till staten. Ett ISK känns som ett bra sparande om man vill försöka få ut lite extra till pensionen. 

 

Jag tänker väl också att mycket kommer att lösa sig om jag nu blir så gammal så att jag kan gå i pension. Jag kan komma på många saker som jag skulle kunna göra för att få mer pengar när jag blir gammal. Jag tror inte man ska oroa sig för mycket. Jag kanske tänker att jag vill jobba mer feter den dagen som jag har möjlighet att ta ut pension. Om man kan och orkar jobba på några år extra så gör ju bara en sådan sak väldigt mycket på pensionen i slutändan. Så det kan ju vara bra att ha lite tålamod och inte vara för snabb med att sluta jobba den dagen man har rätt att bli pensionär. Klarar jag bara av att jobba och känner mig pigg och fräsch så är det inget som jag idag utesluter att jag inte kommer att göra. 

 

 

Samtidigt kan jag tänka att om man nu blir så gammal så att man får uppleva sin pension med allt vad det nu innebär så går det ju inte att komma ifrån att livet där och då går in i någon slags slutfas. Man har kanske 10-15 år kvar att leva då och jag kan tycka att det är för få år för lägga allt för mycket kraft och enrgi på just nu. Sen tycker jag fortfarande att man ska bry sig och i alla fall ha någon slags plan för hur man vil ha det när man blir pensionär, och sen sträva efter att det ska bli så. Det är nog det bästa man kan göra.  Pensionen för mig handlar inte om att jag ska vara rik idag. Den handlar ju om att jag inte ska vara fattig i framtiden.