Nu har man gjort en sista arbetsdag för denna veckan och även månaden. Nu kommer ledighet och mer normalt långa dagar av jobb ett tag framöver. Tänk att det finns folk (bla en nära släkting till mig) som sa till mig när jag var liten att jag aldrig kommer att klara av att ha ett arbete för jag fattar inte att jag måste jobba hårt för att kunna försörja mig själv när jag blir stor.  Tänk va mycket skit folk kan prata och vräka ur sig. Idag klarar jag av att jobba. Ingen kan väl idag säga att jag inte jobbar hårt när jag ofta befinner mig över 12 timmar på jobbet.  Jag klara också att försörja mig helt på egen hand och dessutom blir det också ofta 10 000 kronor eller mer över till lite sparande.  

 

 

Nu tar jag helg! Ledig i 3 dagar. Kanske borde man fira detta nu med utgång eller nåt, fast man ångrar sig ju gärna dagen efter. Det är väl bäst att vara en duktig pojke och bara njuta av att vara ledig. Jag vill heller inget annat just nu. 

 

 

 

Alla dessa långa dagar av arbete borde ju ta knäcken på mig. Över 12 timmar hänger man på jobbet var och varannan dag. Idag var det tex ganska tuff körning också och allt möjligt fanns de att ta hänsyn till. Man kan liksom inte bara blunda och köra. Ibland fattar jag inte att jag pallar med. 

 

Äta, jobba och sova har nog aldrig varit bokstavligt talat mer rätt än just nu. Denna månaden har varit helt galen. Bara upp tidigt och massor av långa dagar med många timmar på arbetet. Nu ska jag sova och vet ni vad jag ska göra i morgon? Gå upp tidigt och jobba och äta för att sen få sova igen.  

 

 

 

 

 

 

 

 Jag har haft en lång dag av arbete och snart är det dags att lägga sig igen. I morgon ska jag upp tidigt igen och ännu en gång ha en dag av mycket arbete. Jag känner mig riktigt mörbultad i kroppen. Jag vill bara gå och lägga mig, men ikväll håller jag på nere i tvättstugan och jag måste ju bli klar där först innan det är dags att sova. 

 

Jag ska i alla fall göra mig så klar jag kan inför natten nu. Jag vill bara bära upp tvätten när det är klar för att sen bara gå och lägga mig. Tandborstning och nattningen av Mimmi ska jag börja med lite smått redan nu och sen kan jag ju bara kasta mig i sängen. Jag lär somna direkt. Finns inte en chans att jag kommer att ha svårt att sova i natt. 

 

Det ska bli skönt när denna veckan av jobb är över. Jag har jobbat mycket, väldigt mycket under hela oktober. När det nu blir november på fredag då börjar jag med 3 lediga dagar på rad och nästa vecka jobbar jag eftermiddag och kan ju då äntligen sluta att vräka mig upp i ottan. Jag har fått gå upp sjukt tidigt hela denna månaden. Det är riktigt tufft när man desutom har många långa dagar av jobb. Men 1 november vänder det, och då har man det lite "softare" igen. Det ska bli skönt. 

 

 

 

 

Jag jobbar ju tex bara 4 dagar denna veckan sen är jag ledig fredag, lördag och söndag. Det känns ju bra och det är positivt. Förra veckan tänkte jag mycket på marknaden som var nu helgen. Jag visste att jag inte behövde jobba denna helgen utan jag kunde glida runt på marknaden istället. Det kändes bra och var positivt. 

 

När jag skulle börja jobba idag så skulle jag börja mitt pass med att sätta mig i en bil för att sen bli sjussad till Trollhättan. Där skulle jag sen ta en buss som jag sen skulle ha och köra med. Skönt att bara sitta i en bil och åka med i 20 minuter och ändå ha betalt. Det kändes ju bra och det var positivt. Kul att få se det flong nya fina garaget och den enorma parkering där alla bussarna står i Trollhättan. Det var kul och det var också något som var positivt.

 

 

 

 

Nu ska man starta en ny vecka med ganska mycket jobb och upp tidigt igen. Hela denna månaden har jag varit uppe i grynningen. Jag har försökt gå upp lite tidigare än vad jag brukar. Tanken är att slippa stressa till jobbet på morgonen. Har man väl börjat stressa så kan det vara svårt att under dagen komma ur det där.

 

En jobbig grej ibland det är att jag vaknar tidigare än vad jag har tänkt från början. Jag går ju redan upp tidigt och att då vakna ännu tidigare är inget man vill göra. Idag skulle klockan ringa 03.00, men jag tror jag vaknade redan kl 02:30. När det ändå är så nära tills man ska gå upp då försöker man  liksom inte  somna om. Jag ska försöka hitta något sätt där jag faktiskt sover hela tiden ut. Eller åtminstone bara slappar och somnar om när jag vaknar till mitt i natten. Sömnen är ju ganska viktig i ens liv, även om man inte ska sova bort livet. Men att vakna tidigare och tidigare gör ju säkert att jag bara blir tröttare och tröttare när jag kommer hem efter en dag av arbete.  Jag har löst alla andra små bekymmer och hittat balans mellan det som gäller sömn och gå upp tidig morgon. Jag sover ju bra de timmar jag i alla fall sover. Jag går ofta och lägger mig i "bra" tid på kvällen och jag går upp i god tid före jobbet. 

 

Ledigheten bara springer i väg. I morgon ska man jobba igen. Upp tidigt och allt annat ska man ta tag i som har med busskörning att göra. Det brukar ju gå bra, men ibland vill man ju bara vara ledig längre. Så känner jag just nu i alla fall. 

 

Allt är ändå bra. Jag har haft en lagom lugn söndag. Jag har slappat en del och käkat en god middag ute. Jag har städat upp lite här hemma så nu har jag ordning och reda på allt. Det finns liksom inte mycket mer att göra som behöver göras och då är det enkelt att bara slappna av fullständigt.

 

 

Jag är fortfarnde väldigt nöjd och glad att jag fick tummen ur när jag igår fick köpt väldigt mycket av det som jag länge har vetat att jag behöver eller bara vill ha, men aldrig har fixat. Fina sängkläder och ny fin duk på bordet gör att jag ofta tänker; WOW, är detta mitt. Jag kan ofta bli glad för det lilla och jag är nöjd över att jag är en sådan person.

 

 

 

 

Jag har några gånger förut skrivit inlägg på min blogg om vad jag har varit med om som barn. Mina föräldrar gick isär när jag var väldigt liten och ur det skapas ju historier som kanske inte alltid har varit så roliga att få uppleva. Det finns säkert saker som har hänt senare i livet som är ett resultat av hur jag hade det som litet barn. Jag tänker inte "grotta" ner mig i de psykologiska just nu. Jag tänker bara dra ytterliggare en historia som jag fick uppleva från min barndom som jag tack och lov i alla fall har kommit över nu. Men det som har hänt har ju hänt i alla fall och detta är ju en blogg som mest handlar om mig och då kan jag ju skriva detta för så jäkla privat känns det inte för mig att berätta om. Jag kan ju inte hjälpa att jag som litet barn måste hänga med på vad vuxna i min omgivning gör, men som jag ändå sen i viss mån blir påverkad av. 

 

En dag i min barndom kommer min mormor hem från BB och säger att jag har fått en bror. Jag minns väl inte exakt vad jag tänkte. Jag visste ju såklart att mamma var med barn och att hon hade blivit det med en karl som inte var min pappa. Jag tänkte kanske att nu blir det en kille till som springer runt här hemma hos mamma och mormor eller nåt. 

 

Precis som så många andra historier från min barndom som jag har skrivit om så var ju detta inte helt okomplicerat. Mamma visste först och främst inte vem som var far till barnet som hon hade fött och det kom heller aldrig fram i den utredningen som gjordes på detta. Fråga mig inte hur man lyckas att inte kunna ta reda på vem som är far till ett barn som föds, men det kom i alla fall aldrig fram. En myndighet (socialnämnden tror jag) kopplades in för att se till så att barnet som nu var fött inte skulle fara illa. Min mamma har i alla år haft med socialen  eller något liknade att göra så om hon föder ett barn så blir det ju såklart direkt fart på den eller dom myndigheter som ska se till att barnet helt enkelt inte råkar illa ut. Efter vad min mormor har berättat för mig så ville man ta barnet ifrån mamma redan direkt efter förlossningen. Det blev inte så utan hon fick en chans i alla fall. 

 

Det skulle snart visas sig att mamma inte klarade av att övertyga myndigheterna om att hon kunde ta hand om sitt eget barn. Hon fick åka ut till något hem där man sätter föräldrar som man vill kolla om de kan ta hand om sina barn. Mamma gjorde vad jag vet inga större fel under sin vistelse på detta hemmet. Hon klarade det bra, men hon hade en fruktansvärd hemlängtan och det skulle senare visa sig vara helt avgörande. Hon ringde hem till min mormor flera gånger och storgrina i telefonen och sa att hon längtar hem. Hon fick sen någon slags permis (jag kallar det så) från hemmet där hon var, men när hon sen skulle åka tillbaka till hemmet för att fortsätta kontrolleras efter sin permis då vägrade hon att åka. Då tar såklart myndigheterna hand om barnet och min på "pappret" sk halvbror sattes i en annan familj.

 

Sen var turerna igång med detta. Den familj som var satt att ta hand om min mammas barn åkte mamma och hälsade på ganska ofta. Hon ville i alla fall träffa sin son och det kunde ingen neka henne just då att få göra. Jag var med någon gång själv ute hos denna familjen. Jag vet inte vad jag tänkte. Allt var som vanligt. Jag befann mig i en sitution som jag själv inte hade kontroll över och jag kunde inte heller få kontrollen över den. Jag måste ju bara hänga med på de som vuxna beslutar om liksom. Jag tror aldrig jag fick frågan om jag ville följa med ut och hälsa på denna familjen som var satt att ta hand om min halvbror, som jag egentligen inte kände att jag hade. 

 

Vad jag vet så besökte mamma ofta familjen som var satt att ta hand om hennes barn. Men sen kom den där dagen då hon inte fick träffa sitt barn mer. Hon hade nämligenen av någon andledning skrivit på ett papper som handlade om att hon skulle adoptera bort sin son till denna familjen. Jag tror inte mamma egentligen visste vad det skulle innebära och få för konsekvenser när skrev på pappret om adoption. Hon blev säkert övertygad om att hon skulle få träffa sin son ändå. Hade hon haft kvar honom som "fosterbarn" hos familjen då hade dom inte kunnat neka henne att träffa honom, men adopterar man bort någon då har man naturligtvis inte laglig rätt att träffa sin biologiska son längre. Jag gissar att mamma egentligen inte förstod vad hon gjorde och vad detta skulle innebära. Hon försökte väldigt många gånger att ändå få träffa honom genom att ringa och fråga, men vad jag vet så blev det nej för tid och evighet. Varje jul och varje födelsedag skrev hon ett kort till sin son, men träffa honom fick hon aldrig mer göra. 

 

Idag är min sk halvbror vuxen. Jag vet var han bor. Jag vet adressen och jag skulle lätt som en plätt kunna åka dit redan idag och ringa på hans dörr. Jag tror inte att han vet något om mig eller hur allt faktiskt ligger till. Eftersom mamma stoppades när han var väldigt liten från att få träffa honom så gissar jag att han inte vet någonting. Eller så är det så att han vet något. Han kanske har fått  veta, men han kanske inte tror  på det. Mamma berättade nämligen för ett tag sedan att någon hade frågat henne varför hon har skickat så många kort till just honom. Hon sa som det var och det tror jag sen min sk halvbror fick reda på.  Där någonstans slutar historien och det händer inte mer än så. Min mamma och han har inte träffats nu heller, trots historen om alla vykort om varför hon har skickat dom till honom under hela hans uppväxt. Kanske är det så att han inte bryr sig eller att han kanske inte tror på det. Hur som helst så har jag svårt att bry mig mer. Jag nöjer mig med att veta sanningen om varför de blev som det blev. Sen var ju detta aldrig mitt fel. Jag kan ju inte hjälpa vad vuxna gör när jag är litet barn, men påverkad på något sätt blir man ju såklart.

 

Jag skulle alltså kunna åka till adressen där min sk halvbror bor och tala om precis hur det ligger till. De finns dom som tycker att jag borde göra det, men varför skulle det vara så viktig? Jag vet ju hur allt ligger till och han har väl rätt att få veta, men jag känner egentligen ingeting för honom. Varför ska jag ta något ansvar för vad min mamma gjorde när jag själv var så liten och egentligen inte fatta något av vad som hände då? Nu är de som det är.  Dessutom kanske jag river upp något som gör att det blir väldigt jobbigt för alla inblandade. Jag är inte säker på att varken han eller jag skulle må bättre om jag som för han förmodligen är en helt okänd människa helt plötsligt  kommer hem till honom och talar om att hans familj inte är hans biologiska familj, utan min mamma är också hans mamma och fadern är okänd. Hur skulle man själv reagera om någon helt plötsligt  ringer på dörren och säger att du är min bror och dina föräldrar som du har växt upp med är inte dina biologiska föräldrar? Jag skullle nog be en person som påstår något sånt att bara dra åt helvete, om det nu inte är så att man vet allt redan.

 

Ok, jag kan ju lägga fram allt och förklara så att han fakiskt tror på det. Jag tror inte det skulle vara så svårt för mig, men frågan är om det är värt att riva upp något sånt här? Det kanske förstör väldigt mycket och då blir ju jag ansvarig för något som från början aldrig var mitt fel. Det tror jag inte jag vill ska hända.

 

Det känns bättre att bara låta detta vara som det är. Jag kan skriva lite och thats it liksom.  Inget av allt som hände när jag var liten får jag låta mig påverkas av nu. Inget har ju aldrig någonsin varit mitt fel. Jag vet idag vad jag behöver och vad jag vill. Det finns många som ibland tror sig veta vad jag behöver och vad jag vill bara för att jag har haft den bardomen som jag har haft, men jag vet faktiskt bäst själv och jag kan idag välja själv utan att jag behöver bry mig om vad andra tycker. Det finns mycket som har hänt när jag var liten som jag känner att jag helst skulle vilja slippa ha erfarenheter av,  men jag ska fan inte låta de som hände då låta påverka mig negativt på något sätt nu. Man kan säga att jag fick en dåligt start på livet, men nu går det ju bra och det har det gjort länge.

 

 

 

 

I natt ska vi dra tillbaka klockan. Nu får man sovmorgon och för mig känns det extra skönt när jag har så många dagar i mitt liv där jag måste kliva upp väldigt tidigt. Nackdelen är väl att jag måste ju jobba längre, fast inte mer timmar. Jag jobbar ju liksom bara ändå. Klockan ska ju tex vara 3 när den är 2, och om jag slutar jobba vid 3 så måste jag ju hålla på till 4, fast klockan är 3 när jag slutar. Hänger ni med på vad jag menar? Man kliver upp ur sängen senare, fast samma tid som man brukar. Man kommer hem senare från tex jobb fast man jobbar lika mycket.

 

Har varit ute hela morgonen på stan och kollat årets marknad. De kom några skurar av regn. Jag har såklart inget paraply och dom kläder jag har suger mest åt sig vatten. Man blir helt enkelt genomblöt, men det skiter jag i. Det är bara vatten. 

 

Det är som vanligt rätt trevligt att gå och kolla på allt som finns att köpa till ganska bra priser. Jag brände väl ca 1000 kronor, men jag tyckte jag fick väldigt mycket för pengarna. Både mat och massa grejer.

 

Jag köpte bla mycket nya sängkläder. Det blev också någon parfym och jag hittade ett väldigt bra lås till cykeln. Skal till min telefon med extra mycket "blingbling" och jag köpte även en ny vaxduk som jag redan nu har lagt på bordet i köket. Jag är nöjd med alla mina fynd och förmiddagen. Vädret spelar inte mig någon större roll. Jag torkar snart igen.

 

 

 

 

 

 

Sitter här och kurar ihop mig. Jag känner mig lite frusen, men det beror väl på att man blir väldigt trött framåt kvällen. Jag är mitt i en period nu där jag snittar på 10 timmar arbete om dagen. Det blir ändå bara 40 timmar i veckan när man räknar på en hel månad. Ibland jobbar man alltså som fasen och strax innan eller efter så jobbar man lite mindre. Jag har i någon dag gått och tänkt att jag bara har fram till fredag denna veckan av mycket jobb och upp väldigt tidigt, men när jag tänker efter så fortsätter detta även hela nästa vecka också. 

 

Det är såklart tufft, men nu har jag så mycket som jag ser framemot så negativa tankar finns liksom inte nu. I helgen är det marknad och kämpar jag på med jobbet i November och halva December också så får jag nytt schema sen och det är på många sätt bra. 

 

Jag har en liten inköpslista som jag börjar se slutet på nu. Jag har dom senste dagarna köpt lite prylar som jag länge har tänkt på att jag ska fixa, men jag har liksom intefått tummen ur. Men på marknaden så ska jag kunna hitta de saker som jag har kvar på min lilla lista. Det ska bli skönt att få slänga den sen. 

 

Lön får jag väl i natt? Jag har såklart suttit här och räknat lite. Jag vänder och vrider och kommer tillslut fram till hur mycket nog kan spara. Jag kollar naturligtvis vad jag har i räkningar och vad jag har kvar till mat och annat också. För första gången på mycket länge så kommer jag nog inte att kunna spara så mycket på en månadslön. Jag har väldigt mycket räkningar om man ser till hur mycket pengar som ska ut. Dessutom finns de mycket saker som jag känner att jag måste fixa nu. Jag vill liksom inte vänta längre med saker som jag redan har skjutit framför mig flera gånger om. Lite kommer jag att kunna spara, men utgifterna är höga så pengarna får "rulla" ordentlig denna  gången. 

 

 Jessica Thåström var med i första programmet av Arga Doktorn. Klicka på länken (JESSICA) så kan du höra och läsa om hennes sin sjukdom, uppmärksamheten och om tiden efter hon var med i programmet. 

 

 

Hon har också en BLOGG och en FACEBOOK SIDA som båda är riktigt bra.  

 

 

 

 

Jag är ej i trafik nu.  Jag har en ganska lång rast så jag passade på att gå hem lite. Arbetsdagen kommer att kännas  kortare nu när man kommer ifrån jobbet lite och dessutom kan jag ju vara lite effektiv här hemma och få gjort lite av vardagligt fix. 

 

 

 

 

Igår small det bara till. Jag hade ju en lång dag på jobbet igen, men jag var ändå ganska pigg under kvällen så jag orkade faktiskt greja i några timmar här hemma. Sen kollade jag lite på tv och sen bara jag kände från en sekund till en annan att nu måste jag gå och lägga mig annars somnar jag stående. Det går liksom till en viss gräns sen är man inte "superman" längre.

 

 Jag är ändå nöjd över att jag har orkat fixa så mycket med annat än jobb, trots att jag har jobbat så sjukt långa dagar nu den senste helgen och veckan. Egentligen borde man ju inte orka ha något liv överhuvudtaget när går upp sjukt tidigt och kommer hem sen eftermiddag eller kväll. Men det kanske är så att ju mer man är igång desto piggare är man på att hela tiden göra något och ju mer man vilar ju tröttare blir man. Fast när man sen väl blir trött, då smäller det till ordentligt. 

 

 

 

 

 Jag vet att jag inte äter nyttigt och bra till hundra procent.. Men dom senste veckorna har jag ändrat väldigt mycket. Förut åt jag mer kött än fisk och kyckling. Nu är det tvärtom, och bara det är en ganska stor förändring till det bättre för min del. Jag äter också mer frukt och grönt nu än vad jag gjorde tidigare, men jag måste bli bättre på att äta ännu mer av de. Det vet jag att jag kommer att bli nu när jag är så medveten om varför det är så viktigt. 

 

När det gäller såsen och potatisen så äter jag inte upp allt som man kan se i mina blogginlägg ligga där på en tallrik eller i en form. Jag kanske bara äter 1 potatis, max 2 och sen slänger jag resten. Såsen doppar jag i lite försiktigt. Jag äter väldigt mycket mindre portioner än tidigare. En annan sak jag också har ändrat det är att jag äter väldigt lite på kvällarna. Det kan bli någon frukt eller någon sallad typ.  Det som gäller för mig är: Mer fisk, frukt och grönt. Mindre portioner och tänka till lite innan varje måltid på vad jag stoppar i mig.

 

Kan jag bara hålla fast vid allt som jag nu har ändrat till det bättre så känner jag att jag äter ganska "rätt" sen.  Jag har naturligtvis massor att lära, men grunden är: Mer fisk, kyckling, frukt och grönt.   Jag tror inte att en diet som tex GI är min grej. Då skulle jag nog lätt ge upp allt och falla tillbaka till mina gamla matvanor igen som jag hade innan jag jag träffade Doktor Mouna. 

                         

Har haft ännu en lång dag av arbete. Idag kändes det bättre att jobba på rakt igenom hela dagen. Igår var ju den sista timmen tuff och jobbig, men idag kändes var det inget som var varken tufft eller jobbigt att klara av. Jag rensar liksom alla negativa tankar och bara kör på.  Slösar man tex ingen onödig energi på skitsaker då har man krafter kvar så att det räcker genom hela arbetsdagen. Om det ändå skulle ta emot lite så kan man ju alltid tänka på att man har en ledig helg och att det är årets marknad här i Vänersborg till helgen. När man tänker på hur kul det ska bli om bara 3 dagar då finns det defentivt inga negativa tankar kvar, inte i mitt huvud i alla fall.

 

Jag har fått hem ännu en Wallander-film i brevlådan. Får se om denna filmen är något att ha. jaghar varit ganska besviken på dom senaste Wallander-filmerna den senste tiden. Hoppas nu att detta är lite bra i alla fall.

 

 

 Ända sen jag fick min "dom" uppe i Stockholm för lite mer än en månad sedan om hur min hälsa ser ut idag och vad jag behöver göra framöver  så har jag gjort förändringar när det gäller vad jag äter och hur mycket. Jag har på lite mer än en månad ändrat på väldigt mycket. Nu äter jag mer fisk, kyckling och jag har alltid frukt och grönt hemma. Jag äter mindre portioner och mindre skräpmat och rött kött. Jag är inte klockren än med allt som handlar om mina matvanor. Jag har lite kvar att förändra, men snart så tror jag faktiskt att jag äter så rätt som jag vill göra, och det är ju mitt mål nu.

 

Det är ganska enkelt egentligen. Jag ska tänka att onyttig mat är "helgmat". Ungefär som lördagsgodis är för små barn. Under dom flesta dagarna i varje vecka ska jag hålla mig till nyttig mat enligt tallriksmodellen. Tänka på att dra ner på kolhydrater, fast inte ta bort dom helt. Fortsätta äta mer fisk, kyckling och väldigt sällan griskött. Unna mig lite av det onyttiga ibalnd, precis som barn och deras lördagsgodis.

 

Innan  undersökningen och hela den grejen så käkade jag defentivt mer griskött och skräpmat än vad jag gör idag. Det är en helt otroligt skillnad nu jämfört med för bara 1,5 månad sedan. Målet är inte att sluta helt med sånt som är lite extra gott så som kött, pommes, godis och allt annat som ju är just väldigt gott. Men betydligt mindre ska jag äta av de och då framförallt under arbetsdagarna då jag har ett väldigt stillasittande liv.

 

Jag är nästan där jag vill vara när det gäller maten.  Jag behöver bara "finslipa" lite och känna att jag inte behöver kämpa så mycket för att välja nyttig mat framför den onyttiga maten. När jag känner att jag har nått mitt mål med maten då kan jag börja ta tag i nästa bit, nämligen träningen. Jag vill inte göra det klassiska misstaget att man försöker förändra allt över en natt. Jag har mina funderingar när det gäller träning och rörelse, men innan jag försöker mig på de stora förändringarna sånt som rör allt annat än maten så vill jag först känna att har kontroll över kosten och att jag mer eller mindre följer alla råd som jag har fått av min doktor Mouna.

 

Snart är jag nöjd med den biten (mina matvanor) och jag tycker det känns helt fantastiskt att man kan förändra sig så mycket som jag har gjort på ganska kort tid. Jag tänker säga till mig själv 100 gånger att jag har varit väldigt duktig. För det är precis vad jag tycker, och det får jag tycka. Fan ta mig om jag inte tycker det!!!

 

Ganska lång arbetsdag har jag haft.  Skönt då med att man har hyffsat långa raster då. Jag kan tex äta i lugn och ro och sen vila en stund innan det är dags att sitta ute i bussen igen. Idag provade jag en vegetarisk variant på biffar. Ett bra alternativ när man kanske inte vill äta så mycket, men ändå något för att kunna jobba på bra arbetsdagen ut.

 

 

Dags att ta sig till jobbet igen då. Nu ska man köra lite blå buss igen och samtidigt sitta på en stol och kolla ut genom en stor ruta.

 

 

 

Tidiigare idag var jag ute och köpte några lådor. Man har ju så mycket skit som antingen ligger och tar uppe en massa plats i något skåp.Eller så står det bara någonstans här hemma och bara  samlar damm. 

 

 

När man väl börjar att röja så blir det snabbt väldigt rörigt. Man ser att man måste flytat tavlor och sånt för helt plötsligt blir det ju tomt där man har röjt. Man börjar flytta och greja. Det blir tomt på ett annat ställe, men där man har röjt ser det fint ut igen. Och sen försöker man göra det fint i andra delar av lägenheten genom att flytta runt lite här och där. Sen när man kämpat ett tag så tycker man att det får duga för denna gången. 

 

 

 

Jag är nog härdad när det gäller långa dagar av arbete. Jag har haft många dagar i mitt liv där jag har gått upp tidigt och inte har kommit hem för en sent på kvällen.  Så har det varit både med busskörning, men även mycket annat.

 

Skönt att vara ledig denna dagen. Herrjeävlar vilken lång dag jag hade igår. Man går till jobbet på morgonen och kommer inte hem förrän typ innan midnatt. Ni kanske fattar att mycket tankar hinner snurra igenom mitt huvud när jag sitter där på en stol och kollar ut genom en ruta. När man sen är färdig med en så lång dag då snurrar det ännu mer i huvudet, fast då går det inte att tänka alls. Det snurrar liksom bara i huvudet.

 

Lång dag var det, men det var också väldigt lugnt att köra igår. Det händer inte mycket en regnig söndag när det dessutom är helgen före "lönehelgen" för väldigt många människor. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Då var man upp igen. Jag har gott om tid innan jag ska ta mig till jobbet. Idag har jag en dag som är ännu längre än vad jag hade igår. Jag börjar 08:45 och jag kommer inte att vara hemma förrän 22:00 ikväll. Över 12 timmar på jobbet ska jag vara och det lär kännas ikväll när jag kommer hem. Viktigt att jag tänker på dom 5 punkterna. Det brukar gå lätt dom första timmarna att jobba på, men sen mot slutet av dagen är det lätt man slarvar och har lite för bråttom vilket naturligtvis inte är bra. Det är ju kanske inte så konstigt att det blir så. Är man över 12 timmar på jobbet och har arbetstid på över 11 timmar då är det ju svårt att vara klockren en hel dag. Det skulle ju knappast vara mänskligt.

 

Skönt att man sen får en ledig dag i alla fall. I morgon ska jag till tandläkaren och renovera mig lite. Jag har bokat om den tiden en gång för jag vill liksom inte ta extra ledigt bara för att jag ska till tandläkaren. Det känns ju lite som att ta ledigt för att man har tid i tvättstugan. Man vill liksom inte slösa ledighetsdagar pga sådana saker. 

 

 

Som sagt: Mycket jobb idag och nästa vecka fortsätter jag att ha ganska långa dagar med mycket arbete och upp tidigt ska jag också. Det kommer att vara så denna månaden ut i princip. Sen när denna månaden är slut då har jag mycket ledigt igen. Jag kommer också att kunna sova ut och jobba mer normala dagar ett i någon vecka eller två.

 

 

 

Lång arbetsdag igen, men jag tycker ändå at det kändes ganska bra. Lugn körning hade jag dom typ första 7 timmarna av dagens arbetspass. Jag började ute vargön kl 08:38 och sen körde jag linje 62 i några timmar och jag vet inte om jag tyckte att jag behövde jobba så mycket. Kändes mest som jag var ute och "myskörde".

 

 

 

 

Jag har sovit bättre denna natten. Inte så konstigt att man gör det när man jobbade som f*n igår. Nu är det snart dags för mera jobb. Denna helgen ska jag verkligen tänka på några saker extra mycket.

 

1 Inte ha för bråttom.

 

2 Känna mig lugn och avspänd.

 

3 Ta en sak i taget. 

 

4 Låta allt ta den tid det tar.

 

5 Äta nyttigt hela helgen.

 

Punkt 5 där lär nog bli den lättaste punkten. Igår proppade jag kylskåpet som vi har på jobbet full med bara bra och nyttig mat som jag ska käka denna helgen. Igår fick jag också reda på att  det kommer att bli slut med smörgåsförsäljningen på jobbet. På ett sätt kan ju det vara bra för mig för tidigare har jag ju varit så bekväm och alltid köpt någon onyttig macka på jobbet istället för att tex se till att ha fil och mûsli på jobbet. Om jag nu vill äta något överhuvudtaget så måste jag ju ladda upp med grejer själv. Det är ju bara att proppa kylen och skafferiet full med nyttig mat så har jag liksom inget annat och välja på när jag står på jobbet och är hungrig.  Lite kommer jag  att sakna dom goda mackorna som man har blivit så bortskämd med genom åren, men för min hälsas skull är det ju bra att smörgåsarna försvinner nu.

 

 Nu får det bli lite frukost och sen är det bara att dra på sig uniformen igen och ta sig bort till jobbet. 

 

 

 

 

 

 

 

Vad tråkiga vissa människor är som orkar bli arga över att jag lägger upp någon video ibland på helt underbara och snygga tejer.

 

Jag bara älskar alla dessa Scandalbeuties som ser så extremt bra ut!!! Det måste finnas massor av sånt här på min blogg  Party och snygga tjejer är ju bara så underbart!!! Jag bestämmer själv vad som ska finnas på min Danneblogg och jag tänker inte sluta att visa att jag älskar alla dessa extremt snygga tjejer som bara finns ett knapptryck bort. Har man problem med vad jag lägger upp i mina blogginlägg då är det kanske bättre att man slutar läsa min blogg. Party och snygga tejer lär det nog bli mer av, även i framtiden.

 

 

 

 

 

 

Själv är jag mer nyfiken på meloner än bananer.

 

 

 

Godmorgon!

Jag har sovit ganska dåligt i natt. Vaknade flera gånger efter att ha drömt hemska mardrömmar. 

 

Nu ska jag ta tag i denna långa arbetsdagen som jag har idag. 

 

Ha en bra dag!

 Börjar bli dags att krypa till sängs och sova. I morgon har jag en dag av mycket arbete. Sen fortsätter det ju så hela helgen. Det kan bli tufft, men jag är ändå nöjd över att jag jobbar mycket denna helgen och inte nästa. Nästa helg är det ju marknad här i stan och då hade det varit ännu tuffare om man hade behövt jobba. Massor med folk överallt och lite kaos i hela stan, men det är ju rätt trevligt om man är ledig. Jag kan lätt stå för att jag är glad över att jag slipper jobba sista helgen i oktober varje år i denna stan. De finns väl några dagar över sommaren också som man mer än gärna slipper. Sen kan ni ju bara gissa vilka helger man gärna vill slippa att köra nattbussen på.  

 

Denna helgen blir en vanlig helg på jobbet och vad jag än tycker om att jobba denna helgen, så är jag glad för att jag slipper jobba nästa veckas helg.  

 

 

Jag planerar inför helgen nu. Jag har så mycket jobb och när jag jobbar så kommer jag tex inte att hinna springa ut och hämta någon mat under varken lördag eller söndag. Jag måste ta med matlåda till jobbet helt enkelt. Jag vill ju ha mat som är så färsk och fräsch som möjligt så jag får handla så nära inpå som det bara går. Jag ska nu också verkligen tänka på att jag bara köper nyttig mat. När jag väl har tagit med mig den maten till jobbet då kommer jag ju att äta de även om jag skulle bli sugen på något annat (tex skräpmat) måste jag ju äta den mat som jag tar med till jobbet och lägger där. Bättre då att tänka nyttigt när jag handlar den mat jag ska ha i helgen. Känns som jag kommer att äta en hel del sallad när helgen kommer. Hoppas jag sen kan fortsätta ungefär lika bra framöver. Då blir jag så nära klockren med maten som jag kan vara. jag kämpar fortfrande med vad jag äter och vad jag ska handla. Det skulle vara så enkelt att falla tillbaka i gamla dåliga vanor, men det ska jag fan inte göra. Nu till helgen ska jag ta ett stort steg framåt igen och sen kör jag bara på, hoppas jag i alla fall.

 

Känner mig lite seg nu.  Jag har som vanligt grejat ganska mycket idag också, fast nu kanske allt plockande var lite onödigt. Jag går och torkar och dammar på lite ställen trots att det inte var många dagar sedan jag städade. Jag har dammsugit i köket, fast det hade nog klarat sig ett tag till. Man går runt och försöker få det perfekt, fast det går ju egentligen inte. Jag vill ju ha ett nyrenoverat hem och hur mycket jag än städar och plockar iordning så kommer ju de som är gammalt och slitet ändå alltid att vara de tills jag köper nytt och renoverar. Föredlen med att gå runt och plocka lite trots att man egentligen kanske inte behöver det är ju att det tar längre tid tills jag måste stortsäda. Nackdelen är att man aldrig kopplar av för man gör ju något typ hela tiden. Men jag är ju ganska noga och jag gillar inte att se smuts och damm. Jag vill hellre har för rent än tvärtom.

 

 

 

 

 Känner ni av någon "höst-depp"? Det går ju mot mörkare tider och kallare blir det. När  sommaren är längre bort än vintern då kan jag lätt känna lite "höst-depp" nu vid denna tiden på året.

 

 

 

Jag blir mer och mer klockren när det gäller att äta rätt. Även om det kan slinka ner en och annan bulle eller att man äter en för stor portion mat till lunch, eller inte så nyttig mat så har jag ändå ändrat väldigt mycket den senaste tiden som är till det bättre för min hälsa.Träningen däremot är inte bra och där har jag långt kvar innan något blir till det bättre. Kanske är det "höst-deppen" som gör att man inte vill ta tag i det där just nu. Jag vet inte, men man kan ju skylla på det. Jag har svårt att motivera mig till att köra ett bra pass på gymmet. Jag har svårt att känna att det ska bli roligt att ta en promenad. Höst-deppen har defentivt med detta att göra. Jag skulle ju kunna strunta i allt och istället kunna börja med att ta telefonen och ringa  till en viss person inom pingisen, men jag har ingen lust att börja lira igen även om jag vet att det skulle göra väldigt gott för min hälsa. 

 

Jag tänker egentligen inte så mycket på de där med träning och rörelse. Jag är ju just nu väldigt nöjd med att jag är på rätt väg när det gäller maten. De där med träning och lust till att röra på sig kommer ju tillbaka när man känner att man har slöat för länge. Dessutom är jag ju ganska bra igång under dagarna ändå. Jag vräker mig  upp tidigt på morgonen  och sen är det full fart hela dagen, antingen med jobb eller vardagligt fix. Jag får gjort väldigt mycket och känner mig ofta nöjd med dagen när jag kryper till sängs. Jag har det ju bra och mina små bekymmer är ju just ganska små bekymmer. I grund och botten handlar det ju bara om lite höst-depp. Evig längtan till sommaren liksom....

 

 

 

 

 

 

 

Jag har haft en ovanlig morgon denna onsdag. Ovanlig för mig menar jag då. Jag gick upp i väldigt god tid före jag skulle börja jobba. Jag brukar vara ute i sista minuten, men jag har börjat bli trött på att behöva stressa till jobbet. Man känner sig bara som ett jagat djur när man skyndar sig till jobbet tidigt på morgonen. Har man  väl börjat dagen med att skynda sig och  stressa då kan det vara svårt att "tagga" ner sen. Bättre att börja dagen med att känna lugnet. Det är ju så självklart, men ändå känner jag så ofta att jag måste skynda mig på morgoen pga av att jag bara ligger kvar i sängen lite för länge.

 

Hoppas att jag nu ändrar på detta. Det handlar ju bara om att kliva upp någon halvtimme tidigare än vad jag brukar. När jag sen börjar köra på det nya schemat då kan jag ändå ganska ofta sova mycket längre på morgoen än vad jag har möjlighet att göra idag. Kan det bli en förändring på Danne även här. Jag hoppas det, för min egen skull.

 

 

Nu har jag fått bra fart på allt som jag vill göra med min ekonomi. Jag har i några dagar suttit och funderat ganska mycket på att något måste hända. Bolånet är en grej som jag vill lösa och jag måste liksom "knäcka nöten" nu. Jag måste veta vad som krävs och sen göra det som krävs. Jag tror faktiskt att det snart händer något här. Jag har liksom kommit framåt nu. Tidigare har jag bara stått och stampat och i perioder har jag bara struntat i allt som har med min ekonomiska situtation att göra. Var nöjd och tänk inte mer, men det tar högst några månader sen grubblar man över detta igen.

 

Nu i alla fall känner jag att jag verkligen är på rätt väg och jag tycker också att detta börjar bli ganska kul.  Det är roligt känna att man tar stora kliv framåt i sparandet. Dessutom tror jag att om man verkligen kämpar lite med detta ett tag så är det lättare att liksom hålla fötterna på jorden. Börjar man och bränna onödigt mycket pengar bara för att man har lite extra "cash" in en period då tror jag man lätt kan hamna i trubbel den dagen då allt kanske inte går riktigt lika bra. Jag känner nu för första gången på länge att jag klarar att hålla i pengarna utan att må dåligt över att jag inte unnar mig så mycket mer än de jag behöver för att klaar vardagen.

 

Man kan säga att jag just nu  "renoverar" lite i min ekonomi. Jag sa ju upp ett abonemang för några dagar sedan. Det tar mig lite snabbare framåt mot mina ekonomiska mål. Jag har funderat kring om det finns mer saker som jag idag betalar för, men som jag egentligen inte behöver ha. Var sak man säger upp gör ju faktiskt några tusenlappar per år, även om det bara kostar några hundra per månad.  Jag känner efter lite funderingar kring vilka räkningar jag har att jag behöver allt jag betalar för idag. Det finns alltså inte mycket mer jag vill göra där.

 

Jag har räknat ut att det blir till att kämpa på och spara pengar detta året ut. Sen är jag ganska säker på att jag har alla pengar som krävs för att jag ska vara nöjd. Bara jag använder pengarna precis till de som jag har tänkt på hur länge som helst att jag använda dom till, då behöver jag inte ägna mer tid åt alla dessa tankar om min ekonomi sen. 

 

Tar jag nu steget då kommer jag att tex lösa bolånet något sätt och samtidigt kommer jag att ha en buffert av pengar som växer utan att jag behöver göra ett skit mer än att leva som vanligt (fast lite bättre), fast utan grubbel om min ekonomi. Allt handlar nu om att kämpa på  i bara några månader till,  Jag kommer självklart att fortsätta spara och kämpa mot nya mål som jag vill nå här i livet, men min ekonomiska sitution kommer jag att vara helt nöjd med och då behöver jag ju inte fundera kring den mer, oavsett vad som händer i framtiden.

 

 

 

 

Ser att PT-FIA också har också har gjort en undersökning med hjälp av SciLife Clinic. HÄR kan man läsa om hennes upplevelse och vad hon tycker om detta

 

Jag har fortsatt att greja med allt möjligt hela denna dagen. Tyvärr har jag skjutit lite tråkiga saker framför mig som städ, tvätt och köra soptunnor. För att jag inte skulle glömma av de så har jag som vanligt lagt ut lite lappar här och där i lägenheten. 

 

 

 

 

Sitter här och kollar EM-FINALEN i pingis för damerna precis nu. Li Fen från Sverige vann ju och jag kan ju bara säga att hon är grym på att lira pingis. Senast en svenska vann EM i singel var för 19 år sedan. Kul att det hände nu igen.

 

Ni kan se finalen HÄR. 

 

 

 

 

 Jag är lite trött sen igår. Jag var hos några vänner som bjöd på lite mat. och sen var det bara höstmys hela kvällen till sent på natten. Vi satt väl uppe till 3 på natten innan jag traskade hem till mig för att bara gå och lägga mig. 

 

Idag har jag väl fått gjort lite av sånt vardagligt fix, men  mest har de varit slappa i sängen med en bok eller sitta i massagestolen. Jag var ute en stund också precis innan solen liksom gick ner för idag. Bara skönt att få komma ut utan att egentligen ha något ärende. Känns bra när man bara kan gå runt och mysa liksom.

 

 

 

Jag har börjat nu att förstå vad som faktiskt gäller när man vill lösa bolån i förtid. Jag är tyvärr ändå inte säker så grubbla lär jag ju göra ett bra tag till.

 

Jag sa ju upp ett abonemang som jag har haft ett tag. Det gällde ett mobilt bredband som jag känner att jag inte behöver längre.  Jag ficksäga ifrån på skarpen för hon som jag pratade med på en sk kundservice försökte lura mig kvar, men jag fick som jag ville tillslut eftersom jag har en käft när det verkligen gäller. När jag nu har sagt upp detta då kan jag ju använda dom pengarna som jag sparar på att inte ha kvar mitt mobila bredband till att betala räntan på det bolånet jag idag har. Eftersom jag snart också har pengarna till hela bolånet så tänker jag att detta kan vara läge att snart att faktiskt ta det där steget och bara nollställa det. Bli skuldfri och förverkliga en dröm, helt enkelt.

 

Vad jag kan förstå när jag har satt mig in i vad som faktiskt gäller för att lösa mitt bolån så är det att jag har klart en fördel av att jag har rörlig ränta istället för fast. Ett rörligt bolån är det bästa att ha om man funderar på att lösa bolånet i förtid. Hade jag haft bundet lån då hade jag fått fortsätta betala mer pengar om jag väljer att lösa lånet i förtid. Vid ett bundet lån har ju (vad jag kan förstå) långivare själv lånat pengar för att kunna låna ut dom till mig. Långivaren har tagit lånet till samma bidningstid som jag har gjort och då blir det dyrare för mig som låntagare om jag vill lösa lånet i förtid eftersom långivaren kommer att fortsätta ha utgifter för dom pengar långivaren har lånat. 

 

 

 

 

Jag kan väl köra redan nu svaret på de frågorna som jag har fått och finns det flera som vill ställa frågor.Om ni som redan har frågat vill fråga mer så är det bara att fortsätta fråga genom att skriva i kommentarfältet för detta inlägget..

 

Jag har tagit bort en del frågor som jag inte tänker svara på av olika orsaker, men här kommer frågor och svar på sånt som jag har valt att publicera denna gången. 

 

 

 

 

 

Danne: Nej, inte vad jag vet i alla fall.  Är det en snäll och go tjej så räcker det ganska långt. Jag tror också att jag gillar tjejer som pratar ganska mycket. Långa tjejer kan jag också vara väldigt svag för, men snäll och go är det viktigaste tror jag. 

 

 

Danne: Ja, min mormor.

Jag sitter här och kollar på det sista avsnittet av BROTTSKOD som sändes i går på TV3. Hoppas det blir en ny säsong för jag tyckte detta var riktigt bra. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skönt att ha varit ute lite i det fina vädret som vi har idag.

Nu ska jag fortsätta att greja med allt jag har och göra. Det är bara att köra nu medans man har "tempot" uppe. 

 

Rätt skön dag lär detta bli. Jag har varit och jobbat, men bara några få timmar under förmiddagen. Känns bra att man redan nu är hemma igen, och dagen har ju knappt börjat. Så här skulle man ha det varje dag. Då skulle jag aldrig kunna gnälla över at jag måste stiga upp 03:30 på morgonen.

 

Idag har jag massor av saker jag vill få gjort, och jag ska få gjort mycket denna fina fredag. Jag handlade lite på vägen hem så nu har jag så jag klarar mig hela helgen i alla fall.

 

Jag ska ringa lite olika företag idag och säga upp lite avtal om allt möjligt. Jag hoppas att dom jag pratar med inte säger emot eller försöker lura på mig något skit som jag inte är intresserad av. Det är ju ganska vanligt att vissa företag börjar "tjabbla" om en massa annat än just det ärendet som man ringer om. Gör dom det då kommer jag att säga ifrån väldigt vänligt, men bestämt att jag ringer för en sak och inget annat och därför vill jag inte veta något mer än ev svaret på de frågor som jag idag har. Börjar dom tjabbla om något annat då säger jag ifrån direkt på sekunden, det kan jag lova. 

 

Det får bli lite mat snart också. Jag ska ta en promenad bort till  Vänerparken. Dom har riktigt god fisk där idag. 

 

 

Jag har fått gjort ganska mycket idag och i morgon lär de bli mer fart på mig. Jag kan ju vara lite slö flera dagar  i rad och denna veckan har jag känt mig ganska handlingsförlamad. Man jobbar på och sen snurrar det i huvudet fram till nästa morgon då det är dags att jobba igen.

 

Men nu har jag haft 2 dagar av mer normalt med jobb och då är det lättare att snabbt få gjort mycket av sånt som man går och tänker på att man vill få fixat. Jag gillar när jag får mycket gjort och inte känner mig så jävla slö. Ändå är man slö ibland. Eller är det så att man egentligen inte är slö utan man är bara bra på att lyssna  på kroppens signaler. Jag kan ju alltid bortförklara min slöhet på genom att tänka så. 

 

Avslutar med några bilder på höst- träd som jag har tagit på Restad Gård och så får ni alla ha en trevlig kväll!

 

 

Nu har jag fått en ny design på min Danneblogg! Fick hjälp av en jätteduktig tjej som heter Amanda Thunberg. Ni kan kolla in hennes sida här. http://exeggutor.se/.

 

Ganska trött idag med. Jag har haft en lång arbetsdag idag också. Den var inte lika lång som igår, men jag blir ju inte mindre trött för det. Snart ska man sova igen. I 2 dagar hinner jag knappt komma hem från jobbet innan det är dags att gå och lägga sig. Fördelen är ju att man har ju inga problem med att somna på kvällen eftersom man har jobbat över 20 timmar på 2 dagar, med tidig uppgång dessutom.

 

Mamma ringde idag. Hon frågade mig om jag vill ha hennes 2 fåtöljer som tillhör den soffa som jag köpte av henne för lite drygt ett år sedan. Egentligen är det väl bara att säga ja. 2 fåtöljer som jag får gratis, som dessutom tillhör den soffa jag redan har. Jag får ju en komplett soffgrupp liksom. Problemet är bara att jag har så dåligt med plats. 2 fåtöljer i det största rummet jag har kommer kanske att göra att det blir lite trångt. Det får plats, men det är nog precis. Jag skulle kunna möblera om lite och då skapar jag säkert lite mer plats, men vill jag verkligen göra det (möblera om)? Det känns ju lättare att säga nej till fotöljerna, men det känns samtidigt fel. Skulle köpa hela den soffgruppen ny i en möbelaffär idag så skulle jag säkert få lägga ut minst 15 000 kronor. Nu får jag det näst intill gratis. Om jag skulle ångra mig när jag har ställt in desa 2 fotöljer då kan jag ju alltid göra mig av med dom. Tänk om jag blir skitnöjd, det får jag inte veta om jag inte tar emot dom. Fan va svårt det ska vara att bestämma sig då!

 

Mycket tankar snurrar i mitt huvud. Det är tur att jag bara tänker för skulle jag sätta fart nu med allt de jag tänker på nu då skulle det bli tufft. För så mycket olikas saker snurrar runt i mitt huvud och en hel del av allt har jag svårt att liksom greppa. Jag funderar tex över detta med att lösa bolånet. Det känns som att i slutet av året är det ett bra läge att ta fixa det nu. Jag har drömt om det länge och jag har grubblat hur många timmar som helst på det. Jag lär kunna lösa det och jag har nog ändå mer pngar kvar när jag fixar detta. Det svåra är ju bara att ta steget, för vad får man egentligen för pengarna när man bara löser en skuld?

 

Egentligen ingeting. Det jag slipper sen i framtiden det är att betala kvartalsvis några tusenlappar till banken. Det jag tjänar på att lösa allt på en samma gång är den ränta som finns på lånet. Den är väldigt låg så det jag kan unna mig för de pengarna som jag idag betalar i ränta är väl typ en hackad med potatis några fler gånger på ett år, mer är det inte. Jag gissar också att räntan under de närmaste åren kommer att vara fortsatt låg, så varför vill jag egentligen lösa detta? 

 

Det enkla svaret är att jag vill vara skuldfri. Det ser bättre ut på pappret liksom. Skulle det krisa någon gång och jag skulle behöva låna nya pengar så tror jag att det är betydligt lättare att fixa om man är skuldfri och inte har lån. Jag kommer att göra vad jag kan för att aldrig behöva låna pengar, men man vet ju aldrig vad som händer i livet. Man tänker förmodligen annorlunda om tex 10 år och då kanske det känns rätt att ta lån till något igen. För några år sedan ville jag låna ganska mycket pengar, men banken sa faktiskt nej,  och förklaringen var då att jag redan hade ett lån (bolånet). Jag är idag glad för att banken sa nej och inte beviljade mig ett lån. Beslutet om att försöka ta ett lån till var inte så genomtänkt från min sida, så idag är jag väldigt glad för att banken sa nej. 

 

Pengar, pengar och pengar. Pengar måste man ha. Speciellt om man som jag är sugen på nya resor nu. Fan också, nu löser jag väl inte bolånet denna gången heller. Kanske inte. Jag är ju sugen på att dra till Thailand igen. Bär det av dit så blir det i början på nästa år. Om det inte blir Thailand då är jag sugen på en stad i europa. Det roliga och sköna är jag sugen på, fast jag vet att jag kommer att grubbla ihjäl mig om jag inte gör mig skuldfri när jag nu ännu en gång har chansen. Mycket tankar som sagt. Det snurarrar i huvudet, men jag är glad för att jag inte gör lika mycket som jag går runt och tänker på. Då hade det varit tufft att överhuvudtaget göra färdigt någonting. Dessutom hade jag grubblat ännu mer än vad jag gör nu. Fast är det ens ens är möjligt?

 

 

 

 

 

Jag skrev igår om alla förändringar jag har gjort dom senste veckorna när det gäller mina matvanor. Det känns som jag balanserar på en lina och om jag  tappar balansen då faller jag tillbaka till mycket av de som inte var bra innan besöket på SciLife Clinic i Stockholm.

 

Min andra "lina" som jag balanserar på är den kombinationen träning, jobb, vila och andra fritidsintressen. Jag håller mig till att sätta fokus på rörelse och träning. Där är det lätt att även här tappa balansen om man säger så. Jag vet inte ens om jag är i balans. Jag tycker inte att jag tränar så bra som jag skulle vilja. Det går för mycket upp och ner. En kort period kan det vara skitbra och sen kan det gå ett tag då allt är sådär. Inte jättedåligt, men det kunde vara bättre. De punkter som gäller mycket för mig och som också är specifiserat i min hälsoprofil när det gäller rörelse och träning är:

 

 

När det gäller träningen så har jag fått ganska specifika råd, precis som jag fick när det gäller kosten. Skillnaden med alla tips och råd jag har fått när det gäller träning och rörelse är att det är svårt att göra några stora förändringar direkt. När det gäller mat kan man ju lätt bara undvika sånt som inte är bra och ersätta de med något annat, men det är svårt att börja träna och röra sig väldigt mycket mer än vad jag idag är van vid att göra. Jag har ju en gång i tiden tränat mycket, men det var ju på den tiden när man typ levde med att hålla på med pingis, men riktigt så ser det ju inte mitt liv ut idag.

 

Om jag ska klara att förändra och sköta träning och sånt lika bra som jag har börjat göra med kosten, då blir det nog så att jag måste börja spela pingis igen. Jag tror att det blir svårt för mig att idag orka ersätta den träningen som pingisspelandet skulle ge mig med tex gym och promenader istället. Jag skulle aldrig orka träna på gymmet så mycket som krävs i både tid och ansträngning för att uppnå de resultat Mouna vill se och som dessutom är bra för min hälsa.

 

 Om jag däremot börjar spela pingis igen då skulle jag lätt nå de mål som gäller kondition, rörlighet och flexibilitet. För mig som en gång i tiden har tränat och tävlat och i princip levt med pingis så skulle jag lätt kunna uppnå  de resultat jag vill nå idag genom att besöka pingishallen typ 2ggr i veckan. Det svåra är ju att hitta motivationen till att ta upp pingisspelandet igen. Jag har ju en gång slutat för att jag inte tycker att det är roligt längre. Jag tror inte jag kommer att tycka att det är roligare att spela pingis idag. Det enda skulle väl då vara för att det är bra för min hälsa. 

 

 

 

1. Börja med pingis igen. 2 ggr i veckan för hälsans skull.

 

2. Leva med rörelse och träning. Ingen pingis, men  istället mycket mera gym och promenader på fritiden.

 

3. Köra på som vanligt och hoppas att det ändå räcker. Det känns inte rätt, men hur ska man orka annars om man inte känner att man klarar alernativ 1 och 2???? 

 

Det märks att det är söndag. Allt är så vansinigt lugnt. Jag tog det ju även  lugnt igår. Jag har inte varit ute och "strulat" under lördagsnatten ( som jag läser på lokaltidningens twitter att många andra har varit) och det gör ju att jag inte behöver vakna upp till en söndag av tex bakfylla eller ångest över sånt som jag ångrar att jag sa eller gjorde. Jag har ju bara varit hemma hela helgen och även om det kan vara lite tråkigt att inte gå ut en lördagkväll så hade jag ändå inte orkat, även om jag hade velat. 

 

Jag vaknade ganska tidigt och jag var ganska pigg och hela kroppen kändes allt bra. Det fick det bli en "POWERWALK". Rätt skönt som vanligt var de att bara promenera runt i rask takt. I ca 60 minuter rörde jag på mig, lyssnade på radio och kollade in alla höstens fina färger.

Nu får det bli lite lördagsgodis!  Meloner och jordgubbar.

Känns just nu som jag går balansgång. Igår tex så funderade jag på om jag skulle gå ut och äta på kvällen eller ta något hemma. Om jag går ut och äter då bryter jag förmodligen lätt de rekomendationer jag fick av min doktor (Mouna) under mitt besök i Stockholm.

 

När man tänker på de olika råd om livstilen som jag har fått så är de ganska lätta att följa på ett sätt, men jag får fortfarande kämpa lite med mig själv för att jag inte ska falla tillbaka i de gamla vanorna som jag hade förut. Jag får hela tiden tänka på vad jag ska välja. De som är nyttigt för kroppen eller de som är onyttigt för kroppen? Bryta de rekomendationer jag har fått eller faktiskt göra så som Mouna har sagt?

 

Det blev i alla fall tillslut så att jag gick bort till mataffären och jag köpte bara "bra" varor som jag på sikt kommer att må bra av. När man väl fattar vad som gäller för att minska riskerna för att få allvarliga sjukdomar då ändrar man ganska mycket. Jag får fortfarande kämpa med mig själv för att göra "rätt" val. Jag är inte "klockren". Pratar man matvanor så finns de mycket kvar att göra, men jag är defentivt på rätt väg. Jag kan ju inte ändra allt bara från en dag till en annan, men jag har förändrat väldigt mycket när det gäller mina matvanor under de senate veckorna och en hel del av sånt jag tidigare gjorde kommer jag inte att göra igen. För min del handlar det inte så mycket om att helt avstå från sånt som är gott och onyttigt. Jag ska bara tänka till en extra gång kring vad jag äter och hur mycket. 

 

 

 

Det finns naturligtvis massor med saker som man kan göra bättre hela tiden, men de 5 punkter som jag nu radade upp, de är sånt som jag hela tiden tänker på och jag kämpar med de för att på bästa möjliga sätt följa de väldigt specifika rekomendationer som jag har fått. Som jag sa så ändrar jag inte allt från en dag till en annan. Det skulle ju bara innebära att man på sikt lägger ner och fullständigt skiter i allt när det gäller mina matvanor. Jag är ganska bra på att hålla mig till de 5 punkterna och det är en stor förändring mot hur allt var tidigare.

 

Vad de gäller allt annat som ska och bör göra av allt som Mouna har sagt så finns de en hel del i de som jag inte kan påverka så mycket själv. De handlar ju mycket om uppföljande undersökningar på sånt man redan har kollat, men som ändå vill följa upp en gång till. MR-undersökning och blodprover kan jag ju inte göra på mig själv tex. Där jag kan göra saker själv, där försöker jag så gott jag kan och orkar. Det är ganska enkelt att förändra sig till det "bättre", men jag får ändå på något sätt kämpa med mig själv för att detta ska hålla på lite längre sikt.

 

Jag tror stenhårt på att jag fixar detta för jag är ju väldigt medveten nu vad de kan få för konsekvenser om jag bara struntar i de livstilsråd och annat som jag har fått. Men de finns ju så mycket i livet som man ska, och vill  klara av. Man vill på något sätt hitta balansen i livet Det är verkligen inte alltid lätt. Jag får kämpa med mig själv för att inte tappa balansen.

 

 

 

 

 

 

Det blev en lång dag med mycket jobb och i morgon är det så igen. Jag känner ändå att jag fixar detta lätt som jag så många gånger har gjort tidigare.

 

 

Jobbar på gör jag, men annars är jag ganska slö igen. Jag har huvudvärk och det som känns bäst är om jag bara ligger i sängen. Jag känner att jag borde träna eller gå ut på en promenad i alla fall, men jag orkar bara inte bry mig. Jag kämpar liksom inte en gång till när det tar "tvärstopp". 

 

Jag har mycket jobb kvar och jag vet inte om jag kommer att orka så mycket mer denna veckan. Det känns inte bra att jag känner som jag gör och jag borde väl bara ta tag i det som inte är bra. Det jag ändå bara älskar nu är att jag har ett nystädat hem. Igår gick jag igenom allt här hemma. Storstädning precis överallt och jag bytte även dukar på några ställen. 

 

Mycket är annars lite tungt och segt just nu. Jag mår väl inte dåligt, men jag känner mig så onyttig på något sätt. När jag inte gör något vettigt på min fritid, inte orkar kämpa och när det enda läget som känns bra är liggandes sängen då är inte mycket roligt längre. Frågan är hur länge jag står ut med att känna som jag nu känner och vad gör man egentligen för att vända så allt känns bra igen?