Arbetsveckan som jag har framför mig känns ganska tuff att ta tag i. Men jag har ändå bara fem ganska normala dagar och dessutom  kan jag för ovanlighetens skull ta sovmorgon alla dagar denna veckan. Det tuffa är väl att jag har ganska tråkig körning och på tider som man helst vill slippa ha denna körningen. Men ibland får det vara så också. Sen vet man ju aldrig hur en arbetsdag blir. Man kan tro att det ska kännas tufft, men det kan lika gärna bli tvärtom. Det fick jag verkligen känna på förra veckan. Man kan väl hoppas på att denna arbetsvecka inte blir som jag har tänkt mig. "Softare" än vad jag tror liksom. 

 

Mycket annat än jobb innan det blir helg hinner jag nog inte med, men jag tänker att jag i alla fall ska sätta 11 500 steg per dag. Jag vill ju inte misslyckas med målet på 80 000 steg på en vecka bara för att jobbet är som det är. 

 

Nu börjar det bli dags att ta tag i denna dagen, fast jag ljuger nog lite när jag säger så. Jag ligger förmodligen och sover när detta inlägget publiceras. Det går ju att tidsinställa inlägg och det gör jag mest hela tiden på min blogg nuförtiden. Det känns bättre att jobba med bloggen på det sättet. Det är inte ofta längre som jag sätter mig ner och skriver ett inlägg som jag sen publicerar direkt efter att det är klart.