Helgen, veckan och även mars börjar lida mot sitt slut. Jag känt mig lugn och avspänd i helgen. Jag har tänkt mycket och det kan ju vara jobbigt, men det är ju bra att jag tänker först innan jag gör nåt. Tänker man inte alls så blir det ju lätt att man gör något fel eller bara något som är dumt. 

 

 

Nu funderar jag på om kag ska ta tag i vissa problem eller om jag bara ska strunta i dom och låta en lugn söndag bara förbli skön och avspänd. 

Ha en bra dag!

Fredag-Morgon- Eftermiddag-4 bilder💚💙

Jag jobbar på rätt ordentligt nu igen. Långa dagar är det, men jag kan ju i alla fall slappa lite när jag kommer hem. Det känns riktigt gött när man får av sig arbetsuniformen och typ bara ha på sig t-shirt och kalsonger.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en bra dag!

 

 

Skylten och dessa lappar fick jag se idag på olika ställen uppe i Öxnered och Blåsut. Man kan väl ganska lätt förstå att barn har varit i farten med att försöka få alla att fatta att man behöver rädda jorden från den globala krisen vi alla i världen befinner oss i just nu.

 

Frågan jag funderar på är om vi är dom första generationen av människor som på riktigt får känna av den sk klimatkrisen? Det kan ju också vara så att vi är den sista generationen människor som faktiskt kan göra nånting åt klimatkrisen. Sen är det kanske för sent. 

 

 

 

 

 

 

 

Imorgon tar jag en vilodag från promenaden, men på onsdag är jag säker på att jag bränner av en ny runda. 

 

Annars njuter jag mest av ledigheten. Jag vet att jag tjatar om att jag är ledig, men jag värderar ledigeheten högt. Jag kommer nog att för varje år som går värdera ledigheten högre och högre. Livet går väl inte ut på att jobba arslet av sig? 

 

Annars har jag denna veckan tänkt att avverka några långa promenader. Imorgon har jag tänkt att se till att få klippt mig. Jag ska också sitta ner och försöka göra en sk plan över hur jag ska gör för att kunna få en och annan dröm förverkligad. 

 Egentligen kanske det är så att man inte behöver ha någon plan alls? Det är kanske bättre att bara börja försöka förverkliga dom drömmar man har, NU liksom. Att bara gå runt och tänka på allt fram och tillbaka förändrar ju i slutändan ingenting. Det är ju när man bestämmer sig, och sen gör det man har bestämt sig för som verkligen förändrar något på riktigt.

 

 

Nu har jag både eftermiddagen och kvällen på mig att kunna greja med allt jag vill på gjort idag. Jag har lite papper och gå igenom. Jag har massor av tvätt som jag vill få rent. Jag ska avsluta en sk affär som jag har försökt ett tag med att få klart. Det finns säkert något mer som jag kommer på att jag kan göra. Jag orkar ju köra på ganska hårt med allt som jag vill göra på fritiden. Jag har ju helt ledig från allt vad busskörning heter. Det är ju rätt skönt att inte behöva tänka på något som har med bussjobbet och göra. Jag ska ju inte jobba förrän på fredag  nästa vecka. 

 

Jag avslutar detta inlägg med en outfit som jag med jämna mellanrum har visat upp sen två år tillbaka. 

Att jag drabbas av rastlöshet så ofta som jag gör tror jag kan bero på ett visst mått av understimulering. Jag är ju i ett läge nu där jag vill spara ganska mycket pengar. Jag kan inte göra så mycket av allt jag skulle vilja göra just nu. Jag tycker ju att det viktigaste nu är att jag sparar pengar. Om jag börjar att bränna pengar på allt möjligt som jag i dom rastlösa stunderna känner att jag skulle vilja göra, då sabbar jag det målet som jag har med min ekonomi. Jag kommer kanske att vara nöjd för stunden om jag väljer att göra något spontant, men jag är rätt säker på att jag ganska snart efteråt kommer att känna ångest och bli arg på själv för att jag lät rastlösheten ta över tålamodet. Detta har jag erfarhet av sen tidigare för jag har hur många gånger som helst i mitt liv juist låtit rastlöhten ta över helt. Jag har inte klarat av att bara a tålamod och inte göra nåt annat. Det behöver inte alltid betyda att jag har sabbat för mig eller att jag känner att jag har gjort något fel när jag inte har kunnat få kontroll på tex rastlösheten, men nu vill jag inget annat än att nå mitt ekonomimål och då är det fel att låta rastlösheten styra mig. 

 

Det är jobbigt när jag känner av rastlösheten. Jag får hela tiden kämpa emot den. För varje månad som jag klarar av att spara och nå mina sk delmål med detta så blir jag samtidigt bara mer och mer rastlös. Med mer sparade pengar så kan jag ju se att jag har möjlighet att göra mer saker spontant, men som jag egentligen inte kan när jag samtidigt vill spara mycket pengar.  Detta gör säkert att jag blir rastlös.  Jag vill så mycket, men det går ju inte att både "äta kakan och ha den kvar" Jag kan i alla fall inte göra så mycket av sånt som kostar allt för mycket pengar.

 

Att jag kanske känner mig understimulerad beror kanske på  att jag hela tiden biter ihop och har tålamod så fort rastlösheten smyger sig på. Jag känner mig samtidigt lite arg över att jag känner av rastlösheten så mycket som jag ändå gör. Jag skulle bara vilja slå bort den, men det är något som jag nog inte klarar av. Däremot har jag hittills i år klarat av att besegra rastlösheten och med min vilja att: Inte sabba för mig och nå målet med mitt sparande av pengar. Allt detta väger ändå tyngre i slutändan.  Dessutom finns det i alla fall en lösning som alltid funkar när man drabbas av rastlöshet. Man kan gå och lägga sig och sova. När man sover känner man ingen rastlöshet och jag själv kan inte heller bränna några pengar. Det kan ju bara hända när jag drömmer i så fall.