Biopremiär: 30 Oktober.

Skönt att man har fått lira lite pingis i kväll. Det var ett tag sedan sist och att jag inte har spelat på länge beror ju mycket på att man har jobbat liksom. Jobbtider kriockar med pingistider och jobba måste man ju göra liskom.

 

Men i dag körde jag pingis i stället för buss och det kändes ganska bra. Jag har ändrat en lite  detalj i mitt spel. Jag borde kanske gjort detta för flera år sedan, men bättre sent än aldrig. I alla år har jag spelat forehand (FH) med det röda gummit som jag har på racket. Nu har jag ändrat till det svarta. Egentligen har jag inte kommit på än varför, men jag har sett att nästan alla pingisspelare i världseliten spelar med svart platta på FH. Det är något jag har lagt märke till nu de senaste veckorna. Gör dom det så vill jag göra det också.

 

 

Svart på fh är det som gäller nu helt enkelt och det har säkert varit så sen länge, men jag har inte reflekterat över det bara. Varför det är så vet jag inte riktigt än, men jag lär nog snart få reda på det när jag har frågat runt lite.  Gissar jag så kan bero på att den svarta plattan generellt sett brukar vara av lite bättre kvalitet än den röda. FH är det slaget som många av det bästa spelarna i världen vill "regera" med, och då vill man kanske inte riskera att man slår sk bubblor i gummit under en match. Är plattan av lite sämre kvalitet så är det kanske större risk att just det händer och då går till slut gummit sönder. Så kan det va, men jag är inte säker och därför får jag väl höra med lite bra kontakter som jag har inom pingisen om varför typ de allra bästa spelarna i världen spelar med svart på FH. Själv har jag alltid spelat med rött och när jag började med pingisen så såg jag ju att dom bästa spelarna i världen på den tiden (typ J-O Waldner) spelade på röd platta på FH. Men nu är det annat som gäller då.

 

 

 

I går hade jag ett effektiv dag. Jag fick gjort massor som jag tidigare inte har brytt mig om att ta tag i och det känns bra att man orkar greja som fan. Man ska ju orka jobba också, men det ska väl gå bra.  Det gick i alla fall bra i går även om det kändes när  man kom hem klockan tolv i natt.

 

Jag lämnde in min sökning till vilket schema jag vill köra på typ nästa år. Det är ju andra gången vi ska lämna in pga något som jag inte riktigt orkar sitta här och förklara. jag hade lätare föra tt bestämma mig för tre alternativ denna gången. Jag hoppas att jag får det jag helst vill ha för jag kände spontant att det jag nu har sökt är egentligen det enda jag orkar med utan att bli allt för jävla trött. Vi får se vad det blir. Jag orkar väl med vilket schema jag än får att köra efter, men vissa pass kommer att göra att man kommer att känna sig jävligt sunkig efter att man har kört dom. Det är inte så jäkla roligt och därför hoppas jag nu att jag får det jag har sökt som första alternativ på denan sökningen som jag gjorde i går. Nu kan jag nog släppa detta till jag får veta vad det blir. Nu har jag gjort vad jag kan för att få det schema som jag vill ha. 

 

I dag har jag också grejat lite med allt möjligt, men jag hinner inte så mycket för jag ska snart ta mig till jobbet igen. Men nu under morgonen har jag ändå fått gjort mer än vad jag brukar få om dagarna. Det känns bra och det känns inte ens jobigt att köra så hårt som jag gör just nu. Hela veckan kommer att vara så, men det fixar jag.

 

 

 

 

Nu ska jag söka nytt schema igen på jobbet igen. Det var något med den förra sökningen som inte blev som det var tänkt så man var tvungen att ändra alla scheman och så får alla bara söka om. Snurrade i huvudet inann den första sökningen och nu kan man väl säga att det snurrar lite till. 

 

När jag såg våra nya scheman så nu kan jag säga att jag vet precis vad jag vill ha. Det visste jag inte under förra sökningen, men nu när jag såg alla ändringar så vet jag hur jag vill ha det. Så det schemat jag helst vill ha nu kommer jag att söka. 

 

Men jag måste ju också fundera på vilket schema jag kan tänka mig att köra efter om jag inte skulle få det jag söker som första alternativ. Vad jag kan tänka mig att köra på i stället har jag ingen aning om just nu, men jag måste betsämma mig för någonting. Jag får vända och vrida lite på de scheman som finns att söka. Detta kommer att bli svårt och jag kommer aldrig att veta vad jag faktiskt vill om jag inte skulle få det jag helst vill ha.. Så, jag hoppas jag får det jag helst vill ha, mne vi får se hur det blir.

 

Idag är det måndag och en ny vecka har jag framför mig. Massor med jobb har jag och en hel del annat också. Jag har några bekymmer som jag känner att jag bara måste lösa och jag måste verkligen fixa dom direkt. Jag kan liksom inte skjuta något av  de jag har att tag i  framför mig, inte ens till nästa vecka. Jag fått ett bekymmer typ nu, och jag måste snabbt som fan göra något nu för att lösa allt. Jag skärper mig när något kommer så nära som det gör just nu. Det känner jag.  Jag har väl någon superkraft som jag kan ta fram den här veckan. 

 

 

Jag har inte bara privata bekymmer som jag måste lösa. Massor av jobb har jag också. 6 dagar av 7 och det är ju bara att tag i detta också. Så mycket annat har jag inte att välja på för man måste ju jobba liksom.

 

 

Ny vecka igen, och det är bara att börja ta tag i den nu direkt och inte sen.

 

 

 

 

Det har blivit några timmar på den årliga Oktobermarknaden idag. Ibland när jag tänker att jag ska handla något kan det bli så att jag struntar i det eftersom jag tänker att jag kan vänta tills den stora marknaden kommer till Vänersborg i slutet av Oktober.  Då kan jag köpa massor av saker under typ en och samma timme.

 

 

 På denna markanad kan man hitta allt möjligt som håller bra kvalitet och har ett ganska lågt pris och man jämför med vad saker och ting kan kosta på nätet eller i affären. Jag är annars av åsikten att man oftast får vad man betalar för. Är något för billigt så tror jag inte alltid att det är så bra. Men på denna marknaden så måste jag nog ändå säga att man kan hitta jättemycket bra att ha saker till ganska låga priser, och bra kvalitet är det också. 

 

 

 

 

Under några dagar nu så har jag ihte skrivit något alls på minb självbiografi. Jag tror att det berior på att jag går liksom och väntar på att det ska kännas bätre med skrivandet. Fast grejen är att jag tror aldrig att det kommer att göra det. Detta är svårt och väldigt tufft att ta sig igenom. Men jag tänker liskom att sen känns det nog bättre, men et gör det ju aldrig. 

 

Nu känner jag så här: Jag måste ta tag i mitt skrivande på allvar. Har mag tid så får jag sätta mig hhär och försöka skriva liksom. Hur det känns får jag skita i lite grann. Jag vill ju klara av detta och då får jag fan anstränga mig lite. Jag vet ju att allt kommer att kännas så sjukt bra när jag är klar. Jag har ju då fått skriva av mig om hela mitt liv. Jag kan när jag är klar släppa många jobbiga saker, få ett avslut och gå vidare liksom.

 

Jag måste och vill ta tag i detta på allvar nu. Jag får väl sitta här på nätterna och skriva om jag känner att det behövs. Jag får väl ta någon ledig dag där jag ägnar typ hela dagen åt att bara skriva. Jag känner liksom att det måste hända något med detta nu. Jag vill få detta färdigt inom en ganska snar framtid och då håller det inte att lägga skrivandet åt sidan i allt för många dagar. 

 

 

 

Nu har jag valt vilket schema jag helst vill köra på när vi byter i mitten på December. Jag har lämnat in min ansökningsblankett så nu är det bara att vänta och se vad man får för ett liv efter mitten på December.

 

Jobb har man snart igen. Jag funderar fortfarande på vad jag ska välja för schema. Jag vet verkligen inte vad jag vill. Snacka om beslutsångest. Jobbet är ju en stor del av ens liv som man i alla fall lägger ganska många timmar i veckan på. Därför vore det tråkigt om jag efteråt känner att jag valde fel schema. Men vilket är egentligen rätt schema då?

 

Idag har jag varit ute på en promenad runt Vänerparken. Skönt att det är ganska varmt ute trots att vi närmar oss slutet på hösten. Snart kommer ju faktiskt vintern, men det vill jag helst inte tänka på. F*n vad jag hatar snö ju. 

 

Däremot så gillar jag denna årstiden. Jag gillar att det blir mörkt ganska tidigt på kvällen. Det blir liksom lite mysigare med allt. 

 

 

 

 

 

Det känns som jag redan nu har börjat komma ur det där när jag bara misslyckas hela tiden. Inte för att jag lyckas med något nu direkt heller, men jag har ju kommit lite till insikt med att jag måste göra och tänka annorlunda. Annars kommer jag att misslyckas med det mesta som jag grejar med, och fan va dåligt man tillslut kommer att må.

 

Bara att jag tänker lite annorlunda nu gör ju att allt bara känns bättre. Vissa saker behöver man bara inte, fast man kanske ibland tror det. Dessutom skadar det ju aldrig  att man stannar upp lite och funderar på vad som faktiskt krävs innan man bara kastar mig in i något som man vill göra. Man ska nog fundera lite över vad man själv tycker är viktigt också, för man kan ju liksom inte göra allt. Man måste prioritera lite liksom.

 

Att jag började känna att jag typ misslyckades med allt beror säkert på att väldigt mycket har gått så bra tidigare i år. Dessutom är jag säker på att de finns mer saker som kommer att gå bra framöver. Jag fick liksom en tanke på att jag inte behöver anstränga mig. Allt går så bra så börjar jag göra nåt så går det av sig själv. Naturligtvis funkar det ju inte så. Man får sällan något om man inte anstränger sig lite.

 

 

 

 

 

 

 

Jag har varit ute på en PW och jag hann hem precis nu innan höstmörkret föll över stan. Jag kände att jag vill ut och röra på mig liksom. Hela helgen har jag suttit här kollat på pingis. Jag har hela huvudet fullt av pingis och jag tänker väldigt mycket på alla tips och tricks som jag har lyckats snappa upp under dessa 3 dagar som jag har kollat på World Cup.

 

 

 

 

Det var väldigt roligt att få se så mycket bra pingis idag. Jag lärde mig väldigt mycket av de jag fick se idag. Jag fick många små tips som jag kommer att tänka på när jag själv spelar pingis. Tyvärr har man ju själv inte möjlighet, eller ens förutsättningarna att träna lika mycket som dom bästa spelarna i världen gör. Dom bästa tränar ju liksom  6 timmar och dagen,  6 dagar i veckan och dom är ju helt sjukt bra också.

 

Det känns lite konstigt att tex Kristian Karlsson på ett sätt nu lär mig  hur man ska spela pingis när det var jag som en gång i tiden lärde honom. Jag var ju hans tränare när han började spela pingis i Trollhättan. Nu sitter jag här hemma och tittar när Kristian spelar sjukt bra pingis mot dom bästa i världen och samtidigt lär jag mig massor.

 

 Det ska bli kul att kolla semifinalerna och finalen i World cup i morgon. Jag gissar att Ma Long vinner allt. 

 

 

 

 

Det är lite jobbigt just nu. Jag känner ju att jag misslyckas med så mycket de senaste veckorna. Jag vill vända denna lite dåliga trenden som jag är inne i nu. Det bästa jag kan göra just nu är väl att jag stannar upp och tänker efter lite. Bara för att jag ser en möjlighet att göra något så kanske jag kan lugna mig lite liskom. De som gäller för mig i en snar framtid är ju renovering och sen vill jag dra på en resa. Då kanske jag bara ska gå runt och vänta på de, och inte göra så mycket annat än att jobba och fortsätta skriva på min självbiografi. 

 

Jag måste också tänka på att mycket avde jag har gjort i år är jag nöjd med och jag kommer att vara nöjd med detta året när vi närmar oss 2016. Så jag ska försöka att bara tagga ner lite. Det är inte alltid så lätt. Man vill ju göra så mycket, men om man känner att man bara misslyckas då har man snart inte så mycket att välja på. Tagga ner är väl lösningen. Jag kan ju sitta här och skriva mycket på min självbiografi. Det är ju något som jag inte kan misslyckas med så länge jag bara fortsätter skriva och inte ger upp med den. 

 

Nu ska jag vända min dåliga trend som jag har varit inne i ett tag. Det måste bli så nu. Undra vad man kommer att lyckas med härnäst. För något ska jag väl snart börja lyckas med??? Fuck dessa dåliga veckor som jag nu har haft, och vänd den dåliga trenden nu.

 

Jag har suttit typ hela dagen och kollat på alla möjliga matcher från Världscupen som spelas i Halmstad. Kul att Kristian Karlsson och Anton Källberg gick så bra i denna tävlingen. Båda var i åttondelsfinal ju. Anton Källberg är ju fortfrande junior, men han visade ju att han redan nu i alla fall kunde vara med och störa en av världens absolut bästa spelare. Det är riktigt bra gjort!

 

 

 

Min fd klubbkompis Kristian Karlsson gjorde ju även han en bra match idag när han mötte en otroligt snabb och sjukt vältränad pingisspelare som heter Chih-Yuan Chuang. Jag tyckte Kristian var bra med när det blev spel om bollen. I dom långa bollduellerna höll Kristian världsklass och där var han minst lika bra som Chuang. Riktigt roligt att Kristan kunde spela så bra mot en så sjukt bra spelare som faktsikt Chuang är. 

 

 

 

Igår fick jag se de olika scheman som man kan välja på. I mitten på December så blir det ju nytt liksom. Jag vet inte säkert vad jag ska välja. Jag funderar kring några saker. Hur mycket blir jag ledig, kan jag fortsätta spela pingis och hur ser arbetsdagarna ut?

 

Jag värderar ledigheten högt och jag tror att jag vill fortsätta spela pingis. Det finns scheman som innebär att om jag får något av dom, då kommer jag inte att kunna spela pingis och sen finns det scheman där jag kan spela mer pingis än vad jag gör idag. De finns scheman där jag får jobba hur mycket som helst när jag väl jobbar, men jag blir mer ledig. Blir jag mer ledig då kan man ju göra mycket annat, men orkar man göra så mycket annat än att jobba när man har många långa arbetsdagar varje vecka?

 

Det känns svårare än någonsin att välja nu. Jag vet inte alls hur jag vill ha det. Jag  tänker  att jag vill ha ett ganska normalt arbetsschema. Med normalt menar jag att man jobbar typ  8 timmar och är ledig 2 dagar i veckan. Den typen av schema finns att välja och det är naturligtvis bra för kroppen om man slipper jobba för många långa dagar i veckan. Men när jag tittar närmare på det schemat så ser jag direkt att jag inte kommer att kunna spela så mycket pingis. Det är en grej som väger ganska tungt för mig. Jag vill träna och hålla igång med pingisen. Pingis är ju den enda träningen som jag egentligen kan. I pingishallen vet jag liksom hur jag ska träna föra tt jag ska må bra och få ut maxiamalt av min träning. Dessutom behöver jag ju den träningen för att jag ska orka jobba på och greja med annat i min vardag. Men vad ska man välja och vad ska man välja bort, jag vet inte.

 

Jag kan välja ett schema som gör att jag får sova ut varje dag, men då blir det ingen pingisträning. Det finns scheman där man börjar tidigt på morgonen och jobbar till ganska sent på kvällen och det kan ju kännas tufft, men man blir ju ledig mer om man liksom jobbar in en dag varje vecka. Den typen av scheman finns och jag värderar ju ledigheten högt så det kan vara något för mig. 

 

Jag kommer att vänta in i det sista innan jag bestämmer mig för vad jag ska söka. Sen när man har sökt ett schema så vet man ändå inte om man får det. Man söker tre olika scheman och det man helst vill ha skriver man som första alternativ. Sen önskar man två andra scheman som man kan tänka sig att köra efter om man inte får det man helst vill ha.

 

Jag vet verkligen inte vad jag vill, men jag värderar ju mängden ledighet högt och jag är inte rädd för att jobba när jag väl är på jobbet. Något sånt kommer nog att avgöra när jag bestämmer mig för vad jag ska söka. 

Äntligen fick jag en ledig dag. Snart får jag två till, bara jag låter två dar till passera. Jag börjar känna mig lite sjuk. Jag är lite förkyld och jag har huvudvärk. Jag fryser, fast att det inte är kallt. 

 

Det känns som om jag har misslyckats med allt de senaste veckorna. För ca tre veckor sedan var jag uppe i Stockholm och där lyckades jag typ med allt. Jag lyckades i alla fall tjäna pengar på den resan. Efter det har jag i princip inte lyckats med något av de jag har försökt få gjort. Flera gånger har jag tex ringt till  folk för att fråga om olika saker. Kan ni fixa det, går det att göra så, får jag göra det osv... Jag får ett NEJ till svar hela tiden. Alla är snälla och trevliga, men det bli nej överallt och jag får bara acceptera det. Jag har inte mycket annat att välja på känns det som.

 

Egentligen gör det väl ingenting att jag misslyckas med typ allt som jag har gjort de senaste veckorna. Jag är ju ändå nöjd med detta året som det har varit och de som gäller för mig nu är att: Jag vill få renoverat min lägenhet och sen vill jag dra på en resa. Dom två sakerna ska inte vara några problem att fixa, jag vet bara inte när det ska bli gjort. Jag går ju och väntar på att hantverkarna ska ha tid, och eftersom jag inte vill resa någonstans innan renoveringen är klar så vet jag ju heller inte när jag ska åka på min resa.  

 

Självbiografi?

När det gäller skrivandet på min självbiografi så känner jag nu äntligen att jag är inne på de sista texterna när det gäller mina första år ( 0-7 år) i livet. Jag har skrivit ganska mycket där nu och jag känner att det snart får räcka. Nu ska jag bara samanfatta som jag hittills har skrivit. Sen ska jag gå vidare med en del berättelser från skoltiden och annat som hände under de där åren.  Det finns en berättelse till som jag inte har skrivit än när det kommer till dom där första åren 0-7 år, men för att kunna berätta den så måste jag liksom göra mer research först. Just nu orkar jag inte riktigt göra det utan jag vill bara komma vidare med min berättelse. Jag går tillbaka sen. Det kommer jag ändå att få göra, oavsett vad jag väljer att göra just nu. Så vissa berättelser får vänta lite helt enkelt. 

 

 

Jag trodde först att jag skulle vara ledig idag och det var väl planerat så också. Men i går så frågade dom på jobbet om jag kunde jobba den dan som jag egentligen skulle vara ledig  (i dag) och så får jag min lediga dag i morgon i stället. Jag gick med på det även om jag egentligen inte var så sugen på den ändringen. Det känns lite tufft att jobba på en dag till när jag redan har jobbat en hel helg som dessutom var ganska tuff. Att jag får jobba i dag också gör tex att jag inte kan lira pingis ikväll, och det känns ju lite tråkigt. 

 

 

Men samtidigt så vill jag inte bara säga nej och vara ett ego som bara tänker på mig själv i alla lägen. Det är inte ofta som dom på kontoret ringer mig och vill göra en ändring. När dom ringer som dom gjorde igår då är det förmodligen för att det är brist på folk. Jag får ju ofta ledigt när jag vill ha det och av den anledningen så kände jag igår att jag kan gå med på att jobba i dag också. Jag får ju min lediga dag i morgon ochdessutom är jag ledig denan helgen som nu kommer. Så, det är ju inte så att det helt plötsligt blir för mycket jobb denna veckan bara för att jag ska jobba i dag också. 

 

Man har haft en ganska tuff arbetshelg. Jag trodde det skulle bli ganska lugnt, men där hade jag lite fel. Nu ska man snart jobba igen och jag vet ju inte om hur denna arbetsdagen kommer att bli. Lugn elller inte lugn??? Gissar jag så blir första delen av mitt pass betydligt tuffare än andra halvan av dagens arbete. Det är jag ganska säker på. Men man vet ju aldrig. 

 

Man jobbar på. Jag har haft två ganska tuffa arbetspass i helgen. Det ju inga större problem när man väl sitter och kör, men när är färdig och kommer hem, då känns det i hela kroppen. Det snurrar i huvudet och man är väldigt mörbultad. Det är så klart skönt att komma hem. Få stänga dörren och allt blir bara tyst. Sen är det ju bara att jag har ganska många timmar av vilotid innan jag ska jobba igen.

 

För att samanfatta så kan man säga att det har varit tufft att jobba i helgen, fast inte så tufft så att det känns tufft att jobba. Man känner sig mörbultad, men bästa känslan är ändå när man kommer hem och det är alldeles tyst.

 

 

Jag har en arbetshelg nu. Jag jobar hela helgen och måndag också. I går körde jag kvällen arbetspasset höll på fram till klockan 03:00 i natt. Som jag tidigare har sagt så gillar jag att jobba på lite mer udda tider. När andra är mer lediga då vill jag jobba. Och jag är helst ledig när dom flesta andra jobbar. På min rast i går så kolade jag på filmen "Fucking Åmål". Det var länge sen jag såg den filmen. Jag hade glömt hur mycket jag gillade den.

 

Det enda som är lite jobbigt i dag det är att man är så fucking sunkig efter att ha jobbat en natt. Med tanke på hur man känner sig så vill man helst vara ledig resten av helgen, precis som många andra är under helgerna. Men annars har jag inget emot att jobba helgen. Jag gillar ju som sgt att jobba när det känns som att nästan ingen annan gör det. Det är väl bara att fucking köra på, och sen om man vill så kan man ju vara glad över att man inte bor i Åmål. Inte för att jag vet om det är något fel på Åmål, men något ska man ju skriva för att man ska få till en liten poäng med detta blogginlägget. 

 

Skön ledig dag harjag haft och jag har väl egentligen inte gjort nånting. Jag har vilat och kollat på film. Man kanske grejar lite med tvätt eller disk, men mest gör jag ingenting. 

 

Men lite pingisträning har det blivit nu ikväll i alla fall. Idag provade jag min nya stomme. Den funkade jättebra att spela med. Den skiljer sig inte så mycket från den jag hade tidigare, men jag har en aning bättre kontroll med den nya stommen. Man känner det framförallt när man ska blocka bollar som kommer med mycket överskruv.

 

Jag har ibland ett tänkt som jag inte riktigt gillar. Jag tänker ofta på vad som kommer eteråt och samtidigt så gör jag inte saker i nuet för att jag just i samma stund tänker på morgondagen. Eller så tänker jag att jag inte kan göra något för att det jag vill göra kommer att skapa vissa problem. Att jag ibland avstår från att göra saker beror alltså på att jag tänker för mycket på det som komma skall och det är ett tänk som jag verkligen inte gillar.

 

Förra veckan fick jag i alla fall bevisat för mig själv att jag inte behöver tänka så. Jag vet inte hur många gånger jag har tänkt att jag inte kan gå ut en kväll eftersom jag har jobb dagen efter. Det blir då att jag avstår, fast jag vill hitta på något, och det beror på att jag ska jobba.  Men gå ut och ha kul, träffa lite roliga människor och komma hem tidigt på morgonen efter en partynatt funkar ju, även om man ska jobba några timmar senare. Det är ju bara att gå till jobbet några timmar senare. Man säger hej hej och så kör man liksom...

 

 

Det kanske inte funkar om man ska börja tidigt, men jag jobbar ju nu bara eftermiddag och kväll och då är spelar det ju ingen roll om jag inte går och lägger mig förrän tidigt på morgonen. Det jag måste tänka på är ju bara att jag inte dricker någon alkohol eftersom jag har ett jobb som handlar om att sitta bakom en ratt, köra ett tungt fordon och samtidigt ha ansvar för typ 300 personer under en enda arbetsdag.  Men det där tänket att jag inte kan gå ut alls bara för att jag ska jobba dan efter kan jag ju lägga åt sidan nu. För mig funkar det hur bra som helst bara jag har fått sova under förmiddagen då. Om jag ska gå tidigt då funkar det ju naturligtvis inte. 

 

Andra tankar som jag tidiagre har haft och som jag inte har gillat har handlat om resor. När jag under 2011 reste ganska mycket så kom jag lisom till en punkt där jag kände att jag var nöjd med alla resor som jag har gjort i livet. Jag kände liksom att även om jag inte reser utanför Sveriges gränser en enda gång mer så kommer jag ändå inte att vara ledsen för att jag inte har rest tillräckligt mycket. Om jag nu blir en gammal gubbjävel någon gång som sitter i en gungstol på någon ålderdomshem om typ 50 år så vet jag att jag då ockås kommer at vara nöjd med att jag har varit ute lite världen. Både år 2011 och innan det.Så är det absolut. Men bara för att man är nöjd så behöver ju inte det automatiskt betyda att man inte ska göra så många fler resor i livet. Det tänket känner jag att jag lite grann har haft se senaste åren. Det gillar jag inte heller. Jag har gjort annat för att jag har tänkt att jag är nöjd med mitt resande. Jag har kanske velat resa, men tanken: Jag är nöjd och då bryr jag mig inte om att göra något för att komma i väg igen. Sen är det ju också så att jag gjorde ju en riktigt skitresa 2012 som var totalt misslyckad och då har jag väl varit så sur över det och därför har tänket kanske varit att jag inte vil resa igen. Fast jag gillar ju att resa. Kollar kman bara noga innan och vet vad man vill så är det ju hur kul som helst att resa och uppleva något utöver det vanliga. Bryta sin vardag och inte behöva tänka på allt vardagligt "trökhgöra" som man hela tiden har att greja med när man är hemma. 

 

 En annan "spärr" som jag har haft när det gäller mitt resande det är att jag ofta har tänkt att jag inte kan resa till til ett land eller en stad när det tex är vinter här i Sverige. Jag har ofta tänkt att när det är lite kallare här hemma då måste jag åka till ett varmare land. När jag då inte har känt för att göra en resa där det blir mycket sol och bad då skiter jag i det helt och hållet. Men detta tänket med att man måste åka under någon viss årstid kanman ju också lägga åt sidan. Om syftet med resan inte handlar om sol och bad då behöver man ju inte bry sig om att åka til ett varmare land bara föra tt det är kallt i Sverige. Om jag tex vil göra en resa till London så är ju aldrig syftet att jag ska sola och bada. Mitt syfte är förmodligen shopping och kanske hänga i någon bar eller bara bo på något lyxigt hotell. När syftet med en resa inte har med vädret att göra då behöver jag ju heller inte bry mig om vilket väder vi har i Sverige och vad det sen är för väder dit jag ska åka. 

 

Jag har tex en fundering nu på att åka till Prage. Det verkar vara ett fint ställe och där har jag aldrig varit. 

 

 

 

Til Prage kan man ju åka när som helst. Det spelar ju ingen roll om det är sk skitväder i Sverige och kanske detsamma i Prage. Mitt syfte med resan är ju inte att åka till Prage för att sola och bada. Och då kan jag ju åka dit när som helst. Syftet är ju att bryta vardagen här hemma och uppleva något annat så när jag nu förhoppningsvis har ändrat mitt tänkade och inte är så begränsad med vad jag kan göra under en viss årstid så blir det mycket lättare att sitta är och planera en riktiogt cool resa. 

 

Dags att ändra lite på det tänket som man tidigare har haft.  Med lite annat tänk där man släpper på en del spärrar så blir det förhoppningsvis mer av  resor och roliga partyn i framtiden.

 

Idag har jag sovit ut ordentligt. Jag känner mig nästan lite stressad över att jag snart måste vara på jobbet igen, fast tittar jag en extra gång på klockan så är det ju ändå över 3 timmar kvar. Det är väl bra att jag sover ut. Nu när jag inte har så mycket att göra utan mest går och väntar på att kunna göra det jag vill få gjort så kan jag ju passa på att bara vila och koppla av så mycket som jag bara kan. 

 

Igår hade jag en jobbig dag, men den var inte jobbig på det sättet som jag trodde att den skulle bli. Arbetsdagen var hur lugn som helst.  Passet jag körde var hur lugnt som helst och det var inte vad jag trodde att det skulle bli. Ibland har man fel och igår får man ju vara glad över att det jag trodde var inte stämde.  Med tanke på att min dag ändå blev tuff så hade det ju varit extra jobbigt om arbetet hade varit det också. 

 

Det som var jobbigt igår var att min telefon inte fungerade som den skulle under 6 eller 7 timmar. Jag försökte greja och få ordning på det, men jag fattade bara inte hur jag skulle göra. Jag blev så arg, men jag höll ändå masken utåt. Jag kunde inte trycka på telefonen och jag kunde i svara om någon skulle ringa. Det fick jag också säga till min chef  för han sa något om att någon skullle höra av sig till mig senare under kvällen och jag fick ju bara säga att jag har ingen telefon. Det kändes inte br att behöva säga så, men jag ville ju inte ljuga. 

 

Hela kvällen blev förstörd för att jag inte fick telefonen att fungera som den skulle. Jag trodde inte att jag kunde känna ett sånt obehagligt illamående över att min telefoon inte fungera. Jag är nog lite beroende av min telefon. Eller så är det bara så att man känner sig otrygg när man vet att den inte fungerar som den ska om man verkligen skulle behöva den.

 

 När jag kom hem från jobbet igår så googlade jag problemet och då fick jag ju ordning på telefonen direkt.

Jag läste bara den där raden: 

 

 

Jag visste inte att man kunde stänga av telefonen på detta sättet, men nu glömmer jag det aldrig. 

 

 

 

 Jag är i väntans tider. Jag väntar på att jag ska få hjälp med renoveringen av mitt hem. Jag har pratat med dom som ska hjälpa mig, men de har fullt upp med annat. Dom prioriterar liksom inte mig just nu.  Jag skulle ju kunna prata med några andra, fast jag väntar hellre eftersom jag vet att dom jag har pratade med är väldigt bra. Tar jag några andra så kanske dom gör ett riktigt skitjobb och så får jag en massa problem bara för det. Jag har då hellre lite tålamod för jag vet till 95% att de jag har pratat med kommer att göra så att jag blir nöjd. Man kan ju aldrig vara 100% säker. Dom jag har pratat med kan ju naturligtvis göra ett skitjobb, men jag vet ju vad dom har gjot för jobb sen tidigare och därför är jag så säker jag kan bli på att de hantverkarna som jag har pratat med är riktig bra. Dessutom var ju några av dom här och hjälpte mig med när jag renoverade köket, och det blev ju grymt bra.

 

Den andra grejen som jag väntar med lite är någon form av resa. Jag vet inte vart och när än, men jag har tänkt att dra iväg så fort jag blir klar med renoveringen av hallen och mina två rum. Jag väntar för att jag vill göra en resa som jag verkligen kommer att gilla. Jag gjorde ju en riktigt skitresa år 2012 till Tyskland. Den var ju totalt misslyckad och jag vill inte vara med om något sånt igen. Nu ska det bli bra, men jag kan ju aldrig vara säker till 100% på att et blir så. Men jag ska känna när jag bokar ett flyg att den resan jag gör förmodligen kommer att bli riktigt bra med många grymma upplevelser.  Jag ska i alla fall vara 95% säker på att det blir så. 100% säker kan man ju som sagt aldrig vara.

 

 

 

När jag nu går i väntans tider så har jag ju tid att planera och förbereda mig för att kunna göra en riktigt grym resa. Jag vet inte vart jag ska åka än. Jag kollar på allt möjligt just nu, men jag tror i alla fall att jag vill åka till ett "place" där jag aldrig har varit tidigare i mitt liv.

 

Helgen är över nu, men jag sitter säkert uppe en stund i natt. Jag har ju över 70 tv-kanaler att välja mellan och bland dom finns alltid något man vill se om man kollar vad som sänds. Om man vill bli sittande framför tv:n så ska man aldrig kolla en tv-tablå. Idag har det varit mycket pingis att kolla på och då vill jag bli sittande frmaför tv:n. Sen har man ju kollat då vad som visas mer ikväll och då hittar jag så klart program som jag gärna vill se. 

 

Jag sitter väl samtidigt här skriver på min självbiografi. Jag har funderat ganska mycket på vissa berättelser under denna helgen. Ibland tänker jag  att när jag får en och två lediga dagar  så ska jag skriva myucket på min självbiografi och verkligen komma framåt med denna grejen, men det blir aldrig riktigt så. Bara för att jag harmer tid till att skriva så betyder inte det automatiskt att jag klarar av att sitta här och skriva. Mycket av sånt som jag har att berätta måste jag tänka ett tag på först innan jag kan skriva. Det är svårt att bara bestämma sig för att man ska sätta sig ner och skriva och sen göra det. Jag måste ju komma på vad jag ska skriva först innan jag kan skriva något liksom. Men jag har en del berättelser som jag har tänkt på ett tag nu i alla fall. Sen att det är mitt i natten och att jag egentligen behöver sova det får jag skita i. Får jag inte ner de jag vill skriva nu så har jag glömt av det i morgon. Därför är det nog bäst att jag sitter uppe ett tag.

 

 

 

 

Har kollat på pingis morgonen. Det är ju finaldagen på EM i Ekaterinburg som ligger i Ryssland.

 Pär Gerell (PG) var ju i semifinal och tyvärr så förlorade han precis mot Marcos Freitas, Portugal.

 

 

 

 

 

 

Idag fyller Jan-Ove Waldner 50 år. Grattis!!!!

 

Har haft en ganska lugn lördag. Jag slappar mest. Jag kollat mycket på pingis-EM som spelas i Ekaterinburg . Kul att Pär Gerell spelar semifinal i morgon och att Kristian och Mattias Karlsson är i dubbelsemifinal och spelar den just nu. 

 

Skön att man tar det ganska lugnt idag. Natten mellan torsdag och fredag var jag ute lite och träffade lite roliga människor. Jag drack ingen alkohol utan för min del var de vatten, cola eller energidryck som gällde. Jag skulle ju jobba eftermiddag och kvällen under fredagen. Det var inga problem att jobba det ganska långa psset som jag hade, men jag var jävligt trött när jag kom hem igår kväll. Jag hade ju haft en period med pingisspelande, alkoholfritt party hela natten, sömn 5 timmar och jobb i nästan 10 timmar. En lugn lördag är nu att föredra och det har jag också haft.

 

 

Lördag ❤️ i bilder

 

 

 

 

 

 

De finns några resor som jag funderar på att göra. Jag funderar mycket kring resor där jag liksom går i andras fotspår. Jag vill åka och vara på någon plats för att lättare försöka förstå. Eller så vill jag bara ha varit på någon plats där tex något historiskt har inträffat. Lite så funderar jag ibland. 

 

En resa som jag skulle vara lite cool att göra det är att åka till Kanda. Jag skulle vilja åka till ett ställe som heter Hope. jag vet inte om hope är en stad eller bara ett litet samhälle som är en kommun eller nåt, men jag googla lite snabbt och vad jag fattar som så är Hope en distrikts kommun som är en beteckning för en klass av kommuner som finns på flera platser , bland annat i Kanada. För mig känns det som att Hope är ett lite samhälle. Ungefär som lilla samhället vargön är som ligger någon mil härifrån där jag bor. 

 

 

 

 

 

 

En annan typ av resa som skulle vara cool att göra är att åka till San Francisco. Jag skulle vilja göra ett besök i det gamla fängelset Alcatraz. Jag skule vilja vaar där och försöka förstå hur fångarna och vakterna där hade det. Jag vill se dom celler som fångarna satt i och som typ inte var större än min toalett är. 

 

Jag skulle också vilja se den cell där Frank Lee Morris satt. Frank Lee Morris samt Clarence och John Anglin ärdom enda tre fångarna någonsin som har lyckats förvsinna spårlöst från Alctraz. Dom grävde sig ut ur sina celler med hjälp av skedar och dom tillverkade flytvästar och en flotte av regnrockar som dom sen tog med sig när dom rymde. Frank Lee Morris som man tror var "hjärnan" bakom rymmningen hade en dokumeterad IQ på över 130, vilket är jättehögt. Dessa tre fångar är dom enda som har lyckats rymma från Alcatraz utan att sen har blivit återfunna. Man vet inte än idag (över 50 år senare) om dom druknade i San fransico bay eller klarade sig efter att ha rymt. Alctraz stängdes mindre än ett år efter den rymningen.

 

Detta är en fantastisk historia och jag har funderat så mycket på om de tre männen som 1962 rymde från Alcatraz klarade sig levande och sen kunde hålla sig gömda undan alla som letade efter dom. Man får nog aldrig något svar på den frågan. Det är lite som att fundera över palmemordet. Man kan tänka på det i en timme, men efter en timme så är man ändå tillbaka på ruta 1,  och man vet inte mer om vad som hände i alla fall. 

 

 

 

 

Jag skulle vilja göra denna resa, men inte själv och jag vil ju inte åka till San Francisco bara för att besöka Alctraz. Man måste göra något mer liksom, annars blir ju inte den långa resan värt upplevelsen. Jag får fundera vidare på mina resor och så får man väl se vad som i framtiden händer.

 

Har varit och tränat ett pingispass ikväll. Det gick väl inte så bra, men det är ändå roligt att spela. Ikväll mötte jag betydligt bättre spelare än vad jag själv är. Jag är i princip helt chanslös. Man blir överkörd, men det får man ju ta. Pingisen är ju sån också. Ibland spelar det ingen roll vad man gör vid bordet. Man spelar ändå aldrig bättre än vad motståndet tillåter, och ibland tillåter inte motsåndet dig att ha en chans.

 

Det gick lite för fort för mig ikväll. Mot vissa spelar hinner jag liksom inte med och dessutom har man lätt lite för bråttom själv när man möter spelare som i princip aldrig gör ett "enkelt" misstag. 

 

Sen tycker jag ändå att det är roligt att möte betydligt bättre spelare. Man lär sig mycket om sitt eget spel och vad man måste förbättra om man inte alltid ska bli totalt utspelad. Sen är det ju inte säkert att man klarar av att förbättra något i alla fall, men det är helt annan historia.

 

 

 

 Jag sover dåligt, men inte på natten. Då kanske man inte kan säga att man sover dåligt. Fast jag vaknar när klockan är 05:00 på morgon. Idag var det så. Direkt när jag vaknade så kom jag på att jag hade så jäkla mycket att göra. Jag var uppe och skutta före 06:00 i morse. Jag sov gott på natten, men jag går ju upp för tidigt. 

 

Idag har jag varit på vårdecentralen. Jag tog bara några blodprover och det var klart på några minuter. Jag fick väl sitta 5 minuter i väntrummet. Vad jag tar proverna för vet jag inte riktigt. Jag gör bara som jag får brev om att göra liksom. 

 

Efter detta gick jag handlade lite på hemköp här i stan. Dom bjöd på en fralla och lite juice där idag. jag tror att det var deras egna bakade bröd. Det var ju trevligt att man fick en lite fralla när man går dit för att handla. 

 

Under morgonen har jag också stökat runt nere i tvättstugan. Först tänkte jag att detta med tvätten skulle bli så jävla tråkigt. Man springer ju med sin tvätt upp ner och är det något jag inte gillar med att bo där jag bor så är det att jag måste boka tid i tvättstugan varenda vecka för att sen på en viss tid tvätta mina kläder. Men när jag kom i morse så möttes jag va en glad överraskning. Det var ingen brud som satt på någon av tvättmaskinerna och väntade på mig, men jag fick se att min bostadsrättsförening hade investerat i en ny tvättmaskin.