Jag vänder och vrider på pengarna just nu. Jag brukar inte behöva göra det, men nu är jag ju bara så fast besluten om att jag ska klara av att hålla min budget. Jag behöver ju hålla i detta i ca 2 veckor till. Under julveckan (v 52) så börjar jag ju få in nya pengar och sen rullar det på fram till nyår. Det går ingen nöd på mig och jag har ju pengar att ta av om jag verkligen skulle behöva. Men liet får ajg allt kämpa för att i alla fall känna att jag avslutade mitt "ekonmigrejande" på bästa sätt, det här året. Det kanske också är nyttigt för mig att ibland behöva tänka lite innan man gör ett inköp av nånting. För min del så går det nog mycket pengar på saker som jag i efterhand kan komma på att jag skulle kunna vänta med. Nu måste jag vänta om jag ska kunna spara det jag vill. Det känns som jag inet har något val. Allt gör ajg för min egen skull och jag vill inte slarva. Blir jag nöjd med hur jag har grejat den senaste tiden med min ekonomi så kanske det känns som jag får en bra start på 2026 och då kanske det är lättare att hålla upp motivationen. Jag har ju mål för 2026 också, men just nu håller jag mig kvar i 2025 ett tag till. Jag känner att jag kan avsluta på ett bra sätt och då vill jag verkligen försöka klara av att göra det. 

 Ibland blir jag bara övertrött. Jag blir så trött så jag orkar nästan ingenting. Jag kände av den där tröttheten i måndagskväll. Jag satt i soffan och bara stirrade rakt in i min TV och kände mig helt tom. Sen kom jag typ på ca 23:00 att jag kanske ska i alla fall försöka orka gå och lägga mig för natten. Jag hade innan det suttit och slötittat på TV hela kvällen. Inte för att jag var intresserad av allt som visades. Jag orkade bara inte göra något annat. 

 

Sen kan jag väl ändå säga att jag upplever inget som är jobbigt med att bli sådär trött. Har jag en period av mycket jobb så tycker jag inte att det är så konstigt. Jag vräker mig ju oftast upp 04:00 på morgonen. Någonstans kring 05:15 är jag på jobbet.  Sen jobbar jag ju på och vissa dagar kan ju vara ganska långa också. Ibland vilar jag ju inte så mycket heller när jag kommer hem från jobbet. Det kan vara kvällar av pingis eller kvällspromenader. Sen upp tidigt nästa dag och jobba igen. Sen är det ju mcyket annat också som hör livet till. Bara alla vardagliga saker som är ständigt återkommande som jag ibland behöver ta tag i. Dessutom kan jag ju också tänka ganska mycket kring saker som jag vill fixa och få klart. Allt för att jag ska få göra mycket av sånt som jag tycker är roligt. Någonstans i allt detta så säger kroppen bara ifrån och jag är glad för att jag tar dessa signaler på allvar. Blir jag övertrött så är det nog bäst för mig att jag bara "taggar" ner och typ inte gör ett skit. Jag vill ju inte hamna i ett tillstånd,  där det kanske i bästa fall tar flera dagar innan jag känner att jag har återhämtat mig. En natt av bra sömn ska räcka och är jag dessutom ledig en eller två dagar, då vill jag ju ta vara på ledigeheten och orka göra mycket av sånt som jag tycker är roligt, eller bara mår bra av. Men jag har respekt för den där övertröttheten när jag känner av den. Jag tror att det kan vara farligt att underskatta kroppens signaler. 

 

 

Ny vecka och jag kommer väl att fokusera ganska mycket på tre saker. Jobb, pengar och pingis. Jag har ganska mycket jobb under denna veckan, men nu är jag i alla fall ledig imorgon och på onsdag. På söndag ska jag börja köra på ett nytt schema. Det blir ju kul att det häder lite nytt. Jag känner mig ganska nöjd med hur jag kommer att få jobba framöver. 

 

När det gäller pengar sparande så trodde jag att jag skulle få in några extra tusenlappar denna veckan. Det var en grej som jag har jobbat på ganska länge med. Det är bara att acceptera att det jag har gjort inte funkar just nu. Det kanske aldrig gör det, men om jag inte gör nånting så kan jag ju aldrig tjänat något heller. Just nu lägger jag mest fokus på att hålla min planerade budget för december. Jag tror att det kommer att funka, men jag får vara lite försiktig med utgifterna från och med nu. 

 

Pingisen har den senaste tiden känts väldigt bra. Jag har haft bra träff på bollen och känt mig i bra form. De senaste dagarna tycker jag att jag har spelat bättre pingis än vad jag har gjort på flera år. Får se hur länge det kommer att kännas så. Jag är i bra form nu, men det är ju svårt att hålla formen under en längre period. Denna veckan har jag i alla fall tänkt att köra 3 pingispass. Det är kul att spela nu och det är ju bra för mig att hålla på med pingisen. Det är bra för min hälsa och när jag är i pingishallen så tänker jag inte på något annat än pingis. Det är skönt att släppa, tex jobb och pengar för några timmar ibland. 

 

Annars mår jag bara bra. Jag känner mig bra i kroppen. Jag spelar ju som sagt mycket pingis. Dessutom går jag promenadrundor så att jag verkligen når alla steg som jag har som mål att sätta varje vecka. 

 

Jag planerar ganska mycket för nästa år och jag har redan nu ganska klart för mig vad jag vill med nästa år. Jag vill göra några resor och sen ska jag försöka få loss de pengar som jag hela tiden har haft som mål sen i slutet av 2024. Även om jag förmodligen inte lyckas med årets sparmål, så behöver jag ju inte ge upp det jag hela tiden har velat göra nästa år. Det kan gå och har jag bar alärt mig lite av de misstag som jag gjort under detta året så kanske jag kan ha nytta av den vetskapen. Jag tänker aldrig ge mig. Fast ibland måste jag väl erkänna att det stundtals känns tungt när jag kämpar på och ändå inet når mina ekonomiska mål. Jag kommer liksom inte över den där "spärren" som sen kommer att göra att allt går mycket lättare. 

 

Det viktigaste är ju ändå att ajg mår bra. Jag mår bra av att göra min grej. Jag tänker ofta på en grej som jag många gånger har pratat med min bästa kompis om. Det är att man inte ska jaga människor. Gör bara din grej och sen får du rätt människor omkring dig som du kommer att må bra av. Jag tror stenhårt på detta och idag är jag glad för att jag har insett det sen länge. 

 

 

 

Jag vet inte riktigt vad jag ska tänka just nu. Jag har den senaste tiden gått runt med blandade känslor. Jag nöjd med mycket och jag mår bra. Samtidigt kan jag känna mig lite besviken över att jag inet kommer att klara av alla målsättningar som jag satte upp för detta året. Jag har accepterat det sen en tid tillbaka, men lite besvikelse finns ändå kvar inom mig. 

 

Jag har ändå ganska många roliga saker på gång inför nästa år. Men ingenting är väl egentligen helt klart. Jag vet ju att jag kommer att få släppa många saker som jag tittar på just nu. Sen kommer jag säkert att klara av mycket också. Jag älskar känslan av att klara av något som jag har kämpat länge med för att fixa. Samtidigt hatar jag känslan av att inte klara av saker som jag innan har trott jag kommer att fixa. Det känns nästan lite pinsamt när jag inser att jag inte räcker till. Sen är jag ändå glad att jag försöker och tar tag i saker och ting nu. Jag tycket ju att man ska leva i nuet och göra sånt som jag tycker är roligt nu. En dag är det ju för sent och i framtiden vill jag ju inte ångra allt jag aldrig försökte göra. I framtiden vill nå en känsla av att jag är nöjd och att det har varit värt besväret att leva. 

 

 Det är lite blandade känslor för min del just nu. Mycket känns bra, även om inte allt gör det. Jag brottas med tankar om min ekonomi. Jag vill slutföra året på något bra sätt, men jag vet inet om jag klarar av det och jag är heller inte säker på om jag kommer att få in alla pengar som jag först hade räknad med att jag skulle dra in under december. Det känns som jag har missat något, men jag kan inte komma på vad det i så fall skulle vara. Det känns lite jobbigt att inte ha fullständig koll. Sen känns det ju skönt att jag har en hel del pengar sparat redan nu. 

 

Hur ska jag tänka? Bara leva på och inte fundera så mycket över kommande veckor. Eller försöka styra upp något och göra den grejen riktigt bra innan 2025 är slut. Jag vet inte riktigt hur jag ska tänka, men innerst inne mår jag bra. Det är ju alltid det viktigaste. 

 Idag fyller min blogg 17 år. Det känns helt sjukt att jag har hållit på så länge och jag har inga planer på att sluta än. Som jag känner nu så vill jag i alla fall blogga i minst 3 år till. Det kan väl vara coolt att ha haft en blogg i 20 år.

 

Jag har ibland tänkt var jag hade varit i livet idag om jag aldrig hade startat min blogg. Vad hade varit annorlunda? Alla dessa tankar kan jag ju inte veta så mycket om, men jag ångrar inte att jag startade min blogg för 17 år sedan. 

 

Jag har lärt mig mycket och jag har säkert fått uppleva saker som jag inte hade fått vara med om, utan Dannebloggen. Allt kanske inte alltid har varit positivt, men jag tycker alltid att det har varit roligt att blogga. Det roliga med att blogga väger över sånt som kanske inte alltid har varit så kul att behöva utstå p.g.a. Dannebloggen. Så känner jag och dessutom är det väldigt få inlägg som jag ångrar att jag har skapat under dessa 17 år. 

 

Jag kommer att fortsätta blogga. Jag kommer att fortsätta med detta på det sättet som jag vill jobba på med bloggen. Jag bryr mig inte om vad andra tycker eller säger. Jag har sen länge slutat att tänka på vad andra tycker om allt jag gör. Jag gör som jag vill och bloggar om vad jag vill. Det kommer alltid att finnas folk som klagar, oavsett vad jag väljer att göra. Därför gör jag som jag vill, även om jag vet att vissa blir provocerade. 

 

Det är vintermånad nu, men jag tycker fortfarande det känns som hösten.  Denna känsla av det är hösten får gärna hålla i sig till våren 2026. Jag slipper gärna snö och minusgrader och jag vill inte ha något väder som ens påminner om vintern.  

 

Hösten är min "favvorårstid". Inte för varm och inte för kallt. Många dagar är väldigt mysiga med väder som man både kan vara ute och promenera i, eller sitta inne och tex läsa eller kolla på film. Jag tycker att vad jag än väljer att göra under hösten, så känns det bra. Om jag tex går ut en kväll och festar lite så känns allt mycket lugnare efter sådan kväll under hösten. På sommaren är det oftast för mycket folk och mycket blir bara för stort och rörigt för dig. 

 

En grej som jag kan tycka är lite tråkigt såhär sent på året, det är att det är mörkt på morgonen när ajg går till jobbet och sen är det ofta också mörkt när jag går hem ifrån jobbet. Samtidigt får jag ju alltid se dagens ljus under större delen av mina arbetsdagar. Det är ju bra och under hösten gillar jag ju vädret och allt annat som kan vara fint med hösten. 

 

 Vinter med kyla och snö lär väl tyvärr att komma till Vänersborg snart, men jag hoppas att hötskänslan som jag befinner mig i nu håller i sig och vara länge. Jag är bara glad över att snön verkar falla senare och senare för varje år. Är det inte för kallt så gillar jag även alla dessa mysiga och lite mörkare kvällar. Jag skulle lätt kunna ha semester och vara hemma när vädret är som det är just nu. Höstigt och mysigt liksom. Snö och kyla kan dra åt helvete. Jag vill inte ha med det att göra. Allt får gärna vara som det är just nu. Det mår jag bara bra av. 

 

Nu har det blivit december och jäklar vad jag tycker att detta året har gått undan. Bara en månad kvar av 2025 och varför känns det som att detta året har gått så otroligt fort? 

 

En förklaring kan säkert vara att jag hade ju några mål för 2025 och jag kände väl typ i våras att jag behövde sätta fart med allt om jag skulle ha en rimlig chans att sätta allt under 2025. Mellan maj och oktober så fixade jag många av dom mål jag hade, men jag har också sen länge insett att jag kommer nog inte att sätta allt som jag ville få fixat under detta året. Ska jag göra allt som jag ahr kvar nu då behöver jag få loss en helvetes massa pengar på ett bräde. Dessutom behöver jag åka på en utlandsresa till, samtidigt som jag då måste lyckas med att spara väldigt mycket pengar. Det går ju inte om det inte sker ett mirakel. 

Det hart känts lite tungt att veta detta under en längre tid att jag inte kommer att klara av den målsättning jag hade innan detta året började, men jag kan ändå acceptera det. Jag har börjat planera en del för nästa år och mycket ska bli kul att försöka fixa. Jag har ju också gjort mycket roligt i år så jag är väl egentligen inte missnöjd. Men jag ville lite mer och jag har svårt att ändå känna något annat än att jag har misslyckats lite. Sen är ajg rätt säker på att jag kommer att glömam detta året när det väl har blivit 2026.