Onsdag (2024 12 11)
Jag har varit ledig i två dagar. Idag ska jag sitta på utbildning i Trollhättan hela dagen. Sen blir jag ledig imorgon igen. Sen jobbar jag Fredag - söndag och på söndag börjar jag på mitt nya schema som jag ska köra på i ett år från då. Rätt skön
vecka ändå med bara 3 dagar av busskörning.
Som träning och rörelse denna veckan så spelade jag pingis i måndags och igår blev det en kvällspromenad. Idag kommer jag inte hinna att spela pingis, men imorgon hoppas jag att det blir ett pingispass till. Bara någon annan än jag vill spela. Jag kan
ju inte spela själv. Idag kanske jag kör en kvällspromenad igen. Det kändes väldigt skönt igår.
Jag har ju mycket att göra nu. Förr vet jag att jag ofta tänkte att jag inte vet var jag ska börja när jag hade mycket att göra. Fast det resulterade ju också ibland i att jag inte fick nånting gjort. Nu tar jag bara tag i saker och bryr mig inte om i
vilken ordning jag tar allt i. Det är bara att börja greja och liksom komma igång så brukar man i alla fall få de mesta gjort av sånt man vill få fixat. Även om det är mycket just nu så känner jag mig ändå inte stressad. Det känns som att bara
jag grejar på och inte skiter i det, så ska jag nog bli nöjd med hur jag har avslutat detta året.
Det viktigaste är ju att man mår bra och det gör jag ju. Dessutom har jag ganska mycket pengar och röra mig med under december. Så jag har råd att greja med mycket nu som jag kanske året har fått vänta lite med. Det känns bra nu och jag hoppas att
jag under 2025 kommer vidare med min ekonomi på ett bättre och mer effektivare sätt än vad jag tex har gjort under detta året. Jag tycker att jag har en bättre plan nu och jag kan inte se att det inte ska funka. Bara jag grejar så tror jag de mesta
ordnar sig till det bästa.
GRÄNS
DANNEBLOGGEN 💪👍👊
Musikhjälpen.
Ikväll startar Musikhjälpen och i år sänder man från Sundsvall. För några år sedan tyckte jag detta var ett av årets höjdpunkter, men de senaste åren har mitt intresse för detta programmet svalnat mer och mer. Jag tycker fortfarande det är en bra grej
och ett kul koncept. Man ställer en bur på ett torg, någonstans i Sverige och sen samlar man in pengar till en bra sak. Man kör dygnet runt i 144 timmar och sen när programmet är slut så har det väl dom senaste åren samlats in någonstans mellan 50
och 70 miljoner. Det rätt coolt.
Jag vet aldrig hur mycket pengar jag kommer att skänka till Musikhjälpen. Jag vet att jag sen 2015 totalt har skänkt ca 100 000 kr och större delen av dessa pengar jag bidragit med genom att buda hem auktioner på Tradera. I annonserna står det ju
sen att pengarna går till Musikhjälpen och jag har i alla år tänkt att ska jag vara med och bidra så ska det mest vara via dessa auktioner. Jag är inte så sugen på att vara med och skänka pengar på något annat sätt till Musikhjälpen.
Det som jag tycker mig ha sett sen 2019 det är att Musikhjälpen har dragit ner på antalet auktioner. Det kanske inte är så, men upplever att det har blivit så. Nu ska jag inte säga att man inte kan hitta fett coola auktioner. Om jag verkligen
vill så kan man alltid hitta något, men känslan jag har är att programledare för Musikhjälpen de senaste åren mer har pratat om alla digitala bössor som man kan lägga pengar i än auktioner som finns att buda på.
Jag vill aldrig lägga pengar i alla dessa digitala bössor. I princip så handlar en digital bössa om att man lägger 50 kr eller mer och sen är man som givare med och tävlar om någon form av upplevelse eller sak. Jag vill liksom inte vara med på dessa
villkor. Jag tycker det är roligare att buda på auktioner och om jag är den så budar mest, då får jag ju det jag budar på. Skulle jag inte lägga det högsta budet så kostar det ju inte mig nånting, men jag har ändå varit med och bidragit till att
en auktion har gått för ett högre bud än vad det annars hade gjort om jag inte hade varit med och budat. Det är detta jag har gillat med Musikhjälpen och det är bara därför som jag genom åren har skänkt ca 100 000 kr.
Men jag är lite tveksam till att vara med och bidra i år. Det finns säkert några coola auktioner i år också som jag kan tänka mig att buda på och försöka, men jag känner ju efter senaste gången att jag har tröttnat lite. Jag förstår ju nu att jag
inte alltid kan var säker på att jag får sånt jag budar hem. Jag betalar direkt och sen så levererar inte folk. Jag kontaktar Radiohjälpen och säger att jag vill ha tillbaka pengarna. Jag får massor av ursäkter till höger och vänster. Jag får tillbaka mina pengar,
men jag orkar inte hålla på att först jaga människor för att jag ska få göra saker som jag har betalat för och sen blir det kanske inget ändå och då får jag ringa Radiohjälpen och säga att jag vill ta tillbaka pengarna. Jag har ju alltid fått
tillbaka mina pengar, men det är ju inte roligt att ta tillbaka pengar som man har skänkt till välgörenhet och en bra sak. I år tog jag tillbaka 11 500 kr. Ett annat år tog jag tillbaka över 20 000 kr. Även om detta inte är så vanligt så vill
jag inte vara med om detta längre. Jag får lite ursäkter och pengar tillbaka. Sen står vissa av dessa personer återigen i MH och pratar om vad dom gör för Musikhjälpen. Om man inte levererar det man står i TV och radio och pratar om att man skänker,
då har man ju inte som givare inte bidragit med nånting. Men jag ska väl egentligen inte klaga. Jag har ju fått göra mycket tack vare MH genom åren. Dessutom ska jag väl inte vara så jäkla gnällig för jag får ju faktiskt alltid pengarna tillbaka när
givare av en MH-auktion inte levererar.
Jag får se hur mycket jag följer och vad jag i slutändan skänker. Skänker jag nånting så blir det via en vunnen auktion. Från mitt perspektiv är det inte så konstigt att jag tvekar lite i år. Jag har vid ett flertal tillfällen fått tjata mig
till vissa auktioner som jag har vunnit. Och som jag också sa så har jag ju tagit tillbaka ca 30 000 av redan skänkta pengar. En gång var det nära att jag tog tillbaka 30 000 till.
Jag har svårt att inte tycka att det är dåligt att någon eller några är med i Musikhjälpen och säger att man tycker att det är viktigt att vara med och bidra för att bla, bla, bla. Sen efter att Musikhjälpen är avslutad så skiter man i att leverera
allt de som man har stått i buren sagt att man bidrar med.
Jag kanske bara gnäller nu. I slutändan har ju allt ordnat sig för min del. Jag har ju inte blivit blåst på pengar eller känt mig missnöjd med dom auktioner som olika givare har levererat. Jag har ofta känt att jag har blivit väl omhändertagen och
fått ungefär vad jag har förväntat mig på förhand. Så någonstans är jag rätt nöjd i det stora hela ändå. Men jag hoppas att jag nu har lärt mig av tidigare erfarenheter som jag helst av allt hade velat slippa. Jag kommer att tänka innan jag försöker
buda hem något i år. Sen hoppas jag ju in mitt hjärta att det kommer in många miljoner kronor till årets Musikhjälpen. Pengarna går ju till en bra sak. Världen behöver ju bli bättre för väldigt många människor. Musikhjälpen försöker ju definitivt göra något åt den saken.
Grishalsrullader | Leif Mannerström
Söndag (2024 12 08)
Oj! Jag har jobbat mycket under fredagen och hela denna helgen. Jag har ändå känt att jag har haft bra fart i kroppen och jag har inte blivit så trött som jag trodde att jag skulle bli efter allt jobbande. Jag tror att mina tre pingispass denna veckan har gjort gott. Mycket pingis är bra för min hälsa och det gör att jag kan hålla ett bra tempo, både på jobbet och hemma. Man känner sig alltid pigg och fräsch, oavsett långa dagar av mycket grejande och busskörning. Sen är det ju också jävligt kul att spela pingis!
Nu blir jag ledig måndag och tisdag. Jag har utbildning på onsdag. Jag är ledig torsdag och sen ska jag köra buss fredag - söndag igen. På söndag börjar jag på det nya schemat som jag sen ska köra på i ett år från då. På många sätt är det nya schemat jag får betydligt bättre än mitt nuvarande. Jag har inte lika långa arbetsdagar på helgerna och dom långa dagarna som jag ändå har är mer utspridda på det nya schemat än vad som är fallet på mitt nuvarande schema.
Allt rullar på. Jag mår bra och känner mig pigg och fräsch. Snart är det dags att greja med mycket pengar igen. Då ska jag göra det sista för i år och sen ska jag fan vara nöjd med vad jag har gjort med min ekonomi i år. 2025 kommer att bli hur bra som helst. Inför flera andra år har jag sagt det också, men sen har det inte riktigt blivit så bra som jag har trott. Men denna gången känner jag att det kommer att bli riktigt bra. I alla fall så bra att jag kan komma vidare mot min högsta dröm, samtidigt ha gott om pengar att röra mig med i nuet. Så jag kan ha det bra nu och få det ännu bättre i framtiden. Puss och kram till livet som jag får och kan leva.
Deluxe 2021 -2024 ✨🥂❤️
Massor att göra.
Jag vill egentligen bara få klart en grej nu innan detta året är över. Jag vill hamna i det ekonomiska läge gör att jag kommer vidare och kan både göra och ha det riktigt jävla bra under hela 2025. Detta är som sagt det enda jag vill nu, men ändå känns det som jag har så jäkla mycket att göra med allting.
Jag tar tag i de mesta när jag ser det och har det framför mig. Jag tänker att ska jag få gjort allt som jag vill hinna med innan nyårsafton så kan jag inte säga längre att jag tar något sen. Men det känns som jag har massor att göra hela dagarna, men samtidigt som jag grejar så vet jag knappt om jag får färdigt nånting. Jag gör en grej, börjar på en annan och sen kanske jag gör en tredje grej mellan att jag gör grej nummer 1 och 2. Det blir lite rörigt och även om jag har stenkoll på vad jag vill få gjort, så vet jag ändå inte just nu hur mycket jag har fått gjort vad jag har kvar att göra. Jag hinner liksom inte tänka på sånt. Jag har för mycket som jag vill få gjort och jag tror i alla fall att jag kommer att hinna. Egentligen vill jag ju bara få ekonomin på plats som jag vill ha den. Då löser sig mycket under 2025. Så den grejen är värd att kämpa lite extra för. Jag har som sagt massor att göra nu, men det blir nog bra i slutändan.
Hur vill jag titta på serier?
I perioder så kan jag ägna mycket tid åt att kolla alla möjliga olika serier. Jag försöker ändå att inte fastna i det där med att kolla alla möjliga serier. Tack och lov så är det inte många serier som jag känner att jag bara måste se och inte vill missa.
Jag vill ha ett tittande som ag känner är sunt och lagom för mig. Sen vad som faktiskt är sunt och ett optimalt serietittande för mig, det kanske jag ändå inte riktigt vet hur det ser ut.
Som det har varit för mig den senaste tiden så har jag kollat några serier på SVT-play. Jag gillar dokumentärer bäst. Det kan ju vara en dokumentär serie som är baserad på och inspirerad av verkliga händelser, men där dom det handlar om spelas av skådespelare.
Eller så är det ju dokumentärer där dom det handlar om också är med i själva berättar.
Jag tror att jag gillar att kolla på serier i ett svep. Alltså att jag "köttar" alla avsnitt efter varandra. Men sen finns det ju serier som där man släpper ett avsnitt i veckan och ibland kollar jag en gång i veckan, men jag tror att jag helst vill kunna
se allt på 1-3 dagar. I alla fall när det gäller serier som spelas av skådespelare och är baserad på verkliga händelser.
Jag försöker som sagt att inte fastna i "serieträsket". Det finns ju så jäkla mycket och man blir lätt sittande på tok för länge. Men jag tycker att jag hittills har haft ett sunt och lagom tittande på serier. Jag hoppas jag fortsätter tänka som jag gör,
så att jag inte fixerad av allt som jag på förhand tycker verkar bra. Det är ok att missa mycket serier. Även dom som många pratar om och tycker är bra. Jag tittar gärna på bra serier, men långt ifrån allt som släpps och går att titta på. Jag vill inte ägna för mycket tid åt att kolla på tex serier och likande. Jag känner mig lugn med att jag missar massor av sånt som många ändå kan säga att man måste se. Jag vill inte se allt och sen om några år komma till insikt med att jag har ägnat för mycket tid åt att tex kolla serier på SVT-play.
Om jag får tipsa om en serie som jag nu har sett alla 6 avsnitten på och som jag tycker är bra så var det serien: The Pirate Bay som är
en serie baserad och inspirerad av verkliga händelser. Jag tycker detta är en fascinerade historia som känns cool att tänka kring.
Jag ångrar - Jag orkar inte.
Jag har genom åren råkat ut för många äckel och idioter och ibland har det hänt att jag har polisanmält händelser efterhand eller bara tagit hjälp av polisen direkt när jag upplever att jag har befunnit mig i ett nödläge. Jag gissar att jag dom senaste åren har gjort ca 30 polisanmälningar mot ca 25 personer. Sen kan jag känna att jag ångrar att jag vid vissa händelser inte har gjort en polisanmälan. Gånger jag ångrar rör sig nog lätt om 30 gånger till. Samtidigt som jag känner att jag ångrar vad jag inte har gjort så har ju de flesta av mina anmälningar lagts ner och om inte polisen är på plats typ under pågående brott eller strax därefter så är det inte alltid som jag har orkat göra en anmälan. Jag förväntar mig ju aldrig längre att något jag anmäler kommer att leda till åtal och en fällande dom. På dom 30 polisanmälningarna som jag har gjort så är det 1 anmälan som har lett till ett åtal och där jag då fick gå på en rättegång som sen resulterade i en fällande dom. Så jag kan ändå inte säga till 100% att det är meningslöst att polisanmäla. Dessutom har det ju hänt ett flertal gånger att polisen ändå har gjort ganska mycket med en anmälan som jag har gjort. Jag har på olika sätt fått reda på att polisen har plockat in personer till förhör och även kontaktat vittnen och frågat dom om saker som jag har polisanmält. Allt de där har känts bra för mig i efterhand och även om dessa polisanmälningar inte har lett till ett åtal och fällande dom, så har jag oftast varit nöjd med att polisen har plockat in personer och till förhör. Det har ändå gjort att just dessa personer har låtit mig vara ifred efter detta.
Dom senaste åren har jag i snitt gjort 1-2 polisanmälningar varje år. Under 2024 har jag hittills inte gjort någon, men jag känner nu i efterhand att jag i alla fall borde ha gjort minst 1, och vid kanske 2 eller 3 tillfällen så borde jag ha kontaktat polisen i samma stund som jag blev utsatt för vissa brott. Jag skulle på det ena eller andra sättet ha fått polisen att komma till platsen i full fart med blåljus. Dom tillfällena kan jag idag ångra att jag inte gjorde det.
Vid ett tillfälle tidigare i år så har jag ringt 112. Det var då en liten kaxig och äcklig snorunge som lyste på mig med laserpekare. Jag ska inte sitta här och redogöra exakt vad som hände med detta, men det var i alla fall så att polisen tog det jag sa på allvar och det slutade med att polisen skickade två polisbilar. Totalt 6 stycken poliser kom till en viss plats och grep snorungen och beslagtog hans laserpekare. Vad som mer hände kommer jag inte att gå in på, men innan jag ringde polisen så var jag lite tveksam om polisen kommer att ta det jag säger på allvar. Uppenbarligen var det något som dom verkligen tog på allvar eftersom man skickade två polisbilar med ett flertal poliser som gick ut ur bilarna med väldigt fokuserade och bestämda steg. Det kändes ju naturligtvis bra för mig och jag tänker ju nu att om detta händer någon mer gång att någon siktar på mig med någon form av laser så kontaktar jag ju polisen direkt, utan att tveka överhuvudtaget.
Som jag tänker framöver så ska jag nog kontakta polisen i större utsträckning än vad jag tex har gjort under detta året. Jag ångrar sällan att jag gör det, men jag ångrar ofta att jag inte har gjort det. Orsaken är ofta att jag inte orkar gå igenom allt som jag tänker att jag behöver stå ut med för att jag blandar in polisen. Samtidigt är ju polisen till för att: Skydda, hjälpa och ställa till rätta. Jag har hört någonstans att deras valspråk låter så. Jag kanske får utså saker och mitt val att ta hjälp av polisen kanske får konsekvenser och tar vändningar som är jobbiga. Men jag har också tappat lite tålamodet och jag behöver inte bara tåla allt som vissa äckel och hjärndöda människor utsätter mig för. Jag orkar inte och då är det bättre bara ta hjälp av polisen och sen är det mycket som jag inte behöver utså efter det. Även om det ibland kan vara jobbigt med den process som man behöver gå igenom p.ga att man kontaktar polisen. Jag har ju också lärt mig nu genom åren vad som är värt att göra nånting med och inte. Då vill jag också utnyttja den kunskapen maximalt. Varför ska jag ens försöka reda ut saker själv om jag både kan och har rätt att ta hjälp av tex polisen? Det är ju inte roligt att ångra sånt man aldrig gjorde. Sen är det ju vad man orkar och vad man tycker är värt att göra. Jag brottas mycket med dessa tankar inför en eventuell kontakt med polisen. Men någonstans känns det mer rätt att be om hjälp än att låta bli. Så det är väl så jag får tänka framöver.
Dapa Deep
16 år av blogg och allt kring den.
Idag fyller min blogg 16 år. Det betyder att jag startade just denna bloggen för 16 år sedan. Jag kommer bara att fortsätta att blogga. Sen 2020 har jag haft som mål att jag ska publicera nya inlägg varannan dag på bloggen. Det är en ganska skönt arbetssätt. Det blir lagom mycket jobbande med min blogg och samtidigt håller jag Dannebloggen levande med ständiga uppdateringar, utan att känna press från mig själv kring skapandet av nya blogginlägg.
Jag tycker fortfarande det är roligt att blogga. Jag har ju också genom åren mått bra av det. Dessutom känns det väldigt bra att jag idag inte ångrar speciellt mycket av allt som jag har publicerat på min blogg genom åren. En princip som jag är väldigt nöjd med och som jag har försökt vara noga med att hålla mig till under alla 16 åren, det är att om jag är det minsta tveksam inför en publicering av nånting så väljer jag att INTE publicera. Med detta tänket så får jag för mig att jag håller mitt skapande på bloggen på en bra nivå. Jag går inte över mina egna moraliska gränser med mitt skapande av blogginlägg när jag alltid inför varje publicering är helt säker på att jag vill publicera att det är rätt att publicera. Jag kan stå för allt jag publicerar och har publicerat. Med många inlägg som jag har publicerat genom åren så kanske jag inte skulle kunna stå för dessa inlägg om jag publicerade dom idag, men jag kan i alla fall stå för allt jag har lagt upp, oavsett när. Jag kan idag säga: Jag kanske inte tycker likadant nu som jag gjorde då, men jag kan erkänna och stå för att jag tyckte något annat då.
Jag har också sett mitt bloggande som ett sätt att upprätthålla min yttrandefrihet. Jag anser att yttrandefrihet handlar om att vem som helst får lägga upp en text eller likande på ett forum där man till stor del styr innehållet helt själv.. Jag skriver och skapar vilket innehåll jag vill och sen har jag själv rätten att välja om jag vill bry mig eller inte om vad andra tycker om sånt jag har skapat. Samtidigt tar jag mig ofta rätten att ta bort innehåll som andra människor går in på mina plattformar skriver eller skicka till mig. Jag har många gånger genom åren märkt hur jäkla lättkränkta vissa människor blir när dom inte får synas eller får svar av mig när dom tex skriver en kommentar i mitt kommentarsfält på bloggen. Det har hänt att vissa har gapat om deras rätt till yttrandefrihet och tycker att det är fel av mig att säga att jag utnyttjar min yttrandefrihet samtidigt som jag inte låter andra komma till tals.
Yttrandefrihet för mig handlar om att: Jag skriver vad jag vill och sen tar jag bort sånt som jag inte tycker har på tex min blogg att göra. För mig är det yttrandefrihet på riktigt.
Askims Jultävling 🏓🎄🎅
LÖRDAG (2024 11 30)
I lördags tog jag en tur till Göteborg för att jag ville kolla när några av mina klubbkompisar när dom lirade en pingistävling. Det var Askims bordtennisklubb som arrangerade en tävling som man kallade för Askims Jultävling. Jag tog tåget ner till Göteborg och sen hoppade jag på en buss vid Polhemsplatsen. Tävling gick av stapeln i Askims Sporthall.
Även om jag inte spelade själv så var det roligt att se mina klubbkompisar i Trollhättan lira. Det blev lite "gött" häng och tjöt och jag coachade och stöttade mina klubbkompisar så gått jag kunde.
Det var kul att åka ut och kolla en pingistävling igen. Jag har inte varit på plats och kollat någon pingistävling på många år. Så det var faktiskt ganska roligt att göra detta igen, även om jag inte tror att detta blir något som jag kommer att göra ofta i framtiden. Jag vill mest träna själv och inte bry mig så mycket mer än så. Men ibland kan man ju bryta det där och bara ta sig ut på lite äventyr inom pingisen. Återuppliva gamla minnen, även om jag inte direkt är någon nostaldisk person som tänker så mycket på vad jag har gjort. Jag gillar ju mest att vara och verka i nuet och sträva efter att förverkliga mina drömmar.
LÖRDAG (2024 11 30)
P3 DOKUMENTÄR
Vecka 49 - Vecka 50
Ny vecka att kämpa på med. Det känns som jag har massor att göra under dessa veckor som är kvar av detta året. Det är nog jag som har ställt vissa krav på mig själv och kraven handlar väl om att jag har satt upp en "lista" på vad jag vill
få gjort innan 2025. Om man sätter den pressen på sig själv så är det ju kanske inte så konstigt om man den 2 december känner att man behöver ta tag i mer saker och göra dom snabbare och jobba på mer effektivt.
Jag tycker att jag har en ganska "soft" arbetsvecka. Jag jobbar 5 dagar och jag jobbar helgen, men jag tycker att jag har ganska bra pass att köra efter. Vecka 50 sen så jobbar jag bara tre dagar (fredag - söndag) Jag är då ledig mån och tisdag. Har utbildning
under onsdagen och sen är jag ledig torsdag igen. Så jag kör buss 8 dagar på 2 veckor. Det känns ganska soft.
Jag hoppas jag spelar pingis, minst två pass både denna och nästa vecka. Jag kan nog köra mer, men som vanligt så känner jag att jag är nöjd om jag tränar två pass pingis i veckan.
När det gäller ekonomin så känns det bra. Jag kommer att få in mer pengar i slutet av denna veckan och det var inget jag hade räknat med, men ingen blir gladare än jag när det händer. Jag tror att jag kommer att kunna avsluta detta året med att befinna
mig i ett ganska bra ekonomiskt läge som sen gör att jag kan komma vidare varje månad under 2025.
Vecka 50 börjar väl Musikhjälpen igen. Jag vet inte hur jag ska göra i år. Hjärtat säger att jag ska vara med och skänka pengar till detta. Min erfarenhet säger nånting annat. Jag brukar ju säga att man ska följa sitt hjärta och sin inre övertygelse,
men med tanke på att jag flera gånger nu har tagit tillbaka pengar som jag har skänkt så vet jag om jag vill bry mig en gång till. Jag följer ju på ett sätt mitt hjärta om jag inte skänker pengar i år. Samtidigt kan ju ingen säga att jag inte följer
mitt hjärta om jag väljer att skänka. Det är väl fint att vara med och bidra till en bra sak. Men på vilket sätt ska jag följa mitt hjärta? Ska jag bidra för att jag känner att pengarna går till en bra sak? Eller ska jag bara strunta i det för att
jag har erfarenhet av att behöva ta tillbaka pengar eftersom vissa människor inte kan leverera det jag har har betalat för?
Sånt jag ofta får upp i mitt flöde.
På sociala medier används ju algoritmer som typ läser av vad jag söker och kollar på ofta. Sen används väl den informationen till att få ut saker i mitt flöde som i sin tur ska få mig att optimera min upplevelse och få mig att stanna kvar längre på sidan jag då är på. Jag vet att algoritmer används till mycket annat också, men jag vill i detta inlägget bara fokusera på vad jag ofta får upp i mina flöden när jag kollar tex min Facebook eller Intagram.
Något som jag har märkt under hela detta året det är att jag ofta får upp små filmsnuttar som visar damer som är ute om natten och festar. Jag ser klipp från "NIGHTS OUT" från framförallt: Manchester, Liverpool, Leeds och Stockholm. Jag söker inte på det, men algoritmerna läser väl av att jag har något intresse för detta. Jag tror också att varje gång jag ser detta så tittar jag klart. Algoritmerna läser väl av att jag låter filmerna rulla från början till slut. Därför återkommer väl dessa klipp om och om igen i mina flöden. Kan man lära sig nånting om sig själv, med hjälp av algoritmerna?
Såhär ser alltså en del mitt flöde ut i mina sociala medier. Jag är glad för att algoritmerna läser av mig och sen ger mig detta, istället för annan skit som jag vet till 100% att jag inte är intresserad eller nyfiken på.
Danne - November
P3 DOKUMENTÄR
Ibland vet jag allt - Ibland vet jag ingenting.
Ibland tycker jag att jag vet allt om hur jag vill få till min ekonomi och sen kan det ta några minuter så kan jag helt plötsligt inte veta nånting. Kalkylen stämde, men jag räknad fel på x antal utgifter. Det blev mer än jag trodde. Sen kan jag komma på att jag kommer att få in pengar lite tidigare än vad jag först hade räknat med. Du stämmer ju helt plötsligt mina uträkningar igen. I det ögonblicket kan jag lätt tro på mig själv, men när jag efter en tid inser att jag får kämpa mer än vad jag först trodde, då faller jag tillbaka i den där osäkerheten igen. Ibland vet jag att jag kommer att komma vidare med ekonomin, men lika gånger känns det som jag blir osäker på om jag kommer att komma vidare med ekonomin. Slutsats: Jag vet fan snart ingenting. Ja kastat fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan och det gör jag fan lika många gånger som jag byter kalsonger.
Det har ju varit mycket med ekonomin denna veckan och just nu tycker jag ändå att det har gått bra. Jag har lagt alla pengar på plats som jag har tänkt mig. Sen vet jag ändå inte om jag kommer att hålla detta under december månad som jag vill. Det kanske är för stort för mig, men jag vill ändå tro att jag fixar det.
Samtidigt vet jag ju att december är ju en sådan månad där det normalt sett går mycket pengar. Jag har flera saker som jag planerar att göra nästa år, men jag har sett att om jag köper tex biljetter redan nu så är allt lite billigare än om jag väntar till nästa år, och nära inpå allt detta som jag vill göra. Jag är väldigt säker på att jag vill göra mycket av sånt som jag har planerat sen länge, så jag kan ju lika gärna köpa allt och göra klart nu om jag ser att det blir billigare att göra så. Men jag tänker ju också att det då kanske sabbar den "decemberbudget" som jag nu har fått till så fint.
Sen är det ju mycket annat också i december. Det kommer ju ett Musikhjälpen. Det är ju jul och nyår också. Det kanske inte är helt osannolikt om jag bränner en hel del pengar vid dessa tre tillfällen.
Musikhjälpen är ju något som jag dom senaste åren har pumpat in en hel del pengar i. I år vet jag inte alls hur mycket jag ska, eller ens vill bry mig. Jag är väldigt osäker samtidigt som jag tänker att om det finns någon cool auktion som man kan buda på och som kanske innebär jag får träffa någon som jag länge har velat träffa, då känner jag att jag kommer att ångra mig om jag inte försöker ta chansen. Om jag nu har råd med det naturligtvis.
Julafton är ju en högtid där det lätt kan spenderas pengar. Julklappar är väl sånt som jag kan tänka mig att jag skulle lätt kunna lägga en hel del pengar på. Samtidigt vet jag inte heller i detta fallet hur mycket jag ska bry mig. jag jobbar också ganska mycket på både julafton och nyårsafton, men jag får ledigt lite mer under mellandagarna och efter nyår. Jag jobbar ju heller inte kvällen på nyårsafton och jag dessutom ledig två dagar efter. Det gör ju att man i alla fal kan fira nyår på det sätt jag gillar bäst. Nämligen genom att gå ut på något av mina "favvoställen" och fira säga att nu jävlar ska 2025 bli det bästa åren någonsin på alla sätt och vis. Man kan ju i alla fall alltid hoppas att det blir så. Om jag däremot orkar bry mig, det vet jag inte nu. Det får Danne se. På nyårsafton kan det ju också bli så att att man bränner en del pengar. Det har hänt tidigare i alla fall. Det kan man lugnt säga.
En grej som ändå kan hjälpa mig lite för att jag ska kunna fixa min budget det är ju att jag behöver ju inte vänta till sista veckan i december innan det kommer in nya pengar. Det börjar redan trilla in pengar veckan innan jul. Vilket då är tidigare än vad det normalt gör varje månad. Det kan ju göra att jag faktiskt klarar att hålla den budget jag har gjort för december. Det är ju egentligen bara Musikhjälpen som kan vara den stora utgiften som kan göra att min planerade budget inte håller och jag känner att även om jag skulle bränna pengar på Årets Musikhjälpen så kan min budget hålla ändå. Som sagt: Ibland känns det som jag vet att det håller. Ibland vet jag ingenting och det är väl då jag lätt hamnar i ett läge där jag bara står och stampar. Till nästa år kommer jag nog att dra ner ambitionerna. Bättre att jag kommer vidare med små steg i taget, än att jag bara står still på samma ställe för jag försöker spara mer än vad jag klarar av. Jag vill ju komma vidare så att jag kan förverkliga min högsta dröm i livet. Då är nog ett steg på vägen att vara superärlig mot sig själv när det kommer till dom mål man faktiskt vet att man klarar av. Sen är ju ändå problemet att ibland vet jag allt, och ibland vet jag fan ingenting. Ibland flyter allt samman och då blir det som det blir, men inte sällan som man har tänkt sig.
Bokmässan 2017-2024
2017 💜
2018 🤍💜
2019 🩷💜
2020=PANDEMI, CORONA OCH INGEN BOKMÄSSA ATT BESÖKA. 🤕😕❌
2021💜❤️ Det var nog fortfarande pandemi, men detta året blev det en mässa i alla fall. En "fysisk" Bokmässasom gick besöka. Dock väldigt begränsad på många sätt.
2022 ❤️
2023❤️💜💙
2024❤️🩷💜