Kvällens tankar (2021 01 18)

Slutade jobbet tidigt idag och jag är ledig imorgon. Det känns ju alltid bra.  Efter jobbet idag så gick jag och hämtade lite mat. Sen var jag ute på en promenad på 5 km. Bra start denna veckan när det gäller jagandet av alla steg. 
 
Livet känns ganska lugnt just nu. Det är lugnt att jobba och jag gör ju inte överdrivet mycket på fritiden. Det känns fortfarande konstigt att jag inte har så mycket planer för framtiden. Jag har bara en plan för min privatekonomi, men det känns ganska lugnt med den också. Några resor eller andra typer av upplevelser finns ju inte inplanerande för min del. Därför behöver man ju inte fundera över vad allt detta kostar heller. Pengar kan ju sparas istället och sen kan det ju hända att jag investerar dom vidare på ett sätt som jag tycker verkar bra. Jag tar allt i rätt ordning och bara kör på, men det känns lugnt. Jag är också ganska taggad för jag känner att saker och ting går fortare än vad det normalt gör. Det är ju inte så konstigt  att det gör det när man inte har en budget för så mycket nöjen längre. Nästan allt jag gör med pengar nu går till att komma närmare den visionen jag har och jag är säker på att jag vill detta. 
 
Man börjar vänja sig med allt som detta med pandemin och coronavirus och allt som blir kring de. Man blir liksom inte förvånad längre när man hör nya restriktioner eller hur vi alla bör tänka kring detta. Jag blir heller inte heller förvånad över hur mycket skit vissa får för att dom kanske gör saker som många inte anser bromsar smittspridningen. Jag orkar inte bry mig så mycket om vad andra gör, om något är rätt eller fel osv. Jag går mest runt och försöker hålla mig uppdaterad om vad som gäller just nu. Det har ju tex kommit en ny pandemilag och vad jag förstår av den så är det mycket som kan fattas beslut om och många förändringar kan komma att ske, men det har inte skett än och man vet inte om, eller när osv. Det är så jag fattar den. Regeringen kan göra mer, men har inte gjort det än, typ. Tidigare idag såg jag denna video från David Massi som jag tyckte sammanfattar den nya lagen ganska bra. 
 
Som sagt: Man börjar vänja sig vid allt nu. Egentligen trivs jag ganska bra med att allt är som det är. Mycket är ju bara lugnare nu än vad det tex var för ett år sedan. Dessutom har ju jag under hela 2020 och nu 18 dagar in i 2021 inte varit sjukskriven en enda dag från jobbet. Det har nog aldrig hänt tidigare. Jag brukar alltid känna mig riktigt dåligt någon dag eller kanske några dagar varje år, som i sin tur gör att jag väljer att sjukskriva mig. Men inga större grejer har jag känt sen i oktober 2019. Då har jag bestämt för mig att jag var hemma i alla fall en p.g.a. sjukdom. Med sedan dess: Ingen feber eller magsjuka. Inget annat heller. Sen är det ju så med mig att jag vaknar ju aldrig upp en enda dag utan att jag känner mig 100% bra. Jag känner nog alltid nånting av illamående eller värk. Jag gnäller inte så mycket, men jag känner ju alltid nånting. Vissa dagar känner man väl efter mer eller mindre, men alltid är det nog något som jag känner som inte är 100% bra. 
 
Det får väl räcka med tankar för ikväll. Jag har egentligen mer att berätta, men jag sparar lite till andra inlägg. 
 
 
 
 



Barn i sociala medier - Vad tycker jag?

 



Nittaku Pongcast - December 2020




Man mår inte bättre över en natt.

Jag vet inte riktigt vad jag mer ska göra och det känns inte heller som att jag kan göra så mycket mer. Jag har nu i två veckor gått runt och känt att jag mår ganska dåligt. Jag tror ändå att jag har gjort saker som jag mår bra av. Men det hjälper inte. Idag har det bara känts ganska tomt. Ändå har jag tagit det väldigt lugnt. Jag har sovit bort en hel förmiddag, käkat lunch på Koppargrillen, gjort ett ärenden på stan och sen har jag slappat ganska mycket nu under eftermiddagen och kvällen. Jag vet inte vad jag ska göra mer liksom. Det kanske är så att när jag började må dåligt för två veckor sen så blev det då för mycket. Oavsett vad jag sen gör så blir det inte bättre över en natt. Denna gången verkar det ju vara så att jag behöver göra saker som jag vet att jag mår bra av under en längre period för att denna känslan som jag går och bär på ska vända till något bättre. 
 
Jag kan också fundera kring om jag skulle må bättre av att bara helt sluta med mina sociala medier. Kan det vara så jäkligt att tex mitt bloggande och på sättet jag skriver gör att jag bara mår sämre? Tanken har slagit mig många gånger. Det kanske inte är så bra att man upprepar i olika blogginlägg att man inte mår så bra. Det kanske funkar att göra det en gång, men sen måste man släppa just den typen av skrivande. Fast samtidigt vägrar jag tro att det inte hjälper alls. Jag har många gånger under mina "bloggår" känt att jag snabbt mår bättre om jag på ett helt ärligt sätt faktiskt skriver om hur jag mår, oavsett om jag mår bra eller dåligt. Det blir nog inte sämre. Jag tror inte det. 
 
Jag kommer nog att må bättre snart. Jag får väl bara fortsätta försöka göra saker som jag vet att jag mår bra av. Det är väl bara att acceptera att  jag nu är inne i en period där jag känner mig lite nere och att det inte går över så snabbt som jag skulle vilja. Typ över en dag eller en natt. Ibland tar det bara längre tid och dessutom vet jag ju att jag har väldigt lätt att hamna en känsla av att jag mår dåligt. Det är alltid svårare att vända från att må dåligt till att må bra, än vad det är att redan må bra och stanna i just den känslan. 
 
Jag har den senaste tiden pratat med personer som jag litar på om detta, men jag känner inte att jag har mått bättre av det. Jag tar liksom bara upp mer saker till ytan och sen känns det bara obehagligt att jag har delat med mig av något som kanske är lite känsliga för mig. Det tar sin tid att komma ur en känsla av att man mår dåligt och man mår kanske inte bättre i den stunden jag pratar med någon om det. Men jag vill ändå tro att den dagen jag känner att jag mår bra igen så var det rätt av mig att prata med personer om det som jag litade på. 

 





Man ska veta att det kan hända.

Vad gör man om kriget kommer och är ett faktum? Kan man ens föreställa sig att det kan hända i Sverige? Vill man ens tänka tanken? Jag tror i alla fall att man ska vara medveten om att saker och ting kan hända och sånt som vi lätt bara tar förgivet kanske man i värsta fall inte kan räkna med.
 
Jag såg precis en ganska bra serie som Försvarsmakten har publicerat på sin YouTube-kanal. Serien fick mig att tänka lite mer med framtida ögon. Inget snack om den saken. 
 
 
 
 
 



Lugn och bra början på veckan.

 Jag jobbar ju ganska mycket denna veckan, men allt känns ändå ganska lugnt och bra. Jag sovit ut ordentligt både idag och igår. Eller jag har i alla fall inte arbetsdagar där jag måste börja dagen med att vräka mig upp hur tidigt som helst på morgonen. Jobbet igår kändes också ganska lugnt. Jag var helt avspänd och då känns allt man gör mindre ansträngande. Jag har tagit den där känslan av att jag inte mår så bra på mer allvar nu än vad jag kanske brukar göra. Jag mår fortfarande lite dåligt, men tar jag det bara lugnt så ska jag väl snart kunna säga att jag mår bra igen. Sen är det väl ändå så att 100% bra mår man väl aldrig. Jag har nog alltid något som ligger och "gnager" i skallen på mig. Nånting som man bara helst skulle vilja slippa att ha med att göra om man fick välja liksom. 
 
Jag försöker ändå att bara tänka mycket på sådana saker som ändå är bra just nu. Jag har ganska bra arbetsdagar hela denna veckan. Det går bra med pengar och det behövs ju när jag har ett ganska tufft ekonomimål som jag vill sätta klockrent i år.  Det som känns lugnt och bra är att jag inte behöver pressa mitt sparande så mycket för att få loss dom pengar som jag anser att jag behöver spara varje månad under detta året. Det gör ju i sin tur att jag känner mig mindre stressad. Jag blir alltså även här mer lugn och avspänd. Jag tar säkert också bättre beslut med vad jag ska göra med pengarna och att jag inte har så bråttom med att få loss pengar. I slutändan blir det bara att jag tjänar mer eftersom jag har råd att vänta på rätt "läge". 
 
Även om jag mår dåligt så är jag glad för att jag ändå gör saker som jag vet att jag mår bra av på sikt. Känslorna hos mig går inte upp och ner. Under den senaste tiden har jag mest känt mig lite låg och nere, men det finns egentligen inget nytt som händer just nu som får mig att må dåligt. Jag grejar och gör saker på ett sätt så att jag mår bra i nuet. Det är bara att saker som har hänt vid tidigare tillfällen ibland kommer över mig och jag kan inte bara släppa och gå vidare. Jag har nog för många tunga stenar som jag går och bär på. Därför får jag nog bara acceptera att jag mår dåligt ibland. Tiden går ju inte att skruva tillbaka och göra ändra den historia man har. Säger du något så har du sagt det efter att det har blivit sagt. En möjlighet som du tycker att du har missat, den är missad eftersom du inte tog tillvara på möjligheten du en gång fick. Gjort är gjort och tiden du har haft kommer inte tillbaka. Jag vet inte om jag mår bättre av att tänka så, men det är ju i alla fall så det är. Oavsett hur jag tänker så vill jag inget annat än att må så bra som möjligt. Jag försöker därför nu att bara göra saker som jag vet att jag mår bra av. Det är nog det bästa jag kan göra. 
 
 
 
 
 



Söndag❤️- Snapchat👻

(null)

(null)

(null)

(null)
(null)
Vill ni följa mig på Snapchat så heter jag dannebloggen där också. 👻👻
(null)




Hur mår jag?

Hej!
 
Jag har ju mått lite dåligt den senaste tiden och jag vet inet om det har blivit så mycket bättre. Jag har inet tänkt så mycket kring det heller. Jag har mest bara fokuserat på att göra saker som jag vet att jag inte mår dåligt. 
 
Jag har haft en bra vecka med mera ledig och mindre jobb. Jag har gått mina promenader och i skrivandets stund har jag nästan gjort 90 000 steg. Det känns ju bara bra i kroppen och jag vill gärna öka målsättningen, men jag vågar inte riktigt göra det heller. Jag vill liksom inte öka och sen känna att jag inte orkar. Risken är ju då att man tröttnar och lägger av helt. Den tanken skrämmer mig lite och då kör jag hellre på med samma mål som jag har haft under ganska lång tid nu...80 000. 
 
 
Annars som sagt så har jag den senaste tiden tänkt på att göra mycke av sånt som jag vet får mig att må bra. Jag gör inte alltid det som jag tänker för stunden att jag borde göra. Jag tänker liksom ett steg till. Om det är rätt eller fel vet jag inte, men jag mår i alla fall inte dåligt av det. Jag har tex tänkt flera gånger denna veckan att jag ska gå ut en kväll och hänga någonstans, typ över natten. Fast när jag funderar ett varv till på något sånt så känns det fel med tanke på pandemin och alla restriktioner. Sen tänker jag också att det inet kommer att kännas så roligt att sätta sig på något tåg eller i en buss och åka hem mitt i natten. När jag tänker så i dessa tider, då känns det mycket skönare och bättre för mitt mående om jag bara slappar hemma under kvällen och går och lägger mig innan midnatt. Man vaknar ju dessutom upp dagen efter betydligt piggare och fräschare än vad man skulle ha gjort om man ger sig ut och har en "galen" partynatt. Just nu känns det väldigt bra att jag bara har hållit mig hemma, även om det ibland känns som man sitter hemma alldeles för ofta, men jag tror i alla fall att jag på sikt mår bättre av att stanna hemma i dessa tider. Jag kommer inte att må bättre för att jag går ut. Det funkar inte så för mig. Jag vill mer stanna upp och sitta för mig själva och tänka. Jag vet sen tidigare att det funkar bättre för mig än något annat. 
 
Jag måste ändå säga att mycket känns bra så man kan ju undra varför man mår dåligt. För mig handlar det mycket om saker som kommer över mig. Händelser som ligger långt tillbaka i tiden som jag sen länge har insett att jag inet kommer att kunna släppa. Jag tror inte att jag vill det heller. Om jag inte lever nära mina känslor och inte låter mig själv känna det jag faktiskt känner, då tror jag att jag på sikt kommer att må ännu sämre. Jag klarar liksom inte av att förtränga hur mycket som helst. Förr eller senare kommer mycket av sånt fram ändå och i den stunden känns allt bara ännu tuffare.
 
Jag får ta det där ibland att jag mår lite dåligt. Jag mår ändå bra över många saker i mitt liv idag. Jag har ju också sedan nyårsdagen slutat göra saker där jag inte kan vara säker på om jag i längden mår bra av det. Jag kommer väl att komma ur den här lilla "downkänslan" som jag går och bär på just nu, men det kommer nog att ta sin tid. Jag får väl bara acceptera att det tar den tiden det tar. Det är nog det bästa jag kan göra just nu. 
 
 
 



Vill mest bara blogga om mig själv.

Vad vill jag göra med min blogg under 2021? Jag har egentligen bara tänkt att jag vill fortsätta, men någon typ av annat bloggande vill jag kanske ägna mig åt.
 
Jag läser ju hel del böcker och det kanske skulle kunna vara något att skapa inlägg om på min blogg. Tanken slog mig precis att böcker och bloggande ligger ju ändå ganska nära varandra så varför inte skriva eller prata lite mer om böcker som  jag har läst. Det är något som känns ganska rätt att göra för mig, så det kanske är något jag borde blogga mer om.
 
För ca ett år sedan satt jag i en video jag sa även då att jag vill ändra lite på hur jag bloggande. Jag gjorde ju det också och jag tror att resultatet har blivit att jag har skrivit fler välskrivna inlägg, men dragit ner på antalet publicerade inlägg. Det kanske inte har varit så hela tiden, men i det stora hela så är jag ganska nöjd med hur jag ändrade och hur det nu känns med bloggen efter det. Jag sätter mig ner ibland och bloggar och då försvinner ofta allt annat runt omkring mig och jag är bara inne i mitt skrivande eller skapande av ett nytt blogginlägg. Mysigaste är det att sitta och jobba med bloggen på kvällarna. Jag tror heller inte att jag har tänkt en tanke det senaste året på att jag vill sluta med min blogg. Kanske har jag gjort det för någon sekund, men sen känner jag ändå att jag vill fortsätta med. Jag har nog insett att jag mår väldigt bra av detta och det känns extra bra när jag får sitta på kvällarna och bara fokusera på att skapa inlägg. Jag kan tänka mig att en författare kan känna ungefär som jag. Författaren sätter sig ner och bara fokuserar på sitt skrivande och hen tänker att han ska skriva en skitbra bok och är kanske lite besatt av att få den färdig, men samtidigt vill hen att boken ska vara välskriven. 
 
Jag kanske inte känner så mycket att jag vill skapa en skitbra blogg, men jag vill jobba med den på ett sätt som får mig att må bra. Är jag helt ärlig med vad jag skriver och skapar inlägg där jag skådespelar för mycket, då känner jag inte att jag kan må dåligt över det jag lägger ut. Viktigt är också att jag inte får känna mig tveksam till det jag ska publicera. Finns det några tveksamheter om det är rätt att publicera ett inlägg så väljer jag alltid att inte publicera. På så sätt håller jag mitt bloggande på en bra nivå och jag kan stå för allt jag har skapat. Både nu och på sikt. Det är så skönt att jag inte känner att jag ångrar speciellt mycket av allt jag har publicerat på min blogg. 
 
Nu sitter jag här igen och inte riktigt vet hur jag ska ta min blogg vidare. Alternativen är väl att jag antingen bara gör som jag har gjort sen ungefär ett år tillbaka. Eller så slutar jag med vissa typer av inlägg som jag faktiskt känner inte ger mig nånting att skriva eller skapa inlägg om. Problemet är bara att nu har jag så mycket som jag  känner att jag aldrig vill blogga om...så vad finns kvar???
 
Jag vill i alla fall inte sluta blogga. Det är jag ganska säker på. Jag vill ofta hitta den där mysiga känslan som jag tex känner nu när jag sitter hemma och skriver. Klockan har blivit kvällen. Jag har varit ledig idag och jag vet nu att jag är ledig lördag och söndag också. Just nu fokuserar jag bara på att skapa detta inlägget och jag vill verkligen få ur mig alla tankar som jag har. Jag känner starkt att jag vill få klart detta inlägget ikväll och jag kommer inte att sluta skriva på detta inlägget förrän jag känner att jag har tömt mig själv på mina tankar och fått ner dom text. Detta är något jag gillar med att blogga och jag mår väldigt bra av att jobba med min blogg på just det sättet. 
 
Jag känner att jag vill göra någon typ av förändring med bloggen under 2021. Jag kan bara inte komma på vad. Första tanken jag får är alla saker som jag tänker att jag ska sluta blogga om. Men jag har redan så mycket som jag inte skriver ett skit om. Tar jag bort mer nu så finns snart inget kvar. Jag vill ju inte sluta och då är ju mitt enda val att bara fortsätta skapa. 
 
En grej som jag ändå känner att jag vill blogga mindre och mindre om det är bussjobbet. Jag minns för några år sedan (minns bara inte exakt när)  att jag skrev i ett inlägg att jag inte skulle blogga så mycket om mitt jobb. Det blev ju liksom bara inlägg där jag antingen skrev att jag hade haft en tuff eller lugn dag. Jag skrev lite om när jag började och slutade. Mycket mer än så var det inte. Jag ändrade på det där och sen började jag skriva mer vecka för vecka. Hur har veckan varit på arbetet och hur ser det ut under den närmaste framtiden. Har jag haft, eller kommer jag att få en bättre eller lite tuffare arbetsperiod. Typ så har jag ju bloggat om jobbet och nu tänker jag att jag ska ta bort mer av det där skrivandet och pratandet kring hur jag har det på jobbet. Som det är nu och som jag kommer att ha det så är min känsla att jag under året kommer att ha ganska lite av s.k. tuffare arbetsperioder. Jag kan tänka mig att det kommer att kännas lite tuffare under helgerna. Men det kan ändå bara vara under några få timmar och sen kan ändå större delen av ett helgpass kännas ganska "soft" att köra. Min uppfattning är att det beror mer på vilken tid och vad du då kör. Viss typ av körning på vissa tider kan verkligen vara hur lugna som helst. Ibland är det nästan för bra för att vara sant.  Tittar jag på mitt schema för i år så har jag veckor då jag jobbar mycket, men då är ändå passen ganska bra. Sen har jag veckor där jag jobbar lite mindre, men där är också passen ganska bra. Är det något som kan kännas tufft så är det vissa helger, men det är ändå bara något enstaka pass och man jobbar ju inte varje helg. 
Det jag vill säga med detta är att jag känner inte jag vill blogga så mycket mer om jobbet. Varför ska jag skriva att tex denna veckan känns ganska soft eller nu har jag ett tufft helgpass att ta tag i. Det ger mig ingenting längre. Jag tänker att jag ska fortsätta skapa inlägg om jobbet ibland. Det är ändå svårt att bortse från jobbet helt. Man lägger ju ändå en hel del tid på sitt arbete och jag vill ju blogga på ett sätt där jag tömmer mig på alla tankar jag har, just i den stunden som jag sitter och skriver. Även om jag långt ifrån berättar allt om mitt jobb, så tror jag ändå att jag mår bättre av att tex skriva några rader om hur det känns att jobba på. Men jag tänker ändå nu att jag inte ska skriva så mycket mer om vad jag har för typ av arbetsperioder framför mig. Det är inget jag tänker på efter att jag fick detta schemat som jag nu kör på. Jag kan skriva nåt enstaka inlägg om jobbet ibland. Lägga in ett stycke som jag har gjort i detta inlägget. Det är nåt känns helt ok och bara bra för mig. 
 
 Jag kan annars känna att jag skulle vilja göra någon mer typ av förändring i mitt bloggande än bara mer sluta blogga om vissa saker.   Jag känner ju inte att jag vill blogga om så mycket annat än mig själv och mina tankar jag har om mitt liv. Jag är inte så intresserad av att tex blogga om någon politik i Sverige eller skriva om när någon myndighetsperson har gjort bort sig. Man skulle ju kunna skriva vad man tycker om allt som händer i USA, men jag orkar inte vara ännu en person yttrar mig om allt som händer där borta. Jag känner heller inget behov av att skriva om vad tex tycker om: Sjukvård, äldreomsorg, skolan och polisen här i Sverige, eller bara lokalt i Vänersborg. Jag bryr mig så mycket om hur vida dom som ägnar sig åt snöröjning gör ett bra eller mindre bra jobb. Ska jag ändå säga nånting om just den saken så tycker jag att dom oftast gör ett bra jobb, men att dom får oförkänt mycket kritik som handlar om att dom inte gör tillräckligt. 
 
Men som sagt!!!  I framtiden på min blogg vill jag mest ägna mig åt att skapa inlägg om mig själv. Vad tänker jag om mitt liv? Vad gör jag på dagarna? Vad funderar jag på om mig själv? Vad drömmer jag om? Det coola, roliga och häftiga som man kan få ut av livet, vad är de? Jag kommer aldrig att berätta allt, men  allt jag väljer att skapa inlägg om måste vara på ett ärligt och så nära den känslan jag känner som möjligt. Där någonstans vill jag landa i mitt bloggande. Typ att de mesta handlar om mig själv. 
 
 







Zara Larsson - Talk About Love




Vinterpromenad ❄️

Snön kom till Vänersborg också. Jag tvekade lite på om det skulle bli en vinter med snö, men så blev det även denna vinter. Jag tror däremot att snön liksom faller och lägger sig senare och senare för varje vinter. Att jag inte upplever att snön lägger sig innan jul, det känns lite konstigt. 
 
När det kommer till promenader denna veckan så har jag tänkt att jag går ut på mina 4 helt lediga dagar. Jag har ingen lust att traska ut på en runda i mörker när nu också snön har fallit. Det känns bara extra jobbigt och helt onödigt.  Bättre att ta några längre rundor och promenera i vinterlandskapet när det är ljust ute.  Hur jag ska göra dom kommande veckorna får jag se, men denna veckan får det bli rundor när jag är ledig. Det känns mysigare och lättare på nåt sätt. 
 
 
Idag blev det en runda på 12 km. Jag traskade på under förmiddagen och sen när det blir gjort så har jag ju ändå större av dagen till att göra vad jag vill med. Tiden det tar att gå en promenadrunda gör liksom inte att jag får mindre gjort av andra saker för det. Jag tror snarare att det blir tvärtom. Man får mer gjort eftersom man känner sig piggare av att ha varit ute på en runda. Det kanske inte känns så varje dag, men i det stora hela tror jag att jag tar tag i mer saker bara för att jag varje vecka rör på mig och har en tydlig målsättning med detta.
Jag är inte ledsen och jag gråter inte på denna bilden. Det är bara lite kallt i vinden och det blåste en del. Därför började det rinna lite i mina ögon. 
(null)




Glömmer lätt 21.

Nytt år har det ju varit i några dagar, men jag kommer på mig själv att jag lätt glömmer att det är 2021 och inte 2020 längre. När jag ska skriva under något med datum och år så har jag redan kommit på mig själv flera gånger med att skriva 20 istället för 21 som det ska vara nu. 
 
 
Tittar man på massor av olika flöden i social medier dom senaste dagarna så har man ju sett hur många typ skriver. Bort med 2020! Nu är det äntligen nytt år och världen kommer att bli bättre. Fri från coronavirus och livet får vi tillbaka. Jag har inget emot att det blir så, men jag tror nog tyvärr att vi kommer att få leva med den skiten ett bra tag till. Det kommer nog att dom lång tid innan man känner att "spåren" av COVID-19 är borta och att man inte kan skylla på viruset längre när man tänker på hur det har påverkad många människor på ett negativt sätt. Det tar tid att fasa ut även om man kanske snart kommer att se att saker och ting blir bättre och man mer kan återgå till hur det var innan detta med viruset slog till.  Jag kanske tänker negativt, men jag vill inte hoppas eller tro nånting. Jag trodde ju länge att detta med coronaviruset inte hade eller skulle påverka mig så mycket. I alla fall inte på något negativt sätt. Men jag har ju dom senaste dagarna tvingats erkänna att mycket av den "skit" som jag har känt bara dom senaste tiden hade jag nog sluppit känna om det inte hade varit för coronaviruset. Det är ju bidragit till att jag mår ganska dåligt nu, även om det inte bara är p.g.a. viruset. 
 
 
Blir allt verkligen så mycket bättre under detta året? Jag är inte säker, men jag hoppas det i alla fall. Hur är det tex när man har fått vaccinet. Är faran då över för ens egen del. Det är väl så det funkar? Vaccin ska skydda mig mot något, men skyddar det också mot att andra inte smittas av mig. Kommer man innan man får vaccinet att göra en test om jag har redan har COVID-19? Om jag har det får man då vaccinet i den stunden? Eller får man vänta till det går över? Jag bara tänker fritt, utan att egentligen veta nånting. Kanske framstår jag bara som dum. Oavsett hur allt är så har jag svårt att släppa tanken på att all den skit som har kommit p.g.a. coronaviruset, snabbt sen över går till att bli mycket bättre under detta året. Jag att det kommer att ta lång tid innan världen mer kan återgå till hur det var innan detta bröt ut. Det förändras inte för alla till det bättre, på kort tid. Det är en process som kommer att ta lång tid. Många har ju tex förlorat jobbet. Dom ska ju få sitt liv tillbaka. Många har ju blivit sjuk och det har säkert påverkat dom på olika sätt. Många förlorat nära och kära. Dom kanske aldrig kommer att läka sina sår, dom kommer bara att få lära sig att leva med dom. Jag hoppas naturligtvis  att jag har fel nu, men jag har svårt att se att detta med viruset inte får negativa konsekvenser under ganska lång tid framöver. Problemen som kommer efter att själva faran med coronaviruset är över tror jag kommer att pågå mycket längre, än själva smittspridningen i sig. Jag försöker att inte tänka så, men jag klarar inte att tänka på något annat sätt. 
 
Nu hoppas jag ju att 2021 blir det år då man i alla fall löser det stora problemet med coronaviruset. Jag har tröttnat sen länge på att människor hela tiden kritiserar andra människor för att dom inte tycker att dom gör tillräckligt för att bromsa smittspridningen. Sen åker samma person som har kritiserat någon annan på en resa. Sen får hen kritik för sin resa och så försvarar sig den personen med att resan var nödvändig, och i nästa sekund kritiserar den person som har fått kritik det som hen gjorde var rätt medans hen tycker sig se andra som åker på icke nödvändiga resor. Jag är liksom trött på att varje dag läsa om vad man ska göra för att minska smittspridningen. Och jag har tröttnat på folk som kritiserar andra för vad dom gör och sen hör man ett försvarstal på det, samtidigt som den som kritiserar eller bara uppmanar andra vad som är rätt och fel också blir granskad och avslöjad för minsta lilla fel som hen anses göra. Det är för mycket "tjabbel" för lite "action" i detta. Vi måste ta ansvar tillsammans, men vi måste också lösa detta tillsammans, och då tycker jag inte debatten ska handla om vem som gör fel och vad den personen sen har att säga till sitt försvar. Hur det ska vara har jag inget svar på, men personangrepp tror jag sällan funkar i längden. Det är ingen effektiv lösning på att göra slut på coronaviruset. 
 
 
Jag själv orkar inte bry mig så mycket. Jag gör vad jag tror är rätt. Jag är inte säker på att jag alltid själv är så duktig på att följa alla restriktioner på rätt sätt. Jag orkar heller inte predika för att alla måste göra det. Jag vill bara att allt blir mindre och mycket blir som det var innan coronaviruset bröt ut. Hur vi kommer dit orkar jag ärligt talat inte lägga ner mycket tankar på. Jag orkar heller inte bry mig om det nu skulle vara så att jag själv skulle få kritik för att jag gör nånting som andra anser är fel att göra när det pågår en pandemi. Jag kommer inte att ha något försvarstal då. Jag vet att jag gör vad jag tror är rätt och jag tror inte dom som eventuellt kritiserar alltid gör så himla rätt själva. Jag hoppas att jag kommer att få uppleva ett 2021 där man slipper se och höra det där ständiga påpekandet som jag upplever att man nu har hört sen i mars 2020. Det där att många gör fel och inte tar ansvar för att vi befinner oss i en pandemi. Där typ kända personer med många följare på Instagram blir överöst med massor av hat för minsta lilla bild eller film som kan uppfattas som att personen inte tar ansvar för att smittspridningen ska minskas. Den skiten hoppas jag mer förvinner under 2021. Jag vill känna att detta med coronaviruset är mindre laddat.  Inget är perfekt i detta och vem vet egentligen vad som är rätt och fel att göra? 
 
Under 2020 gjordes säkert många fel och ingen hade väl ens kunnat förutse 2019 att 2020 skulle bli ett år där ett virus på något sätt skulle hålla världen i ett ganska stadigt grepp. Jag hoppas att 2021 ändå blir det året då man i alla fall kan börja lägga allt med coronaviruset bakom sig. Alla är vi väl ganska trötta på skiten. I alla fall vi som bryr oss nånting om det. Det finns säkert dom som fortfarande inte tar nånting av detta på allvar och det har jag egentligen ingen åsikt om. Jag vill bara slippa känna att det kan kännas fel om jag får, eller ger någon en kram. Det ska inte vara fel att hälsa på någon med en handskakning. Jag vill slippa läsa om att det är fel att en restaurang är full med folk. Det ska inte  vara fel att  besöka sina nära och kära. Mycket av sånt som tidigare var bra ska ju inte vara fel, men under 2020 har mycket av sånt som tidigare var självklart och bra för oss alla, just bara jävligt fel. 2020 blev ett konstigt år och man blev mer medveten än någonsin på att saker och ting kan ända som kan påverka ens liv negativt på olika sätt. Man får väl hoppas att att detta året kommer att bli bättre än det året som nu sen några dagar tillbaka är avslutat. 
 
( JAG ÄR GLAD ATT JAG KAN AVSLUTA ALLA INLÄGG MED KRAM, UTAN ATT BLI KRITISREAD FÖR ATT JAG INTE FÖLJER FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS REKOMENDATIONER.) 
 




Jag mår inte dåligt över att vara ensam.

Lägger upp en längre video igen. Den handlar mycket om vad jag vill träffa för typ av tjej, om jag nu ska släppa in någon i mitt liv och låta henne komma nära mitt privata "space". Jag hoppas att fler kommer att förstå hur jag tänker och vad jag vill efter att man har sett denna video. Jag känner mig ofta missförstådd i hur jag tänker kring detta. Hoppas att detta gör det mer tydligt om hur jag tänker kring hur jag vill ha det i mitt liv. Mitt enda liv. 
 
 



Kloka ord från PewDiePie💢




30 minuter.

Lägger upp en video där jag pratar om att jag inte mår så bra just nu. Jag får väl bara försöka göra mer saker i framtiden som jag vet att jag mår bra av. Jag måste väl börja med mig själv och fundera på hur jag ska göra för att jag ska kunna bli den personen som jag vill vara. Rannsaka sig själv och kanske börja prata mer med personer som jag tycker att jag kan göra detta med. Det är nog en bra början.  I slutändan är det ju viktigast att jag mår bra och det kommer bara att vara upp till mig själv om jag ska göra det.
 
Denna video är 30 minuter lång. Kameran dog sen, men jag fick inte så mycket mer sagt efteråt ändå. 
 
 



BEST OF 2020

 



2021?

Vad ska man tro om 2021. Det går ju nästan inte att veta nånting. Det har man ju fattat efter detta året. Coronaviruset har ju stoppat många av dom grejer som jag hade på gång och man har ju blivit mer medveten än någonsin om att saker och ting kan hända som i alla fall till viss del förändrar livet. Det enda som egentligen har varit positivt med pandemin för min del är att jag har tjänat pengar pga att jag inte har bränt dom på alla dessa saker och upplevelser som jag först hade tänkt göra. Jag har istället kunnat spara och på så sätt haft mer pengar att investera vidare än vad jag annars skulle ha haft. 

Sen känner jag ändå att jag gärna hade tjänat mindre pengar om allt med coronavirus aldrig hade drabbat världen, men naturligtvis är jag glad för att jag har kunnat vinna på det ekonomiskt på ett bra sätt.  Frågan är hur länge detta ska pågå? Vad kan man egentligen göra nästa år. Jag har har sen länge bestämt mig för att jag bokar inte upp mig på nånting förrän detta med viruset mer har lagt sig. Sen tror jag tyvärr att vi kommer att få leva med detta under en fortsatt ganska lång tid. Även om coronaviruset och faran liksom försvinner, vi får ju vaccin osv... så kommer ju inte livet som man hade innan mitten på mars att bara återgå till hur det då var. Allting kommer ju att ta sin tid även efter att själva pandemin är över. Allt återgår ju inte till det normala över en natt liksom. Det känns lite sorgligt när jag tänker så, men det kommer ju bara att vara något som man får finna sig i. 
 
Jag kör väl i alla fall på med: Jobb, promenader och bloggen. Det blir säkert en hel del inlägg på TikTok också. Just den appen tycker jag är ganska rolig, fast får jag välja ett sk internetforum att hålla på med av allt som finns så gillar jag mest att skapa nya inlägg på Dannebloggen.  
(null)
 
Man får väl se till sommaren om det blir något OS. Det skulle ju varit i år, men det blev ju inget. Jag kollar inte så mycket på någon annan sport än pingis, men under OS brukar jag ändå kolla ganska mycket. 
 
En grej som jag har biljett i år var Bokmässan i Göteborg, men det blev ju inget besök där i år. Man körde lite digitalt och min biljett som jag hade för 4 dagar den gäller för Bokmässan hösten 2021. På ett sätt är ju ändå det positivt att jag inte behöver köpa en ny 4-dagars biljett, och bränna nya tusenlappar på det. Det är bara att vänta tills allt med den pandemi är över. Sen blir det säkert Bokmässan på riktigt igen. 
 
Jag har annars inte bokat upp mig på nånting framöver. Man får ju vänta ut pandemin. Tänk när den är över och man kan börja göra allt det där ingen som man kanske har saknat sen i mars.  
Bara att kunna planera en resa, boka den och ha något att se framemot. Bara den grejen kommer ju att kännas extra bra. Tänk att bara kunna gå ut och träffa vem f*n man vill igen utan man riskerar att få skit för att man bryter mot några j*vla restriktioner. 
 
Man får väl hoppas att 2021 blir året då man kanske kan få göra mer av allt de där som man hade hade på gång inför 2020. Jag har ju inte sluta intressera mig för: Party, bubbel och resor. Tack vare denna pandemi så är man ju mer sugen än någonsin igen.  Man vill ju sluta hör om, och  bry sig om något j*vla F'cking virus. Hoppas det mer kan bli så under 2021. 
 
Gott Nytt År!
 
 
(null)

(null)

 
 
 
 







Nyårslöfte?

Brukar ni ha nyårslöften? Jag kan tycka att det är lite roligt att lova sig själv någonting som man sen försöker åstakomma. Problemet är att jag ofta har svårt att hålla mina nyårslöften. Tex lovade jag mig själv inför 2020 att jag minst en gång i månaden skulle göra nånting som för mig var utöver det vanliga. Jag vet inte om jag lyckats riktigt med det. Jag skulle väl alltid kunna vända och vrida till det så att jag kan hitta nånting som för mig var utöver det vanliga, som jag har gjort en gång i månaden under detta året.  Men när jag nu sitter här och funderar så kan jag nog ändå inte säga att jag lyckats riktigt fullt ut. Coronaviruset gjorde väl det betydligt svårare för mig att hålla mitt nyårslöfte. Det känns lättast i dessa tider att skylla på det, men jag tror faktiskt att det hade en ganska stor betydelse. Man fick ju liksom tänka om och ställa in saker ganska omgående efter att man hade fått vetskap om vad coronavirus var för något. Är det något man verkligen kommer att minnas från 2020 så är det ju coronaviruset. Det tog ju liksom över även om jag inte kan säga att jag personligen drabbades så mycket av det. 
  (null)

Men jag gjorde ju ändå lite saker under detta året. Jag besökte ju Södertälje där jag träffade Alexandra Nilsson. Jag hade några roliga utekvällar. Jag satt hemma och ritade av mig själv. Jag var på ett kalas för att fira min systers dotter och jag var i Falkenberg på dopet av min brors dotter. 
 
 
Men mycket mer en detta som inte är så vanligt att jag gör blev det nog inte i år och då kan jag väl inte säga att jag riktigt lyckades hålla mitt nyårslöfte. 
 
I år har jag tänkt att jag ska vara skitnoga med att hålla mitt sparmål som jag har inför nästa år. Jag ska spara en viss summa pengar varje månad. Samma summa varje månad och detta ska jag hålla i 12 månader. Jag tänker inte "nalla" på detta sparkonto. Jag tänker inte låna av mig  själv och tänka att jag tar ut lite nu och så betalar jag tillbaka sen. Jag ska vara stenhård och hålla mitt sparmål för det är ändå en ganska blygsam summa som jag ska spara om man ser till en månad i taget. Ser jag det sen på 12 månader då kommer jag att till nästa år ha en ansenlig summa pengar som jag sen kan använda för att ta mig ett stort kliv närmare den vision jag vill nå i livet. Det får bli mitt nyårslöfte för år 2021. Hålla sparmålet och inte spara mindre än vad jag behöver göra för att nå mitt sk ekonomiska mål 2021. 
 
 
 








Jobbet?

 Jobba på kommer jag säkert att göra nästa år också. Det känns som det händer nya saker minst varje månad på jobbet. Man får hela tiden sätta sig  in i nya grejer och försöka göra så gott man kan och det är fullt ös hela tiden. Det är kul att jobba på och även om det känns tufft ibland så trivs jag bra med mitt jobb och jag har också massor med bra arbetskamrater och chefer. Det kan jag 100% ärligt säga. 
 
Jag har under året kört på ett schema som innehåller 9 veckor. Det schemat jag kommer att fortsätta köra på under större delen av nästa år innehåller 6 veckor. Det är ungefär samma typ av tider och körning som jag har haft under detta året. Jag fortsätter så, men jag känner ändå att detta schemat som jag nu har fått är bättre än det jag har haft. När jag sökte schema i början av novmember i år så ville jag inte ha något annat av allt som fanns att välja på. 6 olika veckor med blandad körning och inga jättesena kvällar. 
 
 Det blir nog bra. Det känns i alla fall väldigt bra inför jobbåret 2021. Jag har beslutat mig för att inte jobba för hårt. Jag vill mer släppa kontrollen och greja mer på känsla. Hoppas det kommer att funka och känns bra,  för då kommer jag nog att trivas ännu bättre med mitt jobb. 
 
 








Alexandra Nilsson - Kläder...

År 2020 började väldigt bra för min del. Jag fick ju återigen träffa coola Alexandra Nilsson. Jag hade i december 2019 budat hem en auktion till förmån för Musikhjälpen och givaren av denna auktion var just Alexandra Nilsson.  

Det var trevligt att få träffa Alexandra igen. Det var en halv dag i Södertälje där framförallt fick kläder till ett värde av ca 19 000 kr. 
 
(null) 
 
 
 
  
(null)

 
 
 
 









« Tidigare inlägg


Design by Amandah Thunberg

EXEGGUTOR.SE