Måndag (2021 05 10)

Jag har fortfarande mycket att göra och tittar jag mig omkring så skulle jag kunna få ännu mer. Jag orkar väl egentligen inte bry mig. Just nu gör jag bara allt jag kan för att nå årets ekonomimål. Annars grejar jag bara med sånt som känns nödvändigt. Jag skulle vilja göra mer, men jag tror inte att jag orkar just nu. Jag skulle tex behöva göra ett röjande i mina källarförråd, men om jag inte tror att jag orkar göra allt de jag vill få gjort så vill jag inte ens börja göra nånting.
 
Jag har många saker jag tänker att jag skulle vilja få gjort nu. Jag kan inte göra allt och jag behöver ju också ha tillräckligt med pengar för många av dom saker jag känner att jag skulle vilja få gjort. Det känns lite jobbigt att se saker som man känner skulle behöva göras. Ibland önskar jag nästan att jag bodde i ett hus. Då hade man ju tex haft mer plats för alla grejer som man lätt samlar på sig.  Sen hade man väl ändå haft mer att göra med mycket annat, så lättare hade väl inte saker och ting känts i alla fall. Fördelar och nackdelar finns ju med allt, hur man än vänder och vrider. 
 
Jag gör nog ändå rätt nu när jag fokuserar på saker som jag verkligen vill göra och som känns mest rätt att göra. Vill jag något tillräckligt mycket så löser jag nog det. Oavsett om jag kommer på det nu eller i framtiden. Mycket känns ändå ganska bra nu. Jag har ju på allvar äntligen tagit tag i den dröm som jag har haft sen jag var liten. Jag vill verkligen förverkliga min högsta dröm i livet och jag känner att det finns en ganska stor chans att jag ska kunna klara det. Framtiden kan kännas lite oviss, men som allt är just nu så har jag inte fått reda på att nånting kommer att hända som gör att jag får det sämre i livet än vad jag har just nu. Mycket känns ändå bra just nu och jag har många gånger känt mig orolig för ovissheten, men jag finner tröst i att nästan ingenting av sånt som jag har oroat mig tidigare har hänt sen. 
 
 
 
 



Slutar titta tillbaka på skit.

Jag har nog ganska lätt för att fastna i tankar om hur något har varit. Jag kan ofta tänka om massor med saker att jag borde ha gjort annorlunda eller jag borde ha vetat bättre då. Många gånger har jag säkert tänkt att: Om jag visste vad jag vet idag så hade det varit bättre för mig nu. Många av dessa tankar är helt omöjliga att vinna över. Jag har ju gjort något tidigare, idag är det som det är. Det känns som  att jag i hela mitt liv har funderat över saker som handlar om vad jag borde ha gjort tidigare. Med facit i hand så är det ju alltid lätt att säga efteråt vad man borde ha gjort. 
 
Jag är ganska nöjd idag med att jag bara har människor omkring mig som jag vill ha i mitt liv. Jag minns inte exakt när jag lyckades bli fri från den sista personen som jag inte ville ha i mitt liv, men det känns som det inte var mer än 1-2 år sedan som jag nådde den där punkten. Där har jag faktiskt kommit ur alla tankar som handlar om att jag inte borde ha släppt in vissa människor i mitt liv från allra första början. Det kan ju också vara tankar som har handlat om att jag borde ha "klippt" tidigare än vad jag gjorde, men även dessa tankar är borta. Jag tänker bara att om jag idag slipper människor som jag inte vill ska vara en del av mitt liv så är ju allt bra nu. Man behöver ju inte trampa runt i gammal skit. Bättre att tänka nu och framåt. Jag tror att jag nu är ganska nära att bara få bort tankar på saker som jag idag ångrar. Jag känner inte så mycket kring sånt överhuvudtaget. Jag tänker mest på vad jag ska göra nu och i framtiden, och jag tror att det är bra. Jag kan heller inte nog säga hur glad jag är idag över att jag idag bara spenderar tid med människor som jag verkligen vet att jag vill ha omkring mig. 
 
Jag lägger också mycket fokus på mig själv just nu. Jag tror ändå att jag mår bäst av det. Mycket av sånt som jag har ångrat sen tidigare handlar ju oftast i grund och botten om att jag har brytt mig för mycket  om andra och för lite om mig själv. Nu känns det ändå extra viktigt att jag lär mig av tidigare misstag och gör sånt som känns mest rätt att göra. Ska jag någon dag förverkliga den vision jag har om hur jag vill uppleva livet i framtiden, så blir kan jag nog inte bry mig om så många andra än mig själv. 
 
På något sätt kan jag nu känna att jag har kommit vidare i mina tankar och det bästa är väl att jag bara har bestämt mig för att sluta tänka tillbaka på skit. Detta är ju ändå tankar som lätt får mig att må dåligt och dessutom går inte tankarna att vinna över. 
 
Jag vet ju också mer än någonsin vad jag vill nu. Det är bara att köra mot dom målen och inte tänka så mycket. Dessutom känner jag ju också att ingen annan människa kommer att kunna förstöra för mig längre. Dessa människor låter jag ju inte vara en del av mitt liv och dessutom vet jag att jag inte kommer att ta tillbaka någon av alla dom jag tidigare har klippt med. Allt detta känns bara så rätt och jag är glad för att jag har kommit till dessa insikter. 
 
 
 


Orkar inte stressa.

 En sak som känns bra med att ha mycket att göra det är att jag känner mig helt stressfri och samtidigt väldigt avspänd. Jag känner mig ofta mörbultad i kroppen och just nu har jag nog för mycket att göra. Det känns inte alltid bra i kroppen, men om något ändå är bra så är det ju att jag tar det väldigt lugnt och jag behöver inte tänka på att jag ska göra det. Jag orkar ju liksom inte skynda mig eller stressa för att få gjort saker. Jag har för mycket att göra från tidig morgon till sen kväll. Det skulle inte funka att greja som jag nu gör om jag också skulle stressa och skynda mig. Jag känner att jag måste känna mig maximalt avspänd och det känns bra att jag fixar att vara det nu. Det bästa med det är att jag inte tänker på att ta det lugnt. Jag bara är det och jag tror det är så enkelt att jag just nu inte orkar öka tempot och greja i ett högre tempo. 
 
 Jag får mycket gjort, men jag känner ändå att inget går så fort som jag skulle vilja. Jag tänker ibland att jag ska maxa och jobba på lite hårdare, men i nästa sekund så ändrar jag mig och inser att jag kommer inte att orka slutföra saker då. Dessutom är det ju säkert så som jag först sa: Jag orkar liksom inte mer nu. Dagarna är så jäkla långa och jag grejar och grejar. Jag vill ju också hinna med att blogga och greja med mina andra sociala medier. Sånt tycker jag ju är roligt och då är det ju bara att köra. Dessutom vill jag gå mina 80 000 steg i veckan. Det känns extra viktigt nu när jag har så mycket att göra. Dygnets alla vakna timmar blir ju fler eftersom jag vill gå mina promenader. Men jag skulle aldrig orka greja med allt annat om jag helt skulle strunta i alla steg som jag vill nå varje vecka. 
 
Många saker får jag inte till riktigt som jag vill. Jag har mina s.k. motgångar nu också. Men jag tar mina misslyckanden med ro. Jag känner ändå att når jag mitt ekonomimål som jag har för i år, så skiter jag i allt som inte blir som jag vill. Jag kan inte få allt som jag vill ha liksom. Bara jag gör så gott jag kan, så är det lugnt. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


Nu känns det tufft.

 Dagarna blir så långa. Jag grejar och grejar för att jag ska nå mina målsättningar. Jag har massor med delmål fram till dom större målen. Jag tänker att delmålen är bra att jag för att man inte ska ge upp så lätt. För varje litet mål man klarar av så känns det ju bra.
 
Men just nu känns det extra tufft för jag grejar så mycket hela tiden och samtidigt känns det inte som att jag tjänar något på det. Jag gör ju det, men det kommer att dröja innan de jag kämpar med just nu ger några pengar som är bra. Jag vill ändå göra det jag gör som fan. När jag ser vad det större resultatet kommer att bli av allt jag gör nu, då är det värt det. Jag får ta att det känns tufft nu. Jag kan ändå känna att när jag tänker på vad resultatet kommer att bli, då håller jag motivationen uppe. Någonstans i slutändan kan jag känna att det är värt det. Jag kan ju se att det är möjligt att förverkliga min högsta dröm i livet. Det är ju också något som jag har tänkt på sen jag var riktigt liten. Jag kommer inte att ge mig i första taget. När jag räknar och ser och får fram resultatet av allt jag tänker att jag ska göra, så ger det mig massor av motivation till att bara fortsätta. Jag kanske inte kommer att lyckas fullt ut, men jag kommer aldrig att ångra att jag försökte. 
 
Det kommer att kännas tufft under lång tid framöver. Jag tänker svara den känslan med att inte ge mig. Känslan av att det känns tufft ska inte få vinna. Jag ska vinna över allt och ge mig själv en ärlig chans att nå min högsta dröm i livet. Jag kommer att känna att det är värt det, oavsett vad resultatet i slutändan blir. Just nu känns det tufft, men ändå motiverande. 
 
 


Söndag (2021 05 02)

OJ! 
 
Jag har haft jättemycket att göra under denna veckan och det jobbiga nu är att jag kommer att ha ännu mer att göra nästa vecka. Detta är ganska tålamodsprövande. Jag tänker ju flera gånger om dagen att jag bara ska ge upp och skita i de mesta. Sen kommer jag ändå på att det bästa jag kan göra nu är bara att fortsätta greja på. Jag kommer bara att ångra mig om jag väljer att inte bry mig. Man får bita ihop, ta det lugnt och leva i nuet. Det känns ändå bra att jag kör på och gör mina saker. Jag bryr mig inte om vad andra säger även om vissa tjatar och undrar varför jag gör si eller så. Många tycker så jäkla mycket om hur andra borde leva sina liv. Jag bryr mig inte. Jag fokuserar på mig och mitt liv. Mycket av sånt som jag tidigare blev kritiserad för att jag gjorde har jag bara kört på med. Det har gjort att kritiken lägger sig. Den liksom fasas ut. Jag minns när jag började gå betydligt fler promenader så var det massor med folk som tyckte att jag skulle sluta med det och göra något annat. Nu säger ingen nånting längre, men jag går ju lika mycket som förut i alla fall. Det fanns ju en period i mitt liv då jag fick hur mycket skit som helst för att jag inte lagade min egen mat. Det var värsta hatstormen och moralpaniken, från hur många människor som helst, helt oberoende av varandra. Jag lagar nog lika lite mat hemma idag som jag gjorde tidigare, men ingen bryr sig om att hata på mig för detta idag. 
 
Det är bara att göra sin grej och leva sitt liv som man vill, oavsett vad andra tycker om det. Idag vet jag vad som är bäst för mig och när jag bara gör min grej och samtidigt inte jagar andra människor  eller bryr mig om dom som ger mig dålig energi, så kommer allt att bli bra i slutändan. Gör sin grej med en inre tro på att man gör rätt, då kommer rätt människor komma till mig och sen också stanna kvar. Jag tror på detta, men det stör mig att det har tagit ganska många år för mig att fatta det.
 
 
Det viktigaste för mig just nu är egentligen bara att jag sätter mitt mål som jag har för i detta året. Det handlar ju bara om att jag ska ha fått undan en viss summa pengar innan 2022. Klarar jag det så tänker jag säga att jag har haft ett bra år,. Detta året kommer ju säkert att kännas som ett riktigt skitår. Vad man än gör så känner jag måste tänka på att inte sprida smitta, eller skydda mig från att själv bli smittad. Det är inte roligt även om jag har klarat mig från att inte bli sjuk. Nu har man ju också fått höra att Sverige flyttar fram vaccinprognosen för när alla ska vara vaccinerade. På något sätt så tröttnar man. Det blir ju aldrig färdigt. Jag drabbas  ju av COVID-19, även om jag rent fysisk inte har blivit sjuk i det. Saker som jag tycket var roliga förr att göra är inte lika roliga längre. Även om jag kan göra mycket av sånt som jg gjorde tidigare utan att det finn srisk för smittspridning  så finns ändå alla restriktioner och regler. Ska man göra något så får man ändå inte göra si eller så p.g.a. COVID-19. Bla bla bla. Jag försöker göra så gott jag kan när det kommer till att skydda mig och andra från smitta, men det är irriterande och riktigt jävla tålamodsprövande att så ofta behöva bli påmind om det. Det är i alla fall vad jag känner kring denna pandemi. Sen är jag ändå glad att jag har hållit mig så frisk som jag har gjort. Jag har faktikt inte varit riktigt sjuk sen november 2019. Då hade jag väl typ feber. Det får man ju vara glad för.
 



Design by Amandah Thunberg

EXEGGUTOR.SE