Danne - Februari
Vecka 9
Ny vecka har det blivit. Jag var ledig igår (måndag) och från och med idag så har jag 4 dagar av jobb. Sovmorgon varje dag är det också och det kan ju vara skönt att ha med tanke på att jag gick upp tidigt som fan under 6 dagar förra veckan.
Annars fortsätter jag väl att greja på som vanligt, även om jag känner att jag nog gör bäst i att tagga ner lite med vissa saker. Konstprojektet gick väldigt bra förra veckan, men jag jobbade också ganska hårt med det. Jag kände också att jag hade kunnat
göra ännu mer och då hade ännu mer pengar trillat in. Jag kan se så mycket möjligheter i detta, men jag gör nog klokast i att dra lite i handbromsen ibland. Det blir lätt för mycket jag blåser på utan eftertanke. Jag kan ju inte göra allt och jag
har ju annat att göra än att bara greja med min konst. Dessutom vill man ju leva lite gott och inte alltid kämpa med allting som man kanske har satt upp som mål fixa. Jag måste ju tänka på att varva ner, återhämta mig, vila, äta och bara må bra av att slappa och ta det lugnt.
Sånt är viktigt också.
Det känns ändå bra att mycket blir som jag har tänkt mig. Jag har fått alla pengar på plats inför mars och det är bara att hålla budget, vilket inte ska vara några problem. Jag hade det bra ekonomiskt under februari och det kommer i alla fall inte att
vara sämre i mars.
Jag ska ju heller inte klaga på att konstprojektet går bra. Det är ju inget och vara ledsen för även om jag blir lite rädd när saker och ting går för bra för snabbt. Jag hinner liksom inte med och jag tror alltid att jag har missat något som sen kommer
att komma ikapp mig och sen är allt helt plötsligt inte så bra som jag först trodde.
Jag har ju mått lite dåligt ett tag och jag mår väl egentligen inte så mycket bättre nu. Jag har svårare att vända en känsla av att jag mår dåligt, än vad jag har att undvika den känslan när jag mår bra. Men jag tycker ändå nu att jag klarar av
vardagen på ett bra sätt. Jag går liksom inte ner mig fullständigt och bryter ihop. Jag kämpar med mig själv med sånt jag har att göra. Jag försöker i alla fall att tänka på allt som ändå är bra och också kommer att bli. Det är nog det bästa
man kan göra just nu.
Nu hoppas jag på det bästa.
Jag grejar med alla möjliga saker just nu. En grej som jag ägnar mycket tid åt att försöka få ihop på något bra sätt det är mitt resande i Sverige som jag hoppas på att kunna få till på ett sådant sätt som jag helst vill. Jag försöker verkligen få ihop
en plan som funkar. Jag försöker utgå ifrån vad jag vill besöka för platser och sen planera utifrån det.
Jag ska vara ärlig att säga att det inte går så bra. Om detta med mina resor i Sverige hade varit det enda jag vill fixa i år, då hade det ju varit lugnt. Jag har redan nu lätt alla dom pengar jag kan tänkas behöva för att kunna få till allt resande och
få gjort allt som jag vill göra och uppleva när jag är ute och åker. Det hade nog funkat, men jag vill ju så mycket mer med detta året och det gör att jag kör fast lite när det just kommer till detta med resorna. Hur jag än vänder och vrider så är
det alltid någon s.k. länk som är för svag och det håller liksom inte. Jag har inte gett upp, men jag kanske måste acceptera att jag behöver dra ner ambitionerna och bara hålla mig till vad som är målet. Målet är ju att jag ska besöka en plats i varje landskap i hela Sverige. Jag
körde på med detta förra året och då lyckades jag avverka hälften. I år är tanken att jag ska fixa resten.
Ska jag fixa allt som är kvar så känns det nu som att jag bara ska fokusera på att ta mig över alla landskapsgränser och sen inte göra så mycket mer. Det blir typ som en roadtrip. In på en plats i ett landskap och raskt vidare till nästan. Jag får åka
långa sträckor och bara avverka och hela tiden vara på väg till nånting. Det är möjligt att det inte finns så mycket tid eller pengar till att tänka på något annat om jag ska sätta dom landskap som jag inte besökte förra året. Eftersom jag vill mycket
annat och Sverigeresorna det jag prioriterar högst i år, så kanske jag helt enkelt måste dra ner på antal saker som jag skulle vilja uppleva när jag är ute och reser.
Jag skulle kunna tänka mig att misslyckas med målet, men ändå få gjort några typer av resor där jag besöker platser som jag vill se och gör saker som jag vill uppleva. Jag kanske inte klarar att sätta alla landskap i år då, men Sverige ligger ju alltid
kvar till kommande år.
Sen känns det ändå lite surt om jag inte ska kunna lyckas med detta. Jag tänker inte ge mig. Jag ska jobba på planeringen och verkligen försöka lösa detta. Fast jag inser att det är svårare än jag först trodde och det kan falla på att jag vill väldigt
mycket annat, som också känns viktigare för mig än att just lyckas med Sverigeresorna.
Vi får se hur det går. Min tanke har ju hela tiden varit att jag ska resa under: Våren, sommaren och hösten i år. Där är vi ju inte än, så kanske hittar en lösning som jag i alla fall vågar prova. Jag vill inte bara ge upp utan känslan av att jag inte
försökte allt jag kunde. Sen är det ju inte värt det till vilket pris som helst. Det kanske är det som detta faller på. Jag måste kanske ge 100% om jag ska lyckas.
Förmodligen är jag inte intresserad.
Det händer ibland att jag funderar på vad jag hade gjort i livet om jag aldrig hade börjat blogga. Hade jag utan bloggen brytt mig om att ha andra sociala medier och hur hade dom sett ut. Jag har tänkt ganska mycket på om mitt liv hade varit bättre eller
sämre om jag typ bara hade haft facebook och kanske någon privat Instagram där bara folk som jag känner hade fått följa mig.
Egentligen är det ju meningslöst att fundera på för jag kan inte veta var jag hade varit i livet om jag tidigare hade valt att göra på något annat sätt än vad jag sen faktiskt gjorde. Nuset är ju det enda jag vet något om och det är ju bara att
göra det bästa av livet, utifrån dom förutsättningar jag har,, och från där jag befinner mig just nu. En sak är jag i alla fal säker på. Jag håller på med mina sociala medier och allt som har med Dannebloggen att göra för att jag tycker att det är
kul. Den dagen som jag inte tycker att det är roligt , eller bara känner att jag inte får ut något av det, då lägger jag av. Så har jag känt sen länge och jag är övertygad om att det är rätt inställning att ha.
Genom åren har jag fått många frågor och förslag från alla möjliga människor som kontaktar mig på alla möjliga olika sätt. Det senaste halvåret har allt detta blivit allt vanligare. Många vill träffa mig eller så undrar man om jag kan göra vissa typer
av jobb åt dom för typ skitpengar. Nu är det också många frågor om man kan få köpa min konst. Ibland för jag frågor om jag inte kan gå med på att göra vissa saker som i min värld är så korkat så jag utgår alltid ifrån att den eller dom som ställer
dessa frågor driver med mig. Om man på fullt allvar tror att jag kommer att gå med på vissa saker som folk har mage att fråga mig om, då är ju den eller dom personerna fullständigt dumma i huvudet.
Grejen är att jag är förmodligen inte är intresserad av vad majoriteten av er som skriver till mig vill. Det spelar liksom ingen roll om du skriver till mig och tex börjar med att du har följt mig länge och läser min blogg och gillar det jag gör. Du kan
nog utgå ifrån att jag inte kommer att bry mig om det du frågar om eller vill mig. Jag oftast inte intresserad av att tex träffa er följare. Det är verkligen ett fåtal som jag vet har följt mig länge som jag är intresserad av att träffa i verkligheten.
Och just denna fråga om jag vill träffas är en fråga som har blivit ganska vanligt att folk kontaktar mig om.
Jag blir naturligtvis glad för alla som skriver och säger att dom gillar det jag gör och öser på med massor av positiva saker om vad ni tycker om mig och mina plattformar osv. Men det betyder inte att jag har några skyldigheter gentemot er. Ibland verkar
det nästan som att vissa tycker det. Jag träffar inte vem som helst och är det något jag är nöjd med så är det att jag idag bara hänger med människor som jag vill ha i min närhet. Skriver du till mig och säger att du vil träffa mig så är jag förmodligen
inte intresserad av det. Är det någon typ av jobb som ni vill att jag ska göra, då är jag heller förmodligen inte intresserad och skulle jag nog förmodan vara intresserad, då tar jag ruskigt bra betalt. Annars är det inte värt att offra den fritiden
man har. Då gör jag ju hellre saker som mer handlar om att jag tar hand om mig själv och som jag vet att jag mår bra av.
Sen kan jag väl också säga att min konst som jag grejar mycket med just nu är inget som går att köpa. Det är inte så jag jobbar med den. Skulle jag nog förmodan ändå lyckas sälja min konst till någon om det i sin tur lönar sig mig, då har jag ju totalt
grundlurat den kunden och så ond är jag inte. Jag jobbar med min konst på ett sätt där jag bygger upp saker och får det att bli större större. För varje litet framsteg och avklarat delmål så kan jag ta ut en liten summa pengar. Mer än så tänker jag
inte säga nu. Det är ingen mening med att ni i fortsättningen försöker få svar på vad mitt konstprojekt handlar om och min konst vill ni inte köpa med tanke på vilken ekonomisk förlust ni kommer att göra på det. Jag har inget intresse av att ni ska
veta vad mitt konstprojekt handlar om. En del skriver till mig och säger att dom inte förstår och sen anklagar man mig för att jag skulle ljuga när jag säger att jag håller på med ett konstprojekt. Ni får tro vad ni vill. Jag har inget intresse av
att ni som följer mig ska veta eller förstå. Jag försöker heller inte övertyga någon om att jag håller på med ett konstprojekt. Jag skriver bara om det för min egen skull och för att jag ska hålla "lågan" uppe och glömma bort att jobba på med detta.
Vad folk tror eller vill veta om detta skiter jag fullständigt i.
Som sagt: Jag har den senaste tiden fått väldigt mycket förfrågningar om allt möjligt Jag är sällan ens nyfiken på vad saker och ting skulle kunna leda till om jag väljer att bry mig om vad folk kontaktar mig om. Jag är glad att jag tänker som jag gör
kring detta och jag känner inget behov av att göra så mycket annat i livet än sånt som jag själv har planerat att göra inom dom närmaste åren. Dessutom släpper jag gärna inte i nya personer längre i mitt liv. Ser ni mig ute eller på något ställe någonstans
och vill ta en bild med mig så är det förmodligen ok. En bild får ni liksom. Men något mer kan ni förmodligen glömma. Jag är oftast inte intresserad och inte ens nyfiken på vad ni vill.
Detta blogginlägget kommer förmodligen inte göra så att många låter bli att kontakta mig om skit som jag inte är intresserad av att: Få, uppleva eller göra. Men det får i alla fall mig att komma ihåg att jag inte ska bry mig i framtiden heller.
Jag har fullt upp med vad jag själv vill göra och jag har människor omkring mig som jag är jätteglad över att jag har vid min sida. Jag är så glad över att jag inte har någon i mitt liv som jag inte vill ha där och det gör ju att jag är väldigt försiktig
med att ta in nya människor i min närhet. Tar jag in för många för snabbt så kommer jag bara att be allt för många att dra åt helvete. Är det något jag ofta ångrar i livet så är det ju att man inte tidigare än vad man gjorde, klippte med mer människor.
Jag hade ju sluppit utså mycket av den skit jag har fått ta om jag hade fattat tidigare liksom. Man lever och man lär.
Jag får inte ihop det inne i mitt huvud.
Det är inte roligt nu. Jag känner mig så trött och snurrig i huvudet. Kanske har jag grejat för mycket den senaste tiden och är det bara det som är problemet, då borde ju allt bli mycket bättre snart igen.
Fast jag tror att det inte riktigt är så enkelt. Jag har ju mått ganska dåligt i några dagar. Mycket tankar har snurrat i mitt huvud och saker och ting har ju hänt som inte har varit så roliga att behöva ta tag i. Dessutom ser jag framför mig massor av saker som jag behöver få gjort och även om jag inte är lat så känns det som allt bara är för mycket och jag har svårt att få ihop allt inne i mitt huvud. Jag vet vad som behöver göras, men hur ska jag få vissa saker gjorda? Det jobbigt och när man inte mår så bra, då tar ju bara det mycket kraft och energi. Jag orkar inte och jag blir mindre kreativ och driftig.
Det är mycket med ekonomin denna veckan och jag vet i alla fall nu att jag får ihop en budget som kommer att funka och som ag blir nöjd med. Där går det som jag vill och har tänkt mig.
Konstprojektet går ju också helt ok. Det är inget "WOW" med det just nu, men jag är ändå nöjd över att pengar rullar in som det gör just nu. Det är inte dåligt och det bästa är ju att alla pengar jag tjänar gå rakt ner i min egen ficka.
Promenadrundorna får jag också vara nöjd med. Jag kämpar på med dom och håller ett snitt på 20 000 steg om dagen. Tidigare gjorde jag ca 13 000 steg per dag, men nu när jag är med i en tävling så har jag skruvat upp det lite.
Jag hoppas att jag snart mår bättre igen. Det har känts omänskligt tufft i några dagar. Frågan är hur mycket mer skit jag kan ta och ska behöva utså? Jag vill få så många saker gjorda och lyckas bra med allt. Nu är det inte mycket som funkar och jag det är ju bara mig själv det hänger på om jag ska få saker och ting att "rocka" igen.
Vecka 8.
Allt går så ruskigt fort. Jag har återigen en vecka där jag ska greja mycket med ekonomin. Göra budget och få alla pengar på dom platser där jag vill ha dom. Jag ser redan nu att det inte kommer att gå lika bra som det gjorde i januari, men jag kommer i alla fall att få ihop allt som jag vill göra med ekonomin under denna veckan. Man får vara nöjd för det.
Jag har många dagar av jobb denna veckan. 6 dagar, men jag slutar hyfsat tidigt varje arbetsdag och körningen är väl helt ok att jobba på med.
Jag ska försöka gå många promenadrundor, men jag tvivlar på att jag orkar gå så mycket som jag gjorde förra veckan. Men om jag ändå ser till att vara ute och promenera minst 5 km varje dag, så känns det godkänt för min del.
Konstprojektet grejar jag ju med hela tiden. Jag har ingen aning hur det kommer att gå denna veckan. Man får se helt enkelt. Det var väldigt nära att jag slutade med detta förra veckan. Men det är ändå alltid något som får mig att fortsätta när just den där tanken kommer att jag ska ge upp. Sen kör jag på och då går det ofta bra igen.
Söndag (2023 02 19)
Jag har haft en ledig helg och det är ju alltid skönt. Jag har känt mig ganska trött och det beror väl på att jag har känt mig tvungen att ta tag i saker som jag är jävligt trött på att göra, men samtidigt känns det fel att inte göra nånting. Sånt tar väldigt mycket kraft och energi. Sen har man ju allt annat som man vill få gjort. Någonstans blir det lätt för mycket och då säger väl kroppen ifrån.
Jag är ändå nöjd över att jag har sovit mycket under helgen. Jag har ju också varit duktig med promenadrundor under hela denna veckan så just nu känner jag mig ganska pigg och fräsch i alla fall. Det är ju bara att ta det lugnt även om man innerst är jävligt förbannad över att man behöver ägna sig åt skit och ibland ha med människor att göra som pratar och beter sig som om dom inte har en enda hjärncell i huvudet. Jag hade hoppats på att år 2023 skulle bli året då jag inte har gjort någon polisanmälan, men nu blev det så igen.
Konsten har jag grejat på med under helgen också och igår kändes mycket riktigt jobbigt och tanken slog mig om det verkligen är värt att fortsätta greja mot det målet som jag har med min konst. Hade jag inte tjänat pengar så snabbt som jag gör på detta så hade jag bara lagt av. I går grejade jag med konst som både var som kladdig blöt lera och dessutom luktade det som typ gammalt vatten som är fullt av bakterier. De positiva är att det ändå gick hyfsat fort att skapa och få det klart. Jag kunde leverera väldigt snabbt och då rullar ju pengar ganska omgående in. Jag hatar när jag behöver lagra konst hemma för det ger mig inte enda enda krona. Jag måste hela tiden leverera och visa kvitto att jag har levererat för att få in mina pengar. Det är ju värt att köra på med detta så länge jag tjänar pengar. Ibland får det väl lukta lite skit och vara jävligt kladdigt. Bara jag fortsätter att tjäna pengar på det.
Jag försöker också planera saker som jag ska göra efter vintern i år. Jag börjar bli lite tveksam om det är möjligt att göra allt som jag helst skulle vilja få gjort. Jag har ett sparmål för i år, men jag vill ju också göra en hel del resor runt om i Sverige under detta året. Just nu vet jag inte hur jag ska kunna fixa båda dom sakerna. Att få sparat så mycket pengar som jag vill ha till slutet på december och samtidigt lyckas besöka 12 olika landskap, det känns just nu väldigt svårt för mig att klara av. Jag vill ju också göra lite olika saker och besöka vissa specifika platser när jag är ute och reser. Jag känner direkt när jag försöker planera detta att det alltid faller på nånting. Jag får liksom inte grepp om det.
Jag mår bra, men jag känner att jag får kämpa med mig själv för att jag ska göra det. Jag försöker ta det lugnt tänka positivt och att jag tänker också att även om mycket känns tungt och jobbigt nu så blir det snart bättre. Det funkar ju för jag mår ju ändå inte jättedåligt. Men hade jag bara låtit dom riktiga känslorna ta över min kropp helt, då hade jag nog ganska snabbt blivit totalt psykist nedbruten. Mycket är jobbigt att kämpa med och jag vill bara komma ur allt de där så in i helvete.
Det går ju alla fall bra med pengar och jag grejar ju med saker som känns meningsfulla och tar mig framåt mot dom mål jag har med allt arbete. Fortsätter jag att köra på och är noga med att hålla mig till mina planer, då tror jag ändå att allt ganska snabbt kommer att kännas betydligt bättre, eller väldigt bra. Livet kan ju vara tufft ibland och jag vet ju varför jag ibland kan må lite sämre även om jag under en lång period har mått väldigt bra.
Lapskojs | Leif Mannerström
Grejar och grejar.
Jag har jobbat på denna veckan också. Jag har fått mycket gjort och jag tar tag i saker från tidig morgon till sen kväll.
Jag har gått några långpromenader på över en mil varje gång. Det har känts bra och ganska snabbt efteråt så har ett behagligt lugn spritt sig i min kropp. Jag känner också mer än tidigare att jag mår betydligt bättre. Nu tänker jag mest att jag skiter
i det där med att ha ett mål på 100 000 steg i veckan. I fortsättning vill jag bara göra mycket mer. Så känns det nu i alla fall. Sen får man ju se hur det känns framöver. Jag har 100 000 steg kvar som mål. Det minsta jag vill göra varje vecka, men
känner starkt att jag vill göra betydligt fler steg varje vecka. Så jag kör på detta ett tag nu.
Jag tar tag i många andra saker också. Det känns inte jobbigt eller nånting. Konstprojektet går jättebra och jag tjänar pengar snabbt på det. Jag är noga med att hålla mig till alla mina planer som jag har för allt möjligt. Det känns inte som jag slarvar
med nånting. Det känns som att jag får jobba tufft och jag är väl medveten om att jag behöver göra det. Jag håller inte på och ändrar och gör nånting annat än vad jag har planerat sen långt tillbaka. Jag har inte råd med några misstag nu och därför
kör jag hellre på sånt som jag vet funkar.
Jobbat med busskörning har jag ju också gjort denna veckan. Ganska lugn arbetsvecka har jag haft. Det var väl bara denna fredag som blev lite tuff att jobba på med. Men så är det ju ibland. Jag hade nästan räknat med det på förhand att kvällens pass skulle
bli tuffare än dom andra som jag har haft under denna veckan. Ibland känner jag att jag vill skriva mer om jobbet än vad jag gör, men samtidigt känner jag att det får räcka att jobba på när man är på jobbet. Förövrigt så vill jag inte tänka så
mycket busskörning utanför jobbet. Grundprincipen för mig är att jag jobbar och tänker jobb när jag är på jobbet. När man är ledig är det annat som gäller och skriva blogginlägg gör man ju när man är ledig.
Nu får jag en ledig helg och jag ska i alla fall försöka gå många och långa promenadrundor. Hoppas allt bara fortsätter att gå bra. Det som känns riktigt bra nu är att vad jag än väljer att göra så känner jag att det går bra och jag kommer framåt. Dessutom
mår jag nog bättre än på mycket länge. Jag försöker i alla fall intala mig själv det.
Ha en trevlig helg!
PewDiePie
Behind The Scenes
Det kan lätt gå åt helvete när man ljuger.
Jag var inne i en period för några år sedan där jag valde att antingen ta bort personer i mitt liv eller aldrig bry mig från första början att ta in vissa människor som kanske ville vara en del av mitt liv på ett eller annat sätt. En
hel del skit har jag ju fått utså p.g.a. av detta. Ett tag fick jag så mycket skit så jag började tänka att det kanske var jag som gjorde något fel och att jag inte riktigt gav människor en chans att få vara en del av mitt liv. Fast jag tycker ändå
att jag har gett människor en chans och i dom flesta fall så känns det som många har fått på tok för många chanser och med den insikten så tycker jag många gånger att jag har väntat för länge innan jag faktiskt har valt att ta bort en person. I detta
har jag nog landat och det är inget jag kommer att fundera mer kring. Det är bara så jag tycker att det är. Jag ger folk chansen, men någonstans går gränsen. Jag har ingen lust att ge folk hur många chanser som helst. Någon gång sätter man kanske
ner foten och tycker att det räcker. Man säger stopp. 🛑
Jag har den senaste tiden ändå försökt fundera kring vad som har hänt inom mig när jag väl kommer till den punkten att jag bara bestämmer mig för att nu bryter jag. Nu vill jag inte ha med denna personen att göra mer. Vad är det för något som avgör att
jag bara bestämmer mig för att nu räcker det? Jag tror att det handlar om att jag inte gillar att ha människor omkring mig som ljuger. Jag tror att jag reagerar som många andra där. Man blir förbannad när folk inte talar sanning, oavsett vad det handlar
om. När jag idag tänker tillbaka på varför jag har brutit eller inte väljer att bry mig, eller bara tycker illa om en person, så är det väldigt ofta som det just har med det att göra att vissa personer inte säger sanningen.
Exemplen kan vara många: Man drar en lögn för att verka mer intressant. Man ljuger för att vilja luras på något sätt. Vissa ljuger för att man vill att folk ska tycka mer synd om dom än vad det faktiskt är. Jag känner till folk som har pratat skit bakom min rygg och då sagt saker om mig som är så långt ifrån sant man kan komma. Jag hade en person som stod mig ganska nära under lång tid, där jag till slut inte visste om det han sa var sant eller bara rent ljug. Det blev väldigt jobbigt att överhuvudtaget ha med den personen att göra eftersom man inte visste vad man kunde lita på och inte. Jag är glad idag att jag inte har med just denna personen att göra.
Allt detta och lite till. Jag tror att just folk som genom åren har ljugit för mig, mycket eller lite, har bidragit i ganska stor utsträckning till att jag har valt att klippa och eller aldrig ta in vissa personer i mitt liv. Visst glider vi väl alla
på sanningen ibland, men man ska nog tänka på att osanningar och löften som man inte håller, lätt skadar oss själva och också gör att man i slutändan kan bli väldigt ensam. mycket går lätt åt helvete när man ljuger och för mig har det blivit extremt
klart varför jag så många gånger har valt att ta bort människor i mitt liv. Det är inget konstigt med det. Lögner och att inte var helt ärlig skadar nog relationer till andra människor mycket mer än vad man kanske tror. Jag tycker att
jag under hela mitt liv har fått den sanningen bekräftat många gånger.
Så det jag har lärt mig av denna insikt det är att man ska nog tänka sig för både en och två gånger innan man säger något som inte är helt sant. Det bör man nog göra för sin egen skull. För jag tror att man i slutändan skadar sig själv och förlorar
mycket mer än vad man i längden tjänar på det. Det går lätt åt helvete när man ljuger. Det är väl den enkla och obestridda sanningen.
Vecka 7
Ny vecka igen. Jag tycker det går fort. Det känns ju inte som att det var så länge sedan jag firade nyår och denna veckan kommer vi in i mitten på februari. Jag ska förbereda mycket under denna veckan så att jag lättare nästa vecka får alla pengar
på plats som kommer att rulla in under vecka 8. Jag är konsekvent och väldigt målmedveten när det kommer till cash och vad jag vill uppnå för resultat med dom under detta året. Det känns både rätt och bra.
Jag har också en del att göra av sånt som jag inte har fått gjort under helgen. Jag hade planerat att jag skulle få gjort mycket mer under helgen vecka 6 än vad jag nu har fått. Det är lätt att planera, men sen ska man ju få till allt i praktiken också.
Det är inte jätteroligt att komma efter, men jag kan ju lätt acceptera att jag bara är en människa och jag orkar inte, och klarar inte allt hela tiden. Jag vill väldigt mycket och någonstans blir det för mycket ibland. Det är inte konstigare än så. Det är bara att göra så gott man kan och må bra i det.
Jag har en ganska normal arbetsvecka. 5 dagar av jobb och sen är jag ledig helgen. Jag jobbar eftermiddagar och kvällar vilket gör att jag kan välja att sova ut varje dag om jag vill det. Jag ska fortsätta att "kötta" på med konstprojekt och promenadrundor.
Jag ska inte tumma på att vara konsekvent och hålla mig till sånt som jag har planerat. Det har gått så bra med mycket nu och då ska jag dra nytta av det och inte börja slarva. Då blir jag bara arg på mig själv.
DEKONSTRUKTIV KRITIK
💖🫵🔥
Q & A - Instagram
Jag roade mig med att köra lite frågor och svar på Instgram i går, och lite idag. Här kommer dom frågor som jag valde att svara på. dannebloggen heter jag på Instagram om ni inte följer och skulle vilja följa mig där.
Hur mår jag? Hur är läget? Vad händer?
Det är ju alltid skönt med en ledig helg. Dessutom slutade jag ju tidigt igår (fredag). Dessutom har jag haft en vecka av inte så mycket jobb. Det har ju på ett sätt känts skönt.
Jag har varit uppe tidigt varje dag denna veckan. Även alla dagar som jag har varit helt ledig på. Jag ville "kötta" på lite med promenadrundorna och det har jag gjort. Nu är man igång som fan och målet jag har med 100 000 steg i veckan behöver jag inte fundera på hur jag ska klara av längre. Kör 1 mil eller på några rundor, då är man väldigt snabbt uppe i dom där 100 000 stegen. Jag försöker maxa lite nu och sen ska jag fundera kring vad jag egentligen klarar av att göra på lite längre sikt. Hur mycket mer än 100 000 steg i veckan ska jag höja målsättningen med? Jag testar gränserna lite nu och sen får jag se hur jag väljer att fortsätta. Röra på mig ska jag inte sluta med.
Jag känner att jag mår bra av att röra på mig, men ändå har denna veckan varit väldigt upp och ner när det kommer till mitt välmående. Jag har stundtals mått riktigt dåligt och stundtals ganska bra. I små korta stunder kan jag må riktigt bra och ska jag se det positiva så har jag i alla fall inte mått jättedåligt. Men jag har haft en vecka där känslorna har flugit fram och tillbaka och jag har inte alltid hanterat dom på ett sätt som jag känner mig nöjd med efteråt.
Konstprojektet fortsätter att gå bra. Jag hinner nästan inte med att levererar min konst så snabbt som jag helt skulle vilja göra. Grejen med detta handlar mycket om att jag ska få iväg min konst som fort som den blir klar. Då tjänar jag pengar som snabbast. Däremot så tjänar jag lika mycket pengar även om jag väntar med att leverera, fast det tar fler dagar eller veckor innan jag får tillgång till dessa cash. Under denna veckan har det nästan gått för bra med konsten. Jag får så mycket att leverera så orkar inte få bort allt så snabbt som jag helst skulle vilja. Jag vill ha pengarna nu och snabbt komma vidare. Men jag kan bara få in pengar på att leverera konsten och sen visa ett kvitto på att jag har levererat. När det går för bra då blir mycket konst liggande i väntan på att jag ska orka leverera. Även om jag inte förlorar några pengar på att jobba snabbare, så vil jag ju få in pengarna snabbare och snabbare. Målet jag har är ju så högt uppsatt, så jag får inte tappa alt för mycket fart och motivation. Men jag ska ju heller inte gnälla över att det går bra. Det känns kul att jag har hittat ett konstprojekt som funkar för mig. När jag började med detta så testade jag ju att göra på lite olika sätt och typ allt gick åt helvete, utom just detta som jag håller på med just nu. Så jag ska vara nöjd och fortsätta pumpa på med mycket positiv energi i detta. Då tror jag att chansen ökar att jag klarar att nå dom mål jag har med min konst.
Annars grejar jag på med mina saker och jag ser vad jag har för möjligheter att göra saker i framtiden som är lite utöver allt de vanliga som jag brukar göra varje vecka. Jag är väldigt noga med att hålla mig till dom planerna som jag har för i år. Vad jag än tänker på att jag vill fixa i framtiden så ser jag till att hålla fast vid den strategi som jag har bestämt mig för, om det finns något som jag har bestämt mig för. Jag ändrar inte och testar något som jag tror kan vara bättre. Jag håller mig till det jag har bestämt mig för och vet fungerar om jag bara är konsekvent. I slutändan blir nog detta året väldigt bra, även om jag kanske inte kommer att lyckas med allt jag vill få gjort. Det viktigaste för mig är nu att jag strävar efter att försöka fixa allt. Då har jag ju gjort allt jag kan och då behöver man ju inte i efterhand tänka att jag borde ha gjort annorlunda eller fel. Då kan jag ju också känna en stor inre frid som jag kommer att må bra av, oavsett om jag lyckas med allt eller inte. Jag kommer att må bra och det är ju alltid viktigast att man så gör.
Dapa Deep
Ännu en nattblogg.
Jag kom till en liten sorglig insikt tidigare idag. Det har hänt lite saker som har gjort att jag har mått lite dåligt en tid. Det är ingen fara, men ibland mår man bra och ibland mår man lite sämre. Sånt är livet liksom.
Under den här tiden har jag känt att jag på något sätt tycker att den där känslan av att inte må så bra är en känsla som jag känner mig tryggare i och kan hantera på ett bra sätt. Insikten som jag har kommit till är ju att jag tidigare i livet måste ha mått dåligt under väldigt lång tid. Jag har vant mig vid den känslan och jag har genom åren, omedvetet tränat på leva med allt som har fått mig att må dåligt och få livet att funka genom att kämpa mot allt som har gjort att jag i slutändan inte har mått bra.
Jag har gjort massor med saker i alla år som har fått mig att må bra, men i många år så gick jag ändå alltid runt med en klump i magen och det fanns alltid något i bakhuvudet som alltid kändes jobbigt för mig att behöver utså. Det känns idag lite sorgligt att det har varit så, även om jag nu för tiden oftast mår bra och är nöjd och glad.
Men insikten att jag känner mig tryggare och har lättare att hantera känslor som jag får när jag inte mår så bra, blev en jobbig insikt att komma till. Mår jag väldigt bra så har jag svårare att hantera dessa känslor. Jag flippar lätt ur och jag har svårt att hålla mig samlad och lugn. Att må väldigt bra är en känsla som jag är kan vara ovan vid att känna. Jag kan också börja gråta när någon är väldigt snäll mot mig. Förmodligen handlar det bara om att jag inte är van vid att folk är så snälla mot mig och när det händer kanske är det är något som jag inte har varit med om tillräckligt i mitt liv. Jag har svår att erkänna för mig själv att jag under en väldigt stor del av mitt liv har mått väldigt dåligt och att det också har tagit lång tid för mig att bearbeta och faktiskt få distans till allt jag har varit med om och behövt utså. Det känns jobbigt att känslan av att må dåligt är något som jag nästan kan tycka är skön att gå runt med, och att känslan av att må riktigt jävla bra, bara får mig att tänka att jag det nog inte håller i sig så länge. Man faller lätt tillbaka i den gamla vanliga. Må lite dåligt, för allt är inte bra, även om jag har stunder då jag gör och få uppleva saker som jag mår bra av. Jag är van vid att alltid bära på nånting som bara är jobbigt att behöva "brottas" med.
Jag vet ärligt talat inte idag hur jag ska göra för att känna annorlunda idag. Känslan av att må dåligt och ha ångest över saker är så naturlig för mig och jag kan bara konstatera att jag känner mig tryggare med dessa känslor, än saker som gör att jag mår väldigt bra.
Jag försöker ju i alla fall idag att leva ett liv på ett sånt sätt som får mig att må bra. Jag vill ju göra saker som jag tycker är kul och får mig att må bra. Även om har lättare för att landa i känslor som får mig att må dåligt, så är jag nu för tiden för oftast nöjd och glad. Livet kommer aldrig att bli perfekt, men man kan i alla fall försöka må så bra som möjligt. Annars blir ju inget annat värt nånting.
Måndag & Tisdag - Snapchat
Några bilder från min Snapchat.
Måndag
Tisdag
Vill ni följa mig på Snapchat så heter jag dannebloggen där.
Nattblogg 🧡🖤
Jag fortsätter greja från tidig morgon till sen kväll denna veckan också. Jag tar det i alla fall lugnt och jag grejar inte för hårt heller. Jag tar en sak i taget och jag kommer framåt i allt, även inget går speciellt fort att fixa.
Jag röjer och städar ganska mycket nu. Det gjorde jag även förra veckan. Tanken är att jag ska få allt så rent det bara kan bli och jag kommer att skrubba på samma fläck i timmar om så behövs. Jag tänkte också att jag skulle måla och göra lättare renovering
själv på vissa ställen, men jag har nog ändrat mig nu. Jag håller mig till att röja och städa. Bygg, målning och sådana jobb ska jag nog inte ge mig på själv. Det kan lätt bli för mycket och för stort för mig och sen utan att man fattar vad som har
hänt så lever man helt plötsligt i renoveringskaos och vet inte hur man ska komma ur det.
Jag märker också när jag röjer och städar mitt hem att jag har samlat på mig mycket saker som jag egentligen inte behöver ha. Jag hamnar lätt i det där tänket att jag sparar saker för att jag ska ha till ett senare tillfälle. Problemet är att den där
stunden sällan kommer när man behöver dom där grejerna som man har valt att spara.
Jag tror att jag kommer att få ihop allt under som jag vill fixa under detta året. Fram till våren är det mest planering och vardagliga saker som gäller. Jag vill vara säker på att pengarna räcker till allt som jag vill göra i år och dessutom ska jag
ju också ha sparat en hel del innan detta året är slut. Därför känner jag att jag får ha lite tålamod nu och bara kämpa med mina saker så som : Jobb, konstprojekt och investeringar av olika slag. Allt roligt får jag vänta med till sen. Jag vill känna
när 2024 börjar att 2023 blev ett minst lika bra år som 2022 var. Förra året är jag nöjd med. Jag gjorde väldigt mycket av sånt som jag tycker är roligt och jag misslyckades inte med så många saker som jag tycker att jag gjorde typ 2019 - 2021. Det
vände på något sätt och äntligen ser jag att jag börjar närma mig ett förverkligande av alla drömmar jag har.
Jag tror stenhårt på att 2023 blir ett bra år. Jag vet inte just nu hur jag ska få ihop allt, men jag tänker att om jag bara håller allt levande och jobbar aktivt med att hitta lösningar så lyckas jag nog. Jag har en väg och nu kör jag!
P3 KLUBBEN
Dekonstruktiv kritik.
Söndag (2023 02 05)
Jag har haft långa dagar denna veckan. Upp tidigt och sen har det varit full fart i minst 16 timmar innan jag går och lägger mig igen. Jag har jobbat på under fem dagar och jag har mer jobb kvar idag att ta tag i. Jag går massor med promenader och under dom närmaste veckorna är tanken att jag ska göra betydligt mer än dom 100 000 steg i veckan som jag normalt gör och som är målet. Vill upp på det dubbla och jag ska försöka köra på så under resten av denna vinter.
Jag håller jag ju också på med storstädning av hela min lägenhet, men jag tar lite i taget. Nu jobbar jag mot att det i alla fall ska bli kliniskt rent överallt, och betydligt mer av ordning och reda på alla mina saker. Jag behöver fixa en hel del, men jag tar lite i taget och jag gör något varje dag. Det får ta lång tid om det nu kommer att göra det. Jag känner att det viktigaste med detta är att jag kommer framåt och inte tar några steg tillbaka.
Konstprojektet går bra som fan nu. Pengarna jag tjänar går mer i en loop nu än vad dom någonsin har gjort tidigare. Det är bara att köra på och skita i alla som nu är sura på mig för att jag tjänar pengar på min konst.
Mina s.k. sociala medier uppdaterar jag lite var och varannan dag. Jag tycker det är roligt och därför håller jag på med: Instagram, TikTok, Dannebloggen och Snapchat. Bara jag tycker att det är roligt så kör jag på. Den dagen det inte är roligt längre, då lägger jag av. Svårare än så är det inte. Jag kommer aldrig att lägga av bara för att vissa sura bittra och skittråkiga människor säger till mig att jag borde göra det. Jag skiter ju i vad andra tycker om det inte är positivt för mitt skapande och grejande. Det är precis som med konsten. Låt andra tycka vad dom vill och jag fortsätter bara och göra min grej.
Det är bara att köra på med allt. Jag tänker inte så mycket längre. Jag har tänkt klart. Nu är det bara att göra verklighet av allt jag sen länge har planerat. Är det något som inte funkar, tänkt positivt och lös problemet.
A36 - Blicky
Jag får hålla mig till min plan.
Jag har funderat hela denna veckan på saker som jag vill få ner i ett eller flera blogginlägg. Inne i mitt huvud får jag ihop mycket som jag känner att vill skriva ner, men när jag väl sitter och ska skriva så känns det som jag glömmer mer än hälften. Felet jag gör är att jag inte skriver ner sånt jag tänker på i samma stund. Det funkar inte för mig att jag bara tänker på vad jag ska blogga om. Sen spelar det väl ingen roll om jag ibland känner att jag inte får ner allt som jag skulle vilja skapa i mina blogginlägg. Det är ju bara en blogg, även om bloggen betyder mycket för mig. Jag mår bättre av att få ner mina tankar i skrift. Bara jag är säker på att jag vill publicera det jag skriver ner, så vet jag att jag mår bra av att blogga.
Hittills under denna veckan har jag haft mycket att göra. Det känns bra är att jag tar det lugnt och känner mig helt lugn och avspänd. Jag tar allt i rätt ordning och jag gör färdigt innan jag börjar greja med nånting annat. Konstprojektet har gått jättebra. Jag har inte fått in alla pengarna som jag ska ha för den konst jag har skapat under denna veckan, men jag vet ju att jag får in dom och då känns det ju lugnt.
Jag tänker annars inte så mycket på pengar och ekonomin just nu. Jag är bara noga med att hålla mig till den plan som jag har bestämt mig för. Jag har inte tid att hålla på och ändra och testa nånting annat. Även om jag tror att ett annat sätt är bättre så har jag inte råd att något inte blir bättre än vad jag har planerat. Jag vill ju vara flexibel och göra det bästa av allt, men den planen jag har nu är jag ändå så säker på och den kommer att funka bara jag håller mig att göra som jag har bestämt mig för.
Ibland ger jag upp.
Jag har så mycket att göra hela tiden. Eller jag kanske ska säga att jag vill få väldigt mycket gjort. Jag har den senaste tiden grejat med massor av olika saker. Jag får saker och ting gjort, men det går inte fort. Jag håller mig lugn och avspänd och jag gör så mycket jag orkar, men sen stoppar jag där. Kroppens signaler tar jag alltid på allvar det känns rätt och bra. Jag måste erkänna att jag ger upp ibland. Förr var jag nog lite för stolt för att erkänna det, men nu släpper jag bara och ger mig. Man kan ju resa på sig och köra en annan dag. Det funkar det med. Det känns bara skönt att jag har kommit till den insikten. Jag är inte en slö person för att jag ger upp och inte orkar. Jag vill bara må så bra som möjligt, och då kan man inte bara köra på med saker utan att tänka på hur man faktiskt mår.
Jag försöker fortfarande planera mina resor som jag har tänkt att göra senare i år. Jag tror att jag har bestämt mig för hur jag ska lägga upp allt, men jag vet fortfarande om min plan funkar i verkligheten. Ärligt talat så är jag inte säker på att jag fixar detta. på något sätt känns det för stort för mig. Fast jag tänker också att jag kanske bara är för rädd för att göra fel och misslyckas. Jag kanske inte ska sitta och planera och tänka för mycket på vad jag vill göra. Gör det bara och se hur det blir. Mycket ordnar sig på vägen, och jag har ju kommit till insikt med att det inte är fel att ge upp och kanske försöka igen. Sverige som resmål kommer ju alltid att ligga kvar, oavsett vad jag väljer att göra.
Jag grejade mycket med min konst idag och jag har ganska mycket kvar av saker som jag vill få gjort nu ikväll. Jag har fått ett sånt jäkla bra "flow" nu i arbetet med min konst. Jag tycker att det känns riktigt coolt. Konsten ger jag nog inte upp i första taget.
