99 bilder - Bokmässan 2022 - 2025
🌞🍓
Sommaren 2025 är över.
Nu har det blivit september och för mig innebär det att sommaren är över och hösten är här. Hösten är ju min "favvoårstid" så nu blir det ju en period som jag hoppas blir minst lika bra som detta året hittills har varit. Jag har saker jag vill få fixade.
Allt som jag då tänker på har med mina mål att göra.
Jag har bokat en grej i Stockholm och det är nog den grejen som jag ser fram emot just nu. Dessutom har jag ju sen många år tillbaka gjort det till en tradition att besöka Stockholm minst en gång per år. Detta är något som jag vill fortsätta ha som en
tradition i många år till. I Love Stockholm. 🩵💛
Under denna månaden är det ju också Bokmässan i Göteborg. Jag har biljetter och jag har tänkt att besöka mässan 2 dagar av dom 4 som Bokmässan går av stapeln.
Jag hoppas också att det blir några utekvällar eftersom jag trivs mest med att gå ut och hänga med folk just under just hösten. Jag gillar det bättre än tex på sommaren. Allt blir bara mysigare på hösten. Det tycker
jag nästan gäller i vad jag än väljer att göra.
Jag känner att jag har haft en bra sommar. Jag gillade att jag hade min semester, mer mot slutet av sommaren. Jag vill aldrig ha den typ i början. Nu hade jag ju semester som började i slutet på juli och det kändes bra, men hade jag fått välja
själv så hade jag gärna börjat minst en vecka senare. Jag jobbar hellre på under större delen av sommaren eftersom det allt som oftast är ganska lugnt att köra buss då. Det tycker jag i alla fall. Jag har haft en bra sommar. Jag är nöjd med den. 🌞🌞🌞🌞🌞🌞
Lite blandat
Jag har haft en ganska bra vecka. Jag har fått mycket gjort och jag har varit bra på att hålla min planerade budget. Jag är ganska hård mot mig själv när det gäller pengar just nu. Denna månaden känns ganska viktig om jag ska kunna sätta många av dom
målsättningar som jag har i år. Jag vill ju klara allt som jag har planerat för och då kommer det att kosta "cash"framöver. När jag just nu mest fokuserar på busskörningen så känns det som ett bra läge att vara lite försiktigare med utgifterna.
Snart är det ju semester och då kommer jag att ha nytta av att jag har varit sparsam nu.
Jag jobbar nästa vecka också sen börjar jag min semester. Många av mina kollegor har redan haft och dom är tillbaka på jobbet igen. Jag har bara jobbat på, enligt mitt sommarschema och inte tagit några extra lediga dagar överhuvudtaget. Jag har bara varit
ledig på min ordinarie sen har jag bara kört och kämpat på med busskörningen.
Nästa vecka jobbar jag bara 3 dagar och sen börjar jag som sagt med min semester som jag ska ha i 4 veckor. Det blir bara 3 dagar eftersom jag skulle ha jobbat helgen, om jag inte skulle ha gått på semester, men jag tycker alltid att det är så tråkigt
att avsluta med helgjobb innan man går på semester så jag har tagit ledigt helgen.
Nästa vecka kommer det i alla fall in nya friska pengar och då hoppas jag att jag har planerat rätt och att jag ser att jag i alla fall kan sätta en cool utlandsresa på semestern. Jag har inte bokat något än, men jag har flera olika alternativ på resmål som jag kan tänka mig. Något ska jag nog få till av allt jag vill uppleva, men jag vill få in denna månadens pengar först.
Denna veckan har jag som sagt jobbat på med busskörningen. Jag har jobbat nu i helgen, men jag var ledig onsdag och torsdag. På mina 2 lediga dagar så gick jag promenadrundor på ca 12 km. Det blev ju totalt 24 km på 2 dagar och jag kände att jag inte
behövde gå och röra på mig mer än så denna veckan. Dom steg jag gör under arbetsdagarna känner jag är tillräckliga om jag under en samma vecka stegar på med 2 så långa rundor.
Jag gillar att gå promenader. Jag har gjort det i så många år nu så det känns onaturligt för mig om jag bara skulle sluta med det. Det känns ju att promenaderna är bra för min hälsa också. Jag gissar att det är bra för hjärtat och blodkärlen. Risken för
att få vissa sjukdomar minskar säkert också.
Jag har ju sen länge också känt att jag sover gott om nätterna och det gör väl i sin tur att jag tänker klarare och orkar mer om dagarna. Att allt de där känns så bra, beror säkert på att jag är noga med att gå tillräckligt med promenadrundor varje
vecka.
Det är skönt med sommar och hittills har jag haft en bra sådan. Hoppas det fortsätter så.
#instagram #dannebloggen
Wonderful World ❤️ #instagram
Torsdag (2025 05 22)
Det blev ingen utgång igår. Ingen film under kvällen heller. Jag ville bara hoppa i säng efter en lång dag av mycket grejande och pingistittande.
Idag hade jag tänkt att jag skulle börja med att ta en långpromenad, men det kändes inte speciellt motiverande när jag vaknade upp till regn och några få plusgrader ute. Jag orkade helt enkelt inte bry mig i morse. Däremot gick jag ut lite senare under förmiddagen. Då hade det i alla fall slutat regna, men det var kallt och blåste väldigt mycket. Jag tog på mig vinterjackan när jag gick ut. Jag trodde jag inte skulle behöva den nu när det snart borde bli sommar.
Under förmiddagen har jag också fortsatt med storstädningen av mitt kök. Det lär ta hela veckan för jag tänker inte slita ut mig för få ett rent kök snabbare. Jag tar lite i taget och det går sakta, men framåt. Det är lugnt liksom.
Under eftermiddagen grejade jag med allt möjligt och sen kollade jag ju naturligtvis på en hel del pingis, från VM i Qatar.
Det blev en väldigt bra och underhållande match mellan kinesen Wang Chuqin och fransmannen Simon Gauzy. Fransmannen pressade kinesen ganska länge och kinesen var tvungen att ta fram sitt absolut bästa och mer avancerade spel. Det blev lite samma matchbild som det var mellan Lin Chidong och Kristian Karlsson igår. Jag tycker kinesen vinner matchen på att står kvar lite närmare bordet och sätter fransmannen under tidspress.
Truls spelade åttondelsfinal nu ikväll mot Jang Woojin från Sydkorea. Truls hade lite problem med sitt spela i början av alla set, men han spelade väldigt bra mot slutet i nästan varje set. Han hade också en klart bättre backhand. När Jang kom jobbade med sin forehand då var han betydligt bättre med i spelet. Jang verkade också ha ganska bra servar under hela matchen och Truls hade svårt att läsa skruven. I det femte setet så jobbade Truls mer med sin forehand. Det var säkert för att ville få lite mer press på Jang. Men Jang läste spelet bra och svarat upp bra med både bra försvar och tufft forehandspel.
I det avgörande setet hade Truls ett bra serve och returspelet. Han var väldigt noga där, vilket var bra. Men Truls missade lite för många av sina första attacker. Han skapade sig ju bra lägen, men han missade lite för många av dom i början. Sen skärpte Truls till sig och blev mer bestämd i sina attacker då var han ju med i matchen igen. Truls vinner ju sen med minsta möjliga marginal och han hade ju även 3 matchbollar mot sig. Det var otroligt starkt av Truls att vinna denna matchen. Jag tror stenhårt på att det var Truls serve och returspel som gjorde att han tillslut lyckades vinna.
Nu kan det gå hur bra som helst för Truls i fortsättningen för många gånger är det så att när en spelare har snuddat vid att åka ut och ändå vinna, då får den spelaren ofta det lilla extra självförtroendet som man behöver för att kunna fortsätta spela bra resten av tävlingen.
Anton Källberg var ju också i åttondelsfinal och spelade ikväll. Han mötte ju Lin Shidong. Kinesen som slog ut Kristian Karlsson i den tidigare omgången.
Anton kom tyvärr inte riktigt upp i någon högre nivå i denna matchen. Han fick några lägen och var nära att vinna det andra setet, men Anton tog inte riktigt dom chanser som han fick i matchen. Han hade ett annat läge för att avgöra med sin forehand, men han missade ganska mycket där. Dessutom hade han nog behövt ha lite bättre servereturer. Lin Shindong fick ofta börja att attackera och då är det tufft för vilken spelare som helst att stå emot.
Det som imponerar på mig när det gäller Lin Shidong det är att han rör sig så bra. Han står alltid rätt till bollen och är som en maskin när han spelar. Han genomför sitt spel, oavsett ställning i matchen. Han verkar aldrig bli nervös eller vara rädd för att förlora. Han är en väldigt komplett pingisspelare och han är ju rankad i etta i världen. Det är inget snack om saken när det gäller honom. Jag skulle nästa bli förvånad om Lin Shidong inte vinner VM i herrsingel år 2025. Jag vet inte vem, och hur någon sak kunna slå honom i denna turneringen.
Det som jag tyckte var bra med Anton i denna matchen, det var att han höll sig väldigt lugn och samlad under hela matchen mot Lin Shidong. Han visade ändå god moral och kämpade på bra, även om han nog kände sig utspelad stundtals.
Nu väntar två kvartsfinaler för Sverige. Mattias och Kristian spelar ju i herrdubbel och Truls lirar är ju vidare till kvartsfinal i herrsingel. Medalj för Sverige ska det väl kunna bli i detta VM. Med två så bra chanser för Sverige så tycker jag att det borde gå bra i minst en av dessa två kvartsfinaler, och då är ju medaljen säkrad, och då har Sverige gjort ett bra VM 2025. Heja Sverige!
Nu har det blivit kvällen och precis som igår så är jag lite sugen på att gå ut och träffa personer som jag gillar och inta lite alkoholhaltiga drycker. Men jag tänker samtidigt att jag kommer att ångra mig imorgon. Dessutom gillar jag mer att gå ut och festa under hösten och vintern. Det känns mysigare då på något sätt. Jag tycker heller inte om att gå hem från krogen mitt i natten under våren och sommaren. Man kommer ju ut till nästan fullt dagsljus och man kan få solen i ögonen och man hör fågeljävlar som kvittrar. Det är inte skönt och det är oftast i dessa stunder som jag ångrar att jag gått ut och inte hållit mig hemma och sovit.
Så jag blir nog hemma ikväll också.
Onsdag (2025 05 21)
Jag har ju några ledig dagar kommer att ägna tid åt att kolla mycket på pingis-VM. En annan promenadrunda har jag tänkt att avverka också, innan helgens jobbande med busskörningen.
Idag var jag uppe och skutta klockan 05:00 på morgonen. Känns lite sjukt att gå upp så tidigt på en ledig dag, men jag ville ju hinna gå en runda innan alla matcher i pingis-VM startade.
Jag vet ju att jag kommer att titta mycket på VM under dessa dagar då jag är helt ledig. Jag har ju också lite svårt för att göra något annat än att sitta hemma och kolla på pingis, samtidigt som tex Kristian Karlsson spelar. Jag funderade heller inte på att åka och träna pingis själv. Det är ju samma där. Jag kan inte fokusera på min egna träning och välja att missa många intressanta matcher i ett pingis-VM. Dessutom har jag den senaste tiden inte känt mig så motiverad till att träna pingis. Så idag blev det ingen träning. Jag gick ju ändå en promenadrunda på ca 12 km. Dessutom gick jag ju ut klockan 06:00 på morgon. Innan jag skulle ta mig ut så fick jag en tanke att jag skulle skita i detta med promenader under denna veckan. Men efter lite mer tänkande tog jag tag i det där och valde att gå ut idag i alla fall. När jag väl hade kommit ut så kändes det bra och då var jag bara glad över att jag gick den där rundan. Det känns ju dessutom alltid bra efteråt. Så jag kör nog på även imorgon och på fredag.
Jag kom hem ungefär klockan 09:00 igen. Jag hade varit och handlat lite och sen fick det bli en go frukost innan jag blev liggande i soffan och kolla pingis-VM.
Jag tyckte det var kul att tysken Patrick Franziska vann sin match, trots att låg under med 0-3 i set. Han vann tillslut med 4-3. Jag håller nästan alltid på Patrick när han lirar. Jag har ju träffat honom. Han är ju gift med Kristian Karlssons syster. Patrick är ju därför i Trollhättan ibland och tränar. Patrick är en väldigt snäll och ödmjuk kille. Det är lätt att tycka om honom. Dessutom är han en fantastiskt bra pingisspelare.
Idag spelade ju också Truls och Anton i herrdubbel. Dom mötte bröderna Lebrun från Frankrike. Det är väl inte mycket att säga om. Svenskarna vann första set, men sen var dom ganska chanslösa. Problemet för svenskarna var att dom hade lite för dåliga returer. Dessutom vann fransmännen ganska många korta bolldueller. Det var liksom serve och attack eller serveretur och attack, sen var poängen vunnen. Svenskarna tvingades jobba mycket mer och spela längre bolldueller för att vinna poängen och även om det blev långa dueller så var fransmännen ofta bättre där också.
Bröderna Lebrun är ju ett av världens bästa dubbelpar och man kan nog inte begära att Truls och Anton ska slå dom. Bröderna Lebrun är otroligt samspelta och det är ju viktigt när man lirar dubbel.
Nu kommer Kristian och Mattias möta bröderna Lebrun i kvartsfinal. I skrivandets stund så tror jag att Kristian och Mattias har en större chans än vad Truls och Anton hade. Kristian och Mattias är mer rutinerade. Dom har spelat mer tillsammans har ju dessutom vunnit både VM och EM i herrdubbel. Spelar dessutom Kristian och Mattias lika bra som dom gjorde i åttondelsfinalen igår, så har dom en stor chans att vinna mot fransmännen, och då är en VM-medalj säkrad för Sverige.
Dagens lunch och efterrätt.
Glass och chokladsås.
Efter mat och lite mer städning i köket så var det dags att kolla Kristians match i singeltävlingen. Han skulle ju möta kinesen Lin Shidong som är rankad 1:a världen. Tuff match naturligtvis, men jag trodde mycket på Kristian inför denna matchen för att har hittills visat under VM att han är i bra form så jag var full av förväntan och hoppades verkligen hela tiden på att Kristian skulle vinna.
Kristian Började matchen väldigt bra. Han vann ju det första setet och det var full satsning från start. Han visade kinesen att han ville vinna och Lin Shidong verkade lite konfunderad i början. Kristian vann på att han var bestämd i returspelet och hade hårda och välplacerade attacker.
I andra set kom kinesen igång. Han spelade fullständigt avslappnat. Det gick lite för snabbt för Kristian och jag tyckte inte att >Kristian rörde sig lika bra som han gjorde i första.
Efter andra set så tyckte jag att Kristian började spela bättre igen. Kristian hade väldigt bra första attacker, men Lin Shidong svarade upp med ett fantastiskt bra försvarsspel och han vände Kristians attacker till egen attack och hittade också luckor på Kristian. Kristian hann inte riktigt med och jag tyckte ofta att Kristian fastnade i kinesen höga tempo. Det gick för fort mellan bollarna och under bollduellerna.
I femte set så tycker jag Kristian ändrade taktik och fick ner tempot lite, vilket var bra. Han började med att göra högre uppkast i serven än vad som är normalt för honom. När man kastar upp bollen högre så faller ju bollen med en högre hastighet mot racket och då är det lättare att få mer skruv i bollen. Det var ju det Kristian behövde göra. Han behövde spela mer med skruv och mindre fart. Jag tyckte också Kristian blev mer noga med sina servereturer. Jag gillade när han placerade returerna mot armbågen på kinesen. Dom returerna gjorde att kinesen inte kunde attackera med full kraft, utan Kristian fick en bättre boll att kunna attackera på. I femte set ledde ju också Kristian med 8-3. Sen vände Lin Shidong och vann setet och matchen.
Jag tycker ändå att Kristian gör en ganska bra match. Han visade ju från början att han ville vinna och kinesen var ju tvungen att ta fram sitt absolut bästa och mest avancerade spel mot Kristian. Att Kristian förlorar, trots bra spel är ju inte överraskande. Kristian möter ju ändå världsettan och om jag träffar inom en snar framtid så kommer jag att tala om för honom 100 gånger att han har gjort ett jättebra VM. Lin Shidongs styrka är ju att han nästan alltid står rätt till bollen. Han är en av dom pingisspelare som rör sig absolut bäst av alla i världseliten. Sådana spelare är ruskigt svåra att besegra.
Det är ju inte slutspelat för Kristian än. Han är ju kvar ( i skrivandets stund) tillsammans med Mattias i dubbel och jag hoppas av hela mitt pingishjärta att dom vinner kvartsfinalen i herrdubbel. Då har Sverige fått en medalj och då kan Kristian vara mer än nöjd med årets VM. Heja Sverige.
Truls och Anton skulle ju spela sina singelmatcher idag också.
Truls mötte Kao Cheng- Jui från Taiwan. Truls förlorade första set, men efter 0-1 så spelade Truls bara bättre och bättre för varje set. Han blev mer bestämd i både returer och attacker. Truls hade försvaret i ordning också. Truls gör en mycket stabil match. Kao Spelade upp sig lite bättre i mitten av matchen, men jag tyckte att Truls ändå svarade upp ganska bra. Truls kanske envisades lite för mycket med för svåra returer. Jag tycker också Truls skulle ha varit mer noga med placeringen på sina servereturer. Men i det stora hela så gör Truls en väldigt bra match som jag tycker att han under större delen av den hade kontroll på.
Förövrigt så är det Truls brorsa Malte Möregårdh som coachar Truls. Malte är själv en väldigt duktig pingisspelare.
Anton Källberg lirade nu under kvällen i herrsingel. Han mötte japanen Maharu Yoshimura.
Det verkade som Anton trivdes väldigt bra och spela. Han gick in i matchen med en bra inställning. Han laddade med full kraft från början och Anton spelade väldigt bra med sin forehand. Även när det blev backhand backhanddueller så tycket jag att Anton var den bättre i denna matchen.
Perfekt genomförd match av Anton. I nästa match får Anton möta världsettan Lin Shidong. Kinesen som slog ut Kristian tidigare idag. Det blir en intressant match.
Det har varit mycket kolla pingis idag. Jag skrev ju i ett tidigare inlägg att jag ska försöka att inte fastna i allt för mycket pingistittande under denna veckan. Men det är svårt att inte kolla mycket när varenda när det hela tiden kommer upp matcher som jag tycker är intressanta att följa. Jag har väl heller inga problem med att kolla mycket pingis. Detta är ju också fördelen med att bo själv. Man kan kolla på vad man vill, och hur mycket man vill, när man själv vill. Bara man är ledig från jobbet.
Jag får se hur resten av denna kvällen blir. Det har varit en bra dag. Skön promenadrunda och mycket pingis. Nu kan det bli någon film att slappa med. Sen vet man aldrig med mig. Jag skulle kunna helt spontant bara bestämma mig för att gå ut ikväll. Jag har några öl i kylen och massor med sprit i barskåpet. Tar jag något och dricka då har jag bestämt mig för att gå ut, för jag har som princip att aldrig dricka alkohol själv hemma om jag inte planerar att gå ut och fortsätta festa.
Nu tror jag inte att det blir något ikväll. Jag ska ju också snart ut på en resa så en film som avslutar detta kväll är nog en bättre idê. Men jag kan erkänna att jag är liten sugen på en utekväll där man äger natten.
Fre - Sön
Fredag (2025 05 16)
Detta blev någon slags "återhämtningsdag". Jag hade ju haft några dagar av ganska mycket jobb. Vad jag minns fick jag ändå gjort ganska mycket under förmiddagen, men sen sa liksom kroppen ifrån och då blev det mycket slappa under resten av fredagen. Jag
kollade film eller så satt jag mest och funderade på hur jag ska lägga upp den resan, som jag snart ska dra iväg på. Nu längtar man riktigt mycket.
Lördag (2025 05 17)
I går började ju VM i bordtennis. Turneringen spelas i Doha som är Qatars huvudstad. Jag kollade ganska mycket pingis igår. Man får hoppas att det går bra för svenskarna. Jag håller ju alltid extra mycket på min vän och fd klubbkompis Kristian såklart.
Han har ju den senaste tiden haft lite problem med skador och han är väl inte helt 100% nu heller, men det verkar funka ändå.
Jag tror att Sveriges största chans till medalj i herrdubbel. Där har Sverige har två bra par. Mattias och Kristian har jag visat många gånger att dom kan spela bra dubbel. Dom har ju vunnit både EM och VM en gång. Truls och Anton har jag inte sett
så mycket i just dubbelsammanhang, men med tanke på hur dom två är som spelare så tycker att jag dom borde vara ett bra dubbelpar som i alla fall skulle kunna skrälla lite i årets VM. Sen kan man ju aldrig veta förrän efteråt. Bordtennis är ju bordtennis
och ALLT kan verkligen hända. Är det något jag har lärt mig genom åren så är det att man aldrig kan räkna ut Sverige när det kommer till stora mästerskap i pingis.
Dom svenska tjejerna tycker jag ofta spelar bra i stora mästerskap. Det tycker jag mig ha sett under dom senaste åren, men dom räcker kanske inte riktigt till mot framförallt asiatiskorna. I gårdagens dubbelmatch som Källberg och Bergström
spela så tycker jag tjejerna gör en bra match, men på slutbollarna så känns det som att motståndarna har en högre växel att lägga in. Men jag tycker ofta dom svenska tjejerna gör bra matcher i stora mästerskap. Det är ju bara att
köra på liksom. Jag tycker i alla fall att tjejerna verkar vara, spelmässigt i bra form.
Annars igår så började jag ta tag i städningen av mitt kök. Jag hatar verkligen att städa köket för mitt är så jävligt svårstädat och man får slita alla ytor som man kan hitta. Jag skjutit det framför mig länge nu, men jag vill aldrig vänta för länge.
Är det någonstans som det lätt kan bli massor med fett och äckel så är det ju i köket så det känner jag att jag bara måste storstäda ibland. När jag säger att jag storstädar då blir det städat som att jag ska flytta. Däremot orkar jag inte städa allt
i ett svep. Jag börjar högst upp och sen tar jag lite i taget och så städar jag mig neråt. Jag tar lite i taget och någon gång nästa vecka blir jag väl klar med allt. Så lägger jag upp städningen av mitt kök för jag orkar verkligen inte att bry mig
om att ta allt på tex en och samma dag. Med tanken på hur mycket man alltid får slita så tar jag bara lite i taget. Det känns mest rätt för mig. Nu har jag börjat i alla fall och det känns bra för då vet jag att jag blir färdig senast nästa vecka.
Jag tar ju lte varje dag, tills det blir 100% klart.
Jag kollade faktiskt också lite på Eurovision. Jag tänkte att jag skulle skita i det, men jag satt uppe lite under kvällen och skrev blogginlägg för framtida publiceringar och TV:n fick vara på. Jag trodde inte på Kaj, men jag brukar aldrig bry
mig om något som har med denna tävligen att göra. Varken den Svenska eller Eurovision. Sen får man ju ändå säga Eurovision Song Contest är en häftig show och en stor folkfest.
Jag gillade Spaniens och Finlands bidrag bäst i årets Eurovision.
Söndag (2025 05 18)
Jag fortsatte med städningen av köket och samtidigt kollade jag ju pingisen. Hittils så tycker jag alla Svenskarna har spelat ganska bra trots, en annan förlust. Kristian och Stina tyckte jag spelade stabilt och bra i mixeddubbel.
Mattias Falck hade en ganska tuff första match i herrsingel. Det blev ju en slitseger för honom i hans första match. Men han visar ändå att han har mycket rutin och erfarenhet. Det märktes att han hade fördel av det i sin första match.
Truls vann ju sin första singelmatch ganska enkelt. Truls spelade bra mot slutet av varje sett och han hade genomgående bra servereturer genom hela matchen. Truls verkar vara i bra form.
Det blev en liten paus från pingisen under eftermiddagen. Man behöver ju äta också och idag fick det bli en promenad till min "favvorestaurang".
Dessutom hade jag ju 5000 steg kvar att avverka. Jag har ju som mål att nå minst 70 000 steg i veckan och i morse hade jag ganska exakt 65 000 steg. Därför fick det bli en liten kort runda idag.
Jag kollat på mer pingis under eftermiddagen från VM i Qatar.
Filippa Bergand hade på förhand en tuff match. Hon mötte cubanskan Adriana Diaz. Filippa började matchen lite nervöst. Sen spelade hon upp sig i dom andra seten, men Diaz vann mycket päng på att hon hade en bra serve och sitt raka vägen spel. Ibland tyckte
jag att Filippa stod kvar lite för nära bordet. Hon fick liksom inte riktigt plats att slå ut sina slag. Filippa spelade bättre och bättre för varje set som spelades och fjärde settet vann hon ju mot Diaz. Sen räcker hon inte riktigt till, men om
man bortser från det första setet så tycker jag att Filippa gör en bra match.
Stina källberg gjorde en väldigt bra match mot Huang Yi - Hua från Taiwan som jag tycker är en riktigt bra spelare. Det jag gillade med Stinas spel var att hon tempoväxlande mycket i samma bollduell. Det något som jag tycker att hon
har förbättrat på kort tid. I denna matchen tyckte jag också hon kom åt bra med sin forehand under hela matchen. Av det jag hittills har sett av Stina så verkar hon vara i bra form. Vad jag har hört så har hon även tränat bra på lägren
inför VM. Hoppas att det bara fortsätter att gå bra för Stina.
Jag får se hur mycket mer pingis jag kollar på under nästa vecka. Jag är ju ledig en hel del, men jag ska nog ändå akta mig för att fastna framför pingis-VM. Jag får välja matcher, som jag tror på förhand är intressant att titta på. Dessutom är jag
inte riktigt en sådan person längre som måste se hur mycket pingis som helst bara för att det pågår ett stort mästerskap. Jag bryr mig inte så mycket om jag missar nånting. Det är ju inte så viktigt för mig längre, som jag kanske kände en gång i tiden
att det var. Sen är jag ju fortfarande intresserad och jag kommer att ha koll på årets VM i pingis. Heja Sverige!
2024
Några favoriter på YouTube.
Musikhjälpen.
Ikväll startar Musikhjälpen och i år sänder man från Sundsvall. För några år sedan tyckte jag detta var ett av årets höjdpunkter, men de senaste åren har mitt intresse för detta programmet svalnat mer och mer. Jag tycker fortfarande det är en bra grej
och ett kul koncept. Man ställer en bur på ett torg, någonstans i Sverige och sen samlar man in pengar till en bra sak. Man kör dygnet runt i 144 timmar och sen när programmet är slut så har det väl dom senaste åren samlats in någonstans mellan 50
och 70 miljoner. Det rätt coolt.
Jag vet aldrig hur mycket pengar jag kommer att skänka till Musikhjälpen. Jag vet att jag sen 2015 totalt har skänkt ca 100 000 kr och större delen av dessa pengar jag bidragit med genom att buda hem auktioner på Tradera. I annonserna står det ju
sen att pengarna går till Musikhjälpen och jag har i alla år tänkt att ska jag vara med och bidra så ska det mest vara via dessa auktioner. Jag är inte så sugen på att vara med och skänka pengar på något annat sätt till Musikhjälpen.
Det som jag tycker mig ha sett sen 2019 det är att Musikhjälpen har dragit ner på antalet auktioner. Det kanske inte är så, men upplever att det har blivit så. Nu ska jag inte säga att man inte kan hitta fett coola auktioner. Om jag verkligen
vill så kan man alltid hitta något, men känslan jag har är att programledare för Musikhjälpen de senaste åren mer har pratat om alla digitala bössor som man kan lägga pengar i än auktioner som finns att buda på.
Jag vill aldrig lägga pengar i alla dessa digitala bössor. I princip så handlar en digital bössa om att man lägger 50 kr eller mer och sen är man som givare med och tävlar om någon form av upplevelse eller sak. Jag vill liksom inte vara med på dessa
villkor. Jag tycker det är roligare att buda på auktioner och om jag är den så budar mest, då får jag ju det jag budar på. Skulle jag inte lägga det högsta budet så kostar det ju inte mig nånting, men jag har ändå varit med och bidragit till att
en auktion har gått för ett högre bud än vad det annars hade gjort om jag inte hade varit med och budat. Det är detta jag har gillat med Musikhjälpen och det är bara därför som jag genom åren har skänkt ca 100 000 kr.
Men jag är lite tveksam till att vara med och bidra i år. Det finns säkert några coola auktioner i år också som jag kan tänka mig att buda på och försöka, men jag känner ju efter senaste gången att jag har tröttnat lite. Jag förstår ju nu att jag
inte alltid kan var säker på att jag får sånt jag budar hem. Jag betalar direkt och sen så levererar inte folk. Jag kontaktar Radiohjälpen och säger att jag vill ha tillbaka pengarna. Jag får massor av ursäkter till höger och vänster. Jag får tillbaka mina pengar,
men jag orkar inte hålla på att först jaga människor för att jag ska få göra saker som jag har betalat för och sen blir det kanske inget ändå och då får jag ringa Radiohjälpen och säga att jag vill ta tillbaka pengarna. Jag har ju alltid fått
tillbaka mina pengar, men det är ju inte roligt att ta tillbaka pengar som man har skänkt till välgörenhet och en bra sak. I år tog jag tillbaka 11 500 kr. Ett annat år tog jag tillbaka över 20 000 kr. Även om detta inte är så vanligt så vill
jag inte vara med om detta längre. Jag får lite ursäkter och pengar tillbaka. Sen står vissa av dessa personer återigen i MH och pratar om vad dom gör för Musikhjälpen. Om man inte levererar det man står i TV och radio och pratar om att man skänker,
då har man ju inte som givare inte bidragit med nånting. Men jag ska väl egentligen inte klaga. Jag har ju fått göra mycket tack vare MH genom åren. Dessutom ska jag väl inte vara så jäkla gnällig för jag får ju faktiskt alltid pengarna tillbaka när
givare av en MH-auktion inte levererar.
Jag får se hur mycket jag följer och vad jag i slutändan skänker. Skänker jag nånting så blir det via en vunnen auktion. Från mitt perspektiv är det inte så konstigt att jag tvekar lite i år. Jag har vid ett flertal tillfällen fått tjata mig
till vissa auktioner som jag har vunnit. Och som jag också sa så har jag ju tagit tillbaka ca 30 000 av redan skänkta pengar. En gång var det nära att jag tog tillbaka 30 000 till.
Jag har svårt att inte tycka att det är dåligt att någon eller några är med i Musikhjälpen och säger att man tycker att det är viktigt att vara med och bidra för att bla, bla, bla. Sen efter att Musikhjälpen är avslutad så skiter man i att leverera
allt de som man har stått i buren sagt att man bidrar med.
Jag kanske bara gnäller nu. I slutändan har ju allt ordnat sig för min del. Jag har ju inte blivit blåst på pengar eller känt mig missnöjd med dom auktioner som olika givare har levererat. Jag har ofta känt att jag har blivit väl omhändertagen och
fått ungefär vad jag har förväntat mig på förhand. Så någonstans är jag rätt nöjd i det stora hela ändå. Men jag hoppas att jag nu har lärt mig av tidigare erfarenheter som jag helst av allt hade velat slippa. Jag kommer att tänka innan jag försöker
buda hem något i år. Sen hoppas jag ju in mitt hjärta att det kommer in många miljoner kronor till årets Musikhjälpen. Pengarna går ju till en bra sak. Världen behöver ju bli bättre för väldigt många människor. Musikhjälpen försöker ju definitivt göra något åt den saken.
Ibland vet jag allt - Ibland vet jag ingenting.
Ibland tycker jag att jag vet allt om hur jag vill få till min ekonomi och sen kan det ta några minuter så kan jag helt plötsligt inte veta nånting. Kalkylen stämde, men jag räknad fel på x antal utgifter. Det blev mer än jag trodde. Sen kan jag komma på att jag kommer att få in pengar lite tidigare än vad jag först hade räknat med. Du stämmer ju helt plötsligt mina uträkningar igen. I det ögonblicket kan jag lätt tro på mig själv, men när jag efter en tid inser att jag får kämpa mer än vad jag först trodde, då faller jag tillbaka i den där osäkerheten igen. Ibland vet jag att jag kommer att komma vidare med ekonomin, men lika gånger känns det som jag blir osäker på om jag kommer att komma vidare med ekonomin. Slutsats: Jag vet fan snart ingenting. Ja kastat fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan och det gör jag fan lika många gånger som jag byter kalsonger.
Det har ju varit mycket med ekonomin denna veckan och just nu tycker jag ändå att det har gått bra. Jag har lagt alla pengar på plats som jag har tänkt mig. Sen vet jag ändå inte om jag kommer att hålla detta under december månad som jag vill. Det kanske är för stort för mig, men jag vill ändå tro att jag fixar det.
Samtidigt vet jag ju att december är ju en sådan månad där det normalt sett går mycket pengar. Jag har flera saker som jag planerar att göra nästa år, men jag har sett att om jag köper tex biljetter redan nu så är allt lite billigare än om jag väntar till nästa år, och nära inpå allt detta som jag vill göra. Jag är väldigt säker på att jag vill göra mycket av sånt som jag har planerat sen länge, så jag kan ju lika gärna köpa allt och göra klart nu om jag ser att det blir billigare att göra så. Men jag tänker ju också att det då kanske sabbar den "decemberbudget" som jag nu har fått till så fint.
Sen är det ju mycket annat också i december. Det kommer ju ett Musikhjälpen. Det är ju jul och nyår också. Det kanske inte är helt osannolikt om jag bränner en hel del pengar vid dessa tre tillfällen.
Musikhjälpen är ju något som jag dom senaste åren har pumpat in en hel del pengar i. I år vet jag inte alls hur mycket jag ska, eller ens vill bry mig. Jag är väldigt osäker samtidigt som jag tänker att om det finns någon cool auktion som man kan buda på och som kanske innebär jag får träffa någon som jag länge har velat träffa, då känner jag att jag kommer att ångra mig om jag inte försöker ta chansen. Om jag nu har råd med det naturligtvis.
Julafton är ju en högtid där det lätt kan spenderas pengar. Julklappar är väl sånt som jag kan tänka mig att jag skulle lätt kunna lägga en hel del pengar på. Samtidigt vet jag inte heller i detta fallet hur mycket jag ska bry mig. jag jobbar också ganska mycket på både julafton och nyårsafton, men jag får ledigt lite mer under mellandagarna och efter nyår. Jag jobbar ju heller inte kvällen på nyårsafton och jag dessutom ledig två dagar efter. Det gör ju att man i alla fal kan fira nyår på det sätt jag gillar bäst. Nämligen genom att gå ut på något av mina "favvoställen" och fira säga att nu jävlar ska 2025 bli det bästa åren någonsin på alla sätt och vis. Man kan ju i alla fall alltid hoppas att det blir så. Om jag däremot orkar bry mig, det vet jag inte nu. Det får Danne se. På nyårsafton kan det ju också bli så att att man bränner en del pengar. Det har hänt tidigare i alla fall. Det kan man lugnt säga.
En grej som ändå kan hjälpa mig lite för att jag ska kunna fixa min budget det är ju att jag behöver ju inte vänta till sista veckan i december innan det kommer in nya pengar. Det börjar redan trilla in pengar veckan innan jul. Vilket då är tidigare än vad det normalt gör varje månad. Det kan ju göra att jag faktiskt klarar att hålla den budget jag har gjort för december. Det är ju egentligen bara Musikhjälpen som kan vara den stora utgiften som kan göra att min planerade budget inte håller och jag känner att även om jag skulle bränna pengar på Årets Musikhjälpen så kan min budget hålla ändå. Som sagt: Ibland känns det som jag vet att det håller. Ibland vet jag ingenting och det är väl då jag lätt hamnar i ett läge där jag bara står och stampar. Till nästa år kommer jag nog att dra ner ambitionerna. Bättre att jag kommer vidare med små steg i taget, än att jag bara står still på samma ställe för jag försöker spara mer än vad jag klarar av. Jag vill ju komma vidare så att jag kan förverkliga min högsta dröm i livet. Då är nog ett steg på vägen att vara superärlig mot sig själv när det kommer till dom mål man faktiskt vet att man klarar av. Sen är ju ändå problemet att ibland vet jag allt, och ibland vet jag fan ingenting. Ibland flyter allt samman och då blir det som det blir, men inte sällan som man har tänkt sig.
Bokmässan (2024 09 28)
Tidigt i morse åkte jag ner till Bokmässan i Göteborg igen. Jag var ju där i torsdags också.
När jag vakna idag så mådde jag jävligt illa. Ont i magen och huvudvärk typ. Jag tänkte bara att jag hoppas det släpper och känns bättre snart för jag orkar tåget och må skit och sen komma till Bokmässan och inte orka vara på alerten och så företagsam som jag vill vara. Jag är glad att jag åkte ner i alla fall. Eftersom jag hade guldkortet så behövde jag ju inte ställa mig i den kön som var för dom som hade dagsbiljetter och liknade. Dessutom var jag först i den kön som var för dom som hade guldkort eller seminariekort. Dörren öppnades ju lite tidigare för oss i den kön och jag var inne på Bokmässan bland dom första besökarna. Det kändes skönt att stå längst fram i en kö som bara växte och växte. Så det visade sig vara ett smart drag av mig att åka ner tidigt. Det var skönt att komma in på mässan innan det kom överdrivet mycket folk. Det var också flera seminarium som jag ville se under morgonen. Dessutom kunde jag gå runt i lugn och ro och kolla vad alla utställare hade att erbjuda.
Klockan 12:00 "small" det till inne på Bokmässan och då var det hur mycket folk som helst. Där jag kände jag att det var dags att lämna. Det fanns visserligen minst ett seminarium till som jag kanske hade velat titta på, men jag kände där och då att det inte var värt att hänga kvar i flera timmar, bara för uppleva och se mer. Allt blev ju i slutändan bra ändå och jag är framförallt nöjd över att allt kändes så avslappnat och lugnt. Sen var det ju häftigt att få möjligheten att hälsa på legenden Nicklas Lidström.
Innan årets bokmässa så kände jag att jag kanske är färdig med dessa besök. Jag har kollat in och varit på plats under alla bokmässor sen 2017. Jag tänkte nu att jag kanske har tagit detta till vägs ände. Vad mer finns att uppleva som för mig är en ny upplevelse osv..?
Fast jag gillar ju böcker och Bokmässan är något som jag känner att jag vill uppleva varje år. Jag kan inte och jag behöver inte uppleva allt som Bokmässan har att erbjuda. Jag blir mer än nöjd med att bara välja och vraka bland allt som finns att uppleva av Bokmässan. Jag vet ju också hur arg och ledsen jag blev 2016 när jag inte besökte Bokmässan. Jag tror att Bokmässan är något som passar mig bra. Bokmässan är en häftig "apparat" som jag vill ta del av varje år. Det känns som att något fattas inom mig om jag inte går på Bokmässan. Detta har blivit en tradition som jag gärna vill hålla på.
Thomas Bodström
Jan Guillou
Hasse Aro
Bokmässan (2024 09 26)
Årets Bokmässa är igång Göteborg och jag var där vid öppningen idag. Jag hängde på låset kan man väl säga. Jag hade ju ett Guldkort och det är skönt för man kan gå på allt man vill se och i morse slapp jag ju också köa för att komma in. Det är värt pengarna jag får lägga, även om jag inte kommer att befinna mig inne på Bokmässan alla fyra dagarna och alla tillgängliga timmar.
Idag hängde jag och kollade runt på Bokmässan i i ca 4 timmar. Jag kollade några seminarium. Jag ville se ett eller två till, men jag kände att jag ville inte hänga kvar och bara slötitta på olika grejer, i väntan på sånt jag faktiskt vill se.
Jag tror att jag åker ner till Göteborg på Lördag igen. Då finns det flera seminarium som jag gärna vill se, fast det lär ju vara sjukt mycket folk att trängas med, så jag vet inte hur många timmar jag orkar hänga kvar där i helgen. Fast jag ska åka ner minst en dag till. Imorgon har jag så mycket busskörning, så då blir det ingen Bokmässa. Men innan jag går lägger mig ikväll så ska jag åka till Trollhättan och träna lite pingis.
Tisdag (2024 07 23)
Jag har haft en tisdag där jag har tänkt mer än någonsin. Det har snurrat i huvudet som en tornado som blåser förbi med tvärdrag. När jag hade landat lite i alla tankar så kände jag av ett psykiskt illamående. Jag har tänkt mycket på allt möjligt den
senaste tiden och jag inser nu att jag känt av lite oro inför vissa saker som jag har trott ska komma till mig och kännas jobbiga. Nu känner jag att det var helt meningslöst att oroa sig och när jag kom till insikt med att jag kan blåsa på med allt
som jag har tänkt från början att jag ska göra. Pengar kommer jag att ha mer av i augusti än vad jag har räknat med. Jag har massor med saker i "pipeline" som jag har känt att jag kanske inte kommer att klara av, men jag inser nu att om jag bara vill
göra vad jag har tänkt mig så ska jag nog kunna få ihop allt i slutändan. Jag gillar heller inte att ha saker på någon slags "lista", som jag sen inte tar tag i och får gjort. Sen vill jag ju ändå vara flexibel och inte bara göra saker för att man
en gång i tiden har lovat sig själv det. Ändrar jag mig och känner tex att det inte kommer att funka så vore det ju ganska dumt av mig att bara blåsa på ändå. Eller är det bättre att bara köra på med mindre konsekvenstänk och se vart det tar mig?
Jag kanske bara ska våga göra mer fel och inte oroa mig så mycket för nånting?
Jag vet att det ofta är onödigt att oroa sig för framtiden. Det har jag fått bevisat för mig själv många gånger och varje gång jag kommer till insikt med att jag ändå har oroat mig så känner jag mig besviken och kanske också illamående. Ens riktiga problem
som verkligen kan kännas jobbiga är ju oftast av sådant slag att man inte har kunnat räkna med dom innan. Om något ändå blir som man har känt oro inför, så tror jag ändå inte blir bättre av att man har oroat sig i förväg. Slutsats: Det är lika meningslöst
att oroa sig för framtiden som det tex är att slösa tid på avundsjuka eller svartsjuka. Ingenting gör så att situationen blir till det bättre. Jag blir aldrig varken avundsjuk eller svartsjuk, men oroa mig för saker gör jag ju tydligen ibland. Hoppas
att jag bara här och nu i skrivandets stund kan sluta med det. Från och med nu och framöver. Fast innerst inne vet jag att det kommer att komma dagar då jag oroar mig för framtiden igen, trots att jag vet att det alltid är helt meningslöst. Det är ju bättre att vara i nuet och göra sin grej, utan att jaga andra människor. Sånt
funkar väldigt ofta. Det tror jag på i alla fall, men fan va svårt det kan vara ibland att bara leva och inte oroa sig för framtiden.
Annars då?
Denna tisdag så sov jag bort hela förmiddagen. Jag verkligen stensov till klockan 12:00. När jag tog mig upp var jag ju som sagt ganska snurrig i huvudet. Jag brukar mer eller mindre bli det när jag sove så länge. Dessutom sover jag ju länge för att jag
sitter uppe länge på nätterna. Bara att jag är vaken om natten gör väl säkert också något man blir yr i huvudet av.
Jag rörde också lite fram och tillbaka. Jag vet inte hur många gånger jag har gått ut på stan idag och gjort ärenden. Av någon anledningen har jag gjort ett ärende i taget. Jag började med att hämta mat, fast innan det var jag inne på den secondhand butik
som ligger mitt i centrum. Jag funderade på några saker som jag tänkte köpa. Jag var på väg att köpa, men det blev inga köp vi just det besöket. Jag gick och hämta mat och tog hem den. Idag blev det köttbullar. Är man uppmärksam så ser man på bilden
att det är lika många köttbullar som potatisar i lådan. Intresseklubben noterar.
Efter maten så gick ju ut igen. Mest för att jag ville gå en promenadrunda på minst 5 km. När jag
sen kom ut så blev det istället så att jag gick in i secondhandbutiken igen. Jag hade vid det första besöket kollat in en jordglob som jag nu hade bestämt mig för att köpa. Den var ju gammal, men i väldigt fint skick.
Jag gillar jordglobar. Med dagens köp så äger jag i skrivandets stund 3 globar. Jag har köpt en till och den kan jag förmodligen hämta ut som ett paket imorgon. Då har jag 4 globar och jag tänker att jag ska köpa minst 3 till innan jag kanske slutar
att samla på mig fler.
Idag fick jag även hem ett litet paket med kläder som jag beställde i söndagskväll. Så man måste ju säga att det gick fort med leveransen.
Jag ska visa lite tydligare vad det står på alla t-shirts i ett annat blogginlägg i sociala medier. Det skulle inte förvåna mig om en annan morlkärring sen kommer att berätta för mig hur fel det är att visa upp sig i dessa kläder, men det
kommer jag att skita i. Jag tycker bara det är roligt och blir någon provocerad för det och vill läxa upp mig för den saken skull, så gör jag inte mycket annat än att skratta åt det. Det säger ju mer om dom som blir arga än om mig. Har
man ingen humor så blir ju livet för tråkigt att leva.
När jag hade gått hem med min jordglob, då gick jag ut igen. Nu blev det en promenad på ca 6 km.
Samtidigt som jag var ute på min promenad så lyssnade jag på en dokumentär som handlade om mordförsöket på Ronald Reagan 1981 och gärningsmannen John Hinckley. Motivet var (om jag har fattat det rätt) att han ville imponera på skådespelerskan Jodie
Foster. Hinckley hade ju även förföljt henne en tid före mordförsöket. Idag kallar man väl den typen av männsikor för stalkers. John Hinckley är idag en fri man. Till skillnad från Thomas Mattehew Crooks som sköt Trump för ca 2 veckor
sedan. Jag funderade lite på vad Crooks motiv kunde ha varit? Det kanske redan har kommit fram eller så kommer det att göra det tids nog. Jag följer inte detta jättenoga.
Jag tyckte att dokumentären om mordförsket på Ronald Reagan var bra. Den fick mig att fundera mycket på varför vissa typer av människor väljer att göra sånt som vem som helst borde lätt kunna räkna ut innan att det kommer att förstöra större delen
av ens liv, om man ens överlever. Idag är ju Hinckley en fri man som säger att han lever ett stillsamt liv. Undra vad som hade hänt med Thomas Mattehew Crooks om han hade blivit gripen istället för skjuten till döds. Vad hade han fått för
straff osv...?
Jag gick faktiskt ut för ärenden på stan 2 gånger till efter att jag hade gått promenaden. Man kan ju tycka att jag borde ha kunnat uträtta alla ärenden på mindre än 6 eller 7 utgångar genom min ytterdörr, men idag snurrade det nog extra mycket i mitt
huvud. Jag kände mig också så "dränerad" på all oro som jag har känt den senaste tiden och när detta släppte så blev det väl en s.k. urladdning av kroppen. Nu i skrivandets stund känner jag mig bättre och "stormen" mitt huvud har lagt sig.
De positiva sakerna är ju att jag rör på mig mycket när jag går ut för att göra ärenden på stan och ta en promenadrunnda. Jag jagar ju steg varje vecka och då är det ju också bra att jag får lite fler steg i benen av mitt röriga och icke strukturerade
sätt att göra saker på.
Under denna tisdagkväll så har jag skrivit mycket och kollat Youtube och en svensk dokumentärfilm på SVT-play som handlade om Harlem och som visar hur samtiden skildrades under 70-talet. Harlem - röster, ansikten | SVT Play
Jag har faktiskt varit i Harlem en gång. För 13 år sedan gjorde jag ju en resa till New York. Då blev det bland mycket annat ett besök i just Harlem.
Söndag (2024 07 14)
Jag har vid några tillfällen i mitt liv stött på människor som på olika sätt försöker lära mig eller bara tala om för mig hur man kan tjäna mycket pengar. Jag fått alla möjliga förslag och jag kan lätt säga att allt som jag just nu kan komma på, som folk
har försökt övertyga mig om är jag bara glad över att jag inte har brytt mig överhuvudtaget. Jag är glad över att jag är en person som har ganska lätt för att säga nej och inte bry mig om sånt jag inte är intresserad av. Just
dom egenskaperna har jag haft nytta av när det kommer till vad jag vill göra med mina pengar. Jag har alltid följt mitt hjärta och vad som känns bra och rätt för mig. Sen vad som var rätt eller fel är inte alltid så lätt att veta.
Sen är det också så att dom resultaten som folk har sagt att jag kommer att få om jag bara gör som dom säger, har jag ALDRIG märkt av överhuvudtaget. Jag har aldrig sett att dom som ger råden till mig, tjänar bra pengar på exakt det sättet som dom har
sagt till mig att man kan göra. Så med facit hand så är jag idag ännu mer övertygad om att jag ska fortsätta att bara följa mitt eget hjärta och tänka helt själv. Jag vågar nog säga att många av dom som har gett mig råd, har själva förlorat
mycket pengar när dom själva har gjort det som dom också tycker att jag ska göra för att tjäna pengar snabbt och mer effektivt. Många har förlorat mer än pengarna. Så jag säger det igen: Jag är glad över att jag genom åren inte har brytt mig om vad andra tycker att jag ska göra när det kommer till min ekonomi. Det är något som jag tror att jag har tjänat pengar på.
Jag säger inte att jag alltid ha rätt i sånt som jag väljer att göra, men jag kan lätt säga att många andra gör inte det heller och väldigt få lever som dom försöker lära ut. Ingen gör egentligen rätt. Däremot har jag ju rätten att bestämma själv vad
jag vill göra med mina pengar, men när jag gör det så har jag genom åren fått höra att jag borde göra annorlunda, eller så har människor försökt få ta del av det arbetet som jag ensam har gjort. När jag då inte bryr mig så har jag ofta fått
höra vilken elak människa jag är som inte bryr mig om dom som påstår att dom bryr sig om mig och vill hjälpa mig. Vill man hjälpa mig när jag upplever att vissa bara vill tjäna pengar på det jag själv har jobbat in?
Jag ska ta några exempel. Jag ska kommer inte att dra alla detaljer och absolut inte hänga ut någon med namn och andra fakta som kan avslöja för mycket. Jag skriver lite allmänt. Jag hoppas att min "poäng" med detta inlägg kommer fram. Sen bloggar jag
ju ändå alltid främst för min egen skull så egentligen bryr jag mig inte om någon förstår vad jag egentligen vill berätta.
Berättelse nummer 1
För ganska många år sedan hade jag av olika skäl väldigt mycket med en man att göra. Han var en person som ofta skröt om att han hade så mycket pengar och att han var bäst på att fixa allt som han ville ha. Jag upplevde att det mesta bara va prat och
han kunde sällan bevisa något. Dessutom räckte det oftast med att ställa en kontrollfråga så försa han sig oftast direkt.
Den här mannen tyckte att jag skulle köpa vissa typer av aktier och det var framförallt en som han tjatade om att han skulle köpa och han var mer än övertygad om att han skulle tjäna skitbra på detta. Han hade ju också hört sig för bland folk som
han påstod var experter på detta. Han ville ju också berätta om denna aktie för mig i hopp om att jag efteråt skulle känna mig dum som inte också valde att satsa detta. Han var ju, och är fortfarande en sådan person som gärna vill säga till
folk som har haft fel. Han tycker dessutom att han alltid har rätt, även om saker och ting i efterhand visar sig gå åt helt motsatt håll.
Jag var aldrig intresserad överhuvudtaget och jag låg ganska lågt med hur jag trodde att det skulle sluta för honom. Jag visste ju om andra saker som han hade gjort och förlorat pengar på. Han hade tex köpt ett hus som han efter ett tag inte hade råd
att bo kvar i. Det gick så långt att han inte kunde betala sina lån på huset och han tvingades lämna huset. Jag tjänade ingenting på det husköpet. Han förlorade bara pengar. Han hade tjänat mer på att inte göra nånting.
När det hade gått en tid så blev det som jag hade trott. Det gick åt helvete han förlorade en hel del pengar på sitt aktieköp. Han försökte bortförklara det med att han inte brydde sig om det och att han kunde vänta tills aktien stiger. Sen att det aldrig
hände och förmodligen aldrig kommer att hända, det är en annan historia. Att han innan köpet hade sagt att han skulle tjäna massor av pengar på detta köp, det påstod han sen att han aldrig hade sagt.
Jag lärde mig av dessa erfarnheter att det är aldrig bra att: Skryta eller ljuga. Jag tror att hälften av allt man lyckas med bara är ren tur. Så att skryta om att man är bäst på att fixa allt är bara ljug och tittar jag tillbaka på denna berätteslen
så var det ju för mycket i denna personens ekonomi som gick åt helvete p.g.a. att han gick på myten som han själv hade skapat om sig själv. Det var ju mycket i allt han sa som inte stämde i slutändan.
Berättelse nummer 2
Under en ganska lång period i mitt liv så var jag med om att ett flertal personer vid olika tillfällen försökte få med mig i något vad jag skulle kalla ett nätvärk. Jag är nog snäll när jag säger så för egentligen var det nog bara ren skit som några få personer tjänar pengar på genom att utnyttja andra som ger sig in i det för att dom är övertygade om att dom kan tjäna mycket pengar på kort tid.
Vid ett tillfälle var med om en kille (som jag var vän med på denna tiden) ville att jag skulle träffa han för ett möte på Scandic Swania i Trollhättan. Jag frågade naturligvis vad det var och varför, men som svar så fick jag bara att han inte kunde säga
det på telefonen. Jag tänkte då att jag tar det där mötet helt förutsättningslöst och lyssnar på vad som kommer att sägas. Jag tänkte ändå att jag förmodligen kommer att skita allt sen, men mötet kan jag ju ta.
När jag kom till Swania i Trollhättan så var min dåvarnade vän där tillsammans med en annan kille som jag inte kände. Dom började då att prata med mig om detta nätverket och arbetsmetoden var att jag skulle köpa ett antal produkter från ett visst företag
och sen skulle jag vara med i nätverket och sen skulle jag då värva andra att gå med. Principen var att ju mer man lyckas värva och ju mer dom jag värvar värvar, ju mer pengar kan man tjäna. På detta mötet presenterade man också en kalkyl för mig
hur jag skulle göra för att tjäna 11 000 i veckan. Detta "puchade" man och tjatade om väldigt mycket på detta mötet. Dessutom skulle alla produkter som man köper och får andra att köpa vara av absolut högsta kvalitet. Jag fick typ höra att om jag
köpte en låda av kosttillskott så skulle dom vara produkter som också världens bästa friidrottare använde.
Efter ca 30 minuter av detta skitsnacket med flera försök till att värva mig så sa jag bara att jag inte var intresserad. Då fick jag höra att jag naturligvis får göra som jag vill, men att jag missar min chans att tjäna mycket pengar. Jag brydde mig
inte och jag tänkte väl att nu slipper jag dena skiten i framtiden, men där hade jag fel.
Det gick några veckor och sen var det en kollega till mig som kom med en låda som innehöll lite olika produkter. Det var mest olika typer av rengöringsmedel. Han var väldigt framåt och pratade överdrivet positivt om alla dessa produkter i sin låda.
Han tyckte verkligen att jag skulle testa några av dessa rengöringsmedel. Jag fick två flaskor¨gratis. En för golv och en för att rengöra ugnen. Jag visste inte då att det var produkter som kom från samma företag som man hade marknadsfört för
mig på Swania i Trollhättan några veckor tidigare. Det märkte jag vid ett senare tillfälle.
Jag testade i alla fall båda produkterna och jag kunde lätt konstatera att rengöringsmedlet för golvet var inte bättre än det jag köper på tex Ica eller Hemköp. Rengöringsmedlet för ungen var sämre än det jag brukade använde. I efterhand fick ja sen reda
på att min kollega att låtit sig värvats och hade då köpte dessa produkter. Han trodde väl att han skulle tjäna dom där 11 kronorna i veckan typ alla som gick med i denna skiten tjatade om att dom kunde göra.
Det gick ytterligare en tid och jag märkte att fler och fler gick med i detta och jag forsatte bara att inte bry mig. Jag trodde aldrig på det och jag gick på min magkänsla. Jag fick ett samtal där en person ssom jag kände och han började samtalet med
att fråga om jag är intresserad av att tjäna mycket pengar. Och sen började han på samma sätt som killarna på Swania hade gjort. Köp produkter och få andra att köpa och sen kommer pengarna att rulla in som fan. Jag brydde mig naturligvis inte då heller.
Berättelsen är inte slut än. Det gick säkert ett år och sen såg jag två program på SVT respektive TV3 som tog upp detta som ett flertal personer hade försökt få med mig i. Det var i pricip så som jag hade trott. Man sågade denna verksamhet fullständigt
och sa typ att dom som köper jobbar för att få andra att köpa dom stora förlorarna i detta. Jag hade ju heller aldrig sett att någon av dom personerna som försökte värva mig, sen hade tjänat dom 44 000 kronorna i månaden som dom så ofta hade tjatat
om att dom skulle tjäna. Jag kan bara säga att jag är glad att jag sket i den skiten som det faktiskt var, men som många andra verkade gå på.
Berättelse nummer 3
När jag en gång för några år sedan var ute på en av alla utekvällar i Stockholm och brände en ansenlig summa pengar så träffade jag en kille som jag kände till sen tidigare. Han hade ett företag som omsatte många miljoner varje år och anledning
till att han slog sig ner där jag satt var att jag hängde den gången med ett gäng som brukar bränna väldigt mycket pengar, varje gång dom är ute. Jag var amatör i det gänget och då tyckte jag ändå att jag brände rätt mycket pengar ändå.
Den här killen började prata ganska mycket med mig och jag frågade och var nyfiken på den "resa" som han hade gjort med sitt ekonomiska liv.
Från början hade han ju varit i en situation där han inte thjänade så bra. Sen hamnade han i ett läge där kronofogden var efter honom. Han hade då 50 kr på sitt konto och hade en gammal bil som han var tvungen att tanka för att han hade fått soppatorsk.
Efter detta så började han jobba jävligt hårt. Han gjorde dagar där han klev upp klockan 05:00 på morgonen och jobbade till 22:00 på kvällen, 6-7 dagar i veckan. Så höll han på i några år. Utan semester eller särkilt mycket ledighet.
Allt det där slitet gav sen resultat och han börajde då många miljoner varje år och då började han ju också köpa och unna sig allt och lite till. Bara hans bostad kostade mer att dra runt i månaden än vad min läghet kostar att bo i per år. Han hade fått
en situation där han i princip hade allt och kunde unna sig allt. Det var något han kunde bevisa och gärna visade upp och pratade om. Han gav mig ett råd. Han sa att jag måste våga släppa något som idag är bra, för att sen få det där som är ännu bättre. Det
är nog en av dom få råd som jag har tagit till mig och funderat mycket kring. Men jag har varit noga med att jag ska tolka och leva efter detta på mitt sätt. Jag ska inte försöka kopiera någon annans ekonomiska "resa".
Det gick en tid efter att jag hade haft den här utekvällen. Jag hade varit imponerad över mycket med denna man. Han hade: En mäktig bostad, massor av pengar, dyra bilar, svindyra kläder, exklusiva smycken och en väldigt snygg tjej. Några år senare fick
jag vet att samma man som jag hade träffat under en bubbelspruatnde och festlig kväll i Stockholm nu hade försatts i personlig konkurs. Jag vet inet alla detaljer och vad som hade hänt, men jag kände mig ledsen efteråt efersom jag hade varit så imponerad
av hans ekonomiska resa från att ha skulder och jagad av kronofogden till mångmiljonär och ett rikt och tillsynes lyckligt liv. Nu var han satt i personlig konkurs. Bankrutt och skild. Dessutom jagade skatteverket honom på en skuld på ganska många
miljoner. Jag såg denna killen i en intervju en kort tid efter att jag hade fått reda på att hans "fasad" hade rasat. Jag tyckte så här i efterhand att det hade varit smart att tagga ner lite och inte visa allt på ett så glatt och överlägset sätt.
Själv kände mig ledsen för hans skull. Jag tyckte att var det någon som var värd alla pengar och ett rikt liv så var det denna killen. Med tanke på vad han hade gått igenom i sitt liv och hur ha sen faktiskt jobbade så led jag med honom.
För min egen del så lärde jag mig två saker när jag tittade tillbaka på detta. Hitta en balans mellan att våga göra vad som krävs och tagga ner. Hur jag ska göra det vet jag inte, men det är en process som ständigt pågår i mitt liv. Att hitta en
bra balans i allt jag gör och hela tiden och fylla på med saker som jag mår bra av, oavsett vad andra väljer att göra runt omkring mig.
Berättelse nummer 4
Jag hade en period i livet där jag av någon anledning umgicks med många personer som jag uppfattade som spelberoende. Jag fastnade aldrig i "spelträsket" själv och jag har heller inte varit så intresserad av sånt som har med spel och lotterier att göra..
Jag tror att jag alltid har spelat på ett sunt och bra sätt. Jag spelar ibland, men inget i mitt spelande är regelbundet och jag lägger inte alls mycket pengar på spel.
Men jag har mött motsånd för att jag inte spelar mer och det har kommit från personer som i alla fall jag skulle kalla för spelberonde. Av det jag såg och vad jag vet idag så var det inget snack om saken.
Jag minns att folk som spela mycket ofta frågade mig varför jag inte spelade. Man kunde typ säga: Man måste ju vara med och spela lite. Man kan ju inte jobba sig rik. Jag vet också att när jag skämtade lite om spelande så kunde vissa av dessa människor
bli väldigt sura. En gång sa jag: Jag brukar lägga pengar i en burk. Det är bättre än tipset. Jag sa det ju lite på skoj, men jag var ofta med om att folk ville förklara för mig varför det var bättre att spela än tex spara pengar
i en burk.
En kille som jag känner än idag sa till mig att den dagen som han vinner mycket pengar på spel så ska ha reta och vara på mig om det hur mycket som helst. Du spelar ju aldrig, sa han till mig. Idag är den mannen en gammal gubbe och han har inte vunnit
än. Däremot vet jag att han har spelat bort väldigt mycket pengar under sin livstid. Han skulle nog kunna köpa min lägenhet för dom pengarna. Jag borde kanske vara på honom om det, men jag är ju så snäll så jag retar inte honom för det.
Genom åren har jag set massor av folk omkring mig så har gått torsk på spel. Vad hände med han som en gång sa till mig att man måste vara med och spela lite för att det inte går att jobba sig rik? Han fick kronofogden efter sig och jag vet att han vid
minst ett tillfälle blev av med jobbet p.g.a. att han inte kunde hantera sitt spelande. Så slutsatsen är väl att det nog är större chans att jobba sig till en bättre tillvaro än att försöka spela sig till den.
Det jag lärde mig var att man kan inte räkna med att man får det bra ekonomiskt genom att spela. Det blir ofast helt tvärtom. Lägga pengar i en burk kan vara bättre än att spela.
Hur är det när jag blir gammal?
Jag har funderat ganska mycket den senaste tiden på hur livet och allt runtomkring kommer att vara för mig när jag blir gammal. Hur vill jag att det ska vara? Vad får man acceptera som gammal? Hur kommer det att bli? Med gammal menar jag 75 år och äldre. Jag är väl medveten om att man aldrig kan veta om man ens får bli så gammal. Kanske blir man det eller så dör man tidigare. Kanske blir man ännu äldre. 100 år vore kanske coolt att bli. Känner man sig bara frisk så har jag inget emot det, men det kanske är svårt att känna sig frisk om man skulle bli så gammal, men hundra år med lite småkrämpor är ok att leva med om jag blir så gammal. Sen kan man aldrig veta och det kanske bara är bra?
Jag tänker ändå i detta blogginlägg fundera lite på hur det kommer att bli och hur jag vill att det ska vara för mig när jag blir gammal. Jag ska fundera lite fritt om allt möjligt och jag ska utgå ifrån att jag blir gammal. Inte om jag blir det och bla bla bla Jag vill tänka kring ett levande liv som 75 plus och hur jag i alla fall önskar att jag är och hur mitt liv ser ut då. Så jag kommer inte att skriva inlägget utifrån någon annan utgångspunkt än att jag lever då när jag har kommit upp i dom åren att jag har varit pensionär sen länge.
Det första jag egentligen tänker på om hur livet blir som gammal det är hur många vänner jag kommer att ha då som lever. Hur många kommer att vara jämnåriga med mig? Har jag fått nya vänner när jag själv är en gammal man? Hur många av mina nära vänner som jag har idag kommer att vara i livet då? Mer än så om just detta vill jag nog inte fundera. Livet kommer att vara som det är då. Kanske lever jag ensam eller så är jag tillsammans med någon. Jag tror inte att jag som gammal kommer att tycka att det är jobbigt om jag lever ensam då. Det är aldrig något jag har känt någon direkt sorg över. Jag tror inte att jag gör det som gammal heller. Undra om jag lever i samma lägenhet som jag gör idag eller om jag har flyttat? Kommer jag att ha blommor i fönstren när jag blir gammal? Har jag det så hoppas jag att jag kommer ihåg att vattna dom. För vad ska man ha blommor till om man inte sköter dom.
Jag har ju under ganska många år nu läst och skrivit mycket. Det har gillat att göra och jag söker ofta den där känslan när allt annat runtomkring bara försvinner och sen hamnar man som i ett rus där man bara är fullt fokuserad på läsande eller skrivande. När jag är gammal så får man väl se om man kommer ihåg allt som man genom åren har läst och skrivit. Jag tror att jag kommer att läsa mycket när jag blir gammal, men skrivandet på tex en blogg är nog inget som jag ägnar mig åt då. Dannebloggen som hänger med mig på alla möjliga sociala medier idag, är nog inte med mig så mycket när jag är en väldigt gammal man. Fast man vet ju aldrig med mig.
Jag hoppas att jag inte stretar emot för mycket när det kommer till utvecklingen och saker som underlättar för mig i livet. Jag hoppas att är öppen för ny teknik och hur man använder det. Jag vill gärna ha den senaste modellen på telefon eller den största teven som finns på marknaden. Jag hoppas att jag hänger med när jag blir gammal också. Utvecklingen går ju framåt på alla möjliga sätt och jag vill hänga med den så mycket jag kan, så länge jag lever. Jag tänker tex att läkarvetenskapen mycket inom medicin har gått framåt så mycket så att jag får bra vård som hjälper mig att kunna leva ett liv som gör att jag klarar mig själv så mycket som möjligt. Utvecklingen där går ju alltid framåt och mycket blir hela tiden till det bättre. Är det något jag alltid har sagt till mig själv så är det att jag aldrig ska säga att det var bättre förr. För det tycker jag inte att det har varit. Jag tycker det känns spännande att få veta hur allt kommer att ha utvecklats när jag blir gammal.
Jag hoppas att jag klarar mig bra själv när jag blir gammal. Jag tänker att kan jag ta mig fram utan rullator eller andra hjälpmedel så är jag nöjd. Lite småkrämpor får man väl räkna med att man kommer att få. Jag vill kunna gå ut och handla själv. Jag kommer som en gammal man vara nöjd med min hälsa om jag kan gå själv och komma ut för att göra ärenden på stan. Behöver jag stödja mig med en käpp och inget mer, då hoppas jag att jag känner mig nöjd när jag är gammal. Jag tror dessutom att jag gärna vill ha en käpp när jag är ute och rör på mig då. För säkerhets skull liksom.
Jag hoppas att jag kommer att känna mig nöjd med det liv jag har levt och att jag inser att jag har haft det bra och att jag har gjort så gott jag har kunnat för att få mina drömmar förverkligade. Jag hoppas att jag känner det har varit värt besväret att leva. Annars blir man nog lätt väldigt ledsen.
Jag hoppas också att jag är en man som tar det lugnt och stannar upp när jag möter andra människor. Om någon vill prata med mig och gör det på ett respektfullt sätt så hoppas jag att jag ger den människan tid. Jag behöver ju inte vara en farbror som hela tiden är på väg till nånting annat. Jag kommer att ha tid att stanna upp mer och jag hoppas att jag också gör det när jag blir gammal. Jag hoppas däremot inte att jag besvärar andra människor och pratar om saker med folk som dom inte är intresserade av att höra. Om någon vill lyssna på mig och prata mycket med mig så kan jag väl göra det, men jag hoppas inte att jag känner något behov av att prata av mig om saker och ting som jag ibland kan uppleva att många äldre gärna vill göra. Jag förstår att många vill det, men jag hoppas inte jag blir sådan person.
Jag vill vara en människa som även när jag blir gammal lever på ett sätt som jag tycker är: Roligt, gott eller trevligt. Om jag också kan klara mig själv och gå ut handla, med på sin höjd stöd av en käpp. Då känner jag att det är ett bra liv att ha som en gammal man.
Jag kommer att avbryta.
Jag har bestämt mig och jag är helt säker. Jag kommer att avbryta det som jag nu i flera år har kallat mitt konstprojekt. Jag förstår nu att det målet som jag satte upp när jag började med detta är på tok för stort och övermäktigt för mig. Hur jag än vänder och vrider så blir det konstverket som jag ville skapa något som i slutändan inte kommer att vara värt allt jobb som jag känner att jag måste göra. Det går inte att fixa detta på ett sådant sätt som jag först hade tänkt mig. Jag har varit lite för fast i denna grej och jag känner nu bara att jag måste släppa detta. Jag kommer bara att må skit av allt jag måste gå igenom, och sen kanske jag ändå inte klarar av detta fullt ut.
Däremot är det ju så att jag har ju sparat alla pengar som jag hittills har tjänat på mitt s.k. konstprojekt. Dom pengarna är ju sköna att ha nu, även om jag inte längre tänker använda dom till det jag hade tänkt mig. Dessa pengar går nu in i något annat. Jag gör vad jag vill med dom istället för att öronmärka dom för en grej som jag inte längre tror att jag klarar av.
Dessutom är det ju tråkigt att spara en större summa pengar under en längre tid. Jag vill inte vara en sådan person som sätter pengarna på ett sparkonto på banken och kollar siffror på kontoutdrag. Jag köper hellre nånting som jag kan ha glädje eller nytta av. Jag äger ju också en hel del som idag är värt betydligt mer än vad jag har köpt det för. Köp något som sen ger mig minst pengarna tillbaka. Det finns ju risker med det, men det känns ofta värt att ta risken.
Jag ångrar egentligen ingenting med konstprojektet. Jag har ju tjänat och sparat ihop en hel del pengar. Dom är som sagt sköna att ha nu. Jag kommer säkert att fortsätta med detta arbete som jag hittills har gjort, men det jag väljer att avbryta är min strävan efter att nå det målet jag hade. Dessutom slutar jag kalla sakerna jag gör för ett konstprojekt. Det kommer inte att funka i slutändan.
Det är ju också så att pengarna som jag hade som mål att tjäna ihop på min konst är jag ganska säker på att jag kan få ihop snabbare och effektivare på andra sätt som jag vet funkar för mig. Det är ju bara att köra på och jag känner nu att jag lätt kan acceptera att jag inte lyckas skapa det konstverk som jag strävade efter. Jag känner mig inte ledsen eller något för det. Jag testade detta och ville se om det funkade. Det gör inte det och då lägger jag ner min strävan att nå målet. Hade jag känt att jag orkade och fortsatt tro på detta, då hade kört på och öst in mera i det. Mer än så behöver jag inte tänka kring detta. Ska jag vara ärlig så känns det rätt skönt att jag har bestämt mig för att avbryta. Det är som att ta av sig en stor och tung ryggsäck full med stenar.
Tankar om konstprojektet
Jag minns inte exakt när jag började med mitt konstprojekt, men jag tror att det var ca 3 år sedan som jag bestämde mig för att köra på med denna grejen som jag nu fortsätter att hålla på med.
Ska jag ta detta från allra första början så var det så att jag började göra precis det som jag har gjort dom senaste 3 åren. Det var bara det att efter några månader så gav jag upp och brände alla pengar som jag då hade tjänat på min konst. Om jag minns
rätt så gick allt till väldigt mycket god mat. Det är egentligen ingenting jag ångrar. Jag var inte redo för att jobba med min konst då. Jag behövde mer tid för att hitta ett sätt som funkade för mig.
Det gick något år och under det året så tänkte mycket på vad jag skulle kunna börja skapa så att det i slutändan skulle bli ett konstverk som jag kan tjäna pengar på. Alternativet kan ju också vara att man tjänar pengar under flera år på den konst man
skapar i nuet. Sen sparar man precis alla pengar och när jag sen har nått målet med hur mycket pengar jag vill få ihop, då slutför jag konstverket med dom pengarna som jag har sparat.
Jag började med att testa att skapa konst på olika sätt. Jag köpte hem färg och ett konststafli och jag provade att måla och provade mig fram i det skapandet. Ganska snabbt kände jag att det var för tråkigt och jag började fundera på vad jag skulle göra
istället för att måla.
Nästa grej jag försökte mig på var att bygga något som jag i slutändan skulle kunna kalla för konstverk. Jag insåg ganska snabbt att detta kommer jag inte att få så mycket pengar för och dessutom visste jag inte var jag ska förvara mitt bygge. Bygger
man något som blir större och större eller längre och längre så kan man ju räkna ut med arslet att det krävs mer och mer plats för varje påbyggnad. Jag insåg ganska snabbt att om jag ska klara av att bygga något som jag ska lyckas tjäna en större
summa pengar på så behöver jag vara på ett ställe som är betydligt större än min lägenhet. I den stunden som jag insåg det så beslutade jag mig för att inte ens börja att snickra upp något. I slutändan kommer det ju ändå att gå åt helvete och då blir
ju allt man bygger upp bara ett ogjort arbete.
Jag ville ändå inte ge mig. Jag hade inspirerats av andra människor som hade skapat någon form av konstverk och sen på ett eller annat sätt kunnat tjäna pengar på det sättet. Även om jag kände att mycket av allt jag försökte göra hade gått åt helvete
så tänkte jag att jag provar den grejen som jag försökte mig på att göra för flera år sedan, men som jag då misslyckades för att jag inte hade tillräckligt med tålamod när det kom till att spara alla pengar. Jag provar en gång till och hittills har
jag ju lyckats spara alla pengar som jag har tjänat på att typ: Samla, leverera och få ut pengar får sånt jag samlar på mig och levererar. Jag tänker inte säga exakt vad jag gör och hur jag tjänar pengar på detta. Säger jag för mycket så är jag helt
övertygad om att massor med människor bara kommer att försöka förstöra detta för mig. Dessutom är det ju så att när jag väl är färdig och om jag lyckas med konstprojektet, så kommer ju alla som är intresserade att få veta allt och säkert fatta mer
av detta än vad jag själv gör. Och om jag misslyckas så kommer jag ju att skriva det, men ingen kommer att kunna veta på vilket sätt jag har misslyckats på, om jag inte själv väljer att berätta.
Som jag känner nu så har konstprojektet blivit lite som en drog för mig. Jag tjänar pengar varje dag och får en kick av det. För varje kick jag får så bygger jag upp ett behov av jag vill uppleva dessa kickar igen. Jag kan då inte sluta för är jag bara
inaktiv i några dagar med konstprojektet så känner jag mig sugen som fan på att fixa mer pengar att kunna trycka in i detta projekt. Det som nu gör de mesta i detta inte känns så jobbigt det är att mitt ekonomiska mål för i år är inget som jag behöver
kämpa som fan med att få in.
Men om jag ska titta långt fram i detta så har jag kommit till några insikter som kan vara lite jobbiga att möta och tänka kring. Det känns också helt omöjligt att vinna över dessa tankar. Jag har insett att hur jag än vänder och vrider på allt kring
detta så kommer det att kännas som ett misslyckande om jag i klarar att få in alla pengar som jag har satt upp som ett slutgiltigt mål. Tanken är sen att jag ska använda alla dessa pengar och skapa ett konstverk för pengarna som jag då har. Konstverket
kommer kanske inte att vara värt så mycket pengar, men med dom pengar som jag då har när jag väljer att slutföra detta har jag sen tänkt att köpa mig en grej som jag alltid har drömt om att ha och den grejen kommer att vara värd mycket pengar. Jag
kan sälja den bara några månader senare och tjäna på det. Det är jag helt säker på. Det räcker att jag bara har den här saker i in hand.
Problemet är att jag har låst konstprojektet på att några få saker måste fungera annars misslyckas jag. Jag har låst min tankar på vad jag måste göra för att klara detta och jag har svårt att tänka "utanför boxen" i detta. Jag tänker liksom: Det och det
gör jag och det tror jag på och då kommer jag aldrig att ändra arbetssätt eller nånting. Där tror jag nu att jag måste tänka om och jag känner det är svårt att ändra på ett arbetssätt som jag har jobbat efter i flera år. Jag brukar vara mer flexibel
i andra saker som jag håller på med, men när det gäller konstprojektet som har jag på något sätt mest jobbat efter en strikt planering som jag vill hålla innanför "ramen".
Ett annat problem är att även om jag får i hop dom pengar som jag har som slutmål just nu så kommer det förmodligen inte att räcka för att kunna köpa det som faktiskt var anledning till att jag började med detta konstprojekt överhuvudtaget. En obestridd
sanning som man får lära sig att acceptera det är att priser stiger. Det jag tex vill köpa för mina konstpengar har bara dom senaste 10 åren haft stigande priser på över 100%. Det innebär ju att även om jag får ihop alla dom pengar som jag vill dra
in på min konst så kommer det förmodligen inte att räcka när priset på det jag vill köpa har stigit. Om jag då ska fortsätta kämpa mot att få ihop dom pengar som krävs genom att hålla på ännu längre tid med konstprojektet, då kommer ju samtidigt priset
har stigit ännu mer. Det blir liksom svårt att komma ikapp med bara konstpengar.
Jag inser nu att jag måste tänka om. Jag behöver jobba med detta på ett helt annat sätt för på sättet jag jobba nu håller inte eftersom målet är att kunna köpa något som jag har råd med om jag skulle köpa det idag, men förmodligen inte när jag är klar
med konstprojektet. Jag har låst mig vid tanken att jag inte ska blanda in "andra" pengar eller jobba på något annat sätt än vad jag har gjort dom senaste tre åren. Jag har haft någon gammal tanke om att ändrar jag nu så kommer jag bara att röra till
det och sen rinner detta ut i sanden och så kommer jag till insikt med att jag har misslyckats med detta också. Det känns inte roligt att behöva ända nu när detta är så inarbetat , men jag har ju ändå kommit till insikten att jag nog måste göra det.
För hur jag än vänder och vrider på detta så kan jag inte komma ifrån att priser stiger och dom pengar och även om jag skulle ha alla pengar idag så kommer jag inte att kunna få lika mycket för pengarna den, den dag som jag tidigast kommer att vara
klar med konstprojektet. Det är en obestridd sanning som jag bara får acceptera.
Jag måste tänka om och jobba på ett helt annat sätt och just nu vet jag inte hur det ska gå till. Hur jag än vänder och vrider på detta så känns det som ett misslyckande om jag inte jobbar på och kämpar mot det målet jag har. Hur jag än vänder och
vrider så känns det som jag gör fel, men ändå kan jag inte sluta jobba vidare för det känns inte rätt att lägga av heller. Jag får väl bara köra på som vanligt och sen får jag väl försöka vänja mig vid tanken att jag måste pumpa in mer andra pengar i konstprojektet. Jag kan inte blint förlita mig på att jag kommer klara detta om jag enbart försöker använda dom pengar som jag tjänar på den konst jag skapar. Då kommer det inte att funka. Jag måste gå in och: Våga ändra arbetssätt, vara mer flexibel och inte låsa mig vid tanken att målet inte går att nå på mer än ett sätt.
Undra hur Pippi eller Zara hade gjort om dom hade velat samma sak som jag just nu?
