Hela året har jag ägnat mig åt ett konstprojekt och det coola är att jag har kunnat tjänat pengar på det. Jag har inte tjänat mer pengar än vad jag hoppades på från början, men jag har heller inte fått in mindre pengar än vad jag har räknat med. Det är ju för att jag lyckas tjäna dom pengar som jag vill ha, som gör att jag orkar fortsätta. 

 

Jag minns inte exakt när jag började med min konst, men det var någon gång förra året och ända sedan dess har jag lyckats tjäna dom pengar som jag innan jag startade hade räknat med att jag ska göra.  Det som jag verkligen gillar med just mitt konstprojekt det är att jag kan jobba med det när jag är på jobbet eller när jag går en promenadrunda. Jag kan samla in pengar nästan när som helst till mitt konstprojekt. Jag kan få in pengar när jag sitter och äter. Jag behöver inte gå hem och sätta mig och bara jobba med konstprojektet. Jag grejar med det samtidigt som jag kanske gör något annat. Det är kan funka på samma sätt som när man lyssnar på musik. Man kan göra andra saker som att tex promenera eller äta samtidigt som man lyssnar. 

 

En ännu roligare grej är att det finns många människor som hjälper mig med att tjäna pengar på min konst, men typ ingen vet om det. Oavsett om man hatar mig eller gillar gillar mig, eller inte ens vet vem jag är så kan vem som helst ha varit med och bidragit med pengar till mitt konstprojekt. Ibland bara jag njuter inombords när jag har lyckats tjäna ganska bra med pengar på att någon människa som kanske hatar mig som fan, men ändå har gjort något som jag kan utnyttja och dra in pengar på.  

 

Jag har under året fått många frågor om vad mitt konstprojekt är och vad jag gör. Det vill jag inte svara på fullt ut. Inte än i alla fall. Många människor är så jäkla elaka så det finns absolut folk som kommer att göra allt för att förstöra detta för mig om jag talar om exakt vad jag håller på med och exakt visar hur jag tjänar pengar på det. Sen skulle det ju kunna vara så att om jag säger vad konstprojektet handlar om så kan det ju finnas många människor som vill hjälpa mig också. Så visst skulle det kunna finnas någon mening med att säga vad detta handlar, men just nu känner jag i alla fall att det är mest rätt att inte berätta så mycket om vad detta handlar om och hur jag tjänar pengar på min konst. Någon kanske ändå kan räkna ut vad detta handlar. Jag kan säga en sak till om detta. Jag fått mycket inspiration av Pippi Långstrump. Hade inte Pippi haft en kappsäck full med guldpengar så hade jag nog aldrig fått mina idêer om hur jag ska skapa min konst och tjäna pengar på det. 

 

 

 

 

 

Jobbet "rullar" jag på med. Det som har känts tufft i år har varit alla dessa långa arbetsdagar. Mot slutet av detta året var jag väldigt trött på dom. Nu har jag bytt schema och då har jag inga långa dagar längre. Dom är, och kommer att vara mellan 6 och 9 timmar. Det känns jättebra. Jag har nu kört på detta schemat sen i mitten på december och jag känner redan att jag mår bättre av det. Kortare arbetsdagar som jag känner mig mindre sliten av och dessutom får jag mer tid över till att gå mina promenader. Jag har ju dessutom höjt målsättningen med antal steg per vecka. På så sätt mår jag ännu bättre och i kombination med mer behagliga arbetsdagar. Så jag är faktiskt väldigt nöjd. Jag tror också att jag kommer att vara det under 2023. Det är bara att köra på. Jobba behöver jag ju göra och det är mycket som är bra med att köra buss. Jag kan ofta tänka att vissa andra jobb skulle jag inte vilja ha. Det är bättre att köra buss liksom. Jag har inga tankar på att sluta sen vet man ju aldrig vad som händer i framtiden. Men som allt känns nu så kör jag nog på med detta jobbet ett bra tag till. 

 

 Då var det årets sista dag igen. På min blogg idag tänkte jag publicera några inlägg om vad jag har gjort under detta året. Jag kommer också att fundera framtiden och då främst på år 2023. 

 

Tittar jag tillbaka på detta året så känner jag att jag har haft roligt. Jag har gjort många saker som jag har mått bra av och framförallt känner jag att jag inte har misslyckats med så många saker som jag tycker att jag har gjort tidigare år. Jag har nog lärt mig av saker jag har misslyckats med. 

 

Jag kört på bra med konstprojektet och mina promenadrundor. Jag varit i 13 olika landskap och flera gånger i både Stockholm och Göteborg. Jag har haft en del roliga utekvällar där pengarna rullat ut som fan. Mer än tidigare. Jag har också haft ett riktigt bra ekonomiskt år. Jag vet inte om det är mitt bästa ekonomiska år någonsin, men det har känts väldigt stabilt och tryggt. För mig är sånt viktigt så jag är nöjd. Ibland tror jag inte riktigt att det är sant när det går så bra som det ibland gör. Men naturligtvis är jag glad för att jag typ aldrig har några ekonomiska problem. 

 

Jag känner att jag har mått väldigt bra i år. Jag har inte haft några downperioder. Jag har nog lärt mig hur jag ska hantera saker som jag drabbas av. Ibland har det hänt saker som inte har varit så roliga. Jag har tänkt mycket på att jag inte alltid kan hjälpa att jag drabbas av saker, men jag kan alltid välja hur jag vill hantera saker som jag drabbas av. Att jag tänker så gör att jag lätt hittar sätt att agera på som får mig att må bra. 

 

Sen är det väl också så att ska man må bra så får man ju göra saker själv som man vet att man mår bra av. Livet blir ju lite vad man gör det till och jag är ändå känt att man med ganska små medel kan känna att det är lätt att må bra och trivas med livet. Detta är ju ändå mitt enda liv som jag någonsin kommer att ha och då vore det ju synd om man inte mår bra. 

 

 

 

 

Året börjar lida mot sitt slut. Jag har inte funderat så mycket kring vad jag konkret ska göra med Dannebloggen under 2023. Jag tänker bara att jag ska köra på som vanligt. Jag har sen 2020 varit nöjd med sättet jag bloggar på.

 

Jag publicerar inlägg minst varannan dag och det känns lagom. Jag känner att jag mår bra av att skriva och skapa inlägg. Bloggen får mig också att stanna upp lite och tänka efter. Jag tycker att det är roligt att greja med bloggen. Jag har alltid sagt att bara jag tycker det är kul att blogga så kommer jag att köra på. Det är nog en bra inställning att ha. 

 

   

 

Jag kör ganska hårt med allting denna sista vecka av 2022. Det handlar väl mest om att jag vill få färdigt massor av saker innan detta året är slut. Man sätter upp något mål och det känns fel att fortsätta med vissa saker in på nästa år, även om det kanske inte gör så mycket om jag behöver göra det ändå. 

 

På jobbet i söndags hade jag ganska mycket att göra. Man fick slita och mycket hände som gjorde att man fick stanna upp och fundera både en två gånger på hur man skulle lösa allt på bästa sätt. Denna veckan har jag varit helt ledig från busskörning, men idag, torsdag och fredag ska jag jobba på. Då är det upp tidigt och sluta tidigt som gäller. Sen kommer nyårshelgen och då ska det bli skönt att vara ledig igen. 

 

Promenadrundorna har jag bestämt mig för att jag ska köra tufft med denna veckan. Jag har sagt till mig själv att jag ska nå ca 100 000 steg redan till imorgon (torsdag) De mest för att jag inte vill gå ut under helgen. Det känns också så bra med promenadrundor och jag vill verkligen nå do där 100 000 stegen fort som satan, varje vecka. Det känns ju bara coolt om jag klarar det och mitt självförtroende ökar. Jag kanske snart vågar höja veckomålet om det känns riktigt bra. Hur som helst så känns det bra att jag har kör på 100 000 steg nu och jag känner mig rätt säker på att jag kommer att kunna klara det under lång tid framöver. 

 

Konstprojektet har jag också skruvat upp lite. Jag har satt ett mål som går ut på att jag ska tjäna en viss summa pengar innan 2023. Det satte jag upp inför denna sista veckan, men jag tror kanske inte att jag kommer att klara av det. Däremot gick det väldigt bra förra veckan och om jag blåser på i samma fart så finns det ju en liten chans att jag får ut maximalt av det. Jag tror också att jag tjänar mer pengar på att ändå sätta ett ganska högt mål, för då jobbar jag förmodligen hårdare med min konst än vad jag kanske hade gjort om jag inte hade något mål med det alls. Sen är det ju ändå så att detta årets mål har jag redan nått, så detta jag vill uppnå nu var mest för att jag inte ska tappa fart och inte bry mig. Ju mer jag jobbar och skärper mig i detta...ju mer pengar har jag möjlighet att tjäna. Så jag kör ända in i kaklet, året ut och hoppas på det bästa. 

 

Till helgen har jag inte riktigt bestämt mig för vad jag vill göra. Jag tänker lite fram och tillbaka. Jag får se vad det blir. Dom närmaste dagarna ska jag köra så hårt jag kan med allt, oavsett vad jag gör. Då får jag ett bra slut på detta året som jag nog kan känna mig nöjd med. Då har jag ju gjort allt jag kan. Full speed och med massor av power. Sen får man inte glömma att det viktigaste alltid är att man ska må bra. 

Under Musikhjälpen-veckan budade jag ju som vanligt hem lite saker. Pengarna som detta kostade mig gick ju till Musikhjälpens insamling. Jag har skänkt pengar i flera år till Musikhjälpen. Räknar jag på det totala beloppet så landar på över 100 000 kr. Det är inget jag mår dåligt över. Det känns bara bra att jag har den möjligheten att kunna skänka pengar till bra saker. 

 

Genom åren har jag tex budat på olika typer av upplevelser och jag har fått träffa många människor som jag har sett upp till och kanske också länge har velat träffa. Jag har försökt ta dom chanserna jag har fått och jag vet ju att jag inte hade fått träffa många dom personerna som jag har fått träffa, om inte Musikhjälpen hade funnits. Vissa saker som jag har fått gjort har nog också varit ett "once in a lifetime". Jag har märkt att den typen av auktioner som jag tex budade hem 2016 eller 2017, dom har inte funnits att buda på under senare år av Musikhjälpen. Så under årets Musikhjälpen tänkte jag mycket på att det var väl tur att jag budade hem vissa upplevelser tidigare. Jag har mycket att tacka Musikhjälpen för, och jag mår ju väldigt bra av att bara tänka  på allt jag har gjort, fått och mina pengar har gått till bra saker. 

 

Jag blir påmind varje dag om Musikhjälpen. Jag har grejer hemma så som: Kläder, accessoarer, böcker, tavlor och andra prylar. Allt detta hade jag inte haft i min ägo och om det inte hade varit för Musikhjälpen. Snart känner jag att jag måste skaffa mig ett extra rum för att få plats med allt som budar hem. 

 

I år budade jag bland annat hem en fin Vinkylare (ishink). Den har även en ingraverad Musikhjälpen-logga på framsidan. Så nu kommer jag också att bli påmind om Musikhjälpen när jag ligger i sängen och tex har en bubbelflaska på kylning vid sidan om.

Idag är det julafton. Jag har jobb några få timmar idag. Det är bara 3 timmar så man kommer nog inte att bli övertrött av dagens arbete.  Jag har aldrig något emot att jobba på julafton. Jag gillar att jobba när många andra är lediga. Julafton är ju också oftast en ganska lugn dag att jobba på. Jag får ledig under nyårshelgen istället och måste jag välja så jobbar jag hellre julafton är nyårsafton. 

 

I många år nu så har jag inte varit mycket för att fira just jul. Det är ingen tradition som jag känner att jag behöver hålla på. Jag har ju inga egna barn så därför känns det väl inte så viktigt. Jag har ju däremot syskonbarn, men jag kan ju ge dom presenter när som helst. Det känns inte så viktigt att det sker just på julafton, från min sida. 

 

 Julafton är ju också en dag där jag minns min mormor mer än vad jag gör andra dagar på ett år. Julafton var ju den dagen då min mormor dog och hon var en person som stod mig väldigt nära. Jag fick ett julkort från henne 4 dagar innan hon dog och jag pratade med henne på telefon 2 dagar innan julafton. Hon sa då att hon förstod att hon inte hade långt kvar att leva. Jag visste då inte riktigt vad jag skulle säga och jag tror att jag bara sa att vi ses på julafton och då kan vi prata mer. Det blev aldrig så utan på julaftons morgon så dog hon i en bil på väg till sjukhuset. 

 

Detta är något som alltid kommer upp i mitt minne just när det är julafton. Så länge jag kommer att kunna minnas nånting så kommer jag aldrig och glömma att min mormor dog på julafton. Det var ändå en person som stod mig nära och som kände stort förtroende för. Även om jag idag har fått distans till detta och kanske inte sörjer så mycket längre, så är just mormors sista dagar i livet ett starkt minnen som ofta känns lite extra för mig kring jul. 

 

 

 

Skönt att ha en ledig dag. Jag har känt mig lite tom dom senaste dagarna. Det snurrar mest i huvudet och jag har haft svårt att få grepp om alla tankar och jag vet inte riktigt vad jag ska göra eller vad jag egentligen vill. 

 

Förra veckan var väl ganska intensiv och jag körde bara på utan att stanna upp och tänka efter. Många timmar per dygn följde jag Musikhjälpen. Jag var fokuserad, samtidigt som jag säkert sov för lite. Det har kanske kommit ikapp lite nu. Dessutom gick jag ju 105 000 steg förra veckan. Jag har ju höjt målet från 90 000 steg till 100 000 steg i veckan. Jag får kämpa lite för att klara av det. Jag klarar nog av det om jag bara vill, men det är upp till mig att vara noga med att gå ut och inte hoppa över för många dagar på en vecka. Hoppa man över en eller två, då blir det direkt väldigt tufft att klara målsättning. 

 

 Jag har också svårt att få till en budget som jag känner mig nöjd med. Jag har inte brist på pengar. Jag har bara svårt att veta hur jag ska fördela allt. Det är inte likt mig, men om jag blir lätt väldigt ofokuserad och tom några dagar efter att Musikhjälpen är avslutad. Det blir liksom en urladdning. Jag har ju gått ett år och längtat efter just den veckan. Så kommer den och då följer man det sjukt mycket och det känns jobbigt och missa något som man verkligen vill ta del av. Man lever sig in det och kommer till så många insikter. Någonstans blir det väl för mycket för mig och kroppen säger ifrån. Sen kan jag väl ändå tycka att allt får vara så. Jag gillar ju Musikhjälpen så jävla mycket så varför ska jag tagga ner liksom?  

 

Sen är det väl också så att jag just nu känner mig ganska klar med allt som jag ville få gjort under detta året. Jag väntar mest på 2023 och allt jag då vill få gjort. När det kommer till ekonomin så har jag ett ganska tufft mål jag är inte helt säker på att jag kan vara så noga med sparandet under den långa tid som behövs för att jag ska uppnå det. Jag kan fixa det och pengar kommer jag att ha, men man vill ju göra så mycket av sånt som kostar en hel del också. 

 

Tankar snurrar mycket kring att jag vet att jag kan fixa det jag vill uppnå, men orkar jag göra vad som krävs. Jag har svårt att spara pengar under lång tid. När jag har sparat ihop en större summa pengar ser man sin chans att göra saker som man lätt känner att man bara behöver göra nu. Gör jag det inte nu, då tänker jag att jag missar en chans som inte kommer tillbaka. Jag tror stenhårt på att det är så. Man måste ta sina chanser i den stunden man har dom. Samtidigt kan man ju inte alltid bry sig om man har ett betydligt högre mål som egentligen känns viktigare att uppnå. Här tycker jag det är svårt att välja. Ska jag välja tålamod och kämpa på lite till. Eller ska man bara släppa loss. Sluta kämpa och leva lite mer. Vad vill jag? Vad är rätt och vad är fel? Vet jag nånting om allt detta överhuvudtaget? Det viktigaste är ju ändå alltid att jag mår bra här och nu. Nuet är ju också det enda man faktiskt kan veta något om. 

 

 Julveckan är här nu och jag har en hel del jobb att kämpa med. Jag jobbar ca 5,5 dag. Jag jobbar julafton, men då jobbar jag bara 3 timmar. Jag har ju också ganska bra pass, men jag ska vara på jobbet 6 av 7 dagar denna veckan. 

 

Annars blir mycket som vanligt. Jag kommer att fokusera på att hålla mig lugn och avspänd. Jag ska må bra, äta gott och greja med sånt som jag vill få gjort. Jag håller tex på med mitt konstprojekt, men jag bryr mig inte jättemycket just nu. Ändå har det dom senaste dagarna gott ganska bra. Jag har tjänat mer pengar än vad jag trodde jag skulle göra. Jag kan inte släppa detta helt, även om årets mål med konstprojektet redan är fixat. Dom pengarna som kommer in nu är sköna att ha när jag sätter upp ett ekonomiska mål för 2023. 

 

 

 Musikhjälpen är över för i år. Jag gillar denna veckan så mycket. Dom senaste åren har det blivit en liten tradition för mig att följa Musikhjälpen i många timmar. Hela arbetspass och när jag går hemma eller är ute på promenader, så lyssnar jag på Musikhjälpen. Ibland kan det även bli att jag sitter uppe några timmar under natten. Jag "köttar" Musikhjälpen. 

 

I årets Musikhjälpen skänkte jag personligen 6000 kr. Det är väl lite mindre än vad jag har skänkt dom senaste åren. Samtidigt har jag ju dom senaste 7 åren skänkt över 100 000 kr till Musikhjälpen. Jag har varit med och bidragit sen 2015. Jag vill alltid vara med och skänka, men jag känner aldrig att jag behöver göra mer eller mindre. Jag vill bara vara med, som alla andra som är med och bidrar till Musikhjälpen. Ingen kan göra allt, men många kan göra något och vill man i alla fall försöka vara med och skapa en bättre värld så är ju Musikhjälpen något jättefint att skänka pengar till. Det tycker jag i alla fall och för min egen del så känner jag att jag mår väldigt bra över att jag är med och bidrar. 

Det har blivit fredag och jag har haft en arbetsvecka och nu får man en ledig helg. Det känns ju bra. Jag har ju kört på det nya schemat denna veckan och jag känner att jag har haft bra arbetsvecka. Jag valde ju detta schemat mest för att jag slipper jobba så långa dagar. Jag märkt redan efter denna veckan att jag mår bra av det. Det var nästan bara därför jag valde detta schemat. Var det något jag både blev och var väldigt trött på så var det långa arbetsdagar. 

 

---

 

Annars är det mycket Musikhjälpen nu. Jag har lyssnat på jobbet och jag har tittat när jag kommer hem. Det blir ju lyssning när jag går promenader också. Jag blir glad och varm kroppen av Musikhjälpen. Det är ju coolt att man bara kan ställa en bur på ett torg och sen kör man fett bra underhållning, blandat med en hel del allvarliga samtal och i slutändan så kommer det in massor av miljoner. 

 

Hittills under denna veckan så har jag personligen inte skänkt så mycket pengar, men jag har ju helgen på mig en av dom auktionerna som jag är väldigt intresserad av att ta går ut då. Jag vet ju inte om jag lyckas vinna den budgivning, men går den inte upp i allt för mycket pengar så ska jag försöka ta den. Misslyckas jag så kanske jag försöker ta någon annan, men som jag känner nu så har jag bara hittat en auktion som jag verkligen vill ta hem. 

Jag har budat på andra auktioner under denna veckan, men det är mest för att jag vill vara med och buda upp summorna. Jag vet när jag har budat att det budet jag lägger inte kommer att räcka. Det kanske är lite barnsligt göra så, men jag tycker att det är lite roligt när jag typ budar 20 000 kronor på något som jag ändå vet kommer att gå för en betydligt högre summa. Skulle jag få något för det jag budar på, som jag inte på förhand tror att jag ska kunna ta för dom pengarna jag väljer att trycka in, då gör jag förmodligen en bra affär och då är det ju bara att köra på den grejen och vara glad för att man tog hem det. 

 

Hittills under denna veckan har jag känt mig maximalt avspänd och väldigt lugn. Jag har inte haft bråttom eller stressat med nånting. Jag har mer lyssnat in och tänkt efter, innan jag väljer vad jag ska säga eller göra. Jag är glad att jag har hittat denna "nivån" på mig själv. Det känns också som att jag kommer att kunna hålla i det och bara fortsätta hålla mig maximalt avspänd.

 

 

Annars är det ju mycket Musikhjälpen denna veckan. Jag har lyssnat en hel del på radion och jag tror att jag i slutändan kommer att bidra med några tusenlappar även i år. Jag är däremot inte säker på om jag kommer att bidra med lika mycket eller mer än vad jag tex tryckte in 2016. Då skänkte jag ju nästa 40 000 kr. Så mycket tror jag inte att det blir i år. Fast vi får se mot slutet av veckan hur mycket det faktiskt blir. Det kanske ploppar upp något auktion som jag bara känner att jag verkligen vill ha,  och samtidigt är beredd att lägga ganska mycket pengar på. Just nu har jag inte sett något, men det kan ju hinna ändra sig tills på söndag. 

 

 

Denna veckan börjar jag köra på det nya schemat. Idag  har jag utbildning hela dagen i Trollhättan. Resten av arbetsdagarna så börjar jag ganska tidigt och slutar tidigt. Sen blir jag ledig till helgen. Det blir skönt att börja på ett helt nytt arbetsschema. Jag har sen länge tröttnat på det jag hade. Vad jag kan se så slipper jag i alla fall dom där megalånga dagarna nu. 

 

Annars håller jag på och röjer upp lite här hemma. Jag började redan i helgen och jag tar lite i taget. Jag orkar inte greja för mycket med att röja saker, men det känns bra att jag har börjat ta tag i det. Jag tar det lite steg för steg och jag tänker att om jag bara gör lite varje dag så kommer jag ju snart att få lite bättre ordning på mitt hem. Det har sett hemskt ut länge och jag har bara inte orkat bry mig. Det var väl också lite så att jag samlade på mig mycket saker som jag tänkte att jag skulle göra något med inom en snar framtid. Jag sparar på allt möjligt och tänker att jag behöver grejerna, men inte just nu. Jag förstår nu att jag har tänkt fel. Kommer man på att man vill få något gjort så ska man nog ta tag i det med en gång. Gör man inte det så är det bättre att bara släppa det. Att spara grejer för att man ska ha dom till något som man typ bara tänker på att man ska göra, det skapar tydligt bara röra och kaos för mig. Nu har jag börjar röja upp i detta kaos och det går framåt och jag kommer att bli klar med detta röjande under denna veckan. Äntligen började jag ta tag i detta och, då var det inte så jobbigt när jag väl kom igång. 

 

Musikhjälpen drar ju igång ikvä. Det kommer jag ju att följa. Jag får se hur mycket jag väljer att skänka i år. Jag brukar ju buda på auktioner och sen lyckas jag ibland ta hem 1-3 auktioner. Så har det varit dom senaste åren. Denna veckan ska jag verkligen tänka till innan jag budar på nånting. Jag har lärt mig mycket av tidigare år. Det har jag nog nytta av i årets Musikhjälpen. Om det blir så att jag skänker mycket pengar i år, då är det via auktionerna. Annars kommer jag inte att bry mig så mycket. Men jag har faktiskt redan nu skänkt en mindre summa pengar. Jag vill alltid vara med att bidra till Musikhjälpen. Frågan är bara hur mycket pengar jag ska skänka. Jag tycker mig ändå har sett dom senaste åren att Musikhjälpen mer och mer har gått ifrån det där med auktioner. Det verkar som man har satsat mer på digitala insamlingsbössor istället. Då handlar det ju mer om att man typ lägger minst 50 spänn i en bössa och sen är man med och tävlar om en upplevelse eller vara. Det är inte riktigt på dom villkoren som jag vill vara med att och skänka pengar. Jag föredrar att vara med och buda på auktioner, och då är det ju så att den som lägger det högsta budet vinner. Då betalar jag ju bara om jag vinner, inte annars. Det känns bättre för mig att skänka pengar på det sättet. 

 

 Så skänker jag mycket pengar i år då har jag budat hem en eller flera auktioner. Sen kommer jag ju följa Musikhjälpen hela veckan. Jag gillar ju denna decembertradition. Man ställer en bur på ett torg (i år i Göteborg) och en kr man 144 timmar grym underhållning och samtidigt samlar man in pengar som förhoppningsvis gör världen lite bättre. Jag tror inte att jag kommer att åka ner till Göteborg och vara på plats som jag var 2018 när Musikhjälpen sändes från Lund. Jag nöjer mig nog med att lyssna på radio eller kolla på TV i år.

 

Jag har haft en skön ledig dag. Det kändes att man behövde få den där ledigheten. Jag var jäkligt trött igår och det är inte konstigt när man har gått upp 04:00 på morgonen hela veckan. Man sover inte riktigt ikapp det förrän man blir helt ledig. 

 

Idag har jag fått mycket gjort, men jag har ändå grejat väldigt lugnt och inte känt någon stress med nånting överhuvudtaget. Jag känner mig nöjd med denna dagen bara för att jag har fått gjort massor och dessutom har jag äntligen börjat ta tag i sker som jag har tänkt på alldeles för länge på att jag ska fixa. 

 

Jag har under denna veckan oroat mig för massor med saker som jag inte ens vet om dom kommer att hända mig. Jag har släppt alla dessa tankar nu. Jag behöver ju inte oroa mig för saker som inte har hänt än. Och även om en sak händer som jag har oroat mig för så blir det ändå aldrig så som man kanske har trott. Jag måste släppa och fokusera på nuet och det känns bra att jag i alla fall inser det efter en kortare period av grubblande.