Jag försöker gå lite varje dag.
Jag har sen länge haft som mål att få ihop 70 000 steg per vecka. Varje vecka, året runt. Jag kör på, men för ungefär två veckor sedan så började jag gå mer korta promenader varje dag. Tidigare var det ofta så att jag kunde gå ganska mycket under 3- 4
dagar och sen struntade jag i promenader, oftast under slutet på veckan.
Jag tycker att så som jag har börjat göra dom senaste två veckorna känns bättre. Jag mår bättre av det. Jag känner mig piggare och det känns heller inte så jobbigt inför en promenadrunda. Nu ser jag till att få ihop 10 000 steg varje dag och jag är inte
så noga med att göra mer, men inte mindre heller. Tidigare var det ofta så att jag kunde göra tex 20 000 steg en dag och sen 5000 steg nästa dag och en tredje kanske jag gjorde 15 000 steg. Nu kan det mer vara så att jag typ gör 7000 steg på jobbet
och sen när jag kommer hem så behöver jag ju bara göra 3000 steg till. När man bara har som mål att göra 10 000 steg per dag och hålla det konsekvent varje dag så blir det lättare att ta tag i det utan att man innan man gör det tycker att det känns
jobbigt. Det känns som jag har mer tid över för annat nu med detta tänket kring mitt "stegjagande"
Jag är jättenöjd med denna lilla förändringen som jag har gjort. Jag rör mig lika mycket som förut, men det känns ändå som att jag inte behöver anstränga mig för att nå målet på 70 000 steg. Det är också fortfarande så att om jag spelar
mer än 2 pingispass under samma vecka, då drar jag ner kraven på antal steg per vecka.
Det känns kul att denna förändring har fått mig mer motiverad till att röra på mig. Inget känns jobbigt med det nu och det känns som jag har fått mer tid över till att göra annat, trots att jag inte rör mig mindre än förut. Det är ju en cool insikt
som jag gillar att jag har kommit till. Sen har jag en
ändå en känsla av att detta kanske bara är något som funkar nu när det fortfarande är ganska varmt ute. När vintern kommer så kanske jag får tänka annorlunda, men förhoppningsvis spelar jag mycket pingis framöver och då känner jag ju inte att jag behöver
röra mig lika mycket utöver det.
🏓🏓💥
Vecka 34
Har en ganska tuff vecka framför mig. Jag vill egentligen inte gå igenom denna veckan, men hur jag än vänder och vrider så känns det som jag behöver bita ihop och "kötta". Både jobb och vad jag vill få gjort på fritiden känns jobbigt att behöva ta tag i. Det är en sån där vecka där jag tänker att jag inte vill, men för mitt eget bästa så måste jag. Typ: Jag vill inte betala räkningen, men gör jag inte det så får jag ju en påminnelse och får betala mer än vad jag först behövde göra. Alltså är det bättre att betala direkt och inte skjuta den på framtiden. Det är svårt att bromsa sig ur en uppförsbacke.
Sen kan det ju vara så att en känsla av hur en vecka ska bli, behöver ju inte vara något som sen blir som man tänker. Ibland oroar man sig i onödan. Sånt kan livet vara.
10 år sen eller mer..
Under OS i Paris så skrev jag ju ganska mycket om pingis i olika blogginlägg. Något som förvånade mig var att jag då hade dubbelt så många mer "bloggbesök" per dygn än vad jag normalt brukar ha. Jag har egentligen inte funderat så mycket vad det berodde på. Jag har bara konstaterat att det var så och det var inget jag hade väntat mig på förhand. Jag tänkte nog mer att skriver jag mycket om pingis så kommer statistiken att gå ner under det normala. Där ser man vad fel man kan ha ibland.
För över 10 år sedan så gick min statistik för antal besök per dygn ner med över hälften. Jag räknar liksom stabila besök. Bloggar var ju mer hett förr och sen dog det liksom ut och då märkte man av det ganska tydligt i antal besök per dygn. Jag tyckte inte det var så konstigt. För min del kom den där nedgången, men sen låg det kvar på samma antal stabila besökare år efter år. Det har liksom inte gått ner mer och mer. Det gick ner en gång med över hälften och sen låg det kvar. Däremot har rekorden kommit efter den stora nedgången. Rekord i antal besök hade jag vid ett tillfälle 2016 och vid sen blev det en gång 2018 också. Vid både tillfällena hade jag varit i Stockholm och träffat lite kändisar och bla, bla bla. Det var inget som förvånade mig med tanke på vilka jag träffade och så.
Något som däremot förvånade mig när det började blogga det var allt hat och tjat om att jag inte lagade min mat själv. Jag hämtade ju mat, eller satt ute på restaurang och åt. Idag är det ingen som gnäller eller har åsikter om det, men för 10 år sedan eller mer, då var det ett jävla liv på alla möjliga människor och då var det inget som jag var beredd på när jag startade min blogg och ville visa upp hur jag lever i min vardag.
Folk yttrade åsikter som att jag måste lära mig laga egen mat. Det jag äter är onyttigt och att jag skulle kunna spara mer pengar på att laga egen mat istället för att äta ute varje dag. Folk kunde skriva att jag inte skulle lägga upp maten på en tallrik och inte visa den liggandes i en folielåda. Jag säger inte att alla hade fel, men varför bry sig överhuvudtaget? Jag fattar väl att det kostar mer att inte laga sin egen mat, men jag ser det som att jag betalar för att slippa laga mat. Jag kan laga egen mat, men jag är inte så intresserad av det. Ibland kan jag tycka att det är roligt att greja med matlagning, men det är inget jag vill bry mig om dagligen. Men många har genom åren tyckt att jag ska göra det. Sen om min mat ligger i en folielåda och inte på ett tallrik så spelar väl det ingen roll överhuvudtaget. Så varför gnäller ens en enda människa om det????
Det kunde sitta folk i vissa poddar och prata om att fel dom tyckte det var att jag inte lagade min egen mat och hur ohälsosam den maten är som jag visar upp att jag äter. Det gick till och med så långt att två personer bestämde sig för att komma hem till mig laga mat åt mig, i mitt kök. Dom tjatade också om att jag måste laga mer mat själv och sluta äta mat som jag inte lagar själv. Jag funderade mest på varför folk så jäkla överdrivet mycket om detta med min mat och att jag inte väljer att laga den själv. Hur orkar folk bry sig och dessutom vara skitförbannad över det.
Oavsett vad allt berodde på så var detta tjatet som jag fick höra i flera år ingenting som jag hade väntat mig när jag började blogga. Jag trodde heller inte att alla dessa arga människor skulle hålla på och påpeka detta under en så lång period som det faktiskt pågick, men så var det och ett tag kan jag erkänna att jag tyckte att det var lite roligt att folk blev provocerade av att jag unnar mig mat som jag inte lagar själv. Just detta med min mat har nog det "ämnet" som folk genom åren har varit mest arga på mig för när man tittar tillbaka på vad folk har skrivit till mig genom åren. Själv skrattade jag mest åt det och tyckte det var ganska roligt att folk orkade bry sig om vad jag äter. Ibland skrev jag jag meningar som jag visste skulle provocera. Typ: Under denna veckan har jag inte lagat någon mat själv överhuvudtaget. Jag har bara låtit andra laga maten åt mig och betalat som fan för det. Förr tog det inte ens 5 minuter innan jag kunde få arga kommentarer för att jag skrev så. Tack och lov har jag tiderna och folk förändrats. Nu är det ju ändå 2024 och folk provoceras av helt andra saker än vad jag äter och vad jag har matkostnader. Sen kanske jag lite provocerade fram det hos folk förr, men jag kan ändå skratta åt det idag när jag tänker på hur många som tog sig tid att berätta för mig om att jag måste laga min egen mat och sluta köpa mat från restauranger och likande. Att det skulle bli något som jag hittills har fått mest kritik för under mitt bloggande liv, det var inget jag ens kunde föreställa mig när jag startade Dannebloggen för 15 år sedan.
En helt annan grej som jag tidigt in i mitt bloggande fick mycket kritik för var när jag tog bilder på mig själv i bar överkropp. Det var verkligen så det haglade skit på mig och jag slutade efter ett tag att räkna alla som på ett eller annat sätt ville tala om för mig hur fel dom tyckte att jag gjorde som visade mig själv på detta "hemska" och "oansvariga" sättet.
Man kan väl säga att det blev två läger. Många gillade inte mina selfies i bar överkropp, men en hel del människor skrev också att dom ville se mer av detta, eller så skrev vissa att jag bara skulle skita i alla negativa kommentarer och bara köra på.
Allt som jag fick utstå triggade mig bara till att fortsätta. Jag tänkte ganska direkt att jag låter inte andra bestämma vad jag ska lägga ut i mina sociala medier. Däremot finns det ju gränser även för mig, men jag har inga problem med att visa mig själv i bar överkropp. Från början handlade det bara om att jag ville bjuda på mig själv och visa att jag har självironi. Jag tycker inte att man behöver ta livet och sig själv på så stort allvar hela tiden. Men i detta var det tydligen många som inte hade någon humor överhuvudtaget, utan jag fick höra alla möjliga åsikter om varför jag inte ska lägga ut den typen av bilder. Jag skrattade mest åt det och samtidigt fick nog kritiken mig att förstå hur viktigt det är att jag står upp för mig själv och värnar om min yttrandefrihet.
För mig handlar ju yttrandefriheten om att jag får lägga ut vad jag vill på mina s.k. sociala plattformar och sen låta det vara kvar, oavsett vad andra tycker. Det som också är yttrandefrihet för mig det är att jag fortsätter göra vad jag gör om jag själv vill det och sen om jag känner för att ta bort folk som inte har i mina sociala medier att göra, så är det inget som känns fel med det heller. Jag värnar om min yttrandefrihet, inte andras. Andra får säga vad dom tycker på sina egna sociala medier. På mina plattformar bestämmer jag vem som ska få komma till tals och synas. Det är yttrandefrihet för mig och det känns också viktigt för mig att stå upp för den och mig själv.
Det är svårt att beskriva allt jag fick utså när det kommer till alla dessa bilder, men en person minns jag väldigt väl och som verkligen inte gillade dom här bilderna på mig i bar överkropp. Hon kallades sig för feminist och sa att hon kom från Bengtsfors i Dalsland. Hon tyckte att mina bilder var osmakliga och sexistiska. Hon krävde att jag skulle censurera mig själv och ta mitt ansvar och förstå att många ser upp till mig och kommer att ta efter det jag gör. I stora drag var det så denna s.k. feminist tyckte. Hon hotade också mig med att hon skulle ägna en stor del av sitt feministiska arbete åt att varna så många som möjligt för min blogg. Jag uppfattade hennes hot som att hon skulle bedriva någon slags hetsjakt på mig och det sa jag också till henne. Jag fortsatte bara att publicera bilder på mig själv i bar överkropp och jag märkte inte av att feministen från Dalsland eller någon annan egentligen gjorde något konkret med sånt de hotade med. Jag tror också att mycket av allt jag fick utså gjorde att jag bara fortsatte lägga upp dessa bilder eftersom jag gärna vill visa att jag skiter fullständigt i vad alla: Sura, bittra och helt humorbefriade människor tycker.
Christian Brandin - Korvtävling.🌭
Ny pingissäsong.🏓❤️
Egentligen vet jag inte längre när en pingissäsong börjar och slutar. Det känns som det är pingis hela tiden och alla: Tränar, tävlar och vilar i olika perioder, beroende på massor av olika förutsättningar och färdigheter. För mig har det känts som att jag har haft en säsong som började i mitten på augusti förra året och sen trappade jag ner med träningen i slutet på juni. Pingis för mig handlar nu för tiden bara om träning. Jag tränar för min hälsas skull. Jag vill ju också känna att jag är en bra träningskompis till mina klubbkamrater i Trollhättan BTK (TBTK). Jag har inte märkt av att någon har tyckt att jag inte är bra och rolig att träna med.
Just nu känns det som att säsongen börjar dra igång för dom flesta i TBTK mer på allvar igen. Några ska snart börja tävla mer och oftare. Folk fixar spelarlicenser och den nya matchdräkten inför säsongens tävlingar och seriematcher som drar igång mer på allvar i typ september. Många har varit på träningen denna veckan. Så man märker väldigt tydligt att mycket är på gång och en hel del spelare vill vara förberedda inför allt som de kan tänkas vara med på under den kommande säsongen.
Mina tankar inför den nya säsongen är att jag vill nog bara fortsätta som jag har gjort under den förra. Jag är inte sugen på att tävla och jag vill inte vara med i något lag och spela seriematcher. Vad jag vet nu så har TBTK ett lag i DIV 3 och två lag i DIV 5. Jag har fått frågan om jag vill vara med och spela, men jag har sagt nej till det. Jag kommer heller inte att skaffa licens och jag tror inte att jag kommer att köpa några nya matchkläder heller. Vad ska jag ha dom till om "bara" tränar? TBTK tjänar ju heller inga pengar på att jag köper en nya matchkläder. Det blir varken plus eller minus i klubbkassan. Däremot måste alla som ska tävla denna säsongen ha dom nya matchkläderna. Klubben godkänner inte att man spelar i den gamla och när man tävlar så måste man ha klubbkläder där det tydligt framgår vilken klubb man tillhör. Har man inte det så kan en överdomare se till att man blir diskvalificerad från vilken tävling eller seriematch som helst.
Min tanke med pingis är ju som sagt att jag bara ska träna och jag gör det för att det är bra för hälsan. Jag kommer nog att säga nej till allt annat, om jag får frågor om sånt som inte rör min egen träning. Ingen kan ju tvinga mig och jag känner ju också att jag vill ha distans till pingisen och jag orkar inte göra hur mycket som helst, även om jag får frågan hur många gånger som helst. Jag är ju en människa som bara väljer att spela pingis. Jag vill inte leva ett liv där jag tänker på pingis 100% av min fritid. Det kan lätt bli så om man säger ja till en eller två saker inom pingisen. Jag anser att jag inte kan hålla på med för mycket pingis. Hur gärna jag än skulle vilja och kanske ha tid för det. Håller man på för mycket så kommer man lätt till en punkt där man når en slutgiltig glädje. Jag kanske blir glad för framgångar och saker jag tycker att jag har lyckats med, men det kommer att vara svårt att må bra av alla framgångar för du är upptagen av att hela tiden komma vidare och göra mer för pingisen. När det sen kanske inte går så bra, då tror jag att jag lätt skulle kunna falla in i en tung och deprimerande period och den kan till och med vara svårt att ta sig ur. Risken är att jag i efterhand måste bearbeta mycket av sånt som blev för mycket för mig. Det är inte värt det och jag har ändå sett detta inom pingisen många gånger förut. Jag kan inte tänka pingis hur mycket som helst. Det kommer bara i slutändan att påverka mig på ett negativt sätt i allt jag väljer att göra. Träna och må bra i detta. Det är det viktiga för mig.
Jag har ju också fått frågan om jag vill hjälpa till som tränare. Jag har sagt nej. När man är tränare så kan man inte räkna med att man får någonting tillbaka. Man ger alltid av sig själv till andra och tränarrollen för mig handlar bara om att dom du hjälper och stöttar ska bli bättre pingisspelare. Jag vill träna själv och jag vill göra bra ifrån mig på träningarna. För att man ska lyckas med det så behöver man vila hjärnan från pingisen ibland. Om jag skulle vara tränare och sen försöka träna själv så skulle det förstöra prestationsförmågan åt båda hållen. Det tar mycket på energin att hjälpa till som tränare. Den energin behöver jag ju spara på för att orka träna bra själv. Tränar man mycket så behöver man ju vila från pingisen. Lugn och ro vill jag ju ha då. Jag har svårt att se att jag skulle göra ett bra jobb som tränare när jag mest bara vill träna själv. Det känns helt enkelt inte motiverande att hjälpa till som tränare i dagsläget. Jag är också av åsikten att antingen får man vara tränare eller spelare. Att blanda dom två är inget som jag tror håller i längden. Inte för mig i alla fall.
Allt kring detta och hur jag tänker handlar egentligen inte om att jag inte vill. Det handlar mer om att det blir för mycket om jag gör för mycket av sånt jag vill. Jag har hållit på med pingis i nästan hela mitt liv så jag tror i alla fall själv att jag vet vad jag håller på med och hur jag tycker är bäst att göra. Det känns ändå skönt att alla som frågar mig om saker, också respekterar och accepterar att jag säger nej. Det hade ju varit jobbigt om man hade känt sig pressad och nästan tvungen att hjälpa till mer. Sen är det väl ändå så att jag har så mycket erfarenhet av pingis och då klarar jag väl av att hantera och göra saker så att det blir bra för mig själv, oavsett vad andra tycker och tänker.
Dapa Deep
Dialogiskt - Stefan Olafsson
Jag kan kämpa på ett tag till.
Idag har jag roat mig lite med att räkna och försöka få grepp om vad som faktiskt krävs av mig för att jag ska ha en chans att nå min vision. Jag kan se att det finns möjligheter att jag får till allt som jag har tänkt mig. Min s.k. balansräkning
funkar och känns realistisk att uppnå. Jag har blivit övertygad om att det är värt ett försök och jag känner att jag vill fortsätta att sträva efter detta i några år till.
Jag tänker ju att har jag ändå funderat i nästan hela mitt liv på detta så är ju typ 4 år inte så mycket om man jämför med hur länge jag har försökt hittills. När nu tycker mig ha en lösning på hur jag ska få loss alla pengar som jag tror mig behöva,
då känns det ju bara dumt att ge upp. Dessutom tror jag att om jag ger mig nu så kommer jag bara att må dåligt och bli deprimerad över att jag faktiskt trodde på att jag hade hittat en lösning, men i slutändan så körde jag inte på den och gjorde
ett försök. Det kommer jag att ångra. I många år har jag funderat utan att veta något om hur det ska gå till. Dom senaste åren har jag gjort saker och jag har känt att det har tagit mig framåt. Sen har det dom senaste tre månaderna har jag stått
lite still. Jag har inte vetat hur jag ska ta det vidare. För något år sen tänkte jag också på att faktiskt ge upp detta nu under sommaren 2024. Jag sa till mig själv att om jag inte ser en lösning under sommaren som jag känner att jag vill köra
på, då är det inte värt att fortsätta. Jag vill inte ens tänka på min högsta dröm i livet då. Jag har också trott under dom senaste månaderna att jag nog kommer att ge upp. Nu har jag ändrat mig. Jag vill kämpa några år till. Jag tror att på mig
själv och jag känner att det är möjligt att nå mitt livs dröm och vision. Det kan ju också gå snabbare än några år. Med mer pengar ser man ju också ofta mer möjligheter. Jag tror också att bara jag håller drömmen vid liv och vill detta så ända
in i helvete, så får ett sådant mindset mig till att se att detta inte är omöjligt med rätt typ av strategi och ansträngning.
Vecka 33
Jag jobbar helgen under denna veckan. Det är första helgpasset sen jag kom tillbaka från min semester. Helgpassen har ändrats lite och nu slutar jag lite tidigare. Det var en bra ändring för sen i december förra året så har man haft så jäkla långa dagar just på jobbhelgerna. Dom har varit lite för tuffa så jag hoppas att dessa pass känns lite lättare att jobba på med nu. Förövrigt så har jag fem dagar av jobb denna veckan. Jag får ledig mitt i veckan istället för på helgen.
Denna veckan har jag tänkt och spela lite pingis också. Jag har inte kört på 2-3 veckor. Det har liksom funkat med tiden som jag slutat på jobbet och när lirarna i klubben vill träna. Jag har inte hunnit helt enkelt, men denna veckan tror jag att det kan funka. Om nu någon annan vill lira med mig denna veckan. Sen får jag ju också se hur jag mår. Jag har ju känt mig lite sjuk under helgen. Så jag ska känna efter innan jag bestämmer mig för om jag ska träna någon pingis.
Förra veckan så planerade jag in lite ledighet som jag har tänkt att ta ut senare i år. Jag har några semesterdagar kvar och även en del komptimmar att plocka av och jag vill ju åka på lite resor i år. Jag har ju tänkt ganska länge på det, men inte riktigt tagit tag i det. Förra veckan började jag ju planera lite i alla fall och det ska jag försöka fortsätta med denna veckan. Jag är sugen på att komma iväg på något igen och det ska inte vara några problem att fixa det så att man snart kan uppleva något kul, i Sverige eller utomlands. Bara jag tar det lugnt och gör en sak i taget så ska det nog bli bra i slutändan.
Söndag (2024 08 11)
Jag har varit ledig under helgen, men idag har jag känt mig lite sjuk och dålig. Jag har inte orkat speciellt mycket idag. Det blev lite mat ute och sen har man ju fixat lite matlådor och sånt inför nästa veckas jobbande.
Ikväll har jag mest legat i soffan och kollat på TV. Det är ju lite synd om mig eftersom jag känner mig sjuk. Avslutningscermonin tyckte jag var en fin tillställning så jag försökte bara att vara i nuet och njuta av allt de fina som jag såg från
Paris ikväll.
OS är ju nu avslutat och jag är nöjd med mitt tittande under dessa veckor. Jag har valt ut vad jag vill se och även om jag stundtals har suttit länge och kollat så har det ju alltid varit något som jag har varit intresserad av att följa. Jag
tycker att jag har kollat lagom mycket och även om jag säkert missade mycket som jag kanske hade velat se, men det har inte varit något jag egentligen har brytt mig om. Jag är nöjd över att jag har rört på mig som vanligt och inte låtit
OS påverka hälsan på ett mer negativt sätt. Även om jag kanske inte är en människa som alltid lever sunt så har jag i alla fall inte haft ett mer osund livsstil under OS-veckorna.
Jag har också märkt att under OS så har antal besök på min blogg ökat med dubbelt så många per dygn. Jag vet egentligen inte varför, men jag skrev ju mycket om vad jag tyckte om den pingis som man fick se och många kanske var nyfikna mina åsikter, utifrån
den erfarenhet jag har av pingis. Eller så berodde det på något annat som jag inte kan fatta. Men jag väljer att tycka att det är kul att många verkade bli mer intresserade av pingis, p.g.a. Sveriges framgångar i Paris. Två silver och två kvartsfinaler
för Sverige. Det är bra och jag tycker det ska bli spännande att följa dom svenska spelarna i framtiden. Pingis är vi bra på i Sverige. Det är ju inget snack om saken.
Annars känner jag nu att jag får försöka tagga ner ordentligt. Känslan kanske blir mer påtaglig när jag känner mig lite sjuk och dålig, men jag tror att det bästa jag kan göra ändå är att inte greja för mycket med olika saker. Det har varit
lite så för mig dom senaste veckorna. Jag velat ta tag i så många saker efter att jag kom tillbaka från semestern och jag känner att det är svårt få gjort nånting som jag är nöjd med. Det blir bara för mycket och allt känns bara: Rörigt, stressat
och ostrukturerat.
Jag får göra en sak i taget och fokusera i nuet så kommer jag nog mer att få till saker som jag vill ha dom, utan att må dåligt av allt grejande.
Inga planer för ny konst.
Jag har fått lite frågor från följare som undrar om jag grejar med något konstprojekt nu för tiden. Hur gick det med allt som jag började med för några års sedan?
För ett tag sedan så valde jag ju att avbryta mitt konstprojekt och sparande av alla pengar som jag tjänade på den konst jag skapade. Jag kände ju att dom planerna jag hade för det inte funkade. Det kändes som det skulle bli ett evighetsprojekt om jag skulle ha fortsatt och försökt klara det mål jag hade. Jag vet ju att man aldrig ska ge upp, men jag hade ju hållit på i flera år och när jag såg att jag inte hade kommit längre och insåg hur mycket jag då hade kvar att göra, så kändes det bara meningslöst att fortsätta spara alla pengar som jag tjänade på detta. Även om jag i framtiden hade klarat att få ihop alla pengar som var målet med min konst, så skulle dom förmodligen inte räcka till det jag vill köpa när jag väl når målet. Jag kommer att behöva mer pengar och när jag får ihop dom så kostar det jag vill köpa mer igen. Det trodde liksom inte på min strategi och även om jag någon gång i framtiden hade klarat av det så hade det nog varit så att jag då hade insett att jag har lagt ner för mycket tid på att förvekliga min dröm om att skapa ett maffigt konstverk som blev värt en ansenlig summa pengar. Allt var bara för mycket och oavsett hur jag vände vred på det så tar det för lång tid. Dessutom var oddsen att jag skulle klara av att slutföra det ganska låg. Efter lite uträkningar och logiskt tänkande så kände jag att chansen att jag skulle fixa det var 10%.
Som det är just nu så jobbar jag på med detta på samma sätt som jag gjorde innan jag avbröt själva strävandet mot målet. Däremot bryr jag mig inte om att spara dom pengar jag tjänar på det. Jag låter dom gå upp i allt annat som ha att betala när man lever sitt liv. Det gör ju också att jag inte kan kalla det för ett konstprojekt längre för jag investerar ju inte sparade pengar vidare i konst. Jag sparar ju heller ingenting av sånt som kommer in nu. Däremot så har jag pengar sparat sen tidigare, så jag har ju nytta av vad jag har gjort. Det är bara att jag inte bryr mig om att kämpa mot specifika mål nu. Jag tror ju inte att det kommer att funka och att jag ska tro på vad jag gör är nog en förutsättning för att kunna lyckas.
Jag vet inte om jag i framtiden kommer att ge mig i något igen som jag kommer att kalla för konstprojekt. Som det känns nu så tror jag inte det. Jag har provat så många olika saker och det känns som att allt mer eller mindre har gått åt helvete. Sen har jag ju andra drömmar i livet som känns mer motiverande att sträva efter. Konst är nog inte min grej. Så känns det nu i alla fall. Sen vet man ju aldrig vad man ser för möjligheter i framtiden som man också kanske väljer att sats på. Jag stänger ju aldrig några dörrar för saker som jag ser möjligheter att göra nånting bra med.
Beachvolleyboll 🥇🇸🇪🏐🏝️🌊
Kina vinner samtliga pingis-guld.
Pingisturneringen i OS är avslutad och jag har idag suttit och tittat på en av dom bästa lagmatcher som jag har sett på damsidan. Jag tycker alla tränare som vill lära tjejer att spela pingis ska kolla och analysera denna matchen när det kommer till tekniska
detaljer. Tittar man på serve och returspelet så blir man imponerad av hur smart dom placerar bollen för att sedan få ett övertag i bollduellerna. Bara där kan man lära sig hur mycket som helst. Tittar man på fotarbete så rör dom sig med perfekt balans
och man ser att dom har tränat mycket på hur dom ska flytta fötterna in i minsta detalj. Allt för att komma rätt till bollen och kunna få ut optimalt av varje slag, samtidigt som man vill röra sig på ett sätt som inte tar onödigt mycket på krafterna.
'
Kina vinner samtliga guld i pingisturneringen. Jag hade en förhoppning om att något annat land skulle kunna snuva Kina på minst ett guld. Men oavsett vad andra gör och hur det än har sett ut tidigare under säsongen, så är det Kina som vinner allt igen.
Svenska herrarna gör ju en stark insats i OS-finalen och man pressar ju Kina i finalens samtliga matcher, men i slutändan är det Kina som tar det guldet också. Jag kan tycka att det hade varit bättre för pingisen i stort om i alla fall något annat
land kunde skaka om Kina ibland.
Sen kommer säkert Kina under lång tid framöver ändå vara en stormakt när det kommer till pingis. Dom har ju enorma resurser och gör precis allt man kan tänkas göra för att vara bäst i världen. Kina producerar egentligen fler pingissjärnor än vad
de kan utnyttja. Det finns ju många fler kinesiska pingisspelare som skulle kunna vinna ett OS, men alla de får ju inte vara med, så många får ju inte ens chansen.
Jag hoppas att många andra länders spelare funderar på vad Kina gör som alla andra inte verkar göra och sen försöker lära sig mycket av vad man faktsikt ser dom bästa gör. Sen kanske man kan utveckla något eget utifrån det. Jag tycker
att det är en intressant tanke fundera och spinna vidare på.
Jag älskar pingis 💛💙❤️🏓
Sverige gör en otrolig OS-final idag. Det blev ju 3-0 till Kina, men matchen var hårdare och jämnare än vad resultatet 3-0 visar. Svenskarna pressar ju kineserna till ett avgörande set i alla 3 matcherna. Så pressade har inte Kina varit på många år mot
något annat land. Man såg tydligt att svenskarna trodde på vinst och det var full fokus på guldet. Bra inställning, bra kroppsspråk, perfekt uppträdande och grymt kämpat av svenskarna. Det är små detaljer som avgör på dom viktiga bollarna i matcherna.
Dubbelmatchen:
Anton och Kristan började bra i denna matchen och tog ledningen med 1-0 i set. Under hela matchen var man bra i försvarsspelet. Man stod upp bra mot kinesernas tunga attacker. Kineserna öppnade ofta upp spelet med långa returer och sen
gick dom på med tunga loopar. Kristian och Anton stod kvar nära bordet och det gjorde att dom lyckades pressa kineserna så bra som dom faktiskt gjorde. I fjärde set var svenskarna så gott som felfria i sitt spel. Kineserna vinner matchen på att dom
är lite aggresivare på slutet.
Truls - Fan Zhendong
Denna matchen var ju en repris på OS-finalen i singel. Jag såg väldigt tydligt hur kinesen spelade och vad han hade för taktik. Fan Zhendong körde på samma spel idag som han gjorde i singelfinalen. Fan Zhendong matade Truls väldigt mycket i backhand.
När sen Truls lämnde en liten lucka på sin forehandsida, då skickade Fan Zhendong ut bollen i Truls forehand. Jag tyckte ändå Truls spelade betydligt bättre med sin backand idag än vad han gjorde i singelfinalen. Han höll sig också lugn och
verkade väldigt avslappnad. Han stod kvar nära bordet vilket gjorde att kinesen fick mindre tid på sig att göra sina slag. Att Truls kunde pressa kinesen till ett femte och avgörande set tror jag berodde på att han hade ett bra försvar och
ett bra backahndspel. Truls kanske blev lite stressa i det avgörande setet, men Truls gör väldigt mycket bra grejer i denna matchen och med lite tur så hade han kunnat vinna den. Det var den känslan jag fick av matchen i alla fall. Det
som imponerade mest på mig när det gäller Truls idag det var att han var så grymt fokuserad i nuet. Han hade liksom full koncentration under hela matchen.
Kristian - Wang Chuqin
Kristian gjorde även han en bra match. Jag tyckte han genomgående hade bra returer. Jag tyckte också hans attacker var bra placerade när han fick sina chanser att attackera. Kinesen var lite bättre och säkrare i sitt serve och attackspel. Jag tror också
att Kristian hade tjänat på att kanske försöka spela mindre på fart och mera skruv. Sen är det väl ändå inte säkert att han hade vunnit matchen för det. Kinesen var väldigt säker på attacken direkt efter serve och det blev väldigt tydligt i det femte
och avgörande setet.
Kina visar återigen att dom är bäst i världen på att spela pingis. Vinner kinas damlag imorgon också då har kineserna tagit smatliga pingis-guld igen. Men två i världen på pingis är ändå Svreige. I många andra länder i världen
har många fler pingisspelare än vad Sverige har. Om jag skjuter lite från höften och gissar så kan jag tänka mig att Sverige har 10 000 - 12 000 licensierade pingisspelare. I Kina har dom säkert lång över 20 miljoner. Ändå
kan Sverige vara med och störa ett land som Kina och Sverige pressar ju fram ett avgörande set i samtliga matcher i OS-finalen. Med det lilla underlaget som Sverige har och med tanke på hur liten sport som pingis är i Svreige
så är det helt fantasikt att Sverige har så många bra pingisspelare som kan utmana alla andra länders spelare i stora mästerskap.
Sverige har gjort ett så sjukt bra OS och jag hoppas verkligen att alla fattar det. Samtliga svenskar på både dam och herrsidan har gjort så himla mycket bra i detta OS. Jag tycker det ser bra ut för framtiden.
Om dessa spelare tränar på och jobbar hårt med sin pingis. Då kan ju resultaten bli ännu bättre i framtiden. Det kommer ju nya turneringar och det är ju "bara" 4 år kvar till OS i LA. Med tanke på vad svenskarna nu har visat i
Paris så ser ju jag möjligheten att svenskarna kan göra ännu bättre resultat i framtiden. För man får ju inte mindre erfarenhet med åren. Om tex Truls kan ta två slilver på OS i Paris. Vad borde han då inet kunna göra
i LA om 4 år? Jag ser mer möjligheter än begränsningar för det svenska pingislandslaget, på både herr och damsidan. Det ska bli otroligt kul att fortsätta följa svensk pingis i framtiden.
Avslutningsvis så måste jag väl erkänna också att jag känner mig lite stolt. Jag är ju extra glad över att Kristian Karlsson tar ett OS-silver i lag. Jag var ju Kristians tränare när han började spela pingis. Kristan har vid flera tillfällen sagt till mig att han är hemskt tacksam för allt jag har gjort för honom när det kommer till hans pingis.
När han nu har tagit ett OS-silver i Paris så känns det ju lite extra bra i mitt hjärta att ha fått dom orden och den bekräftelsen av honom.
Inför OS-finalen 🏓🇸🇪🇨🇳
Spelordningen i dagens final.
Sverige i OS-final mot Kina. Det trodde jag inte innan OS började. Tuff match för Sverige naturligtvis.
Jag har någon tanke innan matchen att om Sverige får en bra start och tar ledningen 1-0 eller 2-0 i matcher, då finns chansen på guldet. Jag har däremot svårt att tro att Sverige skulle kunna komma under i början och sen vända och vara med i matchen
mot Kina. Jag tror aldrig jag har sett ett kinesiskt landslag tappa en ledning på 2-0 i matcher och sen förlora med 2-3.
Jag tänker också att saker som kan tala för Sverige är att man har ju inget att förlora. Svenskarna har mött kineserna ganska mycket genom åren. Så det är liksom inget nytt som riskerar att komma som en chock för svenskarna. Truls slog
ut en Kines i singelspelet och alla svenskarna verkar ändå vara i bra form inför denna final.
Jag hoppas på Sverige och ett mirakel i Paris. Alla tre svenskarna måste överträffa sig själva i minst en match under dom närmaste timmarna om det ska bli ett OS-guld för Sverige idag. Go for it Sweden!
Semifinal 🇸🇪🇯🇵🏓
Sveriges pingisherrar spelade pingis mot Japan ikväll. Nu var det ju dags att fightas om medaljerna igen. Förutsättningarna är att om Sverige skulle vinna ikväll så spelar man om guldet i nästa match. Förlorar Sverige så får man spela om bronset.
Det började ju med dubbel. Anton Källberg och Kristian Karlsson som vanligt.
Svenskarna började väldigt bra. Anton och Kristian såg ut att vara fullpumpade med självförtroende inför denna matchen. I första set small det med hårda attacker, eller så var dom otroligt täta i sitt försvarsspel. Man började med 5-1 och sen har
jag för mig att det stod 7-3. Sen vann svenskarna setet med 11-8. Riktigt bra spel och jag tycker dom började minst lika bra som mot Tyskarna igår.
Jag kände också innan matchen att det är otroligt viktigt för Sverige att vinna dubbelmatchen. Japan har ju Harimoto i sitt lag som gick till kvartsfinal i singelturneringen och han var ju egentlige den enda spelaren som pressade kinesen Fan Zhendong
som senare vann OS-guldet och besegrade Truls Möregårdh i finalen. Om Sverige inte vinner dubbel så måste man ju någon vinna mot Japans bäste spelare och det är en väldigt tuff uppgift för alla svenskarna. Så jag kände förhand att ska Sverige
vinna lagmatchen mot Japan så måste nog Anton och Kristian vinna dubbelmatchen.
Andra set: Det var jämt direkt. I andra blev det ställningskrig. Det blev 1-1 i varje servegem upp till 5-5. Och sen blev det 5-7 och 7-7. Japanerna vann många poäng på aggressiva attacker i det andra setet. När Japanerna ledde med 9-8 så tog Japanerna
en timeout. Kristian blev lite stillastående i returspelet mot slutet. Japanerna vann det andra setet och minns jag rätt så slutade det 9-11.
Tredje set: Japan tog tag i spelet direkt. Japanska paret spelade väldigt bra i både serve och retur och i bolldueller. Svenskarna fick mest försvara sig och jaga efter bollen. Det gick väldigt fort i tredje set. Rena autobahn för Japanerna. Svenskarna
hängde inte med i tredje och Japanerna spelade i stort sett felfritt. Ungefär som Svenskarna spelade igår mot Tyskland. Det kändes inte bra inför femte set. Japanerna hade ju höjd sig rejält i nivå sen det första setet. Fullt blås liksom.
Femte set: Det började med att Kristian fick bollar matade kort i forehand och sen långt ut i sin forehand. I början såg det ut så i mest hela tiden. Jag tror att det höll på så upp till 5-1. Sen blev det timeout för Sverige och sen spela svenskarna
lite bättre, men japanerna hade ett fantastiskt bra försvarsspel och dom svarade upp mot svenskarna på ett väldigt bra sätt. Det var hög nivå på japanernas spel. Det kändes som japanerna blev bättre och bättre ju längre matchen gick. Sverige
räddade några matchbollar mot slutet, men tillslut så vann det japanska paret med 11-7. Jag tänkte sen efter detta att ska Sverige ha någon chans på vinst nu så kommer det att bli en lång och jämn match. Tufft som fan liksom. Dubbel hade varit
skön att få med sig, men japanerna var klart bättre ikväll.
Nu var det singelmatcher som gällde för resten av kvällen. Truls skulle in mot Harimoto. Japans i särklass bäste spelare.
Truls varierade sina servar bra i början av första set. Harimoto hade problem att returnera för han tveka och läste säkert fel på skruven i Truls serve. Man kan säga att den som hade bäst kvalitet på attacken eller i försvaret vann dom flesta
poängen mot slutet av första set. Jämt första set och Japan tog timeout redan i första set. Jag tror att dom japanen tänkte att han ville ha första setet för att få en bra start. Därför tog han timeout. Harimoto vann tillslut första set med
minsta möjliga marginal. Harimoto vann på ett lite vassare serve och returspel på några av dom sista bollarna i setet.
Under resten av matchen så var matchbilden ungefär den samma. När Harimoto vann bollar så var han väldigt aggressiv och det sa ofta bara "pang" och bollen var slut. Truls fick jobba mycket mer för sina poäng och det slet säkert på hans krafter
mer än på motståndarens. Truls kom undan lite med blotta förskräckelsen och vann andra set efter att ha legat under med en och två poäng under större delen av setet, men sen kändes det som Harimoto kopplade ett ganska säkert grepp på Truls.
Japanen "bomba" på med väldigt hårda attacker som pressade Truls tillbaka från bordet. Harimoto vann tillslut med 3-1 i set mot Truls. Nu var Sverige tvungen att vinna tre matcher i rad för att kunna vinna semifinalen. Jag ska erkänna att
nu trodde inte jag på vinst för Sverige längre.
I tredje matchen var det dags för Kristian. Det började inte jättebra. Jag tyckte han rörde sig lite dåligt och sen fick jag se att hans ena ben var omlindat så att han kände väl av en en skada eller nåt likande. Det där spelade han med i
första set. Förlorade det och sen tror jag att han tog bort det han hade lindat runt sitt ben. Jag vet inte mer om vad det var, men såg det jag såg i alla fall.
I andra set rörde sig Kristian lite bättre. Han satsade också på att spela med lite mer överskruv i första attackerna. På så sätt fick han ju ner tempot lite. Det gick ju lite fort i första set för Kristian. Kristian hade några setbollar.
Japanen räddade två, men sen tog Kristian setet med 11-9. Den där skadan som jag trodde att Kristian hade märkte man inte av i Kristians spel längre.
I tredje set hade Kristian lite problem med sina servereturer med forehand. Han ändrade då och körde flera tjeckflippar istället och det var nog en bra ändring av Kristian. Han vände ju och vann det tredje setet.
I fjärde set kom han åt att attackera väldigt snabbt och han satsa på mer överskruv och fick då japanen att bli lite osäker i sitt försvarsspel. Kristian hade själv ett bra försvarsspel, framförallt på sin backhandsida. Han började setet
med att vinna 6 raka poäng. Kristian spelade väldigt smart. Mycket överskruv och noggranna placeringar. Bra servar hade han också. Hackserve med mycket underskruv vann han en hel del poäng på och Kristian vann ju tillslut setet och matchen.
Dags för Truls igen som mötte Hiroto Shinozuka. Truls är ju den betydligt högre rankade spelaren av dom två, men Shinozuka vann senaste matchen mot Truls.
Truls började väldigt bra och han vann dom långa bollduellerna. Han vann också många poäng på att blocka bollen med sidskruv. När han gör det slaget så tror jag att han vill rycka motståndaren i djupled. Truls vann ganska enkelt det första
setet och han kämpade liksom ner Shinozuka ganska omgående.
Truls fortsatte och att "mala" på i andra set. Det var Truls som styrde och ställde Shinozuka såg nästan lite rädd ut för Truls och svensken hade ett mentalt övertag under resten av matchen. Truls vann det andra setet ganska lätt och jag trodde
att han skulle vinna med 3-0 ganska lätt.
Men i tredje set spelade Shinozuka bättre, samtidigt som Truls tappade lite fokus. Truls förlorade tredje set på lite onödigt slarv och dålig fokusering.
I fjärde set spelade Truls lite bättre igen, men det gjorde också japanen så det var ju jämt i hela setet. Det var ställningskrig fram till 7-7 innan Truls fick 9-7 och egen serve. Sen gick Truls upp till 10-7. Japanen räddade alla tre matchbollarna,
men sen vann Truls tillslut setet 13 -11 och nu stod det 2-2 i lagmatchen.
Nu skulle Anton upp i en helt avgörande match mot Harimoto. Tuff match för svensk del, men man vet aldrig med Anton. Han har ju slagit denna japanen tidigare, men samtidigt har ju Harimoto visade väldigt bra form under hela OS-turneringen.
Så jag visste inte vad jag skulle tro inför denna helt avgörande matchen. Jag höll naturligtvis en tumme för Anton, men jag var ju inställd på att det skulle bli en fruktansvärt tuff uppgift för Anton.
I en avgörande match så handlar det oftast om vem som är minst nervös och vågar spela ut. Taktiken blir oftast en bisak i dessa matcher. Harimoto var den mera aktive. Anton tyckte jag spelade lite för svårt för sitt eget bästa. Han kan
ha haft lite dåligt självförtroende också. Jag tyckte Anton gjorde några enkla missar som han inte brukar göra. Harimoto fick liksom ett psykologiskt övertag på Anton. Anton höjde sig i det tredje setet och fick också Harimoto lite ur
balans. Anton vann det tredje setet på att han hade smarta placeringar och bra tempoväxlingar.
I fjärde set fortsatte Anton att spela bra. Det kändes som Anton fick lite mer självförtroende igen han vann ju också några riktigt bra bollar vilket jag tror stärkte honom oerhört mycket. Han spelade hur bra som helst i slutet på fjärde set
och för första gången sen Japan hade tagit ledningen med 2-0 i matcher så började jag tro på vinst för Sverige i denna semifinal. Men jag hade ju också hunnit att ge upp 4 gånger innan detta femte och avgörande set.
I femte set spelade både bra och det var ställningskrig. Båda spelarna behövde spela jävligt bra för att ta en poäng. Setet var länge helt öppet och det kändes som det kunde gå hur som helst. Anton vann ju och Sverige vänder 2-0
i matcher till 3-2. Två medaljer har svensk pingisen levererat nu. WOW!!
Imorgon möts Kina och Frankrike i semifinal. Förmodligen blir det väl Kina och Sverige som möts i finalen på fredag.
Nu kan Sverige ta guld i pingis. Sverige är ju bäst i Europa och nu ska Sverige fan bli bäst i världen också. Oavsett hur det går så har ju Sverige bidragit till grym pingishistoria. Både herrarna och damerna har ju gjort ett bra OS. Jag får faktiskt en tår i ögat när jag tänker på det. Det är så coolt att Sverige kan få fram bra spelare som håller världsklass, år efter år. Vi har alltid varit bra på pingis i Sverige och i framtiden ser det ju ljusare ut än på mycket länge. Nu tror jag på GULD. Jag skiter fullständigt i all statistik och logik. Heja Sverige!!!
Kvartsfinaler -OS 🇸🇪🏓
Sveriges damer 🏓🇸🇪
Sveriges damer mötte idag Sydkorea som är ett betydligt bättre lag än vad Hong Kong är som Sverige besegrade igår.
Det började ju med dubbelmatch. Precis som igår så spelade Stina Källberg och Filippa Bergand för Sverige. Sydkorea hade ju ett dubbelpar med en högerhänt och en vänsterhänt. Det är en fördel just i dubbel för då kan båda spelarna jobba mer med sin forehand. Dessutom behöver man inte röra sig lika mycket som ett dubbelpar som är två högerhänta eller vänsterhänta. Filippa och Stina är ju högerhänta båda två och jag tyckte att Sydkoreanskorna hade stor fördel av att dom var höger och vänster.
Det sydkoreanska paret vann ganska enkelt och jag tyckte att svenskorna skulle varit lite aggressivare i returspelet. Kanske våga chansa lite mer. Samtidigt kan man väl säga att hade svenskorna chansat mer och spelat ett hårdare spel och kanske missat mycket på det, då hade jag väl sagt att dom borde ha spelat lite lösare och mer på säkerhet. Det var bara för tufft för svenskorna i dubbelmatchen. Och jag tycker inte ens att man kan kräva att svenskorna ska kunna hålla jämna steg i den dubbelmatchen.
Linda Bergström spelade den andra matchen. Jag tyckte hon gjorde en ganska bra match. Min uppfattning är att Linda var ganska bra med i spelet, men sydkoreanskan vann mycket på sitt aggressiva returspel. Det kändes som det var den detaljen som räckte för att Linda skulle förlora tillslut.
I den tredje matchen gick Stina Källberg in och hon gjorde också en väldigt bra match. Jag tyckte hennes backhand fungerade bättre än vad den brukar göra. Hon hade ett bra försvarsspel och styrde också spelet bra med sin backhandsida. Hon utnyttjade hela bordet och var med bra i duellerna. Forehand attackerna tycker jag också satt rätt bra. Däremot tyckte jag att Stina allt för ofta var väldigt passiv i sitt försvar på sin forehandsida. Där hade jag velat se mer av tillbakadrag istället för block av bollar. Hon satsa mycket på sina servar, vilket jag tyckte var bra. Kanske var det en annan serve som ändå blev lite för lång och långsam. Dom bollarna kunde sydkoreanskan slå in ganska lätt med en hård tung loop. Sverige förlorade tillslut med 3-0 och matchen var över på mindre än 2 timmar.
Ingenting med den matchen var speciellt oväntad. Det hade varit helt otroligt om dom svenska tjejerna ens hade varit nära att vinna denna matchen. Det kändes som att Sydkorea var flera klasser bättre och framförallt så var dom väldigt mycket vassare än svenskorna i serve och returspelat.
Jag tycker ändå att Sverige gör ganska bra match utifrån sina förutsättningar idag. Dom svenska tjejerna har gjort en jättebra lagtävling. Jag anser att detta är det bästa resultatet som svensk dampingis har gjort på över 20 år. År 2000 så blev damlandslaget bronsmedaljörer på EM.1997 var ett svenskt damlandslaget i kvartsfinal på VM. Så tjejerna får i alla fall av mig med beröm godkänt i detta OS. Sverige har tagit stora kliv framåt och mot toppen och världseliten. I en sport som pingis som inte är speciellt stor i Sverige, men väldigt stor i många länder i Europa och i Asien.
Ska man titta framåt så hoppas jag att dessa tjejer fortsätter träna hårt. Är dom beredda att slita det som behövs för att fortsätta utvecklas. Då tror jag att dessa tjejer kan göra något riktigt bra i OS 2028. Kanske ta medalj. Det är ju långt kvar och kanske svårt att motivera sig till det nu. Men jag tycker att det är så dom svenska tjejerna ska tänka efter detta. OS i Paris är slut för tjejerna nu, men kunnandet finns och med fortsatt hård träning och målmedvetenhet så tror jag att framtiden kommer att vara ljus när det kommer till svensk dampingis. Kvartsfinal på OS för pingisdamerna det är ett riktigt bra resultat. Jag är imponerad. Dessutom finns det ett gäng med bra tjejer som är på gång att kanske konkurrera om spel i landslaget, men som inte var med i detta OS. Så jag tycker att det ser bra ut för framtiden inom svensk dampingis. Det är ju bara att vara positiv och tro på det. Då brukar det bli riktigt bra.
Sveriges herrar.🏓🇸🇪
Sverige mötte Tyskland ikväll. Det började ju med dubbelmatch. Kristian Karlsson och Anton Källberg för Sverige och Timo Boll spelade tillsammans med Dang Qiu.
Svenskarna började lite trögt, men i mitten på det första setet tog dom tag i spelet och vann många långa bolldueller. Svenskarna vann första set och sen handlade matchen mycket om vem som skulle komma till attack först. Kom svenskarna på attack så var det nästa alltid poäng. Sverige vann också andra set efter övertygande spel och Kristian hade väldigt bra returer som gick lågt över nät. Anton fick till väldigt bra servar under hela andra set. Han höll dom: Låga, korta och långsamma. Precis som man ska göra. Serve och retur är ju det överlägset viktigaste att lyckas bar med i dubbel.
Tredje set fortsatte Sverige att spela bra. Fortsatt bra serve och returspel från svenskarna. Sverige ägde matchen i princip från andra halvan av första set och framåt. Sverige vann setet och dubbelmatchen. Tyskarna spelade upp sig lite bättre i det tredje setet. Men Anton och Kristian kom åt bra med sina forehand slag och dom hade bra servereturer som sen bäddade för svenskarnas hårda forehand attacker. Bra första match av Sverige. Precis så ska man spela dubbel effektivt.
Truls Möregårdh kom in i andra matchen och den första singelmatchen för kvällen. Han mötte Dimitrij Ovtcharov. På förhand kändes det som en bra match för Truls. Jag änkte att om Truls kan variera spelet bra så borde han koppla ett ganska säkert grepp på Dimitrij.
Det kändes som Truls hade bra koll rent taktiskt. Stå kvar nära bordet och ha bra kvalitet i serve, retur, första attacker och block. Variera spelet och på Dimitrij är det ockdå bra om man kan lägga en hel del returer kort i forehand på honom. Dimitrij litar inte riktigt på sitt returspel med forehand så han går ofta in och söker backand på dom bollarna. På nästkommande boll så blir det ju då en lucka på backhandsidan hos Dimitrij. Det skapar ju sen lägen för Truls att kunan avgöra bollen med sin hårda forehand. Truls vann första set efter väl genomfört taktiskt spel och varierande servar.
Dimitrij började väldigt aggresivt i andra set och han fick in bollarna på ett väldigt säkert och effektivt sätt. Truls fortsatte ändå att mala på och han verkade lita på sitt spel och sin taktik. Vad jag kunde se på Truls kroppsspråk så verkade han inte speciellt orolig att han kom under stort i andra set. Tysken vann andra set, men på något sätt så kändes det som Truls hade mer att plocka fram och han var ju på gång att komma helt ikapp i andra set. Så jag tänkte han kommer väl att fortsätta mala på så sätt kämpa ner tycken mot slutet.
Men i tredje set tog Dimitrij Ovtcharov över helt och han gjorde nästan inga lätta misstag överhuvudtaget. Han satte en otrolig press på Truls och han missade också fler forehandslag än vad Truls normalt brukar göra. Dimitrij spelade nästan omänskligt bra och han dominerde tredje set totalt.
Fjärde set:
Truls började med att spela mer korta returer och sen stod också Truls kvar lite närmare bordet och var aktiv i sina blockar. Det bra föravrsspelet i fjärde set var nog viktigt för att han skulle komma in i matchen igen. Mot slutet av fjärde set servade Truls kort i backhand på Dimitrij och såg man ganska tydligt att Truls sökte raka attacker. Truls vann tillslut setet och han gjorde det på bestämda attacker med bra riktining på dom viktiga bollarna.
Femte set:
I avgörande set såg man att Truls börjad jobba mer med sin forehand. Han missade flera forehands i rad. Dessutom fick han inte riktigt upp någon acceleration i armen. Rörelserna var bara för långsamma. I mitten på setet kom Trul igpång lite bättre igen och då hade han blivit mer bestämd i sina slag. Vad han än gjjorde så jobbade han med arm och handled istället för att bara möta bollen med racket. Det hände liksom lite mer med varje slag. Mer skruv mer fart. Han var också väldigt skärpt i slutet av detta setet. Truls vann setet och visade återigen prov på bra mental styrka och förmåga att plocka fram sitt bästa spel när det som bäst behövdes. Sverige ledde nu med 2-0 i matcher och behövde ju bara en till för att gå till semifinal.
Anton Källberg gick sen in i tredje mot Timo Boll. Anto börjde med ett väldigt bra forehandspel. Timo Boll kom sen igång lite bättre och han är ju en väldigt säker spelare som ofta blir bättre och bättre ju längre matcherna går. Sen tänkte jag ändå på att Sverige hade ju nu 2-0 i matcher och en match till borde väl Sverige kunna ta av dom 3 som nu var kvar. Jag tänkte att det kanske gör att Anton släpper loss sitt spel mer. Anton hade en väldigt bra forehand som han vann många poäng på under större delen av matchen. Han varierade också bra med tempoväxlingar och placeringar. Detta gjorde han också mycket med sin forehand.
Timo lyckades sen vinna tredje set. Anton hade då 2-0 i set. Anton blev lite tveksam mot slutet av tredje setet och då är Timo en så bra spelare så han hugger som en cobra och utnyttjar alltid en sådan tveksamhet hos motståndaren maximalt.
I fjärde set var det jämt hela vägen. Timo spelade väldigt bra i sitt försvarsspel. Anton varierade bra. Mot slutet av setet vågade Anton vara mer aggresiv i returspelet. Det tror jag sen avgjorde setet och matchen till Atons fördel. Anton vann och Sverige vann lagmatchen med 3-0 i matcher.
Väl genomförd match av Sverige. Klockrent dubbelspel. av Anton och Kristian. Bra mentala kvaliteter av Truls och väldigt bra forehandspel av Anton. Nu är Sverige i semifinal och nu spelar vi för medaljer igen. Nu har Sverige skrivit grym pingishistoria igen. Jävlar va bra vi är på pingis i Sverige!!
Lagtävling - OS🏓
Sveriges herrar 🇸🇪🏓
Herrarna vann på ett ganska övertygande sätt mot Danmark. Det började ju med dubbel och Kristian Karlsson och Anton Källberg spelade ju dubbelmatchen.
Dom började lite lite stelt och spänt första set. Svenskarna missade väldigt många servereturer och det håller inte när dubbel är ett spel som handlar mycket om att man måste ha bra kvalitet i serve och returspelet. Man förlorade första set, men jag minns att jag tänkte att om svenskarna bara får ordning på sitt returspel så borde man kunna vinna dubbelmatchen ganska lätt. Jag tyckte inte danskarna vann på att dom spelade så bra, utan det var mest svenskarna som spela stelt och nervöst.
I andra set tog Anton och Kristian tag i spelet det kändes som dom vågade släppa loss mer efter första set. Det såg ut som dom peppade varandra och dom blev betydligt bättre på att placera bollen bra och det var bra kvalitet från deras sida i framförallt serve och retursspelet. Anton och Kristian vann tillslut dubbelmatchen och jag tycker dom vann på att dom var det mera aktiva paret i den matchen.
Efter dubbelmatchen var det ju singlar som gällde i lagmatchen. Truls gick in och verkade väldigt fokuserad och jag tyckte också att han tog det lugnt mellan bollarna. Han verkade tänka taktiskt och såg inte stressad ut. Han visade också mental styrka när han vände underläge och spelade bra på viktiga bollar i pressade lägen. Han visar i sin singelmatch vilket proffs han är, för det är inte lätt att ladda om och spela så bra som han gjorde, dagen efter man har tagit ett OS-silver. Han vann ju tillslut och jag tycker att han gjorde det på att han var så stark rent mentalt i många situationer under matchen.
Efter OS-finalen igår så blir det ju en urladdning för Truls. Sen måste han börja ladda upp igen, kort tid efter att han har spelat en väldigt tuff match som måste ha tagit på krafterna, både fysiskt och mentalt. Jag tror egentligen inte att det är fysiska som är problemet. Den tuffa utmaningen sitter nog i skallen där man hela tiden måste ladda för ny match och sen ladda ner för att ladda upp igen. Går man igenom uppladdning och urladdning om och om igen så tror jag det tar mer på krafterna än vad den fysiska ansträngningen gör.
Kristian Karlsson gick in i den tredje lagmatchen. Han såg pigg och fräsch ut. Det kändes som han var väldigt spelsugen och det kanske inte är så konstigt för han har ju vilat i ungefär en vecka och har inte spelat något annat än mixeddubbel på OS. Kristian visade klass och vann rätt övertygande. Jag fick höra att Kristian innan sin singelmatch hade gått runt med hörlurar på sig i pingishallen och lyssnat på hårdrock. Den uppladdningen visade sig ju idag vara bra i alla fall, så hoppas han fortsätter så hela denna veckan.
Hela svenska laget tycker jag visade upp ett spel där alla verkade ha väldigt bra självförtroende. Man såg att dom vågade göra många svåra slag. Jag tror att Truls OS-silver i går har gett självförtroende till hela laget och dessutom är det säkert skönt för dom i laget att veta att Truls är i så bra form och en så stark spelare rent mentalt. Det gör ju att man får den där lilla tryggheten i ett lag som är väldigt viktig att ha.
Jag tror att det är så att Sverige möter Tyskland i en kvartsfinal. Jag skulle nog säg att dom har ett lika bra lag som Sverige normalt sett, men frågan är om dom spelarna är lika bra form som dom svenska spelarna är i. Jag tror på Sverige och jag vågar redan nu säga att vi har stor chans på medalj, även om jobbet naturligtvis måste göras först.
Sveriges damer 🏓🇸🇪
Tjejerna mötte ikväll Hong Kong. Jag tänkte innan den matchen att Sverige kan ha en liten chans för både Stina Källberg och Linda Bergström är ganska nära spelarna från Hong Kong på världsrankingen. Filippa Bergand är lite lägre rankad, men hon kan spela grymt bra pingis om hon får får igång sitt serve och attackspel. Så jag tänkte liksom att om alla tre tjejerna kan spela på topp i samma match så kan jag tycka att dom svenska tjejerna borde kunna vinna om dom har marginalerna på sin sida.
Det började med dubbel. Stina och Filippa var med bra i första set. Svenskorna vann många långa dueller och Stina spelade grymt bra i serve och retursspelet. Sverige tog ledningen med 1-0 i set.
Andra set: Svenskorna fortsatte att spela bra även i andra set. Det kändes säkert i deras spel och tjejerna var på hugget om man säger så. Dom vann andra set rätt klart. Filippa hade ett bra försvarsspel och Stina satte attackerna välplacerat och hårt.
Tredje set: Det blev jämt i detta setet. Fortsatt bra spel av dom svenska tjejerna, men dom förlorade setet med minsta möjliga marginal. 9-11.
Fjärde set: Hong Kong vann fjärde set ganska lätt med 11-4 Jag tycker att svenskorna förlorade setet på ett ganska dåligt returspel. Det var egentligen bara det som gjorde att det blev så stora siffror. För dåliga servereturer och då får motståndaren lägen att attackera på och det blir för tufft i längden när man hela tiden får försvara sig.
Femte set: Svenskorna var med bra, men Hong Kong hade hela tiden en liten ledning i hela setet.
Jag tycker att svenskorna spelade bättre i returspelet igen. Då fick dom ju också bättre bollar att jobba på. Sverige var med med kom liksom aldrig ikapp. Synd att svenskorna inte vann dubbelmatchen. Dom gör ju ändå en ganska bra match och hänger ju med bra i 4 av 5 set och leder ju dessutom med 2-0 set.
Linda Bergström gick sen in i första singelmatchen. Jag tyckte hon i stort sett spelade bra hela matchen. Hon förivrade sig inte och hon spelade ganska säkra servereturer. Det jämna set och jag tycker Linda också visade prov på mental styrka. Formen som Linda visade förra veckan höll i sig ikväll också. Det var kul och se Linda lira pingis.
I mitten på matchen fick och Linda slita mer samtidigt som motståndaren höjde sin nivå lite. Hong Kong-spelaren slängde iväg ganska mycket långa servar över hela bordet och Linda hamnade då direkt på defensiven och sen kom hon aldrig riktigt fram och fick möjlighet att attackera.
Det blev ju i alla fall ett femte avgörande set. Linda jobbade och slet och visade oerhörd mental styrka. Hon spelade bra och gav Hong Kong- spelaren en tuff match. Tillslut vann hon matchen. Hon vann på: Bra, envist och mycket slit.
Efter Linda så gick Stina Källberg in i matchen. .Det kunde se tungt och svårt ut, men Stina kämpade på och hon lyckades få till ett avgörande set i denna matchen. Sen hände det nånting med Stina. Jag vet inte om hon fick kramp eller nånting liknade. Hon fick pausa och få behandling. Hon såg väldigt ledsen ut. Sen lyckades hon tillslut vinna matchen, trots sitt "skadade" ben. Riktigt starkt av Stina att samla ihop sig och inte vika ner sig när hon fick motgångar i matchen.
Filippa Bergand var ju tredje tjej i Sveriges lag. Filippa missade lite för mycket i sitt egna attackspel. Hon räcker inte riktigt till i sin singelmatch. Hon såg lite orolig ut i sitt kroppsspråk när hon kom under och hon var ju ganska chanslös. Jag ska inte säga att hon gav upp, men jag tror det var många negativa tankar som gick genom hennes huvud under den matchen, fast det kan jag ju inte veta för jag är ju ingen tankeläsare.
Linda Bergström gick in i den avgörande matchen. Jag kände att det var en bra chans. Linda har ju visat så bra form under dom matcherna som hon har spelat i detta OS. Så jag ville vara positiv och tro på vinst. Linda började bra. Hon hittade en bra distans till bordet och fick in några riktig goa skär på Hong Kong-spelaren.
Linda Bergström fortsatte sen att spela bra. Hong Kong- spelaren lyckades inte slå igenom Linda och Linda satt sina attacker när hon fick chansen att gå på attack. Det var väldigt avancerat spel av Linda som spelade ut hela sitt register i denna matchen. Hon spelade smart och lugnt. Säker defensiv och Linda utnyttjade hela bordet.
Hong Kong- spelaren började spela riktigt bra i det tredje set, men Linda stod emot bra och hon vinner setet med 12-10.
Detta var en bra och stark insats av dom svenska pingistjejerna. Hong Kong blev ju ändå 3.a senaste lag-VM och dom var ju också 3:a i OS 2020. Nu är också tjejerna i kvartsfinal på OS och det är kul att svenskorna har tagit så stora framsteg sen tidigare stora turneringar som just detta laget har spelat tillsammans i. WOW !!
