Jag har hittills haft en betydligt lugnare och bättre vecka än vad jag hade förra veckan. Förra veckan kände jag mig mer stressad och massor med saker krånglade, det var väldigt jobbigt att greja. Dessutom hade jag ju ganska ont i magen. Skönt att jag nu känner att jag har kommit ur den där stressen och pressen som jag sätter på mig själv i allt grejande. Under denna veckan har det som sagt känns bättre. Jag har två saker som jag redan nu känner mig ganska säker på att jag kommer att fixa. Nästa vecka kommer det ju in nya pengar under 7 dagar. Dessutom når jag ett stort delmål som jag har med konstprojketet. 

 

Budgeten som jag satte upp för april kommer jag att fixa med marginal. April har hittills varit en bra månad när det handlar om hur mycket pengar jag har fått in. Dessutom har jag varit väldigt noga med att hålla mig till allt jag har planerat. Allt jag har varit noga med kommer jag att ha nytta av nästa vecka. Jag är full av förväntan, även om jag måste fortsätta att vara noga med pengarna ett bra tag till. 

 

Jag kommer också att få in en större summa pengar på min konst. Jag tror dom pengarna kommer in idag. Det gör att jag kommer över en andra "milstolpe" med mitt konstprojket. Jag har mycket kvar att jobba vidare med när det handlar om min konst. Men varje litet delmål som jag når i detta känns som en otroligt stor lättnad. Det tar ju tid och jag tvekar varje dag om jag ska fortsätta och dessutom är jag inte säker på att jag är rätt ute med hur jag jobbar med detta. Men när jag når dom större delmålen som jag har, så sitter jag ju i alla fall på en större summa pengar som känns lätta att spara. Jag sätter stort värde på alla pengar jag tjänar på min konst och därför är dom lätta att spara. Sen vet jag ändå inte om det är möjligt att uppnå det stora målet som jag har med detta. Det känns som jag behöver göra på något annat sätt, men jag vet inte vad jag ska göra annorlunda. Därför kör jag på som jag bara har gjort. Jag kommer inte på något bättre, eller något annat sätt som jag känner att jag kan klara av.

 

Det som känns bra nu är att jag når ett större mål som jag har kämpat för i nästan ett år. Dessutom klarar jag det en hel månad tidigare än vad jag har räknat med. Så även om ajg tvekar lite på mitt konstprojekt..så tjänar jag ju så mycket pengar som jag på förhand har räknat med i alla fall. 

 

 

 

 Jag har försökt att chilla och ta det mer lugnt dom senaste dagarna. Det har varit skönt och jag hoppas att jag snart känner att jag mår bra av att vila mer och greja mindre. Jag har ju också haft lite ont i magen.  Det har inte varit hela tiden utan jag känner av det lite då och då. Jag får ta det lugnt och göra vad jag kan. Jag kan inte göra allt och klara allt hela tiden. Jag får ta lite i taget och gör jag bara det så tar kommer jag ju hela tiden närmare sånt som jag vill få färdigt. 

 

Jag har också under tid nu funderat på hur jag ska göra med dom resor som jag skulle vilja göra i Sverige i år. I slutet av denna månaden och i början av maj är jag ledig ganska mycket och jag tycker att det skulle passa bra att åka iväg på något då. Jag har kollat och räknat, men jag vill ju samtidigt spara ganska mycket pengar. Jag tror inte att jag får ihop det för pengarna räcker inte till. Jag försöker hitta en lösning, men jag tänker hålla min planerade budget. Det känns lite surt att pengarna kanske inte räcker till allt jag vill göra, men man får ju vara glad att man har pengar att jag kan spara så mycket pengar som jag nu gör.  Det hade ju varit värre om jag hade några pengar alls att fördela. Mitt problem är ju bara att jag inte kan göra allt jag vill, samtidigt som jag sparar. Det känns lugnt att ha som problem. Det kommer ju också in pengar. Vissa saker går just nu bättre än förväntat. När jag tjänar pengar så ökar ju möjligheterna och därför behöver jag ju aldrig ge upp. 

 

 Skönt med en lugn ledig helg. Jag har haft en körig vecka och därför var det skönt att bara chilla och njuta av att bara vara.

 

Jag har gått två långa promenadrundor och först trodde jag inte att jag skulle orka med dom. Jag körde ju nattbussen i fredags och, då brukar lördagen vara en sådan dag som man känner sig helt förstörd på. Men allt kändes bra och jag var taggad på att ta den där rundan på över en mil. Idag kändes det också bra. Jag gick även en lång promenadrunda i måndags. Jag har också klarat dom 100 000 stegen som alltid är mitt mål för varje vecka. Tre långa rundor och inga fler promenader funkade bra denna veckan, men jag känner inte att det funkar varje vecka. Nästa vecka blir det nog fler korta och sen kanske jag kör en lång under min lediga helg. 

 

Jag har som sagt chillat och tagit det ganska lugnt i helgen. Jag har sovit ganska mycket. Jag lyssnat på mycket poddar och kollat en hel del på Youtube. Det har varit skönt att bara ta det lugnt och inte känna att jag behöver göra nånting som känns viktigt att göra. Man bara chillar och inte bryr sig om klockan eller hur lång tid saker och ting tar. Tänker man efter så är det väl så man vill ha det i livet. Jag mår i alla fall inte dåligt av att chilla. 

 

Igår kändes det körigt. Jag fick mer att göra än vad jag hade räknat med. I onsdags fick jag en ny "TV-box" och allt funkade väl ganska bra sen, men jag fick ringa kundtjänst för att få ordning på några detaljer. Nu fungerar allt i alla fall. 

 

Igår fick jag greja lite med boxen och samtidigt som jag kollade igenom allt så ringde polisen till mig. Det handlade om en anmälan som jag hade gjort för typ en eller två månader sen. polisen ville göra ett andra förhör med mig och då fick jag ju försöka minnas tillbaka på vad som hade hänt. Jag hade också lite bråttom för jag hade inte ätit lunch och jag skulle ju snart börja jobba också. Men jag fick väl sagt allt som kändes viktigt att säga till polisen. Sen får man ju se om det läggs ner eller går vidare. Jag förväntar mig aldrig nånting när jag gör en polisanmälan. Jag har gjort så många genom åren och det kan gå precis hur som helst. Det har hänt att det har gått hela vägen. Ibland har misstänkta blivit intagna till förhör, men sen har utredningen lagts ner. Ibland händer absolut ingenting. Vi får se hur det går med detta. Personen som jag har polisanmält tror jag är misstänkt för förgripelse mot tjänsteman. Det kan också handla våld mot tjänsteman eller ofredande. 

 

Efter alla samtal igår så skulle jag ju hinna äta också innan det var dags för busskörning. Jag fick äta på typ 10 minuter och sen var det bara att jobba på som gällde. Det blev en ganska körig dag, även om jobbet med busskörningen var ganska lugnt att knega på med. 

 

Idag vaknade jag till ganska tidigt, men väldigt illa. Jag hade jätte ont i magen. Jag fick återigen ringa kundtjänst för att få hjälp med saker som inte fungerade med den nya "TV-boxen". Nu har dom lovat att det ska fungera ordentligt och sen i morse har jag inte märkt av några fel. Det nya boxen och allt som ingår i den var dessutom mycket bättre än den gamla. Det är ju så det ska vara. 

 

Jag hade ju som sagt väldigt ont i magen i morse och det blev tillslut att jag orkade inte vara uppe. Jag kröp ner i sängen igen och sov bort resten av förmiddagen. Nu känns det bättre i magen och jag har hittills idag hunnit med att äta lunch och hämta ut ett paket. I skrivandets stund så såg jag precis att jag fick en Swish- betalning, så nu har jag lite att greja med så att jag gör mig förtjänt av dom pengarna som jag precis fick in. 

 

Senare ikväll ska jag jobba igen. Sen har jag en ledig helg och då hoppas jag på att allt blir mer avspänt. Jag måste gå ganska långa promenadrundor i helgen om ska nå målet med 100 000 steg på en och samma vecka. Jag har inte brytt mig så mycket under denna veckan. Jag gick nästan två mil i måndags, men sen har det nästan inte varit nånting under dom andra dagarna. Det har varit så körigt med allt annat och idag fick jag ju dessutom riktigt jävla ont i magen. Jag orkar liksom inte alltid göra allt som jag vill göra. Ibland får jag bara skita i saker och inte göra nånting annat än att chilla. Sånt är livet liksom. Nu har jag i alla fall inte ont i magen längre. Denna gången hjälpte det att sova bort en förmiddag. 

 

 

Jag kämpar med mig själv och brottas med tankar. Kan jag göra mer än vad jag gör just nu? Om inte va för att jag vill spara en hel del pengar så hade jag ju kunnat göra mer. Men det jag helst vill kräver mer pengar än vad jag har just nu. Jag vänder och vrider och försöker få ihop saker, men oftast får jag ge mig eftersom det är sparandet som jag prioriterar just nu. Det känns lite jobbigt för egentligen är ju inte pengarna viktiga. Det är ju vad man gör för dom som räknas i slutändan.  

Jag vill göra massor med saker och jag bollar med mycket pengar nu och bara det känns obehagligt. Jag tänker att jag kan väl släppa lite på sparandet redan nu, men så vill jag inte det och skulle jag ändå göra det så vet jag att jag kommer att ångra mig sen. Så går tankarna runt i mitt huvud och även om nästan allt som jag tjänar pengar på just nu går bra, så blir jag aldrig riktigt nöjd. Efter att jag har gjort något och allt har blivit som jag har tänkt mig, så biter sig ändå en känsla kvar av att jag kunde ha gjort saker bättre. Eller så tänker man den där jävla tanken att: Varför gjorde jag inte detta tidigare? 

Jag får vänta och vänta. Jag är ganska mycket ledig i slutet på april och i början på maj. Jag har börjat titta på lite saker som jag kanske ska göra  då. Det kan funka, men känslan jag har är att pengarna inte räcker (om jag nu inte ska släppa på sparandet) till. Funkar det inte, så får jag väl vänta till min semester som jag har i från mitten på juli  till mitten på augusti. Mer väntan och det jobbigt när jag vill så mycket nu. Samtidigt kan jag ändå tänka mig för på semestern också för jag tror jag måste spara pengar hela detta året och en bit in på nästa om jag ska nå mitt mål och ge den där visionen som jag har en chans. 

Detta känns som sagt lite jobbigt, i alla fall om jag tänker för mycket. Jag vill, men måste vänta. Jag tänker kanske för mycket slutresultatet. Jag känner igen känslan från tidigare år där jag har satt upp ett mål som jag sen inte klarar för att jag blir sugen på sånt jag kan göra här och nu. 

Jag får greja vidare och försöka att inte tänka för mycket på alla slutresultat som jag vill nå. Jag har ju ganska mycket kvar och den sanningen får jag bara acceptera, samtidigt som jag jobbar vidare. 

Ny vecka. Börjar med en ledig dag och sen har jag fyra dagar av jobb. Eftermiddag, kväll och en nattkörning. Jobbelijobb. 

Jag tror också att det är denna veckan som det är dags att söka nytt schema. I höst blir det ganska många förändringar på jobbet och nya scheman är en av alla dessa ändringar som är på gång. Jag tror redan nu att jag vet vad jag vill ha, men jag kan ju aldrig vara säker på att jag får som jag vill. Oftast får jag som jag vill till 100%, men på det sättet som det funkar idag så är det ju den som har jobbat flest år som får välja schema först och sen går det neråt på en sk  turordningslista. Det gör ju att jag har ganska många år kvar att jobba på innan jag kan vara helt säker på att jag får som jag vill. Men jag söker ju alltid det jag helst vill ha och sen får man se vad man får.

Annars vill jag få gjort ganska mycket, men jag har också lärt mig nu att jag inte ska försöka tänka att jag kan fixa så jäkla mycket, även om tiden kanske finns. Jag har fattat att jag inte orkar att bara köra på och hela tiden vara på väg, från en grej till en annan. Jag har börjat att tagga ner det där tänket mer och mer. Jag behöver inte klara allt nu. De mesta av allt man har att göra kan vänta till sen, och det är ok att göra lite taget. Det ska ju vara gott att leva också. 

Två bra dagar av jobb är avverkade och jag har en arbetsdag kvar att göra denna påskhelg. Det har gått bra att jobba på och det har varit hur lugnt som helst. Jag är glad att jag fick dom tidigaste tjänsterna. Får man sluta klockan 14:00 så finns inte mycket att gnälla över.  Sen är det ju skönt att man har en ledig måndag som jag dessutom  får komptimmar för, om jag nu har fattat avtalet rätt. 

 

Annars går jag mina promenader. Under helgen kör jag 5 km varje dag och imorgon hamnar jag väl på dom där 100 000 stegen i veckan som alltid är mitt mål för varje vecka. 

 

Konstprojektet har gått riktigt bra i helgen, men jag ska nog inte jobba så hårt med det som jag har gjort under dessa två dagar. Det blir för mycket jobb på  jobbhelgen och jag tjänar inte så bra på konsten så att det i slutändan blir värt det. Även om jag ser många möjligheter att tjäna pengar på detta, så är det inte värt att göra allt som jag kan göra. Ibland måste jag släppa lite på jobbet kring detta och inte bry mig, även om jag vet att mycket mer går att göra. Det är bara inte värt. Jag måste tagga ner lite, även om jag kommer att köra på framöver också. 

 

Ni får ha en fortsatt Glad Påsk. Själv jobbar jag på´, men blir det så lugnt som det nu har varit i två dagar så är det ju bara skönt att köra och tjäna pengar. Pengar måste man ha. Jag vill ju göra mycket galna grejer i framtiden, då behövs det cash. Sen är det ju viktigt att man mår bra också. Taggar jag ner lite med konstprojektet så mår jag nog bra av att jobba med detta också. 

 

 

 Visionen:

Jag tror aldrig jag har känt mig så säker på vad jag vill satsa på att fixa som jag är nu. Jag har skrivit så förut och jag har då trott att jag har vetat vad jag vill, fast jag har inte varit redo att göra vad som krävs för att förverkliga alla dom drömmar jag har och i slutändan nå den vision som kommer att vara det största jag har gjort, om jag nu känner att jag sätter den. 

 

Just nu känner jag starkt att jag inte vill köra på något annat. Det som gäller nu är att jobba framåt. Ta allt steg för steg och inte slarva eller ändra på allt som jag har tänkt i många år på att jag måste göra. Nu tänker jag inte mer. Jag kör bara och går för att bara komma närmare och närmare alla mål jag har. Ibland sätter jag ett delmål och det känns bra en stund efter, men sen känner jag att jag måste hitta nytt fokus för att nå nästa mål. 

 

Jag är nöjd över att jag kör steg för steg och inte försöker hoppa över något och har för bråttom. Jag gör allt jag kan med egen kraft och jag tänker inte en tanke på att jag tex ska låna pengar för att komma snabbare framåt. Jag jobbar, tjänar pengar och sen fixar jag allt jag behöver göra för dom pengar jag har just nu. Den arbetsmetoden känner jag mig mest trygg med. Den känns mest rätt och det är ju något som alltid funkar, oavsett om jag når mina mål eller inte. 

 

Jag tänker ibland på alla som jag har sett genom åren som först verkar ha lyckas hur bra som helst. Dom verkar ha: Hur mycket pengar som helst, hur mycket prylar som helst, hur bra relationer som helst och sen faller allt för att dom typ har lånat massor av pengar som dom sen inte kan betala tillbaka. Jag har tappat räkningen på hur många människor som jag har sett genom åren som bara bygger upp luftslott. Dom lever i lyx en kort period och sen rasar den fasaden och sen ångrar personen/ personerna att dom inte taggade ner med att låna så mycket pengar. Själv känner jag kommer att vara stabil ekonomiskt om jag når mina mål och jobbar systematiskt framåt. Denna gången kan jag ärligt säga att jag aldrig har varit så säker på vad jag vill. Det är visionen som gäller. Jag är i alla fall säker på att jag vill försöka så mycket jag bara kan. 

 

Konstprojektet:

Jag vet ibland inte vad jag ska tänka kring konstprojektet. Ibland funderar jag på hur jag ens orkar med detta. Jag tycker att det går bra, fast egentligen får jag ju gansaka dåligt betalt. Men jag sparar ju allt jag tjänar på detta och nu har jag ju fått ihop en större summa pengar. 

 

Men jag är inte ens nära än att nå mitt slutgiltiga mål som sen kommer att göra så att jag kan slutföra detta. Ingenting kommer heller att kunna bli ett konstverk om jag inte når målet. Jag skulle ju kunna tagga ner och dra ner abitionerna och sen slutföra konstprojktet. Då blir det ju mitt konstverk, som är värt pengar, men allt blir bara mycket mindre än vad det var tänkt från början. Om jag lyckas slutföra mitt konstprojket som jag helst vill , då blir det väl min pensionsförsäkring. Så lång tid tror jag att det kan ta. 

 

Jag funderar varje dag på om det är värt att fortsätta, samtidigt kan jag inte lägga av så jag slutar ju inte att bygga vidare på det. För varje vecka som går så kommer det in nya pengar och jag sparar allt som jag får in på min konst. Där är jag stenhård. Utan dessa pengar kommer jag aldrig att kunna slutföra mitt konstprojekt. Typ allt handlar om pengar i slutändan. Ingen deg...inget kneg.  Jag är inte säker på om det är värt allt slit som jag lägger ner på detta, men så länge jag inte vet, så känner att det bästa jag kan göra bara är att fortsätta. En dag kanske allt blir så bra som man typ just nu inte ens vågar drömma om. Då kommer det ju att vara värt varenda minut av jobb som jag har lagt ner på det. 

 

 Det är alltid skönt med en helt ledig helg. Stundtals har jag känt mig ganska trött. Jag har också varit lite förkyld. Ibland har jag känt mig rastlös, fast samtidigt vet jag med mig att jag vill ta det lugnt och inte göra så mycket överhuvudtaget. 

Hela veckan har annars känts ganska bra. Jag har gått tre långa promenader och idag gick jag en lite kortare. Jag har fått ihop över 100 000 steg på att lägga upp det på detta viset. 3 långa och en kort. Det funkar och jag önskar att det hade funkat varje vecka. Men man jobbar ju olika  och med varierande tider så funkar det inte alltid på ett sådant sätt som man helst skulle vilja. Det viktiga är ju ändå att jag sätter 100 000 steg varje vecka och det har jag klarat i många veckor nu. Jag har inte misslyckats en enda vecka sen jag satte upp det målet, och det måste ju vara över ett år sedan nu. 

 

 

 

 

Allt går åt rätt håll och även om livet stundtals känns lite tråkigt nu så får jag ju tid till att tänka och fatta rätt beslut. Jag tror att jag kan misslyckas längre. Allt kommer att bli bra... hur jag än vänder och vrider.