Ny vecka och jag har ganska mycket jobb att kämpa med. Jag har ändå varit lite förutseende och tagit ledigt en av arbetsdagarna. Jag får då ett "break" mitt i helgens jobbande. Istället för att köra på med massor av jobb, fredag-måndag så tar jag bort lördagen. Fredag blir då den tuffaste dagen under denna veckan, men söndag och måndag har jag två ganska bra dagar. Dessutom ser alla andra dagar ganska bra ut under denna veckan. Så genom att ta bort en av dagarna så känner jag att jag mår bra och har ett liv utanför jobbet också. 

 

Nu har jag också bara jobb i två veckor till och sen är det fan dags att börja min semester. Det ska faktiskt bli skönt och även om jag oftast föredrar att börja min semester lite senare så känner jag ändå nu att jag bara vill få den där ledigheten som man typ har längtat efter hur länge som helst. 

 

 

Konstprojektet kör jag ju också på med och allt har ju hela tiden gått precis så som jag innan jag började med det hade förväntat mig. Jag tjänar varken mer eller mindre pengar på det. Jag tjänar det som jag innan trodde att jag skulle tjäna. Det kommer nog inte att gå sämre, men jag skulle önska att det gick bättre än vad jag trodde innan. Jag vill att det ska hända massor där så jag kan slutföra det så fort som möjligt. Gissar jag så får jag väl in den vanliga summan pengar som jag normalt får varje vecka, denna veckan också,  men man hoppas ju hela tiden på något som gör att det blir så jävla mycket bättre. 

 

BILDER FRÅN HELGEN

 

 

 

 

 

 

 

 Sköna dagar nu. Jag har varit ledig sen klockan 13:00 i torsdags och jag är ledig imorgon också. Jag tar det lugnt och jag är glad över att jag har gjort det. Känslan jag har fått när jag nu tar det mer lugnt än vanligt det är att jag allt för sällan gör det. Jag grejar nog på tok för mycket och tankar om vad jag vill få gjort och hur jag ska lösa allt snurrar runt i mitt huvud alldeles för mycket. Den insikten har jag nog kommit till nu. Känslan av att egentligen inte göra nånting och inte tänka på vad som komma skall, var väldigt skön, men jag blev också rädd för insikten detta gav mig. Jag måste bli bättre på att faktiskt bara vara och inte greja så mycket. Jag försöker ju planera in den där vilan, men jag ska ju inte ens behöva planera det. Det måste kunna ske ändå. Problemet är väl att jag vill så mycket hela tiden. Finns det tid på dygnet och jag har tid så vill jag gärna få saker gjort. Däremot kan jag lätt acceptera att jag inte hinner med vissa saker, men då beror ju det oftast på att jag har mycket jobb eller att jag bara är noga med att gå mina promenadrundor så att jag sätter minst 90 000 steg per vecka. Det är jätteviktigt för mig. Hur mycket jag än har att göra så får jag aldrig ha så mycket stilla sittande saker att greja med att jag inte får tillräckligt med antal steg i benen. I skrivandets stund är faktiskt detta mål redan uppnått och det känns ju bra när det är en dag kvar av denna veckan. 

 

Annars då? 

 

Jag läser ganska mycket nu. Jag har börjat på en bok som är på över 500 sidor och jag trodde innan jag börja att den skulle vara segare än vad den faktiskt är att ta sig igenom. Att läsa böcker är nog bra för mig när jag vill få mycket gjort, men känner att jag samtidigt vill tagga ner och bara vara. Inte tänka inte planera. Bara läsa och vara helt inne i det. Ungfär som när man bloggar och det känns riktigt bra med det. Känslan är då att allt runt omkring bara försvinner och något slags rus så skapar man blogginlägg som efteråt känns väldigt skönt att ha fått ur sig. Man liksom rensar skallen från allt man bara vill få bort och och sen känner man att man mår väldigt bra av det. 

 

Den senaste tiden har jag funderat mycket över min framtid. Vad ska jag göra med livet framöver. Ska jag bara fortsätta som jag gör och har har gjort? Ska jag ändra på nånting? Vill jag något annat? Är jag bara nöjd med det lilla jag har. Räcker det att jag lever i nuet och bara ser till att må bra av det? Ska jag försöka att faktikst få till någon eller flera av dom förändringar som jag länge nu har gått och tänkt att kanske ska göra?  Jag vet egentligen inte varför jag funderar på alla dessa frågor, men kanske känner jag att jag vill få ut mer av livet. Jag brukar inte jämföra mig med andra människor, men den senaste tiden tycker jag mig ändå se att andra männsikor åstakommer mycket mer och kanske lever mer det liv som dom vill ha. Själv känner jag att jag mest står kvar på samma punkt och stampar och tanken jag har är att det har varit så ganska länge för mig. Det kanske är min låga självkänsla som spökar för mig lite här. Jag tycker alltid att andra gör allting bättre än mig. Ändå vet jag någonstans att "gräset inte är grönare på andra sidan", men jag inser att det är något jag lätt kan få för mig. 

 

Jag kanske också borde tänka på att ha mer roligt i livet. Jag tänker ofta att jag ska jobba hårt och kämpa med saker nu för att jag vid ett senare tillfälle ska kunna ha roligt sen. Jag kanske mer borde tänka att jag ska ha roligt medans jag jobbar hårt och kämpar med saker som tex: Jobb, konstprojekt, promenadrundor, investeringar och vad man nu än väljer att göra så kan man ju försöka ha så roligt som möjligt. Då kanske mer av dom där negativa tankarna försvinner och känner istället att livet får dom förrändringar som man har längtat efter. Riktigt så enkelt kanske det inte är, men jag tror ändå inget blir sämre av att tänka så. Det viktiga är ju att jag mår bra och gör min grej. Jag brukar ju säga till mig själv att jag inte ska jaga andra människor. Jag gör min grej och sen får jag rätt personer omkring mig som ag mår bra av att ha i min närhet. Ingenting spelar ju någon roll om man inte mår bra. Inte ett jävla dugg.

 

Konstprojektet. 🖼 

Jag kör på med mitt konstprojekt och jag tycker att det går bra. Jag får i alla fall in dom pengar som jag på förhand har förväntat mig. 

Jag kör på med detta nu och jag kommer väl att göra så året ut i alla fall. Förra veckan lyckades jag ta detta projekt närmare det mål jag ha med hela mitt konstprojekt. 

Samtidigt inser jag att ska jag klara mitt ganska högt uppsatta mål med detta så krävs det nog att jag snart får in betydligt mer pengar på detta arbete, än det jag har räknat med. Ska jag nå målet inom en rimlig framtid så är det nog så att nånting måste hända som gör att jag tar ett jävla stort kliv framåt. Jag tror att det kan bli så, men innerst inne är jag ganska säker på att det nog bara är rent tur om det blir så. Däremot tror jag inte att detta kommer att gå sämre än vad jag har räknat med. Allt hänger liksom bara på att jag ska greja med detta och inte sluta. Då kommer det inte att gå sämre. Men sen vill jag ju göra detta bättre och framförallt vill jag ju tjäna mer och snabbare pengar än vad jag hittills har gjort. Gör jag inte det inom någon snar framtid då kan jag nog glömma att jag når mitt mål. Det kommer att ta för lång tid om det fortsätter gå samma takt som det har gjort. 

Sen är det ju ändå så att jag kan ju slutföra mitt konstprojekt på alla möjliga olika sätt. Dessutom har jag ju sparat alla pengar som jag hittills har tjänat på min konst. Jag behöver ju inte heller "låsa" mig vid ett alternativ. Jag bestämmer ju själv vad jag vill göra med mina pengar och hur jag vill jobba med min konst. Men jag vill heller inte sluta tro på att jag kan nå dom mål jag faktiskt sätter upp. 

Resorna i Sverige 🇸🇪 

Jag är ledig nu och resten av denna veckan. Jag skulle ju kunna ge mig ut på någon liten resa igen för att avverka Sverige. Förra veckan körde jag ju Vättern runt med en bil. Målet är ju att avverka en plats i alla landskap som Sverige är uppdelade i. 

Jag kan absolut gör mycket mer för att komma snabbare framåt, men ärligt talat så orkar jag inte alltid bry mig. Bara för att jag blir mer ledig och har tid så tar det på krafterna att resa runt och jag tror att jag gör rätt i att inte försöka göra för många resor på kort tid. Jag vill ändå känna mig pigg och fräsch, inför och under  varje ny resa. Dessutom vill jag planera och tänka efter lite så att jag inte genomför massor som jag riskerar att ångra sen.  Allting kostar ju också pengar och även om jag har det bra ekonomiskt så har jag ju inte råd att fullständigt släppa kontrollen och resa iväg utan den minsta tanke på vad saker och ting kostar. 

Jag vill ta det lite lugnt och försiktigt. Jag vill inser psykist rasa ihop av detta. Jag ska ju må bravoch framförallt känna att jag orkar genomföra varje resa som jag väljer att göra, när jag väl gör den. 

Jag är trött på jobbet nu. Jag jobbar ju på och det går bra så, men jag vill ha den där semestern nu. Det är tre veckor kvar av jobbande innan det är dags för lite skön ledighet. Jag har en gång för ganska länge börjat en semester i slutet av maj. Denna gången började det med att jag åkte  på en konsert i Stockholm och sen kom jag hem och gjorde inte ett skit i fyra veckor. En annan gång har jag hade semester som började i slutet av februari och sen var jag ledig i 6 veckor. 3 av dom befann jag mig i Thailand. Ett annat år tog jag två veckor i januari och två veckor i september. Under januari det året var jag ännu en gång i Thailand. I september var jag i New York. 

 

Jag annars alltid haft semester som har börjat någonstans kring mitten på juni eller juli. Någon gång kan det ha varit i slutet på augusti också. Jag föredrar nog det. Jag har nog aldrig gillat att jobba hela sommaren, utan att ha någon längre ledighet. Dessutom vill jag egentligen inte börja min semester för tidigt i juni heller. Att jag har tre veckor kvar av arbete innan jag får semester känns bra, men jag längtar ju dit som fan ändå. 

 

Jag har kollat lite på hur mitt sommarschema ser ut. Jag jobbar två veckor på detta som jag har kört på sen i mitten på december förra året. Sen kör jag en vecka på det nya innan jag alltså går på semester. Sommarschemat tycker jag ser bra ut, även om jag inte har tittat jättenoga. Jag har inte  sett att jag har någon direkt tuff arbetsperiod under sommaren. Det finns det ju däremot på detta schemat som jag kör på nu och som sen kommer tillbaka i mitten på augusti. Men eftersom jag redan nu kan se hur jag jobbar även då så kan jag ju söka lite ledigt och på så sätt vara ute i väldigt god tid, samtidigt som jag vet att jag får betydligt snällare arbetsperioder än vad jag annars skulle ha fått. Det är ju också lättare att faktiskt få ledigt när man söker 3- 4 månader innan. 

 

Så egentligen ska jag väl inte gnälla. Mycket känns bra med jobb framöver. Det är bara nu som man längtar till den där semestern som jag bara vill ha nu, fast jag vill ändå inte ha den redan nu. Jag är ju glad att den börjar lite längre in på sommaren. 

 

 Denna veckan får jag e ganska lång ledighet också. Jag slutar tidigt på torsdag och sen är jag ledig resten av veckan. Jag tänker på allt jag skulle kunna göra och vad jag vill få gjort. Samtidigt känner jag att jag behöver vila lite mer än vad jag har gjort dom senaste veckorna. Jobbet rullar ju på som fan varje vecka. På fritiden grejar jag med konstprojektet eller grejar med mina vardagliga sysslor som ju är sådant som alltid är ständigt återkommande. Under maj har jag ju varit hemifrån mer än vanligt. Jag besökt: Stockholm, Falkenberg och senast i helgen körde jag nästan runt hela Vättern. Nu till helgen kan jag ju göra väldigt mycket. Jag kan starta redan på torsdag. I mitt huvud får jag massor av tankar, men sen kommer jag ibland till en punkt där jag bara känner att jag kanske ska tagga ner och vila mer i stället. Jag tror att jag behöver det, men jag har svårt att bry mig om det. Jag vill så mycket och bor man som jag i en liten lägenhet så är det nog helt naturligt för mig att känna att jag vill göra saker, istället för att bara sitta hemma och inte göra ett skit. Jag har blivit bättre på koppla av mer och faktiskt stanna upp i det jag håller på med. Men med tanke på hur mycket jag jobbar och hur ofta det är som jag går upp sjukt tidigt på morgonen, så borde jag nog försöka vila mer än vad jag jag gör. Eller så är det bara så att jag måste slappna av mer i allt grejande. Mindre stress och istället ta allt mer med ro. Det gör kanske inet så mycket om jag inte får saker och ting gjorda. Det viktiga är ju att jag mår bra. 

 

 

 

 

 

 

Igår var jag ute på en liten resa. Jag har ju som mål att på något sätt befinna mig på minst en plats, i alla Sveriges landskap. Dessutom ska jag genomföra detta i år och nästa år. Jag har ingen aning just nu om jag kommer att kunna fixa detta inom den tidsramen jag har satt upp. Det känns som det kan gå, men många gånger tänker jag att det kanske inte är möjlig eftersom jag vill göra så mycket annat också. 

 

Igår gjorde jag i alla fall att jag körde bil runt en stor del av sjön Vättern. Syftet  med detta var mest att jag skulle avverka minst ett landskap till som jag inte har varit i tidigare i år. Jag åkte till Motala och då var Östergötland avverkad. Sen när jag åkte hem så fick jag ju med mig Småland också. På vägen till Motala kommer man ju också in i Närke. Så jag halvrunda Vättern och jag satt väl totalt i bilen i 6 timmar, plus en och annan paus längst vägen. Jag stannade till lite på några ställen för att ta en bensträckare. Jag gick runt lite i Motala. På vägen hem stannade  jag till på Rasta i Ödeshög för att äta lite lunch. Annars körde jag mest bara på. 

 

 

 

 

 

Jag tänker och tänker. Jag vill så mycket och många saker har jag tänkt på länge nu. Jag måste erkänna att jag inte alltid kommer till skott för jag ser för många hinder och problem med att bara köra på med saker som jag vill få gjort! 

 

Jag har börjat störa mig på detta. Ska jag få gjort saker som jag tex länge har tänkt på och gärna vill ha eller få uppleva så måste jag nog mer börja tänka att det är nu som gäller. Jag kan inte bara gå runt och vänta längre.  Ibland tänker jag för mycket och liksom utreder saker inne i mitt huvud. Jag behöver inte tänka på allt innan. Många gånger är det bara bättre att sätta igång och sen bara köra på. Jag tror faktiskt att ett eventuellt misslyckande med nånting kan ändå vara bättre än att inte göra nånting alls. Jag lär mig ju på misstag och dom senaste åren har jag misslyckats med massor av saker. Jag tror att det ibland kan bero på att jag har tänkt för mycket. Det hade många gånger varit bättre att bara kört igång, då hade jag kanske lyckats istället. Det har jag lärt mig på dom senaste årens alla misslyckanden. 

 

 Jag känner att jag har så mycket att göra denna veckan. Det känns som det är precis att jag hinner med om jag ska få tid till att sova också. Det känns som att denna tuffa utmaningen för mig denna veckan det är att fixa dom där 90 000 stegen till på söndag. Det har ju varit målet med promenaderna sen länge nu och jag tror jag fixar det denna veckan också, men Jag har mycket annat som jag vill få gjort som inte har så mycket med att röra på sig rent fysiskt att göra. Därför får jag tänka till lite mer på hur jag ska sätta målet denna veckan. I skrivandets stund har jag nästan 30 000 steg. På 4 dagar måste jag sätta det dubbla. Hmm...

 

På fredag vet jag om jag får allt på plats med pengar som jag vill ha det. Jag vet också om jag kan ta mig ut på den resan inom Sverige som jag har tänkt att jag ska göra. Det kan bli under den helg som kommer, men allt som jag vill få ordning på till dess måste ju som sagt falla på plats. 

 

Det känns inte som någon katastrof om jag inte får till allt som jag vill ha det. Det är lugnt. Men jag vill ju komma framåt med min strävan att besöka minst en plats i varje landskap. Det går ju inte av sig själv. Jag måste ju planera en del och jag måste ju ha en plan som funkar och sen ta mig iväg. Det känns lätt att fixa, men jag vill så mycket annat också. Det gäller att ha cash och dessutom orka med allt. Jag vänder och vrider på allt inne i mitt huvud och då ser jag i alla fall möjligheterna. 

 

Jag har egentligen mer att skriva om. Massor med tankar snurrar runt i mitt huvud nu för tiden, men jag får inte riktigt ner allt i skrift. Jag känner att jag kämpar lite med mina blogginlägg nu för att få ner något överhuvudtaget. Jag vill ju hålla detta levande med minst ett inlägg varannan dag. Det blir ju så, men jag känner som sagt att jag inte riktigt lyckas få ner allt som jag tänker på och vill berätta om i skrift. Jag får väl bara fortsätta kämpa på med Dannebloggen så kanske allt bara släpper en vacker dag. Detta är ju ändå en Danneblogg liksom!

 

 

 Skönt att få börja veckan med en ledig dag. Jag jobbar på ganska mycket under denna veckan, men jag blir i alla fall ledig helgen. 

 

Idag har jag väl fått gjort alla saker som jag ville få fixade idag. Jag försöker ta det lugnt och slappna av. Jag tror jag skulle kunna vara bättre på det, men jag försöker i alla fall så gott jag kan. Jag vill känna den känslan av att jag är maximalt avspänd, oavsett vad jag har att göra och ta tag i om dagarna. 

 

Det kommer in en hel del pengar under denna veckan och jag har stenkoll redan nu på hur jag ska fördela allt och hur min budget ska se ut. Denna månaden har jag haft det bra och nästa månad verkar bli minst lika bra. Just nu kan jag nog inte göra så mycket mer för att få det bättre, men bättre är jag ändå säker på att det kommer att bli. 

 

Jag har känt mig lite trött under en längre period nu. Jag behöver väl få den där semestern som jag typ längtar efter varje dag. Det är lite jobbigt att känna så för får jag ont nånstans eller mår lite dåligt så gör ju tröttheten att det känns lite jobbigare. Sen ska jag väl inte gnälla utan bara tänka positivt. Det finns ju alltid andra människor som har känner mer Smärta eller mår betydligt sämre än vad jag kanske någonsin har gjort.

 

Annars får jag se lite hur denna veckan blir. Jag är försiktig med att ha för stora planer. Jag vill på riktigt känna efter hur jag egentligen mår. Dessutom vill jag se att jag får alla pengar på plats som jag vill ha dom. 

 OJ! Man grejar och kör på med allt möjligt. Jag är mitt inne i en tuff arbetsperiod,  men i skrivandets stund har jag ju bara söndagen kvar och det är ett ganska snällt pass jobba på med. Sen vet ju aldrig exakt hur en arbetsdag kan komma att bli. Den kan vara tuff när man tror att det ska bli lugnt och tvärtom. Det är bara att jobba på och försöka tänka på allt positivt som man kan få ut av livet bara för att jag har ett jobb och gå till.

 

Jag tror att jag vet vart nästa resa inom Sverige blir av. Ska jag genomföra den på det sättet som jag tänker nu så blir det några långa dagar under nästa vecka.

 

Konstprojektet kör jag på med så gott jag kan, men det går inte riktigt så bra som jag skulle vilja. Men jag kommer att köra på med det, oavsett hur det går framöver.

 

När det kommer till hur jag grejar med mina pengar så tror jag att jag vet hur jag ska göra för att kunna spara lite, samtidigt som jag ska köpa och uppleva saker som kommer att kosta tusenlappar. Men jag tycker att jag får ihop allt bra inne i mitt huvud i alla fall. Sen om det funkar i praktiken, det återstår att se.  

 

 Jag kör så det rycker. Jag försöker att inte tänka så mycket just nu. Jag känner att jag kan inte hålla på och starta upp nya saker som tar långt tid att genomföra och få klart. Det får räcka med den vision jag har och mitt konstprojekt. Ska jag nå mina mål med dom så kommer jag att få ligga i ett bra tag till. Mycket annat försöker jag bara ta tag i nu direkt. Jag kör på, ser om det funkar, funkar det inte så lägger jag ner det. Går det bra så öser jag in mer i det och kör på som fan. Mycket blir ju ändå inte som man från början har tänkt sig, så varför ska jag utreda och planera saker till förbannelse. Egentligen tycker jag att det känns bättre att misslyckas med saker, än att jag inte gör nånting alls. Om jag inget gör... kan jag ju heller inte göra något bra. Så det är väl bara att köra så det ryker. Kör man buss så är det ju också bokstavligt talat så att man kör så det ryker. 

 

Ha en fortsatt trevlig helg!

 

Det känns som denna arbetsveckan bara har börjat. Jag har ju från och med nu 4 dagar av jobb. Idag och imorgon har jag dessutom 2 megalånga dagar. 

 

Igår var jag ledig och jag fick ganska mycket gjort. Jag hade tänkt att göra ännu mer, men sen fick jag en tanke att jag nog inte ska glömma att bara koppla av från allt och kanske inte hela tiden göra nya saker bara för att jag är ledig och har tid. Jag får inte glömma att koppla av också. Inte göra nånting. Bara vara och må bra av det. Jag har ju väldigt lite saker som jag faktiskt måste få gjort. Jag vill väldigt mycket, men det är en annan sak. 

 

Jag var på Överby och shoppade lite igår. Sen när jag kom hem så tänkte jag att jag kan väl dra till Uddevalla när jag ändå är ledig och är i farten. Dessutom vill jag greja lite med min konst. Jag vill och vill och vill ännu mer. Tillslut kom jag på mig själv att jag kanske måste lugna mig lite. Det blir för mycket och även om jag först får känslan av att jag orkar så kommer det att kännas tufft i kroppen mot slutet av dagen om jag bara grejar och grejar och grejar. Man kan ju alltid hitta på något att göra och så behöver det ju inte vara. Jag kan lätt koppla av och även om jag ofta gör det så bör jag nog bli mer noga med att faktiskt tagga ner. Det kommer ju fler dagar då jag har tid att göra saker på. Dessutom jobbar man ju en hel del och man ska ju ha kraft och energi det också. 

 

 

 Jag har en ganska tuff arbetsvecka igen. Jag jobbar 6 dagar och jag är bara ledig imorgon. Dom flesta passen jag kör är helt ok att "kötta" på med och helgens pass tycker jag är den "bättre" helgen av dom två helgerna som jag jobbar på 5 veckor. Dessa två dagar som jag nu har jobbat under denna veckan har varit ganska lugna och behaglig. 

 

Förutom jobb så vill jag få väldigt mycket annat gjort också. Jag har massor av vardagliga saker som jag behöver ta tag i. Konstprojektet vill jag ju få till minst så bra som jag i alla fall har tänkt mig. Jag försöker få klar någon ny resa som jag ska göra inom Sverige så att jag kan fortsätta beta av alla dessa landskap som är så många som 25 stycken. Det viktiga tycker jag är när jag planerar nya resor det är att jag tar en resa i taget. Jag åker på en resa och sen planerar jag en ny. Promenadrundor avverkar jag och jag når i alla fall mina 90 000 steg på en vecka. Jag gör varken mer eller mindre, men målet når jag hela tiden. 

 

Ekonomiskt har jag också mycket tankar. Hur vill jag avsluta maj och hur vill jag ha det i juni. Det känns bra och pengar rullar in från alla möjliga håll. De mesta är så inarbetat sen långt tillbaka så jag vet inte alltid exakt varför pengar rullar in som dom gör, men det är ju bara att tacka och ta emot. 

 

Jag har mycket jag vill få gjort nu och jag vet nästan inte i vilken ordning jag ska ta allt, eller var jag ska börja. Sen är det ju bara att börja nånstans. Vet jag inte var så kan jag ju bara ta tag i nånting av allt jag vill få gjort. Jag kan inte skylla på att jag inte vet var jag ka börja om jag inte får saker och ting gjorda. Det är ju som sagt bara att börja nånstans och det tycker jag att jag har gjort den senaste tiden. Jag kanske inte har full koll och ordning på allt, men jag får mycket gjort av sådan saker som jag vill få gjort.