Jag har en jobbhelg framför mig. Mycket annat kommer jag inte att hinna med. Dessutom känner jag att jag inte orkar göra så mycket. Ibland har jag lite svårt att låta bli att greja med saker när jag känner att jag har tid med det. Det blir lätt att man kör skiten ur sig och sen mår man bara dåligt av det för att det någonstans blir för mycket. Under denna veckan har jag varit bättre än vad jag brukar vara på att faktiskt stanna upp och inte göra nånting, även om tiden har funnits. Det har nog varit bra för mig. 

 

 

Konstprojektet har jag inte orkat jobba så mycket med denna veckan. Jag tror ändå att jag i slutändan kommer att få in dom pengar jag har räknat med. Det är ju länge gått lite bättre än vad jag har räknat med. Nu när jag inte gör så jämnar det ju liksom ut sig. Jag vet inte hur jag riktigt ska jobba med min konst för att det ska gå bättre. Jag kanske inte är bättre än vad jag själv har räknat med att jag ska vara? Jag vill just helst att det ska hända något med detta som överraskar mig på något positivt sätt, men det händer inte. Det blir som jag har räknat med och inte bättre än så. 

 

 När det kommer till målen som jag har med min ekonomi i år så går det bra. Jag är väldigt noga och jag är stenhård med att hålla mig till allt de som jag har planerat att göra. Det ger resultat, men jag inser hur mycket tålamod jag måste ha för att klara av att få till allt som jag vill ha det. Jag förstår varför jag inte har lyckats så här bra tidigare. Jag har inte haft tillräckligt med tålamod och jag har haft svårt att bestämma mig för vad jag ska göra och sen hålla mig till att göra vad jag från början har planerat. Nu har jag lärt mig av dessa misstag och då funkar det och går bra. Däremot känns det lite surt att jag kanske inte kan göra så mycket annat än att spara pengar under detta året. Om jag ska få undan så mycket pengar som jag tror att jag behöver för att kunna ge min vision en chans, så kan det vara så att jag får hålla tillbaka med många andra saker som jag gärna skulle vilja göra under detta året. Jag får skala ner och prioritera och då är det sparandet som är viktigast för mig just nu. Detta känns lite tråkigt, men det som känns bra är att jag inte tänker så mycket på det. Jag får ju in bra med pengar och allt faller på plats som jag vill ha det. Lever jag bara på som vanligt så sköter sig ju mycket med ekonomin av sig själv. Jag har ju gjort så mycket sen tidigare och i dagsläget har jag nytta av allt jag har gjort sen tidigare. Dessutom har jag ju kommit till insikt med att jag mår ganska bra av att vila mer och göra mindre och då kanske detta med spara mer pengar nu kommer ganska lägligt. Även om det är lite tråkigt. 

 

 

Ibland skriver folk till mig och påstår att jag tycker saker som jag egentligen  aldrig har sagt eller skrivit någon gång. Jag har många gånger då undrat varför vissa tror sig veta vad jag tycker och vilka åsikter jag har om olika saker. Ibland kan folk säga till mig att dom vet vad jag tycker för dom kan se vad jag följer för personer eller organisationer, i olika sociala medier. 

 

Jag kollar runt på allt möjligt i olika sociala plattformar och sen läser jag mycket överhuvudtaget om allt möjligt. Jag är nyfiken och vill se om jag kan lära mig nya saker. Jag vill ibland också förstå hur andra tänker och jag kan följa och sätta mig in saker, utan att jag för den saken skull är av samma åsikter som en personen eller organisation verkar ha. Jag vill ibland bara få en tydlig bild ur någon annans perspektiv. Bara för att jag följer och kollar på vissa saker, så är det inte alltid så att jag ens gillar vad jag läser eller ser. Jag kanske bara vill hänga med lite. Vissa av er som skriver till mig tycker jag inte sak vara så snabba med att döma mig och säga vad jag tycker och var jag står i olika frågor. Speciellt inte om jag inte har sagt eller skrivit nånting någonstans. Återigen: Bara för att jag följer nånting och ni lägger märke till detta, så är det inte samma sak som att jag håller med allt som sägs. Och det är heller inte alltid så att  gillar allt som andra gör bara för att jag råkar följa dom.

 

Jag följer mycket av sånt jag gillar också, men jag har mina egna åsikter och värderingar. Det har jag oavsett om jag väljer att säga något eller är tyst. Jag känner sällan ett behov av att få göra min röst hörd i alla möjliga frågor och debatter. Men väljer jag att yttra mig om något så är det det jag tycker. Om jag väljer att vara tyst, så är det inte alltid så att jag tycker likadant som den personen som jag tex lyssnar på. Jag känner bara inte att jag alltid behöver säga till så fort jag kanske är av en annan åsikt, eller om jag håller med. 

 

Samma sak är det när jag kanske delar något på mina sociala plattformar. Om jag tex lägger upp ett Youtube-klipp på min blogg så är det inte automatiskt så att jag är av samma åsikter och ens gillar allt de som visas. Jag tycker kanske bara att det kan vara intressant att lära sig mer och försöka förstå saker och ting. 

 

Det jag mest vill få sagt med detta blogginlägget att vad jag följer kan vara en sak, och vad jag faktiskt sen tycker och har för värderingar osv...det kan vara något helt annat. Så vissa av er behöver väl inte döma mig så snabbt. Jag följer som sagt inte alltid för att jag håller med eller gillar. Ibland följer jag nånting för att jag bara vill veta mer och försöka förstå hur andra tänker. Då är det många gånger bra att inte alltid bara följa sånt som man gillar och håller med om. Att kolla lite "outside" the box också tror jag bara är bra om man nu vill lära sig nya saker. Jag vill ha ett öppet sinne och behålla min nyfikenhet. Vad jag följer och delar är inte alltid sånt som jag nödvändigtvis gillar.  Även om mycket kan vara det också. 

Ny vecka igen och jag har massor av jobb. Det känns som jag säger så varje vecka nu. Men denna veckan är det ju busskörning 6 av 7 dagar, så då har man väl mycket jobb att kämpa med.  Jag börjar denna veckan med att jag ska upp tidigt och sen slutar jag ju också tidigt. Sen avslutar jag veckan med att jobba eftermiddag och kväll. Så det blir väldigt blandat denna veckan. 

 

Jag vet att jag har jobb annars får jag väl se vad jag hittar på. Jag har märkt den senaste tiden att jag gärna säger till mig själv att jag ska ta tag i så mycket och få allt gjort som jag vill fixa. Sen när jag väl ska greja så orkar jag inte riktigt. Energin räcker liksom inte till. Jag kämpar ju, men jag vill ju också må bra. Det gör jag inte om jag bara skulle köra på. Ibland är det väl så att man vill mer än vad kroppen tål. Då gäller det ju att i första hand lyssna på kroppen och inte låta viljan bli den som får styr. Då tror jag saker och ting ganska snabbt kan gå åt helvete. 

 

Jag funderar på om jag den senaste tiden har fastnat lite i för mycket negativa tankar och att detta kanske är orsaken till att jag inte har mått så bra. Jag tänker lätt på sånt som är jobbigt och glömmer av att bara ta livet lite lättare och tänka mer positivt. Det ligger nog lite i det och jag kanske bara vara lite snällare mot mig själv, trots att jag har den där självkritiska "ådran" inom mig. Man kanske mår bättre av att förlåta sig själv oftare och se allt mer positivt som jag också vet att jag kan när jag tänker på att jag ska göra det. 

 

 

Både igår och idag har jag varit ute på två ganska långa promenader. Under lördagen blev det ca 20 km och idag (söndag) blev det ca 10 km. Det är inte dåligt. 

 

 

 

 

 

Jag har också varit ganska bra på att ta tag i saker som jag tidigare har skjutit på framtiden. Det var skönt få jobba undan lite sådan skit. För det var verkligen riktiga skitjobb att göra. Konstprojektet har också gått ganska bra, även om jag fick kämpa även med detta.

 

 Jag har mått ganska bra. Jag har ju mått lite dåligt ett tag, men dom senaste dagarna har jag börjat må bättre igen och under denna helgen har jag inte mått så dåligt över nånting. Jag jobbar ju på med allt möjligt och pengar tjänar jag ju. Vissa grejer går ju också bra. Jag faktiskt förvånad över att jag inte mår sämre än vad jag kanske borde göra just nu. Med tanke på vad vissa utsätter mig för så borde jag väl påverkas mer av allt detta. Men jag bryr mig inte så mycket. Det är väl därför jag mår ganska bra nu igen. Jag bryr mig bara om sånt som känns viktigt för mig... och skiter i allt annat. 

 

 

 Skönt att helgen är här och att man är ledig. I början av denna veckan kände mycket ganska tufft och sen ha det i alla fall känts bättre och bättre ju närmare den helgen jag har kommit. Allting går väl i "vågor" Det har känts tufft och en hel del kan kännas tufft nu också. Dessutom kommer det nog att komma många jobbiga saker framöver också som jag helst skulle vilja slippa, men ändå behöver hantera för att det är förmodligen ett sämre alternativ att inte bry sig. 

 

Det blir nog tufft ett bra tag till. Frågan är om jag någonsin kommer att känna att det inte känns tufft ibland. Jag funkar ju lite så att jag ofta börjar sträva efter saker som kräver att jag behöver kämpa lite. Sen finns det ju alltid människor som jag måste passa mig för i allt grejande eftersom många vill jävlas med, förstöra för mig eller utnyttja mig. Det kan vara tufft nog att hela tiden vara på sin vakt och hålla alla dessa människor borta från mig. Vissa ger sig ju heller inte i första taget. Lyckas jag med saker eller har något som är värdefullt så finns det alltid folk som vill bråka. 

 

Det är väl också så nu att jag befinner mig mitt i väldigt mycket av sånt som jag vill få fixat. Även om jag har gjort mycket så har jag mycket kav innan jag når dom resultat jag vill nå. Ger jag upp nu så känns ju mycket som meningslöst arbete. Ska jag kämpa på, då vet jag att det kommer att bli tufft framöver och jag kommer att behöva ha tålamod och också acceptera att allt inte alltid kanske blir som jag vill. Detta är tankar som jag försöker vänja mig vid. 

 

Det som känns positivt det är att jag vill köra på med allt jag har påbörjat och när det tex kommer till ekonomin så har ju pengarna börjat gå i en "loop". Jag tjänar mer pengar på dom pengar som jag redan har lyckats spara. Det innebär ju att det känns lite lättare än förut att faktiskt fortsätta köra på det målet jag har, och sen ge den vision jag har en ärlig chans. När det kommer till konstprojektet så är det ju i alla fall något som funkar och jag gör min grej, utan att låta mig påverkas av vad andra tycker att jag ska göra. Jag är övertygad om att konstprojektet går så bra som det gör för att jag går min egen väg i detta. Dom som försöker lägga sig i vet ju liksom ingenting. Så ska jag nog låta det förbli ett bra tag till. Typ till jag är färdig, om jag blir färdig. 

 

 

 

Jag känner mig väldigt snurrig i huvudet nu. Det började ju redan i helgen. Jag har många tankar som snurrar runt i huvudet och sen har jag det tufft och kämpigt med mycket av sånt jag grejar med. Jobbet och väldigt varierande arbetstiderna kanske tar ut sin rätt nu. Det känns mer i kroppen nu än tidigare. Jag går runt lite i mina egna värld och mina tankar. Jag får koncentrerar mig ordentligt när jag ska prata med folk och gör jag inte det så hör jag typ inte vad någon säger. Jag är för mycket inne i mig själv och mina tankar som snurrar runt i huvudet. När klockan är 15:00 mitt på dagen så kan jag vara hur trött som helst, precis om det vore sent på kvällen. När klockan är 03:00 på natten kan jag vakna till och känna mig hur pigg som helst och ha svårt att somna om. Energin pendlar upp och ner i rasande fart och jag försöker verkligen att hantera alla känslor på bästa sätt. En person som försöker säga till mig att jag ska göra något eller typ vill läxa upp mig eller liknade lyckas nog just nu inte speciellt bra. Jag befinner mig ju i ett tillstånd som typ gör så att stänger av allt som inte ger mig mer bra energi och positiva vibbar och "pepp". Jag har svårt att bry mig och ta till mig av gnäll, tjat och kanske även konstruktiv kritik. Ibland är det väl bra och ibland är det säkert dåligt att jag lyssnar mer eller mindre, men mycket känns så tufft för mig nu och jobbar man så mycket blandade arbetstider så har jag stunder då jag inte riktigt funkar som jag kanske skulle vilja göra. 

 

Jag försöker i alla fall. Jobbet funkar ju att jobba på med och något som jag gillar är ju att när jag börjar tidigt så slutar jag ju för de mesta ganska tidigt också. Jag kämpar med mitt konstprojekt och jag tjänar ju alla pengar som jag sen tidigare har räknat med att jag ska dra in. Jag har ett högt uppsatt mål så det kommer att ta lång tid för mig nå det om det inte händer något som gör att jag tjänar väldigt mycket pengar, som jag typ aldrig kan förutse eller räkna med. Men jag tror på det och även om kanske inte orkar köra tills jag når målet som jag har med konsten, så vill jag ändå fortsätta tills jag faktiskt känner att jag inte orkar mer. 

 

Jag sparar ju också en hel del pengar nu och tanken är ju att jag ska göra det hela året. Det är lite tufft hålla på pengarna. Jag kan lätt spara dom, men det är ju inte så roligt eftersom jag kan komma på så mycket annat jag skulle kunna köpa och göra för dom pengarna jag har nu. Samtidigt känner jag att jag har ju ändå bestämt mig för att göra ett sista försök att få ihop så mycket pengar så i alla fall ger mig själv en chans att förverkliga min högsta dröm i livet. Min vision liksom. Jag har ju också en tidsram och den är satt till mitten på nästa år. Jag har sagt sen länge att om jag inte klarar av att nå min vision och göra något konkret för att komma till den punkten nästa år, då ger jag upp. Det blir inte värt att fortsätta då. Jag vill ju inte ägna resten av mitt liv åt att jobba på min dröm. Jag ska ju nå min dröm och kunna leva i den någon gång inom en rimlig framtid. Därför känns det skönt att jag ändå har satt ett slut datum på när jag ska sluta kämpa med detta. Går det inte efter det, då får jag bara göra det bästa jag kan från dom förutsättningar och den punkten som jag befinner mig på då.

 

Mycket känns tufft nu, men jag tror att jag kommer att vända den känslan till det bättre. Oavsett hur det går med allt framöver. Ekonomin just nu är ju på väg att nå nivåer som jag aldrig någonsin har varit närheten av tidigare. Det är ju bara att göra det bästa av det, hur den än ser ut när inte tänker kämpa mer. För jag har bestämt mig för att jag snart ska sluta kämpa och mer bara leva för det jag har just nu. Det är ju så man vill att livet ska vara liksom. Man vill kämpa mindre och leva mer.  

Sen kanske det ändå är så att jag alltid kommer att ha nånting som jag kämpar lite extra  med. Jag kommer kanske aldrig ur det där riktigt ändå. 

Ny vecka och man vet att man har jobb i 5 dagar. Upp skutta tidigt som fan, men då slutar man ju tidigt också. 

 

Jag mår fortfarande ganska dåligt och jag känner egentligen inte för att göra ett skit under denna veckan. Sen brukar jag väl ändå göra vad jag känner att jag behöver och vad jag tycker är viktigt. Men ingenting känns ju roligt att greja med och det kanske inte är så bra. 

 

Jag har ju alla fall bestämt mig för att vara väldigt noga med att spara dom pengar som jag sen länge har tänkt att jag ska få ihop under 2023. Det är en bra målsättning att ha för då kommer jag ju inte bränna så mycket pengar på sånt som jag lätt kan ångra i efterhand. 

 

 

 

Jag har känt mig lite tom och ganska energilös idag. Jag jobbade i natt och det gick bra och allt var lugnt , men dagen efter nattarbete så brukar jag känna mig lite segare än normalt. Man ska väl helt enkelt sova på nätterna om man vill känna sig piggare och inte så tom och orkeslös. 

 

Annars har jag funderat vidare på hur jag ska göra med allt som jag vill få fixat framöver och jag har i alla fall bestämt mig för att köra på som jag gör nu, och göra det i alla fall fram till slutet på april. Jag vill ju åka ut på lite resor runt om i Sverige, men det får bli tidigast i slutet på april eller början på maj. Fram till dess så känns det just nu mer rätt att bara jobba på med allt och spara pengar till alla framtida saker som jag ändå  har tänkt att göra. Jag behöver väl helt enkelt mer tid för att skaffa en bra plan som jag själv tror på när det kommer till alla resor jag vill göra i år. Jag gör nog rätt i att inte ha för bråttom. 

 

Jag vill väldigt mycket och det känns väl på ett sätt bra att jag är sån, men samtidigt skulle jag önska att jag bara kunde nöja mig med några få saker och mer göra vad jag kan här och nu, för dom pengar jag har idag. Jag vill alltid nånting mer än vad jag kan fixa just nu och då skjuts ju saker på framtiden. Det är lite jobbigt ibland att hela tiden sträva efter saker och hela tiden vara på väg mot nya mål. Det känns ju jäkligt bra när man väl klarar av något som man har kämpat för ett tag, men ibland önskar jag att jag bara kunde sluta kämpa och börja leva mer, utifrån där jag är just nu. Eller typ: Tjäna pengar och spara, men har roligare medans jag gör detta. Jag har svårt att komma ur det där kämpandet och strävandet efter att nå nya mål. Det blir som att man hela tiden ägnar för mycket tid åt att förverkliga sina drömmar, istället för att leva i sin dröm. Jag skulle ju kunna göra väldigt mycket redan nu, men jag det känns inte rätt och jag är rädd för att jag ångrar mig och bla, bla , bla.

 

Sen har jag ju nu ändå bestämt mig för vad ska göra under dom närmaste månaderna och det är ju bra. Då har jag i alla fall nånting att utgå ifrån och det blir inte så rörigt inne i mitt huvud. Det blir mindre av kaos, jag mår bättre och stressen minskar. 

 

 

 

Det är lite jobbigt. Jag mår lite dåligt och har gjort det ett tag. Jag kommer inte ur det och jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att det ska kännas bättre. I stunder då jag känner att jag börjar må bättre, så tycker jag ofta att det händer nånting som jag sen mår dåligt av igen. När jag mår lite dåligt kanske jag också gör mer saker mot mig själv som får mig att må sämre och så blir allt med detta bara en ond cirkel som jag går runt i. 

 

Jag känner ju att jag vill få gjort väldigt mycket också. I år vill jag köra på med konstprojektet. Jag vill spara ihop en hel del pengar och jag vill avverka några resor inom Sverige. Sen ska man ju jobba på med busskörningen och greja med sina vardagliga saker. Jag känner väl kanske att jag inte klarar av allt på ett bra sätt. Någonstans blir det bara för mycket och jag har svårt att fokusera. Energin räcker kanske inte till och när jag känner så, då mår jag sämre av den känslan. 

 

Jag känner mig ändå avspänd och lugn. Den känslan gillar jag ju ofta, men det känns alltid lättare att ta det lugnt när jag inte mår så bra. På något sätt är känslan av att jag inte mår så bra väldigt bekant. Jag har många gånger under mitt liv känt så här. När jag tänker på det känns det lite sorgligt och jag kan också bli förbannad över att jag inte har tagit dessa känslor på allvar tidigare. Jag har på något sätt låtit det gå för långt så att jag blir nästan mer trygg av känslan av att må sämre. Jag är övertygad om att jag ibland har gjort saker som jag vet att jag kommer att må dåligt av, men jag gör det för att det har blivit en vana för mig att hantera dessa känslor. 

 

Egentligen hatar jag att jag känner så här just nu, men jag kan också tänka att det borde komma något positivt ur att jag ändå har kommit till insikt med hur dåligt jag har mått i olika perioder. Jag har ju alltid kommit ur dessa känslor och mått bättre. Problemet är väl att jag lätt kan må dåligt igen och jag har svårare att komma ur den känslan än vad jag har att behålla känslan av att jag mår riktigt bra. 

 

Jag borde väl fundera på vad som just nu gör att jag inte mår så bra. Jag har inte riktigt kommit på det. Om jag bara kan komma på det så kanske jag kan hitta "verktygen" som jag behöver för att må bättre igen. Det kanske också är bra om jag bara börjar acceptera att jag inte kan klara av allt som jag vill fixa under 2023. Det kanske är så att jag behöver fokusera till 100% på en sak i taget.

 

 

 Ny vecka har det blivit. Jag var ledig igår (måndag) och från och med idag så har jag 4 dagar av jobb. Sovmorgon varje dag är det också och det kan ju vara skönt att ha med tanke på att jag gick upp tidigt som fan under 6 dagar förra veckan.  

 

Annars fortsätter jag väl att greja på som vanligt, även om jag känner att jag nog gör bäst i att tagga ner lite med vissa saker. Konstprojektet gick väldigt bra förra veckan, men jag jobbade också ganska hårt med det. Jag kände också att jag hade kunnat göra ännu mer och då hade ännu mer pengar trillat in. Jag kan se så mycket möjligheter i detta, men jag gör nog klokast i att dra lite i handbromsen ibland. Det blir lätt för mycket jag blåser på utan eftertanke. Jag kan ju inte göra allt och jag har ju annat att göra än att bara greja med min konst. Dessutom vill man ju leva lite gott och inte alltid kämpa med allting som man kanske har satt upp som mål fixa. Jag måste ju tänka på att varva ner, återhämta mig, vila, äta och bara må bra av att slappa och ta det lugnt. Sånt är viktigt också. 

 

Det känns ändå bra att mycket blir som jag har tänkt mig. Jag har fått alla pengar på plats inför mars och det är bara att hålla budget, vilket inte ska vara några problem. Jag hade det bra ekonomiskt under februari och det kommer i alla fall inte att vara sämre i mars. 

 

Jag ska ju heller inte klaga på att konstprojektet går bra. Det är ju inget och vara ledsen för även om jag blir lite rädd när saker och ting går för bra för snabbt. Jag hinner liksom inte med och jag tror alltid att jag har missat något som sen kommer att komma ikapp mig och sen är allt helt plötsligt inte så bra som jag först trodde. 

 

Jag har ju mått lite dåligt ett tag och jag mår väl egentligen inte så mycket bättre nu. Jag har svårare att vända en känsla av att jag mår dåligt, än vad jag har att undvika den känslan när jag mår bra.  Men jag tycker ändå nu att jag klarar av vardagen på ett bra sätt. Jag går liksom inte ner mig fullständigt och bryter ihop. Jag kämpar med mig själv med sånt jag har att göra. Jag  försöker i alla fall att tänka på allt som ändå är bra och också kommer att bli. Det är nog det bästa man kan göra just nu. 

     

     

Jag grejar med alla möjliga saker just nu. En grej som jag ägnar mycket tid åt att försöka få ihop på något bra sätt det är mitt resande i Sverige som jag hoppas på att kunna få till på ett sådant sätt som jag helst vill. Jag försöker verkligen få ihop en plan som funkar. Jag försöker utgå ifrån vad jag vill besöka för platser och sen planera utifrån det. 

 

Jag ska vara ärlig att säga att det inte går så bra. Om detta med mina resor i Sverige hade varit det enda jag vill fixa i år, då hade det ju varit lugnt. Jag har redan nu lätt alla dom pengar jag kan tänkas behöva för att kunna få till allt resande och få gjort allt som jag vill göra och uppleva när jag är ute och åker. Det hade nog funkat, men jag vill ju så mycket mer med detta året och det gör att jag kör fast lite när det just kommer till detta med resorna. Hur jag än vänder och vrider så är det alltid någon s.k. länk som är för svag och det håller liksom inte. Jag har inte gett upp, men jag kanske måste acceptera att jag behöver dra ner ambitionerna och bara hålla mig till vad som är målet. Målet är ju att jag ska besöka en plats i varje landskap i hela Sverige. Jag körde på med detta förra året och då lyckades jag avverka hälften. I år är tanken att jag ska fixa resten. 

 

Ska jag fixa allt som är kvar så känns det nu som att jag bara ska fokusera på att ta mig över alla landskapsgränser och sen inte göra så mycket mer. Det blir typ som en roadtrip. In på en plats i ett landskap och raskt vidare till nästan. Jag får åka långa sträckor och bara avverka och hela tiden vara på väg till nånting. Det är möjligt att det inte finns så mycket tid eller pengar till att tänka på något annat om jag ska sätta dom landskap som jag inte besökte förra året. Eftersom jag vill mycket annat och Sverigeresorna det jag prioriterar högst i år, så kanske jag helt enkelt måste dra ner på antal saker som jag skulle vilja uppleva när jag är ute och reser. 

 

Jag skulle kunna tänka mig att misslyckas med målet, men ändå få gjort några typer av resor där jag besöker platser som jag vill se och gör saker som jag vill uppleva. Jag kanske inte klarar att sätta alla landskap i år då, men Sverige ligger ju alltid kvar till kommande år. 

 

Sen känns det ändå lite surt om jag inte ska kunna lyckas med detta. Jag tänker inte ge mig. Jag ska jobba på planeringen och verkligen försöka lösa detta. Fast jag inser att det är svårare än jag först trodde och det kan falla på att jag vill väldigt mycket annat, som också känns viktigare för mig än att just lyckas med Sverigeresorna.  

 

Vi får se hur det går. Min tanke har ju hela tiden varit att jag ska resa under: Våren, sommaren och hösten i år. Där är vi ju inte än, så kanske hittar en lösning som jag i alla fall vågar prova. Jag vill inte bara ge upp utan känslan av att jag inte försökte allt jag kunde. Sen är det ju inte värt det till vilket pris som helst. Det kanske är det som detta faller på. Jag måste kanske ge 100% om jag ska lyckas.