Jag är så trött på vissa människor.
Jag har den senaste tiden skrivit inlägg och lagt videoklipp där jag berättar att jag mår väldigt bra. Jag känner en bra energi och en orsak till det är ju att jag inte har någon människa i min närhet som påverkar mig på ett negatvit sätt. Jag har klippt med många personer under hela mitt liv som jag anser ger mig, eller har gett dåligt energi. Orsakerna kan vara många till varför jag väljer att inte bry mig om en person mer. Naturligvis kan det finnas orsaker åt andra hållet också. Alltså varför en annan person väljer att helt plötsligt inte bry sig om mig, men jag vill inte tala för dom. Det blir lätt helt fel. Jag känner att det nog är bäst om jag bara talar för mig själv och från mitt perspektiv. Det svårt att alltid veta hur andra har tänkt liksom. Jag tycker mig däremot komma ihåg ganska bra hur jag har tänkt Varför gör jag gör? Eller varför har jag gjort som jag har gjort?
Jag vill ha människor omkring mig som ger mig bra energi. Jag har sen länge tappat räkningen på hur många gånger jag har blivit ordentligt nedtryckt och negativt bemött när jag säger att jag ska göra något som tex handlar om att förverkliga någon dröm som jag har. Jag är så jävla trött på detta. Jag säger inte att du behöver vara en person som peppar mig eller stöttar mig i min dröm, men har du absolut inget positivt att och jag upplever att du aldrig gör det när jag berättar om någon som jag tycker ska bli roligt att få göra eller fixa, då kan du bara hålla käften.
Jag skulle kunna nämna några personer som jämt är på detta viset. Jag hade länge en person i min närhet som jag fan tror är "fanbärare" i den kategorin av människor som bara letar fel i allt, så fort jag säger att jag ska göra nåt som känns bra. Eller om jag gör något som är bra och roligt för just mig. Ingen av alla dessa personer som jag nu sitter och tänker på, är inte en del av mitt liv längre. Dom kommer aldrig och bli det heller. Jag har många gånger försökt vända några av dessa personer, men dom bara spyr ur sig en massa skit. Det är som att dom bara är fulla med skit hela tiden. Tar det slut fylls det bara på med mer. Dom fortsätter och fortsätter och den enda lösningen jag till slut kan komma på, det är att bara bryta helt med en sån person och aldrig mer ta in hen i mitt liv igen.
Andra saker som också har varit ganska vanliga i mitt liv det är att vissa försöker, och kanske också till viss del har lyckats att manipulera mig. I efterhand har jag förstått att dessa människor började vara på ett manipulativt sätt för att sen kunna få mig att göra saker som jag egentligen innerst inne inte ville göra. Nu för tiden biter inte sånt på mig. Får jag dessa vibbar av någon person idag så får den personen aldrig någonsin vara en del av mitt liv. Jag säger nej och det spelar ingen roll hur mycket någon tjatar. Allt detta får mig att må väldigt bra. En orsak till att jag i perioder av mitt liv har mått ganska dåligt, tror jag beror på att jag ibland har låtit mig övertalas till att göra saker som jag helt enkelt innerst inne inte vill göra. Jag har varit för dålig på att säga ordet nej och sen stått på mig med mera nej. Dom personerna som har fått mig att göra mycket av sånt jag inte vill göra har ju också många gånger bara varit fulla med skit och från början har dom ofta varit ute efter att utnyttja och ta kontrollen över andra människor.
En annan sak som jag ofta märker när det kommer till personer som bara ger mig så sjukt dålig energi det är att dom ofta ljuger helt samvetslös BARA för sin egen vinning skull. Dom försöker ofta med sitt ljugande framstå som mycket bättre än vad dom egentligen är och problem som dom själv har orsakat skyller dom alltid ifrån sig på andra. Typ: Allting är alltid andras fel och dom har aldrig gjort nånting som är fel, trots att det är uppenbart att det är dom som har gjort fel från början. Dom har alltid en förklaring som syftar till att få ge den dom har behandlat illa dåligt samvete, plus att dom ofta har bortförklaringar som helt gör dom fria från ansvar, men som sätter andra i skiten.
Om idag får sk "psykopatvibbar" eller nåt liknade av någon, då väljer jag att bryta rakt av utan att ens ge någon förklaring på varför. I vissa fall kan det vara så att jag har sagt åt dom på skarpen att dom ska låta mig vara. Vid några tillfällen har jag säkert också bett folk dra åt helvete. Jag ser ibland ingen annan utväg att att bryta helt med vissa. Jag vill ju må bra och jag tänker inte låta någon få mig att må skit.
Ledig - Matmarknad - Nya skor
Skönt med en ledig fredag. Jag känner att jag vill vila ordentligt efter allt jobbande denna veckan. Jag har ju gjort 40 timmar på 4 dagar istället 5 som skulle göra om man jobbar normalt.
Jag har avverkat en promenadrunda på ca 5 km. Det kändes bra. Under denna förmiddag och eftermiddag har jag gått över 9 km.
🇮🇹🇮🇹
I några dagar nu har det varit en Italiensk matmarknad på Torget i Vänersborg. Igår smakade jag lite på tre sorters Pizzor som en kollega på jobbet hade köpt på marknaden. Jag får väl vara ärlig och säga att jag inte tyckte att det var jättegott. Det var inte äckligt med någon smakupplevelse utöver det vanliga tyckte i alla fall jag inte att det var.
Just när det kommer till mat från andra länder så det sällan jag gillar det. Jag vill gärna inte prova så mycket annat än sånt jag är van vid att äta när jag är hemma i Sverige. Jag är nog för kräsen.
🇮🇹🇮🇹
🇮🇹🇮🇹
Idag på marknaden så köpte jag i alla fall glass. Det var riktigt gott. Det måste jag ändå erkänna.
💚❤️🍧🍨
Idag blev det också ett inköp av nya skor. Det var ett spontanköp. Jag fick se ett par skor som jag tyckte var snygga och då slog jag till. Jag behöver egentligen inga nya skor just nu, men ibland köper man ju bara något för att man tycker att det är snyggt.
👟👟
Ha en trevlig helg!
😍🎧
.
.
.
Allt är bra och skitbra.
Ganska bra och avspänd jobbvecka.
Denna arbetsvecka är nu också över. Det har varit ganska tufft med mycket att göra varje dag, men jag är nöjd med veckan i det stora hela. Jag har hållit mig väldigt lugn och avspänd. Även i dom mest stressade och pressde situtaionerna.
Nu ska jag ta helg. Vara ledig och strunta i allt vad busskörning heter.
Detta känns "hjärtebra"
Allt detta känns bara bra.
Promenader?
Jag känner i kroppen att jag har rört mig bra under hela sommaren. Detta med att jaga steg har funkat för mig. Jag har liksom inte gett upp och bara struntat i att röra på mig. Jag har bara kört på och med tanke på hur bra jag känner mig i kroppen nu så har det varit värt varenda steg.
Pengarna?
Det känns rätt häftigt. Jag drar in bättre än på länge. Jag har haft mycket utgifter i augusti, men ändå kommer jag att ha massor med cash över när det snart blir september. Det sjuka är att det känns som jag bara är i början just nu. Det känns ändå riktigt bra nu och att jag vet att det kommer att bli ännu bättre gör att det bara brinner i kroppen på mig. OMG! WOW WOW!
Jobbet?
Känns bra. Jag känner mig mer avspänd än tidigare när jag hamnar i mer eller mindre stressade och pressade situationer. Även om jag inte alltid har dom bästa lösningarna, så löser sig mycket på ett bra sätt. Jag tror att en bidragande orsak kan vara att jag känner mig mer avspänd på jobbet nu än vad jag någonsin har gjort tidigare.
Sömn och återhämtning?
Allt känns bara bra där. Jag tänker verkligen på att gå lägga mig i tid om jag ska upp tidigt nästa dag. Jag känner inte att jag varken jobbar för mycket eller grejar med annat för mycket. Jag tycker jag har hittat en bra balans mellan allt. Sömnen och återhämtningen funkar nog bra eftersom mycket annat i mitt liv känns så bra nu. Att jag rör mig bra gör ju gott för sömnen. Att det går bra med pengarna gör säkert att jag känner mig fri från stress... vilket i sin tur gör det lättare för mig att komma ner i varv och återhämta mig.
SLUTSATS: Allt känns "HJÄRTEBRA"!
Kul💚
Kanske hittar jag svaret.
Jag har just nu massor av tankar som snurrar runt i mitt huvud. Jag vill också hur mycket som helst. Jag försöker få ordning på tankarna och samtidigt tänker jag mycket på hur jag ska kunna fullfölja mina drömmar på ett sätt som gör att jag samtidigt
mår bra i allt jag gör. Det är väl därför jag nu sitter och bloggar och försöker genom den att komma på vad jag faktiskt tänker på och hur jag ska får ordning på allt som jag vill köpa och göra . Detta med bloggen är ju ett bra sätt för mig att vända
och vrida på saker och ting. När har skrivit klart kanske jag har hittat svaren som jag söker.
Allting tar längre tid för mig än vad det gör för andra. Det så det ofta känns i alla fall. Jag tycker mig se andra fixa sånt som jag vill göra betydligt sanbbare och på ett mer effektivt sätt än mig. Det är inget jag egentligen bryr mig om, jag bara
konstaterar att det är så jag känner. Jag är ju också ofta själv i allt jag gör. Där är ju redan en förklaring på varför saker och ting tar längre tid för mig att få fixade. Jag jobbar gärna hårt för att fullfölja mina drömmar, men ofta
när jag är precis i början av något så är det så förbannad svårt att få hjälp av någon. När jag däremot har fixat något eller är i ett läge där jag typ allt är klart, då kan man få hur mycket hjälp som helst. Folk vill gärna vara med och lägga näsan
i blöt, om man säger så. När allt går bra, då är det ofta enkelt att få hjälp av andra. Har man desssutom pengar och visar tydligt att man "bränner på" med dom, då finns de hur många som helst som bara hör av sig utan att jag ber om det. Så
upplever jag att det alltid har varit och jag kan väl inget annat än bara acceptera det fenomenet.
Jag kan väl ärligt säga att jag sällan är så sugen på att dela med mig av vad jag exakt har gjort för att lyckas med nånting. Dom enkla svaren på allt är oftast att HÄLFTEN av ALLT jag lyckas med är nog ren tur. Sen är det väl också så att jag har oftast
under ganska lång tid vänt och vritt inne i mitt huvud på saker jag vill göra och fixa. Det är väl många gånger också tufft jobb som gäller, under en längre period. Hårt jobb brukar löna sig på ett eller annat sätt. Det gäller bara att inte
låta sig utnyttjas under tiden man kör på.
Det är ju heller inte så lätt att ge någon annan råd om hur hen ska tjäna bra med pengar eller lyckas med sina drömmar. Jag vet ju sällan vad personen som frågar har för förutsättningar att lyckas. Jag har tex sällan någon koll på andras ekonomi. Jag
är oftast heller inte intresserad av att bersätta exakt om allt jag har gjort för att lyckas med något. I det läget har jag ju alltid börjat att fundera på nästa "dröm" som jag vill fullfölja. Jag har ju släppt det där andra som jag redan har gjort
och det känns ju inte motiverande att prata med någon annan om det. Jag kan blogga som fan, men det är ju en annan sak.
Sen är det ju heller inte så att bara för att något funkar för mig på ett visst sätt, så är det ju inte säkert att det funkar lika bra, även om någon annan skulle göra precis allt som jag har gjort. Och...ibland kan jag också tänka: Varför skulle jag släppa in någon i något som jag redan har fått klart och som jag oftast ensam har jobbat väldigt hårt för att fixa? I
slutändan är ändå svaret för mig att man förmodligen måste jobba hårt för att fixa det, även om det ibland för mig känns som att jag behöver jag behöver jobba hårdare än andra och ha betydligt mer tid på mig för att åstakomma sånt jag drömmer om.
Det känns ändå bra nu. Jag har vänt på mitt ekonomiska läge och jag kan för första gången på länge se att möjligheten finns för mig att göra väldigt mycket, utan att behöva kämpa som fan för det. Det behöver kanske inte heller ta så jäkla lång tid heller. När
man som jag lätt vänder och vrider på så mycket så krånglar jag ju samtidigt lätt till det. Det finns ju egentligen ingen anledning att göra saker och ting svårare än vad dom faktsikt är. Jag kanske har det i mig lite för mycket att jag funderar över
problemen mer än vad jag ser möjligheterna. Logiskt sätt borde det ju vara så att ju högre risk jag tar, ju mer borde ju samtidigt möjligheterna öka. Dessutom är det ju alla fel som jag tidigare har gjort, som ligger det grund för mycket av sånt som
jag lyckas med idag. Jag har lärt mig av mina misstag.
Slutsats: Jag måste våga göra fel. Tänka motsats till vad jag tror är rätt och våga köra på något som kanske någonstans känns som att man tar risker. I slutändan tror jag ju ändå stenhårt på att hälfen av precis allt jag lyckas med är ren tur...och
detsamma gäller för alla andra. Har man ren tur, då finns ju också risken att misslyckas ganska nära, men den risken behöver man kanske inte fundera så mycket på. Blir allt fel och jag måste börja om, då kan jag väl göra det?
Bulgaria Open 2019
Bara bra - Så bäst
Minst denna veckan också.
Jag har ju sagt att jag ska köra mina 10 000 steg per dag under hela sommaren. Det blir alltså denna veckan också. Jag kommer att kämpa på denna veckan också. Jag jobbar ju en hel del och då rör man sig ju inte överdrivet mycket. Men när jag går till och från jobbet så blir det ändå ca 5000 steg totalt. från 5000 steg är det ju inte så långt till 10 000 steg. Det har ju funkat tidigare så det ska nog gå bra nu också.
Nu kör vi det sista också!!! Sen hoppas jag att jag på något sätt fortsätter med att röra på mig, minst lika bra som jag har gjort nu under sommaren.
Vecka 35
Ny vecka igen. Det känns som tiden går ganska fort. Jag har en arbetsvecka framför mig. 4 dagar av jobb och fredag, lördag och söndag är jag ledig. Jag har en ganska ok vecka med mycket av sådan körning som gillar.
Mycket pengar kommer in denna veckan också. Från och med i morgon får jag in lite varje dag, eller i alla fall tisdag - fredag Augusti blir en grymt bra månad om man tänker cash in. Skönt att man äntligen känner att man får lön för mödan.
Det är min sopvecka här där jag bor. Jag tror att han som hade soptunnorna förra veckan glömde köra ut tunnorna sist det skulle göras. Nu får jag extra mycket tunnor med jävla massa påsar som luktar fan. Kul att veta det.
Jag ska kämpa på med mina promender denna veckan också. Jag har ju sagt att jag ska nå dom där 10 000 stegen varje dag under hela sommaren. För mig slutar sommaren när det blir september. Detta blir det ju på söndag. Drygt en vecka kvar alltså av sommaren 2019.
Söndag (2019 08 25)
Har en lugn ledig dag. Igår körde jag hårt mred allt möjligt, men idag har jag mest slappat och tagit det väldigt lugnt. Idag behöver jag inte ens gå ut på någon promenad. Jag nådde mina 70 000 steg igår. 70 000 steg är ju målet för varje vecka.
Idag har jag städat lite. Dammsugit alla golv. Jag ska tvätta av dom innan denna dagen är slut. Det går ju ganska fort att städa upp när man väl tar tag i det.
Idag har jag också käkat lite god mat på Koppargrillen.
Biff med lök fick det bli idag.
Jag har haft en bra vecka. Jag har förberett mycket för nästa veckas "cashflow". Det kommer att bli bra. Jag är så nöjd med hur jag har det just nu. Bättre kommer det ju och bli. Livet lever man gott och det känns bra att man kan göra det.
Lördag (2019 08 24)
Jag har haft en bra dag! Det har varit en jävla fart på mig. Jag gör en grej och sen ger jag mig på nästa grej. Hela tiden på väg så jag får saker och ting fixat så fort jag bara kan.
Jag har ändå tänkt på att hålla mig avslappnad och ta det lugnt. Mycket känns bra nu, samtidigt vet jag att mycket kan ändra sig till det sämre, fast riktigt dåligt tror jag ändå inte att något kommer att bli, oavsett vad som händer.
Massor att göra på kort tid!
Vaknade i morse och kom på att jag måste göra det, det, det, det och det. Man vill bli färdig med allt på helst ingen tid alls. Pengarna har ju börjat rulla bra och nästa vecka blir det bättre än bäst. Jag vill förbereda bra i helgen så att jag typ bara kan trycka på en knapp nästa vecka när jag känner att jag vill ligga på som fan för att pengarna som rullar in ska förvandlas till ännu mera pengar. Pengar ska komma till pengar och i slutändan är tanken att jag ska byta ut dom mot sånt jag drömmer om att köpa och få göra.
Nu vill jag jag inte glömma att försöka ta det lugnt och vara avspänd. Även om allt går snabbt och i ett högt tempo så vill jag ju hantera detta på ett bra sätt. Fördelen är väl att jag har känt mig maximalt avspänd under en ganska lång period och då är det nog lättare att bara fortsätta vara det. Sen har jag ju tänkt så länge allt jag vill få gjort och som jag nu äntligen kan ta tag i, så på något sätt känns det ändå ganska lugnt. Jag är ju redan nu så förberedd jag kan bli. Dessutom känner jag ju att jag tidigare har gjort alla fel man kan göra, så om jag bara ger fan i att göra om allt de, så blir detta nog bra i slutändan.
Sen är det ju också så att man har sina ständigt återkommade saker att göra också. Jag har alltså massor att göra och jag vill fixa allt på kort tid. Nästa vecka ska jag ju köra buss också. Öhhh..
Fredag (2019 08 23) ❤️
Har en skön ledig fredag. Enligt mitt jobbschema så skulle jag ha jobbat både idag och imorgon, men jag hade några komptimmar som jag bara kände var sköna att ta. Det är rätt skönt att slippa jobba en fredag och lördag.
Jag sov till kl 08:00 idag och sen blev det en bra "POWERWALK" under förmiddagen. Jag har fortfarande lite ont i vänster fot efter att jag ramlade för ett tag sedan. Jag minns inte riktigt vilken dag det var, men varje dag efter detta så har jag känt av det i min fot i alla fall. Det kan man lugnt säga. Aj aj.
Jag fortsätter annars att jaga dom där 10 000 stegen per dag. Jag har gjort 50 000 steg denna veckan så jag ligger ju helt rätt med antal steg just nu. Det känns bra även och det som sagt gör lite ont i min ena fot.
Efter denna runda så kände jag när jag fick se min säng att det bara skulle vara skönt och krypa ner i den och sova lite. Jag gjorde så och sen när jag vaknade till runt 15:30 så gick jag upp och tog en dusch och gick bort till Koppargrillen.
Jag lagade ingen egen mat idag heller. Det har jag nog inte gjort på hela denna veckan. Rätt skönt att jag har det så bra att jag kan välja bort detta när jag vill.
Nu ikväll har jag rätt många blogginlägg som jag vill skriva och jag ska nog jobba på med dom. Jag har massor med tankar i huvudet. Jag hoppas jag kan får ner detta i ren jävla skrift. Massor av uppladdade bilder har jag också. Jag ska bara skapa ett flertal inlägg nu. Jag känner mig ganska taggad för att sitta blogga på. Jag publicerar väl sen så mycket jag bara hinner med att få färdigt under helgen.
Jag har haft en bra fredag så här långt. Man får väl hoppas att det fortsätter att kännas bra under kvällen. Ni får ha en "nice" helg!
FOODTIME 😍
Fredagsmys❤️
PW
Ute på en PW👍
I Love It LOUD!
Pengar känns bra - Bloggen känns inte bra.
Bilder - Onsdag - 2019 08 21
Det sista är alltid svårast.
Må bra - röra på mig - sova gott.
Jag kämpar med mina promenader. Ibland kör jag någon PW också för att få upp tempot och pulsen. Målet är alltid 70 000 steg per vecka och hittills har jag väl fixat det. Igår gick jag ganska exakt 10 000 steg och idag blir det väl också ca 10 000 steg innan dagen är slut. Det har varit bra för mig när jag under denna sommar har jagat ett resultatmål. Det har gjort att jag har rört mig mer än vad jag skulle gjort om jag inte hade haft ett resultatmål för varje vecka.
Det känns ganska bra med detta som jag har kört på med under denna sommar, men jag skulle vilja börja med något annat av all den fysisk aktivitet som finns att välja på att göra. Problemet är väl att jag har svårt att hitta motivationen när det kommer till att göra något annat. Promenader funkar, men egentligen tycker jag inte att det räcker. Samtidigt är ju mitt jagande av 70 000 steg i veckan bättre än ingen rörelse alls. Det känns ju också bra i kroppen nu när jag har varit igång med detta under hela sommaren. Jag känner ju att det gör nytta för mitt välmående.
Detta med promenaderna gör ju säkert också att jag känner att det går bättre på jobbet. Jag sover ju också bra om nätterna. Det viktiga är ju alltid att jag mår bra. Skulle jag inte röra mig så skulle jag känna mig sunkig och må sämre. Att jag sover bra om nätterna gör ju att jag känner mig pigg och fräsch på dagarna. Har jag sovit ordentligt så känner jag alltid att det är lättare att ta tag i allt man vill och har att göra om dagarna.
Jag får se hur det blir med allt. Sova gott kommer jag säkert att göra framöver också, men jag vet inte hur mycket jag kommer att röra mig efter sommaren. Motivationen är ju viktig där, och det kan räcka med att jag tänker att det är bättre att jag rör mig nånting än ingenting alls.
Men jag ve som sagt inte nu vad jag vill göra sen när höstmörkret kommer och det blir mycket kallare ute. Det känns lite jobbigt det där för jag vill ändå väldigt gärna hålla igång på något sätt. Risken att jag lägger av och inte rör mig ett skit känns alltid som väldigt nära, även om jag kanske inte slutar röra på mig. Jag gör ju ändå så mycket i min vardag som faktiskt håller över tid. 10 000 steg varje dag, borde jag ju alltid kunna fixa, oavsett om jag inte orkar bry mig så mycket om rörelse och träning. Jag ska göra allt jag kan för att tänka lite mer positivt när det kommer till detta med att röra mig i vardagen. Jag tänker heller inte glömma att sova gott om nätterna. Väljer jag att röra mig och träna mycket, då ska jag vara noga med återhämtningen också. Jag tänker fotsätta försöka göra vad jag kan för att jag ska må så bra som möjligt.
Avspändheten får mig alltid att må bra.
Jag har aldrig under en så lång period känt mig så avspänd som jag nu gör. Under semestern kände jag att jag kom ner på en nivå där kroppen kändes helt fri från stress. Detta har sen bara fortsatt under förra veckan, och jag känner samma sköna avspändhet även nu. Denna känsla har jag mått väldigt bra av.
De finns så mycket som är bra för mig när jag är avslappnad. Det är lättare att leva i nuet. Det är lättare att ta genomtänkta och kloka beslut. Besluten blir ju ännu mer rätt när man befinner sig i nuet. Jag låter mig heller inte påverkas lika lätt av vad andra vill att man ska göra, eller bara vad andra gör. Jag gör liksom som jag vill och avspändheten gör ju att jag känner mig väldigt trygg med att det jag väljer att göra är rätt för mig.
Naturligvis kan jag tveka ibland. Jag känner tex att jag borde ha kommit längre med att få fixat allt de jag drömmer om. Jag har ju massor av saker som jag vill göra och köpa. Att jag inte har fixat allt redan nu gör att jag kan känna att jag under åren har gjort fel prioriteringar. Jag kan känna mig dum som inte har förstått, jag kan ångra saker jag har gjort och hamnar lätt i en känsla av att jag står och stampar. Allt detta skulle ju lätt kunna få mig att stressa och skynda på saker, men jag håller mig ändå lika lugn och avspänd som jag nu har varit under en ganska lång period.
Jag tänker också att oavsett vad jag åstakommer i livet så kommer jag alltid att vilja något mer. Och även om jag inte hade gjort dom där sakerna som jag kanske ångrar idag, så hade jag nu ändå tänkt på saker där jag känner att jag hade kunnat gjort annorlunda. Sånt är livet på något sätt. Sånt är mitt liv i alla fall.
Att jag ändå nu håller mig lugn och avspänd även om jag starkt känner en känsla av otillräcklighet, tyder på att jag ändå är ganska nöjd med mitt liv som det är. Om jag inte får så mycket mer, så vet jag att jag har det bra i alla fall. Känslan jag har är att jag kommer inte att få det sämre...bara bättre, oavsett vad jag väljer att göra framtiden. Avspändheten och vetskapen om alla fördelar med att leva i nuet gör att bara går runt och mår väldigt bra. Med tanke på att jag nu upplever att många idag berättar att dom inte mår bra, så känner jag mig väldigt nöjd över att jag gör det i alla fall. Jag tycker alldeles för många berättar om hur dåligt dom mår över allt möjligt. Jag tänker tex på några av dom sk influencers som jag följer och som jag tycker många gånger har sagt just detta att dom inte mår så bra. Personerna som jag tänker på verkar ju utåt sett leva ett bra liv och dom har också mycket av allt de som jag just nu jagar. Jag tänker då på grejer som dom har eller resor som dom gör.
Jag har sagt detta förut, men jag kan säga det igen: Är det så att jag på bekostnad av mitt välmående inte kan få allt jag drömmer om, då vill jag inte förverkliga och fullfölja mina drömmar. Om priset man får betala tex är: Psykisk ohälsa, panikångest eller bara ett tillstånd av stress och alldeles för mycket att göra, då vill jag inte ens sträva efter att leva i min dröm. Då får allt bara gärna vara som det är just nu.
Under mitt liv känner jag att jag har varit med om många händelser som har fått mig att komma till insikter som sen har fått mig att förändra mig själv från en dag till en annan. Under denna sommar har jag återigen detta hänt. Jag har många gånger tvingats erkänna att jag kommer inte att må bra om jag inte bryter helt med vissa personer. Det har ofta känts jobbigt, men personer som ger mig dålig energi och kanske också vill utnyttja mig gör ju bara att allt blir ännu jobbigare i slutändan om man fortsätter att låta dessa vara en del av ens liv. Jag kan inte komma till någon annan slutsats än att det enda som är rätt är att bryta helt med personer som ofta får mig att må dåligt. Jag har fått extremt mycket skit för att jag bryter vänskapen. Många har sen försökt ge mig dåligt samvete genom skylla ifrån sig problem på mig, som dom själva har orsakat. Sånt har jag tagit åt mig av tidigare och fått dåligt samvete över, men idag biter inte sånt på mig längre. Jag är starkare än vad jag var igår. Jag är starkare, mer avspänd och idag är jag också bra på att göra saker som får mig att må bra. Att jag bara är starkare och mer avspänd, hjälper mig ju att må bra.
Jag är mycket för mig själv. Jag trivs bra med det. I ensamheten föds stora drömmar. Idag hade jag nog aldrig vetat vad jag verkligen vill om jag inte hade dragit mig undan och haft så mycket egentid som jag har haft, och har. Jag är för mig själv många timmar varje dag, oavsett om jag jobbar eller är ledig. Ensamheten och att söka ensamheten är så naturligt för mig. Den har alltid varit en del av mitt liv. Jag mår inte dåligt av den. Jag skulle däremot må dåligt om jag aldrig fick vara för mig själv. Om livet bara skulle snurra på i ett högt tempo och jag aldrig skulle få tid för reflektion och eftertänksamhet, i min ensamhet... fy va dålig jag skulle bli och fan va dåligt jag också skulle må då.
Jag funkar nog ganska dåligt med andra människor. Om människan är ett flockdjur då är jag nog en människa som är ett undantag som bekräftar regeln. Jag trivs inte alls med att ha många männsikor omkring mig. Jag är väldigt blyg. Det är också något jag alltid har varit. Det är också en naturlig del av mig. Jag minns när jag var riktigt liten att människor i min omgivning påpekade min extrema blyghet och tyckte att det var något som var dåligt med mig. Under hela livet har jag fått höra att det skulle vara något negativt. För mig känns det inte så. Jag vill ju bara vara mig själv och det känns ju bara positivt. Jag försöker inte vara någon annan än den jag är. Sån har jag alltid varit och sån vill jag fortsätta att vara. Dessutom har jag fått utså så mycke skit i mitt liv så för mig är det nog bara ganska naturligt att bara ligga lågt och inte prata mer än nödvändigt. Som exempel på skit så har jag ju ofta fått höra av andra som tror att dom vet bättre är att jag aldrig kommer att kunna klara mig själv. Att jag inte kommer att kunna få ett arbete eller tjäna några egna pengar. Att jag bara kommer att vara beroende av andra och att jag aldrig kommer att kunna klara av livets alla hårda och tuffa prövningar som man så ofta ställs inför. Jag har ofta fått höra att jag har fel inställning och att vad jag än gör så är det jävligt dåligt. Idag håller många av dessa personer käften. Undra varför?
Jag har ofta tänkt tanken att jag inte behöver bry mig om vad andra tycker och tänker. När man får väldigt mycket skit så blir det ju så automatiskt. Man slutar bry sig. Man slutar lyssna och detta gör människor som ger mig skit ännu mer frustrerade och jag får ännu mera av skiten. Jag tänker ofta att jag bara ska göra min grej, ha en inre tro på att det jag gör är rätt och kämpa för det. Håller jag mig till detta så blir det bra i slutändan. Jag jagar inte människor. Jag frågar bara. Får jag ett nej då släpper jag och går vidare. Jag vill ha rätt människor omkring mig i mitt liv. Rätt människor får man inte omkring sig genom att försöka jaga dom. Rätt människor tror jag att jag får omkring mig om jag: Är mig själv, gör min grej och inte bryr mig om människor som på ett eller annat sätt försöker trycka ner mig. Jag upprepar ofta meningen: Jaga inte människor. Kör jag bara på min grej, så kommer förr eller senare rätt människor till mig ändå. Jag tänker ofta på var mitt liv hade tagit vägen om jag hade lyssnat på alla dom människor som sa till mig att jag aldrig kommer att klara mig själv. Eller dom som tyckte att det var fel att jag tog ett busskörkort. Eller dom som har sagt att jag missar en chans att tjäna pengar om jag inte gör vissa saker...som idag (när jag har facit) visar sig hade varit en ren förlustaffär för mig, om jag hade gjort som vissa sk förståsigpåare sa att jag borde göra. Jag är glad idag över att jag sket i alla dessa människor tidigare. Idag håller ju också dom käften. Undra varför?
Ibland önskar jag att jag hade kunnat sträcka mig genom tiden och krama om mig själv när jag var väldigt liten. Jag skulle säga till den där blyga, trötta och ledsna pojken som inte mådde bra att du kommer att komma till en punkt livet där du mår sjukt jävla bra och vet vad du vill. Jag lovar dig det. Hur har jag orkat fortsätta leva vidare när jag gång på gång i mitt liv har fått utså så mycket skit, eller bara mått jäkligt dåligt. Hur orkade jag fortsätta utan att säga ifrån och kasta skiten tillbaka med full kraft utan att ge mig. Hur har jag orkat fortsätta gå vidare trots att vissa har rört mig på ett sätt som jag inte har gillat. Hur orkade jag fortsätta, fast jag sen länge borde ha förstått att jag bara blir utnyttjad. Att jag mår bra idag kanske beror på att jag har orkat fortsätta, men det beror nog också på att jag aldrig har varit så säker på vad jag vill och att jag tror att jag kan fixa allt, samtidigt som jag fortsätter att må bra. Jag vet vad jag vill för att jag är mycket för mig själv och för att jag inte alltid vill vara andra till lags. Jag mår bra för att jag ofta säger nej. Jag gör min grej och jagar inte människor. Jag har fått bra människor omkring mig för att jag helt enkelt bara är mig själv.
I skrivandets stund av detta inlägget så ser jag på min telefon att jag har tre missade samtal från min bästa vän. Jag ska ringa henne. Förmodligen vill hon hitta på något med mig ikväll. Det har jag nog inget emot, för jag veta att personen är en människa som får mig att må bra. Detta är ingen person som jag har jagat. Hon har bara blivit min vän för att jag är mig själv och för att hon är en person som ger mig bra energi. Jag hoppas att hon tycker att hon får bra energi av mig också.
Några viktiga skyltar.
Vecka 34
Ny vecka igem! Man är igång på allvar med arbetet efter semestern, även om jag denna veckan är ledig ganska mycket. Jag jobbar bara 2 dagar. Lägg därtill att jag jobbade 4 dagar förra veckan. 6 dagar på 2 veckor kan man inte klaga mycket på. Det känns bra.
På onsdag och tordag ska jobba och då är det inte sommarschemat längre. Allt blir bara ännu mer som vanlgt igen. Mer fast rutiner och allt är som vanligt liksom. Det blir nog bra det också.
Jag är annars som sagt ledig ganska mycket och som vanligt har jag väl inte så mycket planer dessa dagar. Jag får väl se till att njuta bara. Jag har ju märkt att jag mår väldigt bra av att vara ledig, utan att egentligen göra så mycket under sådana dagar. Det är bara skönt att vara ledig liksom. Även om man på något sätt nog mår bra av att jobba också.
Söndag (2019 08 18)
Skönt med en ledig söndag och samtidigt veta att man är ledig måndag och tisdag också. Idag har jag promenerat över 13 km. Jag delade upp dom med att gå ut en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen. Över 73 000 steg blev det denna veckan så jag är nöjd.
Det har också blivit ett besök på Koppargrillen idag.
Annars har jag mest slappat i min soffa. Kollat lite film och jag har också försökt att planera lite roliga saker som jag vill hitta på framöver. Eller så har jag kanske mest funderat på vad jag inte vill göra framöver. Jag vet mer om vad jag vill, men jag kanske vet mindre om vad jag inte vill.
Några av årets sommarprat.
Sommarpratarna I P1 har gjort sitt för i år. I alla fall när det gäller årets alla program.
Jag tyckte det var ovanligt många som var bra i år. Kul att jag gillade vissa sommarprat som jag först inte trodde att jag skulle tycka om.
Här kommer dom sommarprat som jag gillade lite extra denna gången. Mysig lyssning är det ju. Kan tillägga att jag tycker att Molly Sandên var bäst av alla.
Mycket känns bra just nu.
Mycket känns ganska bra nu. Jag känner mig fortfarande maximalt avspänd, precis som jag gjorde under min semester Jag mår bra. Jag rör mig bra och jag känner i kroppen att det gör mig gott. Jag känner ingen stress eller press med nånting.
Jag har mina drömmar och jag kan känna att bara jag låter tiden gå, sparar pengar och har lite tålamod så ska jag väl kunna få som jag vill med allt i slutändan. Vissa saker kan bli så jäkla bra i slutändan så jag mår bara skitbra av att tänka på detta.
Jag hoppas att jag snart kan lyckas med lite saker som jag verkligen vill göra. Sen måste jag ändå alltid tänka på att jag ska må bra. Annars blir ingenting värt att göra.
😍🤗❤️
En av alla insikter.
💚💖💙 🎤🎧
Hur är läget?
Hej!
Nu är det mycket jobb som gäller. Igår, idag och imorgon. Jag känner ändå att jag inte riktigt har kommit igång på jobbet. Körningen känns lång och seg. Rasterna känns går fort och känns korta. Jag har likosm tappat i tempo. Det kommer kanske att kännas bättre när man har fått jobba på ett tag.
Jag känner mig annars behagligt lugn och avspänd. Jag är på en bra nivå och det känns väldigt bra. Den avslappnade nivån som jag ligger på har känts bra hela sommaren. Jag hoppas att jag kan hålla i denna nivå på avslappning, oavsett hur jag jobbar eller om jag bara få mer att göra. Jag har ju faktiskt aldrig i hela mitt liv känt mig så avlappnad som jag gör just nu. Det är så skönt.
Annars försöker jag klara mina 10 000 steg per dag, eller 70 000 steg i veckan. Förra veckan misslyckades jag ju lite, men under en annan vecka så gick jag ju nästan 75 000 steg. Så på något sätt har jag ju inte misslyckats ändå. Resten av månaden ska jag kämpa med detta. Sen får jag se om jag fortsätter eller hittar på något annat. Jag vill i alla fall fortsätta röra på mig sen också. Det känns ju så bra när man är igång.
Jag har ju bestämt mig för att spara pengar. Jag ska "maxspara" till slutet på oktober i alla fall. Sen kan jag nog börja titta på något av allt som jag vill göra eller köpa som kostar så sjukt mycket pengar. Sjukt mycket pengar för mig menar jag då. Allting är ju relativt, beroende på vad man jämför med. Jag känner att det är pengarna jag ska fokusera på ett tag nu. Gör jag inte det så kan jag nog glömma allt som jag verkligen vill ha och uppleva när det gäller sånt som är utöver det vanliga, och som jag har funderat på i flera år att jag vill fixa. Pengar, pengar och pengar. Jag känner mig i alla fall taggad nu igen på att fixa och göra vad som krävs när det gäller "cash" och drömmar som jag har.
Tankar som jag började tänka 2018.
På hotell Birger Jarl i Stockholm satt jag våren 2018 i min ensamhet och funderade på vad jag har varit med om i livet och vilka ögonblick som har gjort att jag har blivit den personen jag är idag. Jag vet inte hur länge jag satt där i den sk lobbyn och tittade ut genom fönstret. Jag satt inte på mitt rum för jag hade oklokt nog valt att boka ett rum utan fönster. Det kändes ju då så instängt och sunkigt på något sätt. Rummet fick mig att bli deprimerad och allt som skapar den typen av känsla tycker jag att man ska hålla sig borta från så mycket som möjligt. Jag gillar Birger Jarl som hotell. Det är mysigt och lagom liksom, men jag vill ite ha ett rum utan fönster någon mer gång.
Jag vet inte hur länge jag satt där i lobbyn och tittade ut genom fönstret och funderade och försökte komma till insikt med saker och ting. Vad vill jag förändra i mitt liv? Vad vill jag göra och vem vill jag vara? Dessa tankar gick runt i huvudet på mig och när jag satt där jag satt kändes det som tiden stod stilla.
Jag vet att jag reste mig och gick till receptionen och talade om för en dam som jobbade där att fönsterbrädan inte sitter fast och att någon när som helst kommer att välta typ allt som står på den. Det var en stor och tung fönsterbräda i marmor och på den stod någon stor lampa och en eller två ganska stora krukväxter. Hon som jag sa detta till svarade att det var bra att jag sa till, men det fanns ingen vaktmästare eller likande som kunde fixa det nu med en gång. Jag svarade då att jag bara ville säga till att man skulle veta om det. Jag brydde mig ju egentligen inte så mycket själv. Sen om jag ska vara helt ärligt så tror att den där fönsterbrädan som satt lös där våren 2018 inte är fixad nu heller. Jag tror att hon jag pratde med släppte det i samma sekund som jag hade lämnat receptionen.. och det är egentligen inget jag bryr mig om heller, men ändå tror att jag nästa gång som jag besöker Stockholm kommer att kolla den där fönsterbrädan igen. Sitter den fast eller är den fortfarande lös?
Dagen innan hade jag under kvällen och natten varit ute med tre damer. Vi hade ätit middag, haft trevligt och jag hade väl också druckit på tok för mycket. Samma kväll hade jag också sett en nyhetsnotis i telefonen att Tim Bergling (Avicii) hade dött. Jag reflekterade inte så mycket över det just i den stunden och säkert inte heller under den kvällen. Men dagen efter när jag satt där och funderade i lobbyn på hotellet så fick det mig nog att på allvar inse hur viktigt det ändå är att man mår bra. Det spelar ingen roll om du är framgångsrik, tjänar hur mycket pengar som helst, får mycket gratis och sover på svindyra hotell runt om i hela världen om du ändå inte mår bra. Jag visste ju också sen tidigare att Avicii inte mådde speciellt bra. Det hade ju gjorts en dokumentär om honom som visade det tydligt.
Man har ju hört många säga: Jag har formats till den jag är idag eftersom jag tidigare har gjort som jag har gjort. Därför ångrar jag ingenting, för hade gjort annorlunda hade jag ju inte varit den personen jag är idag. Jag kanske inte håller med om allt i detta. Massor med saker i mitt liv skulle jag vilja ha ogjort. Många saker ångrar jag och framförallt så tänker jag ofta på att det hade varit bättre om jag hade haft mindre med vissa personer att göra. Jag skulle ha sagt nej tidigare, varit envis som fan med vad jag vill och inte låtit mig utnyttjas under så lång tid. Hade jag vid massor av tillfällen i livet vågat stå upp för mig själv lite bättre så hade jag nog sluppit mycket av den skiten jag har fått utså genom åren. Jag ångrar mig och jag tror faktiskt att jag hade varit samma person som jag är idag, även om jag hade fått slippa mycket av den skit som vissa jävla svin har utsatt mig för. Jag har ju sen länge lärt mig idag, men jag känner att jag har fått betala et högt pris för allt de jag så småningom lärde mig.
Samtidigt vet jag att det är meningslöst att ångra saker. Gjort är ju gjort och när man gör riktigt fel, då lär man sig ju som mest på detta. Jag vill inte att det ska vara så, men kanske är det så livet är? Man måste kanske först göra fel för att sen veta hur man ska göra för att det ska bli rätt. Misslyckanden och förnedringen som jag har kanske ändå mig till den jag är idag. Jag har ju lärt mig av det på något sätt. Kanske har dom som säger att dom inte hade velat göra något annorlunda i livet rätt när dom menar på att alla saker dom har gjort har format dom till den människan som dom är och vill vara idag?
Jag har känt under detta året att jag har mognat och att jag gör saker som känns mest rätt för mig. Det kanske inte alltid är vad jag helst vill, men när det känns som jag gör det som är rätt, då tänker jag att jag inte kommer att ångra mig sen. Jag kommer inte att må dåligt och jag behöver inte bli förbannad över alla äckel som försöker utnyttja och lura mig. Dom får ju nämligen aldrig chansen. Jag är ju bra idag på att säga nej, var envis med vad jag vill och jag tar bort folk i mitt liv som jag inte vill ha där. Detta har jag fått mycket kritik för dom senaste åren, men det skiter jag i. Jag skulle ju inte må bra om jag försöker vara alla till lags och ser till vad jag vill och vad jag behöver. Det viktigaste är ju alltid att jag mår bra. Om man inte mår bra, då är ju inget annat värt nånting. Det kan ju bevisligen också slutat riktigt illa. Se bara vad som tex hände med Avicii.
Jag har mina framtidsdrömmar. Jag har varit nära att förverkliga vissa drömmar ibland, men inte lyckats. Jag tror att det beror på att jag får så dåliga "vibbar" av saker som jag har varit med om tidigare i livet. Saker som har fått mig att må skit. När jag får en känslan av att jag kommer att få uppleva något av skiten igen, då vill jag inte fullfölja det jag håller på med. Jag gör sällan det då. Tanken om att det viktigaste i livet är att jag mår bra har växt sig så stark av många olika orsaker. Jag kan idag bara inte tycka att något är viktigare. Det är väl också så det är. Alla vill väl må bra?
Något som verkligen har fått mig att må väldigt bra är att valde att köpa denna lägenheten. När jag flyttade hit där jag bor idag så fick jag en hyra på bara 1000 kr. Det är ju som att bo gratis. Detta gjorde ju att jag fick väldigt mycket pengar över varje månad, trots att jag under dom första åren som jag bodde här inte tjänade så bra. Men med låg hyra så kunde jag ändå spara mycket pengar och sen använda dom till att skapa mig ett bra liv. Jag behövde helt plötsligt inte vara rädd för att säga nej, jag kunde vara mer envis med framgång och jag var inte ett så lätt byte för dom som ville utnyttja mig. Nu har jag bott i denna lägenheten i många år. Hyran har ju gått upp ganska mycket sen den tiden som den bara låg på 1000 kr, men idag spelar ju det ingen roll. Jag får in mycket mer pengar idag och jag kan fundera över drömmar som jag tidigare i mitt liv inte ens var i näreheten av att kunna fixa.
Alla tankar som jag började tänka där våren 2018 fortsatte jag tänka under resten av förra året, halva detta året och under hela min semester. Under detta årets semester fick jag tid att tänka färdigt. Jag har suttit mycket hemma, i min ensamhet och tänkt. I ensamheten skapas också stora drömmar. Jag känner att det har varit bra för mig att jag har sett tillbaka på allt och haft hur mycket tid som helst för mina tankar och funderingar. Jag har äntligen fått tänka färdigt eftersom tiden har funnits till detta. Den finns inte annars när du grejar eller jobbar. Sitter på något stressat möte ...eller bara provar lyckan under en utekväll. Även om det ibland har gjort ont inom mig när jag har tänkt tillbaka, så kanske det är så att jag måste se tillbaka för att förstå nuet. Då kan jag ju också börja om och bli starkare imorgon.
Jag satt på hotellet i Stockholm och tittade ut genom fönstret. Det var våren 2018 Det var då jag började tänka på många av dom tankar som växte sig så starka under årets semester. Jag är glad att det blev så. Jag har mått bra av det. Man minns ju ofta det sista av nånting från vissa dagar. När jag väl valde att resa mig från soffan i lobbyn och för den gången sluta tänka alla tankar, då fick jag ett meddelande i min telefon där det stod: Kram fina Danne! Detta gjorde direkt att jag blev glad mådde väldigt bra, trots enorm bakfylla och många djupa tankar om all skit som jag har varit med om i mitt liv. Jag hade ju precis tänkt många negativa tankar. Jag hade vänt och vritt på mycket och just då hade jag ju kommit till insikter som hade gjort ont inom mig. Men när jag fick ett meddelande från någon som tyckte att jag var fin, då fick nog detta mig att sen våga fundera vidare på dom där tankarna som jag precis hade suttit där i lobbyn tänkt. Jag har ju sen dess alltid haft ett minne av att jag mådde bra av det, även om orsaken inte var tankarna jag tänkte. Det var ju det sista som hände som fick mig att må bra. Att någon skrev Kram fina Danne gjorde att jag fick ett minne av att jag mår bra av att tänka mycket. Det är ju ofta det sista av något som man kommer ihåg starkast av i någon stund eller situation i livet. Jag känner mig så nöjd nu att jag faktsikt tänkte mycket mer under min semester. Att jag lät alla tankar få "snurra färdig och att allt fick ta sin tid. Detta har ju gjort att jag på något sätt känner att jag har mognat och utvecklats. Jag är nog mentalt starkare idag än vad jag var igår. I framtiden kommer jag säkert att känna mig ännu starkare än vad jag någonsin har känt mig tidigare.
Måndag 12/8-19. - Snapchat👻
Snapchat👻dannebloggen💛
Jobb och mera ledighet
Igår började jobba igen. Det gick bra även det kanske inte var jättemysigt när klockan ringde 04:00 på morgonen. Man hade ju blivit van vid att typ gå upp minst 6 timmar senare.Men att jobba kändes bra. Det var ganska lugnt. Jag jobbade på och var maximalt avspänd.
Jag har nu börjat titta på mer ledighet. Igår sökte jag två dagar ledigt under nästa vecka och sökte även två dagar i början av september. Jag får se om den ledigheten blir beviljad. Det räcker ju inte med semester. Mer ledigt vill
man ju ha.😊
Jag har idag kollat hur jag jobbar under dom dagarna i september som det är bokmässan i Göteborg. Jag fick se att jag har var ledig 3 av dom totalt 4 dagar som Bokmässan håller på. Det känns bra att jag inte behöver bry
mig om att söka så mycket ledigt för den grejen. Det är ju inte säkert att jag söker ledigt alls. Jag kan ju åka dit under dom dagarna jag är ledig.
Jag har idag också kollat hur jag jobbar under Musikhjälpenveckan i december. Under den veckan har jag ganska mycket jobb. Nu gör ju inte det nånting för jag följer ju det programmet mest via radion. Radio finns ju i bussen. Men sen vet jag
ju inte om jag vill åka till Västerås (där Musikhjälpenburen står i år) och stå utanför buren och följa programmet. Jag har bokat hotell, men jag vet ju inte nu om jag kommer att åka. Hur jag vill ha den veckan får jag klura lite på. Tar jag
inte ledigt nånting, då har jag mycket jobb den veckan och då blir det inget besök i Västerås, men det är jag kanske inte så noga med. Förra året var jag ju på plats i Lund när Musikhjälpen sändes därifrån. Jag har alltså gjort detta en gång och jag
känner inget större behov av att göra en ny resa och uppleva det där igen.
Nu är man igång och jobbar igen. Nu är det som vanligt. Jag kör buss och funderar över mera ledighet. 😊
Pratar i 5 min om...
Har börjat jobba igen. Mer sparande av pengar och det viktiga är att jag mår bra.
Vecka 33
Nu är semestern slut och man ska börja jobba igen.
Jag mjukstartar lite. Jag jobbar ju idag och är ledig imorgon. Sen jobbar jag 3 dagar och sen blir jag ledig 4 dagar på raken. Denna veckan ska jag också kolla på mer ledighet längre fram. Jag har ju saker på gång...och jobba är ju inte allt i livet. Man får inte glömma att söka ledigt, även om jag nu har varit ledig i 4 veckor.
Det känns annars ganska bra att få komma igång igen. Få tillbaka lite mer rutiner och jag tror också att det kommer att bli lite bättre fart på mig. Det brukar bli så när jag är igång som fan med jobbet igen. Nu kör vi!!
Egentligen är det ganska enkelt.
Jag sitter här i min lägenhet och känner mig lite tom. Det känns alltid lite extra på söndagar. Jag kommer ju snart också att avsluta min semester och börja jobba. Om mindre än 12 timmar så ringer klockan och jag måste ta mig upp för att då är semestern defintift slut och jag ska börja arbeta igen. Det är väl blandade känslor kring detta. Jag vill ju vara mer ledig. Jag känner mig inte jättsugen att börja när jag har kunnat ha det så jäkla bra nu under ledigheten. Samtidigt är det ju skönt att få komma igång igen. Ha någonstans att gå, få tillbaka lite rutiner och känna att man faktsikt har ett jobb som jag kan försörja mig på.
Annars känner jag nu när jag ska börja jobba igen att det kanske är dags att en gång för alla att också försöka komma igång med att faktiskt fullfölja någon av alla drömmar som jag har. Jag har massor med saker som jag bara vill ha och få uppleva. Egentligen är det ganska enkelt. Jag behöver inte krångla till detta. Det har jag gjort tillräckligt förut. Det jag verkligen behöver göra är att spara pengar. Jag kan ju tycka att jag har gjort det tillräckligt eftersom jag knappt gjorde något annat från januari 2018 - maj 2019. Men det jag egentligen bara gjorde då var ju att rätta till alla fel som jag tycker att jag gjorde under 2017. Alla dom pengar jag sparade förut, var ju något som jag sen hade att täppa till hål med. Tar jag av dom pengarna nu igen, då gräver jag ju bara upp det hålen igen.
Jag tänker också att det kanske är så att mycket av allt jag gör och har gjort i mitt liv har jag nu tagit till vägs ände. Jag kanske inte kan komma vidare. Dom drömmar jag har kanske ändå är för stora för mig för att jag faktiskt ska kunna klara av dom, på det sättet jag vill och samtidigt må bra av allting.
Kanske har jag för stora ambitioner. Det kanske är så att jag måste bara acceptera att jag inte kan få allting. Det kanske inte går att förverkliga en dröm utan att jag måste ta en genväg som sen får mig att må jäkligt dåligt. Det kanske är så att det krävs att man jobbar så hårt att man blir sönderstressad och slut för att jag ska uppnå vad jag drömmer om. Om det är så, då väljer jag hellre att strunta i vad jag vill uppnå i livet. Om priset jag får betala är att jag mår dåligt, då vill jag inte förverkliga mina drömmar. Min högsta dröm är ändå alltid att jag i slutändan får må bra. Jag har så många gånger i mitt liv mått så jävla dåligt och är det nåt jag nu har lovat mig själv så är det att verkligen inte göra saker som jag är medveten om innan att jag nog kommer att må dåligt av.
Cluee News
Faller lite innan mål.
Hur går det med mitt mål med att nå 70 000 steg per vecka under hela denna sommar?
Jag har precis kommit hem från en PW på 6 km. Jag tidigare under dagen lyckats röra på mig ganska mycket också. Tidigare under veckan har jag varit ute en hel del också, men jag måste nog erkänna att denna veckan når jag inte riktigt ända fram till dom 70 000 stegen. Det fattas 2000 - 3000 steg, men jag känner att det får vara så. Vissa dagar denna veckan har jag ändå rört mig bra och hade jag inte jagat den där summan av steg varje vecka, då hade jag inte ens varit i närheten av målet nu. Jag faller lite innan denna gången, men det får jag ta.
När jag var ute på min runda så lyssnade jag på Molly Sandên och hennes sommarprat. Jag visste att hon skulle vara bra, men detta tycker jag var det bästa av alla sommarprat som jag hittills har lyssnat på i år.
En bra semester.
Man känner att semestern börjar närma sig sitt slut. På måndag ska jag ju börja jobba igen.
I det stora hela är jag nöjd med att jag mest har tagit det lugnt och verkligen vilat under denna perioden av mycket ledighet. Det känns som jag inte har gjort detta på väldigt länge. Nöjd är jag över att jag inte har låtit mig påverkas av allt runt
omkring mig. Det är lätt att bara låta sig dras med i allt man ser och hör och vad andra tycker att man ska göra. Jag har gjort sånt som jag själv vill göra och som jag vet att jag mår bra av. Jag har känt mig lugn och maximalt avspänd under hela
semestern. Jag har haft stressfria dagar och för en gångs skull har det också känts bra att tänka så mycket som jag har gjort. Tankarna har växt sig starka och jag har säkert tänkt för mycket, men jag känner nu i efterhand att jag mår bra av detta.
Jag har kommit till så många insikter som jag hoppas att jag kan dra nytta av i framtiden och jag känner också att jag har hunnit tänka färdigt om allt. Jag har ju haft så gott om tid att tänka och det har man ju normalt sett inte. När man jobbar
som man gör och under större delen av året så finnas sällan tiden för eftertänksamhet och reflektion. Då räcker ju Ibland inte ens ledigheten till för att man ska hinna tänka färdigt.
Det hade som sagt varit lätt att dras med i vad andra tycker att jag ska göra. Det hade varit lätt att bara göra saker för att man vill visa utåt sett att man har ett aktivt liv med massor att göra och full fart liksom. Det är ju heller inte brist på
saker att åka på, uppleva och göra under sommaren. Men oavsett allt detta så har jag inte brytt mig. Jag har bara gjort sånt som har känts mest rätt för mig att göra och detta har jag mått väldigt bra av.
Missförstå mig inte nu. Jag har inget emot att folk åker ut och gör saker och liksom sätter full fart på livet. Alla får bestämma själva vad dom vill göra och jag älskar att följa personer som visar tex på Instagram eller Youtube när
dom gör coola grejer som att gå på festivaler eller är ute på resor mm. Jag känner bara att jag är glad över att jag gör som jag vill och inte låter mig "sugas" med av allt som finns att göra och för att så många andra gör massor av coola grejer. Det
är ju annars lätt att bara göra en massa saker för att man känner press på sig att man vill leverera och visa utåt vilket jäkligt häftigt liv man har. Man tänker: Andra gör ju det och då vill jag inte vara sämre. Man känner att man liksom vill leverera
och visa att man har ett bra liv, men man glömmer sådana där viktiga saker som att man ska må bra och känna glädje i allt man gör. För mig är det ju viktigt att jag mår bra, oavsett vad jag gör. Detta gäller ju inte bara för stunden utan också på
sikt. Jag tycker det känns som att allt för många människor glömmer detta med att faktsikt göra saker som man mår bra av när dom, precis som jag försöker hitta sin väg i den galna värld som man på många sätt lever i. Jag är glad över att jag nu har
fått mycket tid att tänka över detta. Jag vill ju göra coola grejer och fullfölja drömmar som jag har, men inte till vilket pris som helst. Jag får aldrig glömma att jag ska må bra också.
Mycket har känts väldigt bra med denna semester. Den blev till stor del som jag ville ha den. Jag har känt mig avspänd och stressfri. Jag kommer att fortsätta göra sånt som jag vill göra, och jag bryr mig inte om vad andra tycker att jag ska göra. Jag vet ändå bäst själv. I slutändan är det ju ändå mig själv de mesta hänger på när det handlar om vad jag vill åstakomma i livet. Jag vill ha mer saker och jag vill uppleva mer, samtidigt som jag mår jäkligt bra och tänker att livet är fantastiskt att få leva.
Fredag (2019 08 09)
Vad har jag gjort idag?
Jag fick ta en sväng till polisen i Trollhättan. Jag skulle hämta mitt pass och jag åkte typ bara och hämtade det och sen åkte jag hem igen. När jag kom tillbaka till Vänersborg så köpte jag en pizza. Käkade den och under eftermiddagen har jag gått här hemma och småplockat med lite vardagliga saker.
Jag grejade kanske lite för hårt för jag lyckades skära mig i tummen. Jag skar mig bara på vanligt papper, men det räcker ju för att det ska börja blöda som fan.
Just nu håller jag på nere i tvättstugan. Jag brukar säga att det sämsta med att bo här där jag bor är att jag måste boka tid för att kunna tvätta. Öhhh...
Nu är det bara några dagar kvar och sen är årets semester slut. Jag känner mig nästan lite stressad över att jag måste börja jobba redan på måndag. Bara ledig denna helgen och sen drar det igång liksom. Denna veckan har gått fort som fan. Det känns inte jätteroligt, men någon dag måste jag ju komma igång och jobba igen. Jobbar jag inte så får jag ju inga pengar och det är ju verkligen inte roligt.
Ha en trevlig helg!
Nittaku Pongcast -July 2019
Veronica Maggio - 5 minuter
🔥🔥🚿
Ligger lite efter.
Hej!Jag är ute på en kvällspromenad. Jag ligger lite efter med stegen nu. Det fattas rätt många steg för mig om jag tänker på att jag ska gå 10 000 steg per dag. Jag tror ändå att jag kommer att sätta dom där 70 000 stegen som jag vill fixa
på 7 dagar, varje vecka, hela sommaren.
Top 10 - Korea Open 2019
Tankar och ännu mera tankar.
Danne with...👊🔥
Onsdag (2019 08 07)
Idag fick jag ställa klockan. Det är nog första gången under denna semester som jag kände att jag behövde det. Jag hade bokat lite tider och jag vill inte vakna för sent så att jag inte hinner med osv..Jag satt ju uppe länge i natt också och då vet man ju aldrig när man vaknar till om man inte ställer in alarmet.
Jag besökte polishuset i Trollhättan idag. Jag hade inte gjort något brottsligt och inget hade hänt mig heller, men jag behövde ju fixa nytt pass. Man måste ju boka tid för sånt numera. Allting förändras. Förra gången jag fixade pass så kunde man ju bara åka till polishuset, ta en kölapp och sen löste sig allt. När jag vara ganska liten så minns jag att jag var på polishuset i Vänersborg och fixade mitt pass. Då kunde jag bara lämna en bild som jag hade tagit i en fotoautomat samma dag och sen hux flux så fixade polisen ett pass på 5 minuter som man bara fick i handen. Tiderna förändras. Eller det kanske är så att det bara är folk som förändras över tid.
BILDER FRÅN TROLLHÄTTAN
Jag har varit och klippt mig idag också.
Ännu en tid att hålla reda på. Skönt att få fixat håret nu i alla fall. Sist jag var hos frissan var den 1:a april. Nej, detta var inget aprilskämt.
Jag funderar på att göra något mer idag. Åka någonstans och hitta på något under kvällen, men jag vet inte om jag orkar mer. Samtidigt vore det skönt att komma hemifrån igen för då slipper man ju höra alla dessa förbannade fiskmåsar utanför mitt fönster som typ skriker som fan, jämt och ständigt. Bläää!!!
Ha en trevlig kväll!
.
.
Massor av ärenden idag!
Idag ska jag "flänga" och "fara". Fram och tillbaka som en jävla jojo. Massor med ärenden och tider som jag måste passa.
Ha en trevlig dag!
Man samlar på sig.
Både förra veckan och denna veckan så har jag röjt bland alla mina saker. Jag har inte slängt något, men jag har liksom stuvat in grejerna lite bättre.
Jäklar va skit man samlar på sig! Tänk va mycket grejer man har som bara ligger på en plats och som man aldrig använder. Jag gillar inte att kasta för mycket saker. Jag vill alltid vara lite försiktig med det, men samtidigt skulle jag önska att jag mer var en person som typ gillar att slänga mycket av den skit som jag har hemma. Jag försöker ju sälja en del, men de mesta av allt man inte använder får man ju behålla eller slänga. Någon enstaka grej ger man kanske bort.
Om jag skulle göra mig av med precis allt som jag faktiskt inte använder så skulle jag nog inte ha så mycket grejer kvar här hemma. Jag skulle ju också få mer plats för ny skit som man samlar på sig år för år. Jag kan bara konstatera att jag har mycket grejer som jag aldrig använder, och lite saker som jag använder regelbundet och verkligen behöver. Det är lite tänkvärt. Varför ska jag spara så mycket?
Jag har alltså mängder med saker som jag aldrig använder och jag kommer förmodligen aldrig att ha någon nytta av dom heller. På ett sätt gör jag ju fel som bara lägger undan och liksom lagrar grejer så som: Filmer, skivor, böcker, tidningar och hushållssaker. Jag är nog lite sån att jag tänker att det kan vara bra att ha. Eller så tänker jag att sakerna går att sälja. En tanke jag också kan få är att jag vill ge bort grejer. Men egentligen vore det väl mer rätt att bara kasta all denna skit som jag har alldeles för mycket av.
Annars kämpar jag med mina promenader. Jag fick en kommentar idag där en person tyckte att jag skulle dubbla antalet steg. Jag kan väl bara säga att jag tycker 10 000 steg per dag räcker gott och väl för mig. Skulle jag sätta upp ett högre mål nu, då skulle det bara få den effekten att jag lägger av helt. Det ska jag naturligvis inte göra. Jag kommer ju i alla fall att köra på som jag gör under hela denna månaden också. Jag tycker det är ganska bra "POWER" i det som jag gör. 70 000 steg i veckan är jag nöjd med.
UTT- 2019
.
Göra det orimliga rimligt.
Jag har ju massor av drömmar. Dom senaste dagarna har jag funderat på hur fan jag ska göra för att kunna fixa allt som jag har gått och tänkt på så länge att jag vill åstakomma. Jag har tidigare också skrivit ett inlägg om hur jag har börjat tänka.
Det enda som egentligen förändrar något är att man tar ett beslut och sen gör det som man beslutar sig för att göra. Jag har nu försökt tänka så när det gäller en del saker som jag vill göra av sånt som jag har tänkt på väldigt länge. Jag trodde kanske att jag skulle komma fram till en lösning på hur jag ska fixa allt, men istället har jag kommit fram till att jag nog drömmer för stort och det blir liksom inte rimligt. Det blir mer visoner av allting. Det kanske är möjligt, men inte rimligt. Det blir orimligt om jag inte sänker abitionerna.
Jag pratade i en video för ett tag sen om mitt drömhem. Jag har nu liksom accepterat tanken på att det där drömhemmet som jag ville ha, kanske inte finns i verkligheten. Jag kan ju inte skapa något som egentligen inte finns. Sen kanske det är så att det finns, men jag drömmer stort, vill för mycket och det blir orimligt att jag ska kunna fixa på alla dom sätt som jag många gånger har tänkt att jag vill fixa det på.
Jag har förstått nu att många av mina drömmar är för stora för mig. Jag tänker för stort och det är inte rimligt att jag ska kunna klara av allt jag behöver göra. Det blir orimligt dyrt och det är inte värt att lägga dom pengarna, plus att det kanske tar för lång tid att genomföra drömmen om det är väldigt mycket man har tänkt att göra. Är det dessutom kanske inte så häftigt och coolt att göra vad man har tänkt göra, då har man ju inte motivationen heller. Motivation är väl en förutsättning för att kunna genomföra sina drömmar. Drömmen som jag har faller ju rätt ordentligt om jag inte känner att jag har rätt energi när jag väl "kör". Jag känner att alla bitar måste finnas där annars kommer det inte att vara värt det. Det ska inte vara orimligt dyrt, ta för lång tid och det kan nog inte vara orimligt stort för då kan jag inte greppa det. Pressen på mig får inte vara för hög. Pressen ökar ju lätt om jag någonstans känner att det är för stort för mig att klara av, men ändå väljer att ge mig in i det. Det blir inte värt det i slutändan.
Det ska ju kännas gött och känslan ska ju vara bra när man väl genomför sin dröm. Som jag tänker nu så får jag väl gå in och jobba med mina drömmar så att jag på något sätt får med alla bitar som jag tycker är viktiga att ha när jag ska förverkliga en dröm. Möjligheterna ökar ju om jag hittar sätt att gå från orimligt till vad som faktiskt är rimligt att klara av att genomföra. Sen får man ju inte glömma att man ska må bra med allt man gör också.
Jag känner att jag är rätt ute när jag tänker så här. Det gäller ju att jag mår bra och oavsett vad jag vill åstakomma i livet så vill jag ju känna att jag tycker det är kul att greja, fixa och fullfölja drömmar. Det gäller att få ner allt så det blir rimligt. Drar man på för mycket så kan det naturligvis vara så att man lyckas, men i slutändan så tror jag inte att jag tycker att det är roligt. Dessutom tror jag inte att jag kommer att må bra av det. Det hänger nog ihop. Gör jag saker som jag inte tycker är roliga, då mår jag på sikt ite bra av det. Det gäller att hitta bra och positiv energi där. Jag vill väldigt mycket, men att jag mår bra är viktigt för mig och något som jag tänker på mycket att jag ska göra. Jag kan lätt strunta i att fullfölja en dröm om jag känner att det jag ska göra kommer att bli på bekostand av min hälsa och mitt välmående. Mår jag inte bra, spelar ingenting annat någon roll.
.
Vecka 32
Ny vecka igen. Vad ska jag säga om den?
Det jag vet nu är att på onsdag blir det en fullproppad dag med allt möjligt. Jag måste i alla fall ha lite mer koll på klockan då. Jag har bokat tid för att jag ska fixa nytt pass hos polisen. Det är ju så man måste göra nuförtiden. Jag har också bokat en tid för klippning och det blir väl skönt att få håret fixat igen. Jag kunde väl ha fixat detta tidigare, men den frisören jag brukar gå till och som jag vill ska fixa mitt hår har haft semester. Därför blir det av då. Inte dag för tidigt ju.
Annars är detta min sista semestervecka. Det känns ju typiskt nog som tiden går så jäkla fort nu. Nästa vecka får jag ju vänta i ett år på nästa semester. Öhh..
Detta blir nog i alla fall en bra vecka. Bara jag ser till att fortsätta njuta av min semester så får man ta att dagarna känns som dom går alldeles för fort.
Söndag (2019 08 04)
Har haft en ganska lugn söndag. Jag kände mig mer eller mindre tvingad att gå ut på en långpromenad. Först gick jag lite runt på samma ställen och sen flyttade jag mig lite mer och gick en annan runda. Skönt att jag satte rundan och att allt kändes bra mot slutet. I början ville jag bara skita i det, men det gjorde jag inte.
Annars känner jag att jag inte orkar så mycket. Det är som att jag orkar mindre och mindre ju mer dagar som går av semestern. Man blir jäkligt slö. Jag gör några få saker, men jag märker att jag blir fort trött och då bryter jag bara det jag håller på med och tänker att jag fortsätter en annan dag. Jag kommer liksom snabbare till det beslutet nu.
Motivationen att greja så mycket med sånt som jag typ gör varje vecka och året om kanske inte ger mig så mycket kraft och energi när jag väljer att greja med alla dessa saker även på semstern. Skulle jag känna att det är viktigt att jag hinner med nåt nu så hinner jag ju det ändå när jag är så mycket ledig. Jag vet det så jävla väl så det känns meningslöst att kämpa med något som man kanskeegentligen inte är så sugen på att göra.
Jag känner annars att jag mår bra och jag fortsätter som jag har gjort sen länge nu att göra sånt som känns mest rätt för mig. Jag är så nöjd över att jag i det stora hela fattar: Kloka, mogna och rätt beslut. Detta får mig ju sen att må väldigt bra. Det är bara att fortsätta så. Att jag har slöat till lite spelar ju egentligen ingen roll. Jag är ju rätt säker på att det kommer att bli en jävla fart på mig när semstern är över, men det känns samtidigt skönt att jag har en hel vecka kvar av min semester.
Jag kämpar med mig själv.
Jag har tänkt mycket dom senaste dagarna. En hel del har jag ju bloggat om.
Det är ju väldigt lätt att tänka mycket när man har semester och bara slappar i sin ensamhet. Tiden finns ju att tänka och fundera över problem och möjligheter. Den tiden finns ju inte när man jobbar, grejar och har saker att göra, men nu har man ju semester och har hur mycket tid som helst. Jag gillar att jag har tänkt mycket och bloggat en del om alla tankar jag har haft under min semester. Jag har ju kommit till massor med insikter och jag hoppas verkligen att jag kan dra nytta av allt som jag tycker att jag kommit till insikt om.
Jag kämpar ganska mycket med mig själv när det kommer till att jag ska må bra. Jag ligger nog på gränsen. Jag vill inte fastna i negativa tankar för dom har en tendens att växa sig väldigt starka och det mår man naturligvis inte bra av. Jag kommer på mig själv ofta med att jag jobbar på att förtränga negativa tankar och direkt i den känslan istället tänka att jag faktiskt mår väldigt bra just nu. Det är inget snack om att det är så att jag mår bra , men jag balanserar på en tunn linje med det psykiska hela dagar. Det har varit så i flera dagar nu. Jag klarar ju av att tänka "rätt", men det skulle ju vara enklare att bara låta det negativa ta över för att det alltid är lättare att strunta i att känmpa emot.
Så kan det också kännas. När man inte kämpar med saker man ska göra, då kämpar man med sig själv och sina tankar som jag ju har mycket som helst av just nu.
Längtar redan nu.
Detta är väl inte något som många av er som läser min blogg tänker på under denna tiden på året, men jag tänker säkert minst en minut varje dag, året om. Jag syftar på Musikhjälpen som är ett program som jag gillar jättemycket. Det vet ni ju om ni har
följt mig under de senaste åren. Min grej har väl blivit att jag budar på auktioner där pengarna går rakt in i Musikhjälpens insamling. I 4 år har jag skänkt pengar till Musikhjälpen och under dessa år har jag i snitt skänkt 17 000 kronor varje år.
Det kan ju kännas lite omotiverande att fundera över Musikhjälpen nu under sommaren när detta är ett program som jag vill vara som mest taggad på under den veckan i december när det rullar för fullt, i totalt 144 timmar. Men grejen är att jag förbereder
mig ganska tidigt för detta. Jag vill ju ha möjligheten att skänka ganska mycket pengar när väl den där decemberveckan drar igång. Jag vet aldrig innan hur mycket jag skänker, men jag vill inte sitta och känna att jag tex inte har chansen
att buda hem en auktion som jag verkligen vill ha. Det kan ju vara en av alla mina drömmar som levereras där och då. Det kan ju vara ett lätt sätt att då kunna förverkliga en dröm på. Den chansen vill man ju inte missa. Därför förbereder
jag mig redan nu. Tanken är att jag i alla fall ska ha en ansenlig summa pengar att bolla med under den här veckan som Musikhjälpen går av stapeln.
Pratar lite fritt.
Vad vill jag göra? - Vad vill jag ändra?
Det blev ingen utgång. Det känns bara bättre att vara hemma. Vill jag gå ut en kväll så kommer det nya dagar. Helgen har ju bara börjat och efter helgen har jag en hel veckas semester kvar att göra vad jag vad jag vill på. Jag har en fundering som jag nu tänker "nattblogga" om.
Jag har kollat lite på mina inlägg som jag har publicerat på min blogg den senaste tiden. Jag måste säga att jag inte är riktigt nöjd med resultatet. Jag vill leverera på ett sätt så jag i alla fall själv känner mig nöjd när jag sitter och tittar tillbaka på vad jag har gjort. Nöjd är jag inte och det gör lite ont i hjärtat. Jag känner att jag vill göra allt mycket bättre.
Jag vill ändå samtidigt säga att jag gillar att greja och pyssla med alla mina sociala medier. Jag tycker det är roligt att fota, skriva och ladda upp och skapa inlägg. Det är skönt att få prata av sig i ett videoklipp eller skriva om vad man innerst inne tänker på. Lättar man sin hjärta så upplever jag att det ofta känns väldigt bra efteråt. Jag har ju också fått ut mycket av detta. Jag mår ju bra idag och genom åren har jag säkert fått uppleva saker som jag inte hade fått chansen att göra om jag inte hade haft min blogg. Det är ju också kul att många av mina följare har följt mig väldigt länge.
Som sagt: Jag har fått ut mycket av detta. Mer möjligheter och jag blir säkert mer kreativ och det viktigaste av allt är ju att jag tycker detta är väldigt roligt att hålla på med. Men oavsett allt detta så känner jag nu att jag inte är nöjd med resultatet av vad jag ser i efterhand. Jag har nog inte så ofta gått tillbaka och kollat gamla inlägg. Jag bryr mig inte så mycke om vad andra tycker om det jag gör, men jag vill bli nöjd själv. Det är jag inte och det gör mig lite ledsen.
Sen tänker jag ändå att bloggar är ju inte så hett, och det har dom ju inte varit på många år. Jag upplever att just bloggar var något som var lite coolt under åren 2005-2012. Jag kan ju inte säga att jag själv följer några bloggar. Jag tittar ibland på vissa, men det kan ju gå många dagar innan man ens kollar på en. Det kanske inte så lätt att göra en blogg så cool och bra som jag tänker att jag vill ha den.
Jag tänker också att ska jag få alla mina sociala medier på ett sätt som jag helst skulle vilja ha dom så får jag köpa lite nya grejer. Jag skulle tex vilja lägga upp bättre videoklipp, men jag har nog inte så bra grejer så att det funkar att lägga upp klippa som jag vill ha. Samma tänker jag med kameror och annat. Jag måste liksom köpa massor av nya grejer för att allt ska synka bra. Mycket som jag vill göra kan jag inte göra för att jag inte har grejerna. Jag har märkt ibland när jag försöker att den dator jag har liksom överbelastas och sen får jag börja om och det kanske inte går ändå. Allt tar bara för lång tid och ändå kanske det inte blir så bra så att man känner att det är värt att lägga ner så mycket tid på det.
Kort sagt: Jag vill mer med mina sociala medier. Däremot har jag inga drömmar om att få massor av följare eller bli någon stor Youtuber eller sk influencer. Jag vill liksom bara kvalitethöja allting så jag själv känner att jag gillar resultatet av det efteråt ser att jag har gjort. När man är mitt uppe i att skapa allt då tänker man inte på sådana här saker, men när man stannar upp och tittar tillbaka då får man många tankar om vad som känns bra och vad som känns dåligt, och hur man klan göra allt bättre.
Jag vet nog vad jag vill göra och vad jag vill ändra på, men jag är inte säker på att jag klarar av det så att jag själv blir nöjd. Tricket är kanske att inte titta tillbaka. Då kör man ju istället bara på utan att fundera så mycket på vad man faktiskt skapar. Men så vill jag ju inte göra heller. Det känns som en svår balansgång mellan allt. Jag behöver nya grejer för att kunna göra det bättre, men samtidigt tänker jag att jag kanske inte får till det så mycket bättre eftersom bloggar inte är så hett år 2019. Om jag vill förbättra mina andra sociala medier (Instagram Youtube) som handlar om bilder och filmer så kanske jag ändå inte har tiden som jag nog behöver lägga ner för att allt ska bli så mycket bättre som jag skulle vilja få det. Jag behöver ju också i ärlighetens namn lära mig mer om hur jag gör och vad jag kan göra. Jag kan för lite för att allt ska bli så bra som jag önskar.
Jag tycker som sagt att allt detta med sociala medier är roligt att hålla på med. Har man ett bra "flow" så känns det hätfigt bra och coolt att hålla på med allt detta. Men problemet är att jag känner att jag inte är nöjd med resultatet. Det är lite som att träna pingis. Man tycker det är roligt som fan och man lägger ner en hel del tid på det, men på tävlingar gör man inga bra resultat. Då är det ändå något som man känner att man måste göra bättre, men det krävs då att man gör mer än det man redan gör. Jag känner igen den här känslan så in i helvete. Den gör lite ont inombords.
Sen är det kanske ändå så: Vad spelar allt för roll? Om jag tycker det är roligt att pilla med alla mina sk "Dannebloggen-grejer" så behöver jag kanske inte bry mig mer än så. Men någonstans vill man ju ändå känna sig nöjd själv med mitt skapande. Det känns ju inte roligt att jag grejar med saker som jag sen inte tycker blir bra. Detta med Dannebloggen är ju ändå väldigt roligt att hålla på med. Det klart att jag då vill känna att jag levererar ett bra resultat.
Fundering🤔 Kl: 00:00.
Det känns kämpigt.
Jag körde en PW tidigare idag. Det är tur att jag jagar dom där 10 000 stegen varje dag. Annars hade jag inte kört så som jag har gjort nu sen i juni. Varje vecka sätter jag 70 000 steg, men jag får kämpa mig till det. Det är segt nu. Jag hoppas att det snart känns bättre. Jag kör ju på i alla fall och det känns ju bra när man har fixat den där rundan.
Farbror✖️2 - Morbror till 1
Farbror är jag redan, men i november blir jag det igen. 👶
Lägg därtill att jag blir morbror....typ vilken dag som helst. 👶👶👶Full fart🏎
Allt känns rätt.
Jag har haft och har en bra semester. Jag slappar mycket och jag går mina promenader. Jag kollar på film, äter gott och känner att jag mår bra. Jag känner innerst inne att jag har fått den semester som jag själv ville ha. Jag låter mig inte dras med i vad andra tycker att jag ska göra och jag tänker på att göra saker som känns rätt för mig. Jag går runt på min innersta känsla och den övertygar mig om att jag gör vad jag verkligen vill. Jag gör inget för att någon annan pressar mig till det. Jag gör inget för att jag utåt vill visa hur duktig jag är. Jag bygger inga "luftslott" och jag är långt ifrån att drabbas av ångest och annan skit. Jag är också glad att jag kan hantera allt som jag upplever som "triggar" igång sånt som kanske inte är så bra om jag skulle köra fullt ut på.
Allt jag gör och vad jag tänker och känner kommer från mig själv. Jag är mig själv, jag lever i nuet och jag mår väldigt bra. Jag gör ju som sagt bara sånt som känns rätt för mig.
Nattblogg.
Känns befriande.
Jag tänkte precis på en sak och då är det väl lika bra att blogga om det direkt. Spelar väl ingen roll om det är mitt i natten när jag just nu sitter här och skriver detta inlägg. Tanken jag fick var att: Jag inte har brytt mig lika mycket om cash och budget och allt det detta som jag var skitnoga med för bara några månader sen, och i typ 1,5 år.
Jag kom bara på nu att det känns så jäkla skönt när allt bara rullar automatsikt och jag kollar inte ens om det funkar och blir som jag vill. Jag vet att det jag har bestämt mig för funkar. Jag vet att jag får det bättre och bättre för varje månad som går. Mitt sk system som jag kör på känns vattentätt.
Det känns befriande när man inte är så låst med pengar som jag kände at jag va för tex några månader sen...eller för ett halvår sedan. Det är en jäkla skillnad och jag är bara så nöjd med att jag vände allt till det bättre en gång till i mitt liv. En period i livet så hade jag jättedåligt med pengar. Detta vände jag på. Sen vill jag få det ännu mycket bättre. Då fixade jag det. Sen sabbade jag för mig, men nu står jag ju här och kan säga att jag vände på det där också. Nu är det bra och bättre kommer det att bli. På sikt är jag helt säker på att jag får en bättre ekonomi än vad jag någonsin har haft tidigare.
Just nu är det ju på ett sätt bättre än vad det tidigare har varit. Jag känner ju inte att jag behöver kämpa så jäkla hårt med pengarna längre. Det är ju en förbättring i sig. Dessutom känns det väldigt befriande.
Tänkte mycket.
Jag kör på med mina promenader. Det funkar även om det tar emot lite mer nu än vad det har gjort tidigare. Jag har ju sagt att det är 70 000 steg i veckan, hela sommaren. Jag har alltså denna månaden kvar att jaga på. Jag tänker ju mycket nu under semestern. När man går promenader så känns det som tankeverksamheten får ännu mera bränsle. Hjärnan går på högvarv. Mycket av de som jag funderade på under kvällens promenad tänker jag att jag ska göra en video på. Eller så skriver jag så fingrarna blöder.
Något måste jag göra för att få ut alla tankar som snurrar runt i huvudet varje dag. Jag känner mig aldrig färdig med tänkandet förrän jag har vänt och vritt på allt kring det jag tänker på. Jag håller på så mycket jag kan med det. Jag släpper ingenting förrän jag, och bara jag känner att jag vill det. Allt detta mår faktsikt väldigt bra av.
BILDER FRÅN EFTERMIDDAGENS PROMENAD
När jag var ute på min runda tidigare idag så lyssnade jag på en ny P3 DOKUMENTÄR. Barn som har farit illa. På barnhem och fosterhem.
Torsdag (2019 08 01)
Dagarna går och jag njuter av att bara ha semester. Jag har gör det idag och jag har gjort detta i 2,5 vecka. Lite slö kanske jag är, men va fan gör det. Jag vet ju att det blir bättre fart på mig när jag börjar jobba igen och får tillbaka alla dessa vardagliga rutiner. Just nu bryr jag mig inte så mycket om nånting. Den inställning har jag råd med. Jag är glad över att jag nu har den semester som jag vill ha. Jag låter mig inte påverkas av vad andra gör och jag känner ingen press eller stress över att jag måste göra så mycket själv. Jag gör som jag vill och då vet jag att jag mår som bäst.
Mycket tankar har jag som snurrar i huvudet varje dag, men jag tycker att jag har fått ut väldigt mycket av allt jag tänker på här på min blogg. Det har varit skönt för det har gjort det lätt för mig att faktiskt må bra och inte fastna i negativa tankar som är så enkelt att komma djupare och djupare i. Det är ju lätt tänka på allt som är dåligt och som man vill ska vara bättre. Mycket i ens liv är ju om man tänker efter väldigt bra. Jag tänker ju inte tillåta mig själv att må dåligt när jag har det så bra som man ändå har det. Tex: Nu har jag semester och jag tjänar pengar i alla fall. Jag kan göra vad jag vill och jag behöver inte bry mig om något.
.
