Jag har ju massor av drömmar. Dom senaste dagarna har jag funderat på hur fan jag ska göra för att kunna fixa allt som jag har gått och tänkt på så länge att jag vill åstakomma. Jag har tidigare också skrivit ett inlägg om hur jag har börjat tänka. 

 

Det enda som egentligen förändrar något är att man tar ett beslut och sen gör det som man beslutar sig för att göra. Jag har nu försökt tänka så när det gäller en del saker som jag vill göra av sånt som jag har tänkt på väldigt länge. Jag trodde kanske att jag skulle komma fram till en lösning på hur jag ska fixa allt, men istället har jag kommit fram till att jag nog drömmer för stort och det blir liksom inte rimligt. Det blir mer visoner av allting. Det kanske är möjligt, men inte rimligt. Det blir orimligt om jag inte sänker abitionerna. 

 

Jag pratade i en video för ett tag sen om mitt drömhem. Jag har nu liksom accepterat tanken på att det där drömhemmet som jag ville ha, kanske inte finns i verkligheten. Jag kan ju inte skapa något som egentligen inte finns. Sen kanske det är så att det finns, men jag drömmer stort, vill för mycket och det blir orimligt att jag ska kunna fixa på alla dom sätt som jag många gånger har tänkt att jag vill fixa det på.

 

Jag har förstått nu att många av mina drömmar är för stora för mig. Jag tänker för stort och det är inte rimligt att jag ska kunna klara av allt jag behöver göra. Det blir orimligt dyrt och det är inte värt att lägga dom pengarna, plus att det kanske tar för lång tid att genomföra drömmen om det är väldigt mycket man har tänkt att göra. Är det dessutom kanske inte så häftigt och coolt att göra vad man har tänkt göra, då har man ju inte motivationen heller. Motivation är väl en förutsättning för att kunna genomföra sina drömmar.  Drömmen som jag har faller ju rätt ordentligt om jag inte känner att jag har rätt energi när jag väl "kör". Jag känner att alla bitar måste finnas där annars kommer det inte att vara värt det. Det ska inte vara orimligt dyrt, ta för lång tid och det kan nog inte vara orimligt stort för då kan jag inte greppa det. Pressen på mig får inte vara för hög. Pressen ökar ju lätt om jag någonstans känner att det är för stort för mig att klara av, men ändå väljer att ge mig in i det. Det blir inte värt det i slutändan.  

 

Det ska ju kännas gött och känslan ska ju vara bra när man väl genomför sin dröm. Som jag tänker nu så får jag väl gå in och jobba med mina drömmar så att jag på något sätt får med alla bitar som jag tycker är viktiga att ha när jag ska förverkliga en dröm. Möjligheterna ökar ju om jag hittar sätt att  gå från orimligt till vad som faktiskt är rimligt att klara av att genomföra. Sen får man ju inte glömma att man ska må bra med allt man gör också. 

 

Jag känner att jag är rätt ute när jag tänker så här. Det gäller ju att jag mår bra och oavsett vad jag vill åstakomma i livet så vill jag ju känna att jag tycker det är kul att greja, fixa och fullfölja drömmar. Det gäller att få ner allt så det blir rimligt. Drar man på för mycket så kan det naturligvis vara så att man lyckas, men i slutändan så tror jag inte att jag tycker att det är roligt. Dessutom tror jag inte att jag kommer att må bra av det. Det hänger nog ihop. Gör jag saker som jag inte tycker är roliga, då mår jag på sikt ite bra av det. Det gäller att hitta bra och positiv energi där. Jag vill väldigt mycket, men att jag mår bra är viktigt för mig och något som jag tänker på mycket att jag ska göra. Jag kan lätt strunta i att fullfölja en dröm om jag känner att det jag ska göra kommer att bli på bekostand av min hälsa och mitt välmående. Mår jag inte bra, spelar ingenting annat någon roll.