Då var det måndag igen. Jag har nu under morgonen fått gjort ganska mycket av vardagliga saker. Jag har städat lite och varit handlat. Jag får pulsa lite i snö när jag går ut  nu, men jag hoppas att den försvinner snart igen. Kallt som fan är det också, men man får väl hoppas att det snart blir varnare. Då får gärna bli skitvarmt när snön ligger för då försvinner den kanske ännu snabbare.

 

 

Under kvällen igår fick jag också mycket gjort. Jag hade mycket texter att skriva och det fick jag gjort. Jag hade mcket tvätt, men det gick ju bra med det också. Jag hade ju stopp i hanfatet, men det skitjobbet tog jag tag i så nu är det inget problem heller. Jag bädade med nya lakan i min säng så jag har sovit extra gott under natten. Jag komer inte ens ihåg några mardrömmar.  Med morgonens grejande, plus kvällen igår så har jag nu ordning och reda och ett fint hem som luktar gott. Då trivs man ganska bra. Jag gör vad jag ser att jag har att göra, och jag tar tag i det nu och inte sen. Då går det fort och man får gjort mycket på kort tid.

 

Under veckan ska jag fan få klart med en del saker nu som jag har väntat på ganska länge att jag just ska bli klar med. Målet är att när denna veckan är över är att allt de jag har sagt att jag har på gång som gäller upplevelser och roliga saker jag vill göra ska vara så klart som det bara kan bli. Jag vill efter denna veckan bara sitta lugnt och vänta in tiden för dessa saker som jag nu tänker att jag vill göra  under 2017.

 

 

Jag har mycket på gång nu och det känns roligt och spännade. Jag har fixat många saker som jag ska få göra unde detta året. Mycket är klart och jag kan bara vänta in månad, datum och tid. Sen är det dags. Massor med sådana grejer väntar jag på just nu.

 

Men sen finns det saker som jag vill göra under detta året som inte är klart. Det finns två grejer som jag tänker på där liksom bollen ligger hos någon annan. Det jag vill är att jag får den där månaden och det där datumet, så jag vet liskom. Jag väntar på att få besked av andra. Det hänger liksom inte på mig. Jag vill ha besked nu. Jag måste ju också planera. Jag måste planera lika mycket som dom måste göra som jag vill ha besked ifrån. För det är nämligen ofta det vissa skyller på. Vi ska planera in detta och det är inte så lätt att hitta ett tillfälle som passa alla. Ok, jag accepterar det under en viss tid, men inte hur länge som helst.

 

Nu har jag börjat försöka ta kontakt med folk och det enda jag säger är att jag vill att man betsämmer ett datum och en tid med mig. Detta gäller framförallt tvågrejer som jag vet att jag ska göra i år, men jag vet just nu inte när, och det vill jag veta.

 

Jag börajde idag med att skicka ett mail til en person. Då fick jag ett sk automatiskt svar tillbaka. Tydligen kan man ställa in det så. Där stod det att i det mailet att den personen som jagville ha tag i inte använder den mailen längre. Hon jobbar inte ens med det ärendet som jag mailade om. Jag läser vidare i mailet och då står då finns det en annan mailadress som gäller för mitt ärende.

 

Jag mailer sen den mailadressen och då kommer nästa automatiska mail där det då står att den jag mailar är ledig och är tillbaka den 7 mars. Ok tänker jag. Nu väntar jag på svar till den 7:e mars och sen får jag försöka få kontakt igen. Det fanns även ii mailet andra kontaktuppgifter som jag skulle maila eller ringa om något var akut, men mitt ärende är inte akut, så jag kan väl vänta. Jag börjar ju bli van vid det nu.

 

Detta med dessa två saker är ett ganska tråkigt grejande. Jag vill inte hålla på med sådana här saker. Jag vill bara ha besked. Ge mig ett datum och sen fixar jag så att det jag vill göra blir möjligt. Nu går jag bara runt och får inte veta någonting. Jag mailar och får inget svar. Bara för det så får jag maila någon annan, och jag vet ju inte om jag får svar där heller. Får jag inte det så får jag väl ringa, fast jag är trött på att hålla på att jaga besked.

 

En grej som ändå känns bra när jag håller på att jagar besked  är att jag sparat ner och arkiverar väldigt mycket: telefonnummer, mailadresser och andra uppgifter. Jag gör alltid det när från början när jag vill förbereda och fixa något. Vad jag än gör, och var jag än hittar uppgifter på info som jag behöver ha så sparar jag ner det på något sätt. Det kan vara i bilder eller så kopierar jag bara texter. Jag arkiverar liksom allt för att jag ska kunna plocka fram det, om jag skulle behöva det. Skriver jag ett mail till någon så tar jag inte bort det. Får jag ett mail så tar jag inte heller bort det. Skulle jag få problem och behöver veta vad jag tidigare har skrivit eller vad jag tiodigare har fått för mail så kan jag ju bara plocka fram det.  Det är ju inte roligt om man efteråt kommer på att man skulle ha sparat något som man istället har slängt. Man kan säga att det är som att spara ett kvitto på något man har köpt. Just nu när jag tex inte får vissa besked så har jag nytta av allt som jag tidigare har sparat.

 

 

Anton Källberg Vinner SM-GULDET i både U-20 och Herrsingel. Anton är en av Sveriges absolut största talanger och mest lovande pingisspelare som Sverige har haft på år och dagar. Vilken grym kille.

 

Våren tycks inte vara här riktigt än. Känns lite tråkigt. Det var ju så fint igår. När jag vaknade upp efter alla mardrömmar i natt och tittade ut genom fönstret så såg man bara snö, och jag gillar inte snön. Jag vill bara ha vår nu. Blir det bara vår så går ju tiden fort mot somamren också. Nu är det bara skitväder liksom.

 

 

Denna veckan har jag shoppat lite sånt som man behöver ha liksom.   En skön tröja tex:

 

 

Jag har också köpt ett ordentligt och bra skal till min telefon.

 

Jag har börjat gå igenom bloggen för att på något sätt kunna ta migvidare i mitt skrivande. Jag har ca 10 år kvar av mitt liv att skriva om. Jag vet egentligen inte riktigt hur jag ska jobba vidare med självbiogrfin.

 

När jag nu har gått tillbaka lite och "skummat" igenom lite inlägg med text och bilder från tex 2009 så känner jag att det där med att försöka "hitta" nya berättelser genom att läsa gamla inlägg på min blogg, det kommer liksom iinte riktigt att funka. I bloggen skriver jag ju mest om vad jag gör i min vardag. Sen finns de massor av saker som jag liksom inte bloggar om jag dom är en del  min vardag.

 

Det som jag känner skulle kunan funka när jag nu skummar igenom min blogg det är att använda en hel del av dom bilder som finns på bloggen. Jag behöver ju inte bara använda mig av nytagna bilder om jag skriver en berättelse som handlar om något från tex 2009. Då kan det ju många gånger vara bra att jag har bilder som jag fotograferade 2009.

 

 3 BILDER FRÅN 2009

 

Men jag slutade ganska omgående med att läsa mina gamla inlägg. Jag tittar inte heller på några gamla youtubeklipp. De finns inte så mycket på min blogg som jag kommer att använda i min självbiogrfi. Det skulle ju ta ganska lång tid at läsa igenom allt man har skrivit sen december 2008 och fram till idag. När jag sen inte kommer att använda så mycket texter, eller ens hitta inspiration till nya texter, så blir ju en mer noggrann läsning helt meningslös. Dessutom bloggar jag ju inte så mycket om något annat än vad jag gör i min vardag. I självbiogrfin skriver jag ju mer om sånt som jag normalt aldrig bloggar om. Mycket är ju sånt som inte många vet. Jag känner också att även om det finns något på bloggen som jag skulle kunna skriva om, så har jag ju redan skrivit om det på bloggen. Jag har ju då på ett sätt bearbetat det klart. Jag behöver ju inte ta upp det en gång till och vända och vrida på det i mn självbiografi.

 

Tanken är nu att jag fortsätter att skumma igenom min blogg. Sen kan jag använda mig av en hel del gamla bilder, men jag skapar nya berättelser som jag helt enkelt kommer ihåg dom inte i mitt huvud. Jag vill inte "researcha" fram berättelser på min blogg. Jag minns tillbaka  och skriver fritt liksom. Det har ju funkat hittills, så det ska väl kunna funka att jobba så med självbiogrfin  framöver också?

Nu har man börjat jobba igen. Sex dagar av ledighet går fort. Har man sex dagar av jobb så känns det som att tiden går långsammare. Varför känns det ofta så?

 

Fast igår kände jag nog tvärtom. Jag hade lång dag av arbete, men tiden gick rätt fort. Jag kände mig pigg, fräsch och utvilad. Man får väl lite ny energi när man inte har suttit i bussen på ett tag också.

Jag fick klart mina berättelser som jag hade satt en deadline på. Jag blev inte klar i går, men i natt. Lite misslyckande, men det lev ju en extra berättelse att skriva för att jag skulle kunna sy ihop allt på ett bra sätt.

 

'Nu känns det lite som jag måste börja om med mina berättelser till självbiografin. Ja, jag behöver ju skriva om det som är skrivet och klart, men jag komer noga att jobba med självbiogrfin på ett annat sätt framöver. Det konstiga är att det känns som jag bättre kommer ihåg händelser som hända för över 10 år sen, men sånt som har hänt under dom senaste 10 åren minns verkar det som jag minns mindre ifrån. Kan det vara så att jag har levt ett ganska bra liv under de senaste 10 åren, men före dessa år så kanske mycket har hänt som jag sen har tänkt på och haft svårt för  att släppa? Jag vet inte om det är så heller, men just nu är jag tom på berättelser till självbiogrfin. Jag vet inte vad jag ska skriva mer, men jag har ca 10 år kvar att skriva om. Sen kan det ju bl så att jag kommer på något mer under mitt fortsatta skrivande på självbiogrfin.

 

Jag ska nu börja med att skumma igenom bloggen. Det lär väl ta lite tid, men  sen lär man väl komma på mer att skrva om. Men samtidigt tänker jag att i mitt bloggande kanske inte hjälper mig så mycket när det gäller att skapa berättelser till min självbiografi. Jag vet inte just nu hur jag ska fortsätta med självbiogrfin, men jag är inte klar än så jag måste ju fortsätta. En annan typ av jobbande med självbiogrfin kommer det att bli nu. Sen är jag färdig och jag är det för jag har helt enkelt inte levt ett längre liv och så det finns inte mycket mer att berätta liksom.

 

Jag får landa lite nu. Jag har jobbat mycket med min självbiogrfi de senaste dagarna. Det har varit värt det, emn nu blir det bara att skumma igenom min blogg under några dagar. Jag har ju skrivit några inlägg sen december 2008.

Jag sitter här och skriver självbiografi nu. Jag har en sk deadline på några berättelser idag, och som det känns nu så tror jag att jag fixar det.

 

Jag redan under denna morgonen fått gjort en hel del. Jag har ju tänkt i flera dagar på  vad mina olika berättelser ska handla om. Jag har i flera dagar nu ägnat massor av timmar åt skrivande. Jag har varit helt ledig från busskörning och därför har jag orkat skriva så mycket som jag faktikt har gjort de senaste dagarna.  Man är liksom varm i kläderna och har hittat ett bra "flow". Jag kan inte se att jag inte ska kunna bli klar med de berättelser som jag själv har satt som mål att fixa idag. Jag måste "kötta" på och sitta här några timmar till, men jag vill ta det jobbet och jag känner mig "pepp" och "tagg" inför det. Blir jag som jag vill idag så har jag sen bara mitt "bloggande" liv kvar att lägga in i min självbiografi. Då slipper jag att sitta och kötta på och skapa massor av nya berättelser. Jag har ju min blogg att ta kopior ifrån och sen skriver man väl lite nytt också, men det blir ändå minder av köttande och tänkade kring allt som handlar om det liv jag har levt sen 2008.

 

Igår var ingen bra dag. Jag var så snurrig i huvudet och den började liksom helst fel från det att jag gick upp ur sängen. Det kändes så i alla fall.

 

Jag börajde med att jag skulle ta mig ut på en promenad, men vid närmare eftertanke så kom jsag på att jag måste ju vara hemma och kötta på med skrivandet. Sen när jag skulle sätta mig ner och skriva så orkade jag inte riktigt med det. Det blev liksom inget gjort på flera timmar.

 

Sen blev jag lite stresssad av det där att jag inte hade fått något skrivit under morgonen. Jag har ju några berättelser som jag vill bli klar med till imorgon så jag känner att jag får "speeda" på lite. Allting tar ju lite längre tid än man tror. När jag satte mig ner för att skriva så ser jag att det är fint väder och 15 grader varmt. I normala fall vill man ju bara springa ut och typ köra världens löprunda, eller i alla fall ta den där promenaden. Men jag kände att jag måste skriva. Då kände jag mig sen lite ledsen över att jag inte hade köttat på under morgonen, för då hade man ju lätt kunnat ta sig ut sen i det fina vädret utan att man behövde känna sig stressad över att man inte hade fått något gjort under morgonen.

 

 

Mot slutet av gårdagen så kände jag ändå att dagen blev rätt bra ändå, även om den inte började så bra som jag ville att den skulle ha gjort.

 

 Här är några av de slipsar som jag har i min samling:

Nu snurrar det ordentligt i huvudet. Jag har skrivit på min självbiogrfi sen i morse. Jag har väl fått gjort lite småsaker också, men jag har mest suttit här och bara köttat på med skrivandet. Man är ju rätt "pepp" och "tagg" nu för jag kan se att jag inte har så mycket kvar.

 

Jag är ju nu också till typ 98% säker  på att jag inte kommer att avbryta skrivandet och ge upp. Jag har ju inte mycket kvar nu så det vore ju bara idiotiskt att inte slutföra detta. Jag kan ju inte kasta bort så många månader av arbete som jag har ägnat åt detta.

 

Jag har hunnit så mycket nu. i 3 dagar nu har det gått sjukt bra med skrivandet. Jga har ju också 3 dagar kvar av ledighet och nu är jag inne i ett "flow" där jag kan känna at skrivandet går bätter och bätter ju mer jag skriver. Unde de komande 3 dagarna borde ju då detta kunna fortsätta kännas minst lika bra som det har gjort i 3 dagar nu. 

 

Jag sitter här och skriver självbiogrfi. Jag känner bra "flow". Just nu skriver jag om saker som är ganska tråkiga att skriva om. Det handlar om jobb som man har haft, eller nåt liknade. Jag tycker det är ganska tråkigt att skriva om. Jag känner att jag inte vill skriva för detaljerat. Jag försöker beskriva något i stora drag, Det är lätt att blir mycket text med för mycket detaljer. Man vill ju liksom beskriva och förklara väldigt mycket. Jag känner när jag läser stycken eller hela berättelser som innehåller för mycket detaljer att det blir för tråkigt. Man behöver inte förklara allt, för folk som läser det förstår ändå, och jag vill ju känna att berättelserna inte käns för sega att läsa. Blir det för mycket detaljer, och text så förstår inte en läsare mer ändå. Det blir lätt bara rörigt att läsa liksom.

 

 

Annars är det så med mig nu att jag inte försöker tänka och känna så mycket. Jag har idag fått en känsla av lite vemod och även att mycket känns tufft just nu, emn jag har samtidigt försökt fötränga dessa känslor. Det blir jobbigt att känna och tänka för mycket också. Jag mår liksom inte bättre av det. Jag mår dessutom ganska bra nu ändå. Va fan, det är ju fredag, solen skiner, det går bra med självbiografin, pengar har man och lever man i nuet så funkar ju livet rätt bra liksom.