Känns skönt att man inte har jobb idag. Efter gårdagens snurr i huvdet som man fick av utbildningen och dagens snabbis i Göteborg som också innehöll ett träningspass iform av löpning i högt tempo genom centrala stan så hade en arbetsdag nu inte varit kul att behöva genomgå. Pingis vill jag däremot spela ikväll, men det får bli lugnt fram till det är dags att dra igång den träningen. 

 

Igår kväll bakade jag lite här hemma.  Det kändes så i alla fall. Jag kollde i kokboken och tog reda på hur man gjorde riktiga piroger. Jag har tidigare i princip bara köpt sånna där snabbmatsvarianter till piroger, men sånt tröttnar man ju på direkt liksom.. Igår hade jag inte så mycket att göra under kvällen så jag gjorde några piroger som jag idag bara kunde värma och sen sätta mig för att äta. Det blev några riktigt goda piroger. Nu vet jag att jag kan fixa sånt också. Jag har faktikt aldrig gjort piroger förut. Jag blev så glad när jag insåg att jag kunde. Gott blev det också.

 

Det var inte så svårt som jag trodde att det skulle vara, fast det känns lite sjukt att jag nu vet hur man gör piroger och sen har jag ingen aning om hur man slänger ihop tex kåldolmar som typ är något som jag tror är lättare att fixa till, fast det gillar jag ju inte så det lär jag nog aldrig prova att göra.

 

 

 

 

 

 

 

Har varit nere i Göteborg nu under förmiddagen. Jag skulle ta lite blodprover som ska analyseras av Scilife Clinic i Stockholm. 

 

Jag var nere i Göteborg Ca 08:00 sen tar det ca 20 minuter att gå från stationen och till något som kallas Axesshuset som ligger ganska centralt i Göteborg. Väl där så tar det typ 15 minuter med väntetider och  provtagning. Ett nålstick senare så var allt klart för denna gången

 

När jag skulle ta mig tillbaka till Centralstationen i Göteborg så ville jag väldigt gärna hinna med det tåget som avgår klockan 09:00 mot Vänersborg. Jag hade kanppt 15 minuter på mig. Det tar 20 minuter att gå, så alternativen är ju att springa och hoppas på att jag hinner, eller ta ett tåg som går en timme senare. Jag valde efter att funderat lite fram och tillabaka att jag skulle springa och göra ett försök att hinna med tåget som skulle avgå klockan 09:00. Jag ville likosm inte dra runt i Göteborg ens i en timme till.  Det blev en löptur och sträckan är ju på lite mer än 2 km. Jag visste att antingen hinner jag precis eller så missar jag tåget precis. Får jag inte stanna för mycket vid övergångställen och annat så borde man ju klara av att avverka 2 km ganska snabbt, även om jag inte är någon van löpare direkt

 

Jag hann, men hade jag varit bara 30 sek sen så hade tåget gått ifrån mig och jag hade fått vänta en timme på nästa tåg.  Jag blev såklart helt dysvett och jag kände av mjölksyran om man säger så. Blodsmak i munnen fick jag också. Men det var skönt när jag satt på tåget och var på väg hem redan klockan 09:00 igen.

 

 

 

Från 10 september 2008 tillämpas en  lag för förare av bla buss, som ska säkerställa att alla förare har den kompetens som är nödvändig för yrket. När man har genomgått fortbildning på minst 35 timmar inom en 5 årsperiod då är man godkänd. 

 

Idag var jag på  utbildning i Trollhättan och skrapade ihop de sista timmarna som jag behöver för att få ett sk yrkeskompetensbevis. Jag kommer väl att få ett förarkort som bevisar att jag har genomgått utbildning på de som krävs och som alltså är lag på.

 

Dagens utbildning handlade om gods och persontransporter. De var mycket grejer som lastbilschaffisar måste ha koll på. Jag är ganska säker på att ett åkeri kräver av sina förare att dom ska ha koll på mycket av de som vi gick igenom idag. För min egen del så kändes det inte som detta var något som jag har användning för i mitt arbete.  Men samtidigt är det väl alltid bra med utbildning. Och detta är det ju lag på. Bara att vara närvarande och gilla läget liksom. För att bli godkänd krävs enligt lagen 100% närvaro under utbildningen.

 

 

 Jag har tagit det väldigt lugnt hela denna helgen och det känns skönt. Igår funderade jag en kort sekund på om jag skulle gå ut och typ festa lite, men den tanken slog jag snabbt bort. Nu är jag glad för det. Hade jag gått ut igår så är jag ganska säker på att det hade blivit en partynatt där jag efter fullt ös hela natten hade kommit hem idag  klockan 08:00 på morgonen. Sunkig och jävlig hade man känt sig och det är ju inte lätt att somna heller när man kommer hem efter en partynatt. Hela denna söndag hade väl också känts ganska tung att ta sig igenom.   Jag är därför glad att jag inte gick ut igår och det som känns extra bra var att det inte ens var ett svårt beslut att ta att bara stanna hemma och gå och lägga sig tidigt.

 

Annars vet jag att jag tidigare har känt lite abstinens på att gå ut och festa. Ofta kommer suget efter en intesiv vecka med mycket att göra. Denna veckan har varit en sådan vecka.  Men jag känner inte längre att jag måste bort hemifrån eller göra något helt annat bara för att man har haft många tuffa dagar med jobb och annat vardagligt skit.  Dessutom har jag ju börjat göra en budget igen på min intjänade pengar varje månad. Ska jag följa budgeten, vilket jag naturligvis vill göra  så finns det inte  så mycket  utrymme att festa för denna månaden. Jag har faktiskt en sk kategori i min budget som jag kallar för party, och dom pengarna är slut redan. Man skulle ju alltid kunna låna av sig själv från någon annan kategori, men nu ska jag vara noga och inte slarva. Mer party blir det nog i framtiden ändå. Det kan jag nog vara ganska säker på.

 

.          

 

 

Annars sitter jag ju här och skriver lite om hela mitt liv. De jag känner spontant är att det är ganska kul att sitta här och minnas tillbaka på någon händelse i skolan eller hur det egntligen gick till närt jag började med pingis. Börjar man skriva om livet efter döden och rymdvarelser också då känner man att detta med mina memoarer kan sluta precis hur som helst. 

 

Det som kan vara lite tufft det är att jag inte alltid riktigt vet vad jag ska skriva. Vissa händelser har man lite minne av, men hur var det egentligen? Man blir lätt sittande här, stirrande utan att man skriver någonting på kanske 2 timmar. Ibland lossnar det och då är man som en maskin i skrivandet, fast problemet är att det lossnar inte alltid när man verkligen vill sitta här och skriva. Man måste liksom räkna med att man kan bli sittande här utan att man klarar  av att spotta ur sig någonting. dessutom kommer man ofta på saker att skriva om när lusten med skrivandet kanske inte riktigt finns där. Men det är alltid ändå bättre att direkt när man kommer på något att skriva om, sätta sig ner och skriva. Jobbigt, men roligt är nog det bästa man kan säga som en sammanfattning på hur det känns när man skriver om hela sitt liv.

 

Nästa vecka tar man nya tag. På ett sätt är det rätt skönt att jag bara ska köra buss 3 dagar nästa vecka. Det jobbiga är att jag ska upp tidigt typ 3 dagar nästa vecka.  I morgon ska jag på kurs istället för att köra buss. Kursen börjar redan klockan sju på morgonen. Jag är inte så grymt sugen, men jag är ju skyldig enligt lag att genomgå denna kurs om jag ska få fortsätta att jobba som bussförare. På tisdag ska jag upp tidigt också. Jag ska ta lite blodprover som ska skickas upp för analys till Mouna i Stockholm. På ferdag har jag också en dag då jag måste gå upp tidigt. Jag vill ju hinna med lite vardaligt trökgöra och det är ju en ganska bra dag att göra allt sånt på. Man får liksom undan mycket så man återigen kan ha en trevlig och bra helg. 

 

 

 

 

Idag har jag varit ute på en riktigt lång promenad. Jag gick ett varv som idag måste vara en klassiker. Stan, Onsjö, Korseberg, Brätte, Öxnered, Blåsut, Dalbobron och sen är man i stan igen. varvet är ca 11 km långt. Jag går inte detta varv så ofta, men tittar man tilbaka på min blogg från tidigare år så kan man läsa att jag har gått detta varvet flera gånger i veckan. Nu är det inte så ofta, men någon gång ibland känner man för det. 

 

När jag under dagens runda kom till Brätte så var det någon form av kontroll där. Det stod en dam där och frågade mig om jag skulle stämpla typ. Jag fattde såklart ingenting. Hon sa något om vad det var som gjorde att hon frågade mig om jag skulle stämpla, men jag fattade inte ändå. 

 

Sen gick man bara vidare och när det var typ 3 km kvar av dom 11 som jag skulle gå då blev jag riktigt trött så dom 3 sista var dom tyngsta. Men nu känns det bra att jag tog mig ut, och runt i alla fall.

 

 

 

 

Vilken jävla dag jag har haft. Snacka om att få känna på byråkratins Sverige. Jag vill inte exakt gå in på vad jag gjorde idag för det är lite för privat just nu i alla fall. Men jag kan säga att jag under förmiddagen har ringt lite myndigheter. Vissa saker vill man ju bara dra till sin spets och detta är en sådan sak.

 

Första samtalet varade i en timme. När jag sedan trodde att detta var allt så sa killen som jag pratade med att nu ska du göra så, så, så, så och så. jag tänkte bara: Herregud... hur ska jag komma ihåg allt detta??? Jag är ju mycket för att skriva upp saker så jag ska komma ihåg. Jag gjorde så nu och sen var det bara att ringa nästa samtal till nästa myndighet för den första myndigheten som jag ringde idag hade tydligen inget samarbete alls, trots att jag tycker att dessa två borde ha det.Man tror liksom det och kanske är det så att dom samarbetar bara att de personer som jobbar där inte har riktigt koll på detta. 

 

Ok samtal nr 2. Jag får bara till svar att jag inte ska ringa dit  utan ring ett annat nummer fårjag höra på det andra samtalet Samtal nummer 3:  Där får jag förklara hela historien om vad saken gäller en gång till. Jag hade ju redan typ pratat i en timme på första samtalet och nu på tredje så är det så igen. Nu vara jag ju ganska van och visste vad jag skulle säga utan att tänka  så jag lyckades korta ner detta samtalet i alla fall. Det blev inte en timme utan kanske en halv.  Under samtal 3 så fick jag en info att jag skulle ringa tillbaka till han jag pratade med under det första samtalet. Jag gjorde så då. Då fick jag info att jag skulle blanda in en myndighet till typ. Hänger ni med? Måste vara femte samtalet nu. När jag ringer och pratar där så får jag reda på att jag egentligen inte hade behövde ringa det samtalet, fast det var ändå bra att jag gjorde det tyckte han jag pratde med ändå. Vi ringer till dig sen när det är dags och tar inte längre tid en 2 år fick jag höra när jag hade ringt det femte samtalet i ordningen. Det går nog fortare än 2 år, det är jag gansak säker på. För så jäkla krångligt är väl inte detta???

 

Det var snurrigt ett tag, men jag är jävligt envis när jag vill dra något till sin spets. Och nu tycker jag att jag har bra ordning på allt som jag inte visste något om i morse när jag vaknade. Vad det var spara jag nog till mina memoarer eller nåt. 

 

Efter detta ville jag ju bara ta det lugnt, men nej. Jag fick mer att göra. jag höll på nere i tvättstugan också. Jag sprang upp och ner i trappan hela morgonen, mellan samtalen så  fick jag fixa lite med tvätten också. Typiskt att det skulle vara just denna morgonen jag hade en bokad tvätttid. Men när tvätten var klar då tänkte jag att nu är jag väl klar. Så fan heller!! Snart ska jag jobba och då kommer jag på att kanske måste äta något också.

 

Jag hinner inte laga min mat idag. Jag gick ut köpte mig en pasta. När jag är på väg hem så ringer telefonen. Det var vår personalplanerare som ville tala om för mig att min ledighetsansökan var beviljad till hälften. Jag har sökt ledigt 2 dagar nästa vecka, men jag kunde bara få ledigt på en av dom. Hon berättade också att hon sätter mig på utbildning igen nästa vecka. Bra qtt jag fick ledigt en dag i alla fall. Hade gärna velat vara ledig 2 och slippa utbildningen, men så blev det inte. Utbildningen är en sån där kurs som man måste gå enligt lag när man jobbar med tung trafik som tex busskörning. Jag kan allstå inte välja bort den för då kan jag ju snart inte jobba mer. Jag gillar det inte, men så är det. 

 

Ok! Nu kan jag väl sätta mig ner och äta i lugn och ro. Jag har två timmar kvar till jobb och då kommer jag på att jag måste hämta min tagg (nyckel) på Sportcentrum som jag redan igår försökte fixa. Jag lovade ju dessutom tjejen där igår att jag skulle komma in under förmiddagen idag. Då var det ju bara att gå ut igen. 

 

Jag tänkte först ta bussen, men det gick ju såkklart ingen buss när jag ville åka. När det går snabbare att gå då väljer jag att gå. När jag kom bort till Sportcentrum efter att jag hade genomsvettats en blandning mellan promenad, pw och ett löppass så kom jag i alla fall in på ett kontor borta på Sportcentrum. Det var precis innan dom skulle ta lunch. Lite tur där liksom. Jag fick min tagg, äntligen. Tänk om jag hade fått ta den där jävla blandningen av promenad, pw och löpning och tagga tillbaka hem igen utan en tagg. Fy fasen var det hade förstört denna dagen fullständigt. 

 

Jag gick alltså raskt hem igen. Lunch och sen göra sig iordning för jobb. Nu har jobbat halva passet. Jag har kvällen kvar snart och jag hoppas inte jag får allt för mycket att göra nu. Jag har fan nästan grejat och snurrat mer idag än vad jag normalt gör på en hel vecka. Nu vill jag bara ta det lugnt resten av kvällen liksom...

 

Ha en trevlig kväll!

 

 

 

 

Onsdag idag och jag har jobb ikväll, men innan man ska tagga iväg och slita för sitt dagliga bröd så vill man ju hinna med lite annat också. Tex handla sitt dagliga bröd.

 

Jag har varit ute på en pw. Det gick ganska snabbt idag. Jag gick bla runt Sportcentrum.

 

 

 

Jag gick också in på Arenan för jag tänkte att jag skulle få tag i den där taggen (nyckeln) till pingishallen. Det finns en dörr som alltid är låst och dom som typ ansvarar för stället där jag spelar vill att alla som går ut och in ska ha någon form av nyckel så att dom vet att man har behörighet att vara där.

 

Förra gången jag skulle hämta den där taggen så fick jag ingen pga att han som gör taggar hade semester. Efter den gången har jag inte orkat bry mig om att hämta någon tagg, men samtidigt ska ju alla som tränar i pingishallen ha en tagg.

 

.När jag nu kom in på Arena Vänersborg så  frågade jag återigen om jag kunde på den där taggen till pingishallen. Tjejen som jag pratade med på kontoret ställde några kontrollfrågor, men någon tagg fick jag inte denna gången heller. Jag skulle återkomma i morgon, och då skulle jag förmodligen få en i alla fall.  Jag gör ett tredje försök imorgon alltså. Den spännade fortättningnen på denna historia  fortsätter imorgon på min blogg.

 

 

Kvällens pingisträning kändes bra. Jag värderade bollen bra. Det jag menar med det är att jag spelar lugnt och fint med rätt hårdhet på varje boll. Jag är inte rädd för få hårda attacker på mig.  Det är bara att försvara sig bra genom att blocka, hålla bollen på bordet och vänta tills man själv får ett läge att kunna attackera på. Just det där spelsystemet stämde bra för mig ikväll. Jag var också mer avspänd än vad jag brukar vara. Stundtals var jag nog för avslappnad på något sätt. 

 

 

Det som jag också tyckte var kul det var att en gammal landslagsspelare var i pingishallen iikväll och tränade. Birgitta Rådberg som spelade VM på någon eller några gånger på 70-talet. Hon har också ett år vunnit Swedish Open Chapionships. Det är en tävling som alltid har hållit hög klass internationellt. Jag tror också om jag inte är helt fel ute att Birgitta Rådeberg har vunnit Svenska mästerkapen 1971, 1972 och 1973. Tre år i rad alltså.    Rådberg var väl inte som i gamla dar vid bordet ikväll direkt, men jag tycker det är starkt att hon tränar och spelar som hon gör nu ändå. 

 

Efter träning så tänkte jag hemska tanken att jag skulle köpa något i korvkiosken på vägen hem. Det får man väl inte göra idag. Just idag är det ju världshälsodagen. Då ska man ju tänka lite extra på vad man tex äter. Jag åt ju en bra lunch också. Det blev kokt torsk idag. Dessutom denna dagen till ära så har jag tränat bra också. En pw och ett pingispass. Ska jag slarva nu på kvällen? Typiskt mig på något sätt. Jag nöjd med mitt val. jag köpte en sallad i korvkiosken. Kycklingsallad och nu är jag glad att jag kan säga att jag har varit hälsosam hela denna världshälsodagen. 

 

 

Nu har jag äntligen börjat att skriva. Förra månaden berättade jag i ett inlägg att jag ville skriva min självbiografi.

 

Mycket har jag genom åren berättat, men inte allt. Det finns saker jag aldrig har berättat för någon. Minnen har jag, och mycket har jag hållit för mig själ.  Jag har länge velat skriva min historia. Jag kanske behåller min histora för mig själv när jag tcyker att jag har skrivit färdigt den. Men vad jag gör med det jag nu har börjat skapa bryr jag mig inte om just nu. Kanske låter jag alla se vad jag har skrivit, kanske visar jag det får någon/några eller så bara jag skriver och behåller allt för mig själv.

 

 

 Skönt med en ledig dag efter allat jobbande i helgen. Jag har haft mycket att göra niu under förmiddagen.  Jag har bla varit i Trollhättan och fått uträttat lite ärenden.Jag besökte djuraffären där och kollade lite på en papegoja som dom har där i butiken. Den är av samma sort som jag har, fast det är en hane.

 

Det fanns en varningstext på buren där det stod att man inte skulle sticka in fingrarna för då kan papegojan tro att det är godis som den ska få och börja bitas. Jag stack in ett finger i alla fall för jag såg direkt att papegojan ville bli kliad på huvudet. Eftersom jag har en likadan papegoja själv så visste jag ju att det var fullständigt ofarligt. Det är ofarligt även om den skulle bitas lite. Jag vet inte hur många gånger Mimmi (min fågel) har bitit mig, men det gör sällan ont om man är beredd på att den kan bitas. Dessutom hade jag svårt att låta bli att klia fågeln i djuraffären på huvudet när jag såg så tydligt att det var det den ville. 

 

När jag sen kom hem från Trollhättan igen så gick jag direkt ut på en pw. Det kändes bara tvunget nu efter påskens jobbande och allt grejande nu på morgonen.

 

Jag tror många av er vet hur det känns. Man ska ringa ett jobbigt samtal och för det är man nervös innan och man känner att det liksom låser sig på något sätt. Den känslan har jag haft nu på mogonen. Jag tycker det är så jobbigt. Jag blir bara nervös. Ändå vet jag att får man det bara gjort så känns det oftast bättre efteråt. Det spelar ingen roll hur jag tänker eller försöker känna före jag ska ringa något lite jobbigare samtal. Känslan är alltid detsamma. Det är jobbigt och man funderar mer än en gång om man ska ringa eller inte.

 

Hej!

 

Det finns en sista dag denna påskhelg också och den är idag. Annandag påsk och jag  har arbete ikväll, men innan jobbet så har jag tänkt att jag ska gå ut och äta en liten middag på restaurang.

 

Det var länge sedan nu som jag gick ut och satte mig någonstans. Någon gång i veckan under de senaste månaderna har jag hämtat mat ute och tagit med hem. Annars har jag lagat ganska mycket mat själv.  Under denna påskhelgen så har jag fan knappt ätit någonting. Jag har typ bara ätit min frukost och sen har jag levt på yogurt och frukt resten av dagarna. Det känns inte rätt, men samtidigt ska man ju inte äta för mycket heller. Jag måste hitta en balans där. Det tycker jag är svårt. Antingen äter jag för mycket och går upp i vikt, eller så äter jag för lite och blir snurrig i huvudet av att jag ijte får i mig tillräckligt med mat. 

 

Jag lagar ju mest min egen mat själv nu och då vet man ju vad man stoppar i. Det borde ju kunna gå och styra så man hittar den där balans mellan att äta tillräckligt, men inte för mycket eller för lite. Problemet är att jag kan egentligen inte laga så många olika rätter. Jag kanske kan 10 -15 olika. Det är några olika kött, fisk och pastarätter. Sen kanske man kan slänga ihop någon rätt på gårdagens middag. Det är typ det jag kan och många av dom rätterna jag kan laga är kanske inte dom nyttigaste i världen. Därför är det svårt att hitta rätt väg att gå här. 

 

Jag har ju lite press på mig också. Om några månader ska jag upp till Stockholm och gå igenom mitt hälsotillstånd med Mouna. Jag vill ju visa henne att jag har lyckats fixa bättre värden på sånt som inte var bra förra året. Dessutom vill jag ju visa att de värdena som blev bättre eller har varit bra fortsätter att vara bra. Då krävs det att jag tex hittar en bra balans i kosten. Inte för mycket mat, men ändå tillräckligt liksom.. Sen är ju sömn och träning något som är viktigt också, men just nu är det ett mindre problem. Sover gott om natten gör jag. Jag rör på mig minst varannan dag. Man kan naturligtvis göra mycket mer, men någonstans ska man ju leva också. 

 

 

 

Idag är det inte bara Annadag påsk. Det är också World Table Tennis Day. Jag gillar naturligtvis denna dagen lite extra eftersom jag bara älskar pingis.

 

Happy Table Tennis Day!