Plankning -2023

2023






















Semestern 2023.
15 Juli - 15 Augusti i år så hade jag min semester. Jag fick väldigt mycket gjort hemma och jag var ute och reste runt i Sverige. Det blev totalt 8 dagar under semestern. Jag körde bil runt om i norra Sverige Jag var bland annat i: Sundsvall, Piteå, Östersund.
Två veckor senare satte jag mig på ett flyg till Visby.
Andra saker som jag fick gjort under semestern var att jag fick upp en bokhylla.
Dessutom fick jag hjälp med att sanera mitt badrumstak från svartmögel.
Jag brände väldigt mycket pengar under min semester. Resorna i Norrland och hela Visbyresan kostade en hel del. En och annan utekväll som kostade cash blev det ju också. Saneringen av badrummet gick på mer än vad jag först trodde
att det skulle göra. Jag plockade ut ur den renoveringsfond som jag hade innestående pengar i. Det gjorde att jag fick ner kostnaden för saneringen till hälften.
Det blev en bra semester. Nu är jag färdig med Sverige och nästa år finns det planer på resor till olika städer i europa. Det bara att slänga upp cash och blåsa på. Det ska ju vara gott att leva.
Nyårsafton
Då har det blivit nyårsafton och jag tänkte skriva lite om vad jag har gjort och vad jag tänker om detta året. Senare idag publicerar jag två blogginlägg till som handlar om årets semester och mina tankar kring Dannebloggen.
Spontant känner jag att mycket har varit bra, men samtidigt har mer saker än vanligt inte alltid känts så bra. Frågan jag ställer mig är mest vad jag ska göra nästa år för att allt som kändes tufft i år inte ska upprepa sig igen. Sen är det väl så att livet smäller till mig ibland och jag kan inte alltid hjälpa att saker och ting drabbar mig. Däremot kan jag ju alltid påverka hur jag ska göra för att hantera saker som drabbar mig, oavsett om det är negativt eller positivt.



Jag har under året jobbat på med busskörningen och massor man vet oftast att man kommer att ha mycket jobb i olika perioder. Jag jobbar ju heltid och då lägger man ju en hel del tid på sitt arbete. Jag jobbar på och nästa år fortsätter jag väl säkert med att köra buss på heltid. I höstas började jag jobba på ett nytt arbetsschema. I samband med det så skedde många förändringar. Vi fick andra bussar att köra, linjer ändrade körvägar och jag fick mer jobb på helgerna än vad jag tidigare har haft som fast anställd. Jag tycker att de mesta ändå blev bra. Jag har mycket jobb under helgerna, men varje vecka som jag jobbar helgen så är jag ändå ledig minst 2 andra dagar under den vecka. Vissa veckor är jag ledig 3 dagar. Så även om jag kanske inte är jättenöjd över att behöva jobba mer helger än tidigare så tycker att allt i det stora hela blev bra med det schemat som jag nu har och kommer att köra på med även nästa år.
Det är väl bara att köra på nästa år också. Jag har inga planer på att byta jobb eller arbetsplats eller något sånt. Jag hoppas att jag får vara frisk och orkar jobba i många år till. Det är bara att köra!!

I år började jag ju spela pingis igen. Jag tränar bara och jag har varit noga med att hålla mig till det. Jag vill hålla på med pingis på ett sätt som jag mår bra av. Det gör jag av att träna och det är ju också något som jag tycker är kul. Bara jag har roligt med pingisen så är jag nöjd. Säsongen fortsätter nästa år och jag kommer väl att träna på om jag är sugen på att spela.

Jag kämpat på med mina saker och det är väl bara att fortsätta så. Jag har haft perioder där jag har mått väldigt bra och det har då känts som att vad man än gör så lyckats med det. Jag har också haft perioder där jag har känt mig riktigt nere och där mycket har varit väldigt jobbigt att behöva möta och hantera. Man kanske måste ha sina upp och nergångar för att man ska behålla fötterna på jorden och inte förvinna ifrån den verklighet som man faktiskt lever i.













Greyhound (Radio Edit)
Danne - December
29 december
Jag är ganska säker nu på att jag kommer att klara mitt mål som jag har få i år med mitt konstprojekt. Det är så gott som klart nu. I början av veckan gick allt väldigt smidigt och fort och det gjorde att jag kände mig ganska säker på att
detta delmålet kommer att lägga sig klockrent rätt!
Det känns väldigt bra för jag har ju haft mina tvivel och jag har varit på väg att ge upp många gånger fram till nu. Men jag har kämpat och varit lite envis och nu har jag fått lön för mödan. Nu känns det ju betydligt lättare att fortsätta. Det kommer
säkert också att vara roligare att jobba på med detta nästa år när jag liksom tycker att jag har kommit över 2023 års "spärr".
Jag har ju fått ta en del skit för att jag håller på med detta. Vissa hånar mig och säger att det jag gör är helt meningslöst. Nu tycker jag ju inte att det är meningslöst att göra saker som jag tjänar pengar på, om jobbet man lägger ner i slutändan är
värt pengarna. Så blev det ju faktiskt nu. Det finns också människor som har blivit sura på mig för att jag tjänar pengar på detta. Varför vet jag inte, men det kanske handlar om avundsjuka. Jag är ju egentligen ingen konstnär, men ändå tjänar jag
pengar på min konst. Det sticker väl i ögonen på vissa människor.
Många har också blivit sura över att jag inte berättar så mycket om vad mitt konstprojekt handlar om och vad jag konkret faktiskt gör. Vissa tror också att jag ljuger om detta och dom tror inte ens att det finns ett konstprojekt som jag jobbar med. Anledningen
till att jag inte vill säga så mycket om vad jag exakt gör är att jag att i den stunden som jag berättar så vet att många kommer att vilja förstöra detta för mig. Varför ska jag låta någon göra det? Bättre att bara köra på och tjäna mer
och mer pengar och när allt är färdigt så kommer alla att som vill kunna få se det slutgiltiga konstverket som kommer att vara värt ganska mycket pengar. Sen är ju allting relativt beroende på vad man anser att mycket pengar är. Dettta är i alla
fall något som jag vill jobba på med i lugn och ro och så länge jag inte har något konstverk att visa upp så kommer jag heller inte att visa själva skapandet av det.
Nu har jag i kommit en bra bit på väg och eftersom jag nu klarade av årets mål med det så ska det bli otroligt roligt att fortsätta. Jag kommer att skapa mer konst, tjäna mer pengar och fortsätta spara allt jag drar in på detta. Fan va bra det känns när man når något av dom mål man har. Den känslan är svår att beskriva, men jag mår jävligt bra den.
27 December
Ibland undrar jag hur folk tänker. Eller om folk inte kan tänka alls. Under de senaste veckorna har jag fått massor av frågor om allt möjligt och dessutom har det varit fler än vanligt som har kommit fram till mig på stan eller liknade. Man
frågar om man får ta en bild, men det kan också handla om annat. Många är jättesnälla, men en del människor kan vara riktigt äckliga och vill dessutom jävlas.
Den senaste tiden har jag som sagt fått fler meddelanden och mer folk än vanligt typ ropat Dannebloggen efter mig. Ärligt talat så bryr jag mig inte så mycket. Folk är ju som dom är, oavsett vad jag tycker om det. Håller jag på med sociala medier
som jag gör så kanske det inte är så konstigt att saker och ting är som dom är.
Om någon vill ha en bild med mig så ställer jag allt som oftast upp, men det händer att jag säger nej till det också. Ibland kommer det ju fram folk och jävlas och sen är dom så fräcka att dom frågar om dom kan få en bild med mig. Hur tänker folk
där? Jag säger naturligtvis nej till bilden eftersom jag upplever att personen är dum i huvudet och dessutom har hen kanske äcklat sig på ett sätt som jag inte tycker är ok. När jag har sagt nej, så är det nästan mer regel än undantag att
folk börjar tjata om att få ta en bild. Jag fortsätter säga nej i hopp om att den som har frågat ändå ska respektera att jag inte vill. Vissa kanske fattar, men dom flesta blir sura och det är inte helt ovanligt med olika typer av: Kränkningar,
personangrepp och hot efter att dom har fått nej eller inget svar alls. När jag har fått utså den där skiten så är jag i alla fall glad över att jag inte ställde upp på det personen ville mig.
Jag brukar som sagt ställa upp om någon vill ha en bild, men ibland vill man ju inte och jag måste ju inte bry mig och jag behöver heller inte förklara varför jag inte vill synas på bild med vissa personer. Vissa har jävlats med mig förr, andra är
äckel när dom kommer fram eller så vet jag något om dom som gör att jag inte vill synas med dom på bild. Jag tycker inte det är så konstigt att jag ibland säger nej, även om jag för de mesta ställer upp när någon frågar. Dom flesta som frågar om en bild är ju snälla och trevliga när dom frågar.
Sen finns det dom som inte ens frågar om en bild tillsammans med mig. Dom kommer fram och ställer sig bredvid mig och bara tar bilden. Jag hinner liksom inte säga något. Det tycker jag är ganska fräckt och det signalerar brist på respekt
för andra människor. Jag kan väl ändå säga att det tillhör inte vanligheterna att folk gör så och jag har hittills inte haft något emot att vara med på bild med dom som har gjort så. Men jag tycker ändå att man kan fråga mig först och sen faktiskt
lyssna på vad jag svarar. Jag hade förmodligen sagt ja till den där bilden och jag tycker att det är väldigt dåligt att inte fråga först. Jag kanske borde säga det till dom som gör på det viset, men samtidigt blir man ju lite ställd varje gång
det händer. Det kan vara svårt att hinna tänka och sen säga det man sen tänker. Allt går ju ofta så jävla fort.
Jag också det senaste halvåret fått mer meddelanden än vanligt. En del har konkreta frågor om saker och andra verkar bara vilja få kontakt och prata med mig. Jag svara nästan aldrig och det beror ju typ alltid på att jag inte är intresserad
av vad dom som kontaktar mig vill mig. Jag tycka att om jag inte svarar så borde vem som helst fatta att jag inte är intresserad, men det blir ofta övertydligt att så inte är fallet.
Samtidigt fortsätter jag bara att inte svara när vissa skriver om och om igen. Blir det för jobbigt så blockar jag och sen har jag för de mesta fått vara ifred. Grejen är ju att jag väljer ju själv om jag vill svara och jag har ju rätt
att blocka vem jag vill, när jag vill och jag behöver inte komma med någon förklaring på varför eller nånting. Jag har genom åren fått mycket skit för att jag inte svarar och för att jag blockar. Eller så får jag kritik för att jag inte släpper
in vissa personer i mitt liv som på olika sätt önskar att få vara en del av det. Det får väl vara så. Jag bryr mig inte om sånt heller. Dom flesta som följer mig är jag inte intresserad av att varken träffa eller ha något med att göra. Jag
tycker inte det är så konstigt att jag tänker så och jag kan även här undra hur folk tänker när dom inte verkar fatta varför jag inte bryr mig. Tänk om man skulle säga ja till allt som folk har frågat mig om genom åren. Livet skulle ju inte gå
att leva på något behagligt och bra sätt då. Det ingår ju i livet att säga nej, eller inte bry sig alls. Jag kan tycka att det är en mänsklig rättighet att ha rätten att få säga nej. Det är ändå väldigt lite i mitt liv som jag måste säga ja till.
Ibland kan jag önska att fler människor förstår och respektera det.
Vill jag inte vara vän med en viss person, eller om jag inte är intresserad av att ha nånting med en person att göra, då bryr jag mig inte. För mig är sådana är saker inget annat än självklara. Jag har genom åren fått utså massor
med skit och olika typer av kränkningar p.g.a. att jag bara väljer bort människor som jag inte vill ha i mitt liv. Själv bryr jag mig inte speciellt mycket om någon inte vill vara vän med mig, och blir jag dissad på något sätt,
oavsett vad det handlar om så får man ju någonstans bara acceptera och gå vidare. Jag känner att jag måste kunna ta det och respektera när någon inte är intresserad av mig och vad jag vill. I alla fall när det handlar om olika
typer av relationer till andra människor. Jag tycker nog att det är något som man måste förstå.
Jag kommer inte att bry mig i fortsättning heller om människor som jag inte vill ha i mitt liv. Jag kommer inte att bry mig om vad dessa människor tycker eller vill att jag ska göra. Jag bestämmer själv och jag har min fulla rätt som en fri människa
att säga nej till vem som helst. Jag är nöjd med dom människorna som finns i min närhet idag och är det något jag är extra glad över så är det att jag inte har någon människa i mitt liv som jag inte vill ha där. Jag kan släppa in nya personer
i mitt liv, men jag har inget tålamod över för folk som ger mig massor av negativ energi. Livet är för kort för att man ska orka bry sig och ha tålamod med sånt folk. Är du snäll och är någon som jag ser upp till, då finns det en chans att du får vara en del av mitt liv, om du själv vill det.
För att jag ska må bra så anser jag att det är så jag måste tänka, och så gott jag kan leva efter.
PewDiePie
33 bilder!
Nyårsmeny - Leif Mannerström
Vecka 52
Sista rycket får det väl bli denna veckan. Jag har busskörning i 4 dagar och sen är jag ledig dom 3 sista dagarna av 2023. Allt som jag vill fixa under detta året och som inte är fixat hittills, måste ju sättas denna veckan. Det känns som jag har mycket att göra, fast jag tror att det blir en sådan vecka där jag känner att inget tar så lång tid. Bara jag sätter igång och grejar, så brukar det ordna sig. Det är bara att köra. På söndag är det nyårsafton. Gott Nytt År!



Julafton.
Då har det blivit julafton och spontant så känner jag att det är skönt att få vara ledig från jobb. Dom senast åren har jag ofta jobbat just på julafton. Jag har inget emot det egentligen. Om jag får välja så jobbar jag gärna julafton om jag sen får vara ledig nyår och den helgen istället. Så har det ofta varit tidigare, men i år är det kanske bättre. Jag är ledig på nyårsafton också. Jag ska sen upp och jobba dagen efter så jag kan ju ändå inte göra så mycket med min ledighet. Samma är det med denna helgen. Jag jobbar en del i mellandagarna, så jag kan inte göra överdrivet mycket annat ändå.
Julafton är annars en dag som jag har lite blandade känslor kring. Jag gillar att tänka tillbaka på tidigare år och vad jag har gjort på julafton. I barndomen har jag många fina minnen just från jul och jag kan nog ärligt säga att många vuxna tog hand om mig under just julhelgen och såg till att jag fick en bra jul som alla barn borde få ha under hela sin uppväxt. Tyvärr finns det väl för många barn som inte upplever någon bra jul.
Jag kan tänka mig att många barn tvingas uppleva att tex deras pappa dricker för mycket, blir arg och i värsta fall kanske slår mamman. Det finns ju också många barn som har skilda föräldrar och kanske känner av att föräldrarna bråkar om dem och man vet kanske inte ens var man är välkommen på jul. Oavsett vad det bråkas om så tycker man ofta som barn att det är ens eget fel och man lägger lätt skulden på sig själv. För som barn tycker man ju om både sin mamma och pappa. Jag vet att många föräldrar i denna situation har svårt att släppa stoltheten och bara göra det som är bäst för barnen. Av allt jag känner till kring detta så tycker jag att jag märker av detta ego tok för ofta och, speciellt kring jul. Det gör mig väldigt ledsen.
För min egen del så känner jag ändå att jag ofta har haft en bra jul. Det enda sorliga jag kan komma på det är att min mormor dog på julafton och det var en person som stod mig nära och som ofta såg till att jag som barn fick just den där julaftonen som alla barn borde få uppleva. Detta med att min mormor dog just denna dagen kommer upp i mitt minne varje jul. Jag varken kan eller vill sluta tänka på henne.
Jag tycker annars det är mysigt med julafton. Varje år ser jag till att jag har mycket mat hemma på julhelgen. Det skulle väldigt sorgligt om jag sitter utan mycket mat på julafton. Jag har däremot inget emot att sitta själv på julafton. Det känner jag i alla fall mig inte ledsen över. Jag brukar också kolla mycket på TV på julafton. Är jag hemma så missar man ju aldrig: Kalle Anka, Karl-Bertil Jonsson och Svensson, Svensson. Denna julafton kommer det ju också att vara Jul med Astrid Lindgren på TV. Filmen: "Tomten är far till alla barnen" Kommer väl som kvällsfilm idag. Så julafton 2023 kommer jag att minnas som en mysig jul i min ensamhet.

Hoppas ni alla får en fin julhelg. God Jul!






Traditioner?
Imorgon är det julafton. För många är det kanske någon slags tradition. Vissa saker göra man varje år på tex jul eller nyår. Eller så kanske många är som mig. Jag har ingen direkt tradition med julen som jag är så noga med att hålla på. Om jag ändå ska komma på nånting så kanske det är att jag gärna äter mat som man på många sätt förknippar med julen. Jag brukar också fylla upp kylskåpet så jag har mycket mat kring jul och mellandagar. Det skulle kännas hemskt om man sitter med för lite mat på jul. Det känns sorgligt på något sätt.
Förövrigt så är jag inte så mycket för traditioner och tänka att vissa grejer ska återkomma. Jag gillar att göra saker som jag tycker om att göra och om det sen är tradition eller inte, det tänker jag inte så mycket på.

Jag kanske har upplevelser varje år som man kanske ändå nu skulle kunna kalla för lite tradition. Det är ju i alla fall saker som dom senaste åren har varit ständigt återkommande för mig.
1. Resa till Stockholm.
2. Bokmässan
3. Musikhjälpen.
Stockholm är en stad som jag gillar. Jag har under en jäkla massa år nu besökt Stockholm minst en gång per år. Egentligen vet jag inte vad det är som får mig att trivas så bra där, men det är kanske något med den "viben" jag känner när jag är där. Det har hänt flera gånger att jag har åkt till Stockholm utan att jag har något planerat överhuvudtaget. Det blir ofta bra ändå. Jag har varit i Stockholm en gång i år, och nästa år blir det igen. De mesta är redan nu planerat inför den resan. Även om datumen för min vistelse inte är bestämd ännu. Jag tror aldrig att jag kan tröttna på Stockholm och jag vill hålla på den traditionen att åka dit minst en gång per år. För mig blir det ju en stor grej eftersom jag bor i den förhållandevis lilla staden Vänersborg.

Bokmässan i Göteborg är något som ag har besökt varje år (med undantag för pandemiåret 2020) sen 2017. Jag tror att jag har varit minst en dag på alla bokmässor sen just 2017. Det började med att jag år 2016 blev så arg på mig själv att jag inte befann mig på den mässan då. Jag såg massor av filmer och bilder i olika sociala medier, och där blev jag jäkligt sugen på att själv vara. I ren ilska så tänkte jag att där ska jag fan befinna mig nästa år och så fort jag såg att man kunde köpa biljetter till 2017 års Bokmässa så gjorde jag det snabbt som fan, utan att tveka. Jag har nu också redan fixat mig ett guldkort för nästa år. Bokmässan äger ju rum i slutet av september och början på oktober varje år. Så man får väl säga att jag är ute i god tid. Det är ju så att man kan köpa guldkortet lite billigare om man köper det nu. Om det skulle bli så att jag inte besöker mässan trots att jag har ett kort som gäller för fyra dagar och typ fri tillgång till allt som finns att se och uppleva, så får jag ju bara acceptera det och liksom ta den smällen. Jag gillar ändå när jag är ute i god tid med saker. Det sprider sig ett lugn i kroppen som jag mår bra av.

Musikhjälpen och den veckan är nog min "favvovecka" på året. Jag älskar hela syftet och bara hela grejen att man kan ställa upp en glasbur på ett torg och sen kör man fett grym underhållning bra information om ett problem i världen som man samlar in pengar till, i 144 timmar, live i P3 och på SVT-Play. Musikhjälpen är en häftig apparat som jag har varit återkommande varje år sen 2008. Själv började jag följa Musikhjälpen och bidra på olika sätt 2015. Där och då fastnade jag för det programmet och nu kan man nästa säga att jag har Musikhjälpen som ett intresse och en hobby. Även om jag försöker tagga ner det under dom 51 veckorna som inte Musikhjälpen. Genom åren har jag i snitt skänkt ca 14 000 kr varje år. Det jag skänkte som mest ett år var 37 000 kr. Ett annat år skänkte jag 40 000 kr, men sen tog jag tillbaka 20 000 kr eftersom det jag då betalde för aldrig levererades. Det var inga problem med att få tillbaka pengarna. Jag har alltid haft en bra kontakt med radiohjälpen och dom är bra att ha att göra med. Dom förstod varför jag ville ha tillbaka pengar, och sen tog det ca en vecka så satt 20 000 kr på mitt konto. Ett annat år fick jag ett erbjudande att köpa en kamera som Therese Lindgren hade skänk till förmån för Musikhjälpen. Den var utlagd som en auktion när auktionen var avslutat så hade jag lagt det andra högsta budet, men hen som "vann" auktionen kunde i slutändan inte betala och då frågade man mig om jag vill köpa den för det budet som jag hade lagt. Jag tackade nej och sen vet jag om den där kamera fick någon ägare som Therese Lindgren hade skänkt. Programmet Musikhjälpen är en svensk version av det nederländska radio- och TV-formatet Serious Request.
Under årets Musikhjälpen så fick jag en idê som jag tror skulle kunna göra så att Musikhjälpen får in en ansenlig summa pengar. Vi pratar väldigt mycket pengar, men jag ska lugna mig lite i vad jag säger. Men det var i alla fall en idê på ett engagemang som jag kände väldigt starkt för att det här skulle jag kunna göra för Musikhjälpen. Landar det bara rätt så kan det bli väldigt mycket pengar in till Musikhjälpen. Tyvärr kom jag på detta i söndags och det var ju sista dagen då av detta årets Musikhjälpen, så jag kände att ska det bli av så får jag väl köra på detta 2024. Jag vill ändå tagga ner lite just nu. Det är långt kvar till nästa Musikhjälpen och redan om några månader så kanske jag inte vill längre. Men jag kan ju fundera och vända vrida på mitt tänkta engagemang. Hoppas detta pågår i många år till. För är det någon tradition som jag vill hålla på så är det vad jag ägnar mig åt vecka 50 varje år. Då lyssnar jag, kollar på och engagerar mig i Musikhjälpen. För mig är detta en av årets höjdpunkter.


P3 ID - Camilla Läckberg

Konstprojektet?
Hur går det med konstprojektet? Jag kämpar med att sätta det ekonomiska målet som jag har för i år med det. Det känns som att jag aldrig kan vara säker på om jag fixar detta eller inte, men som det känns nu så tror jag inte att jag sätter mitt lilla
delmål så tidigt som till nyårsafton. Det kan gå, men då får jag nog ha lite tur.
Det fattas inte mycket pengar, men jag tror inte att jag kommer att klara att dra in dom pengarna som jag vill ha nu på 1,5 vecka. Jag behöver nog januari på mig också för att sätta detta som jag kallar för ett ganska stort delmål.
Jag har kämpat med konstprojektet länge nu. Jag vet inte exakt hur många år jag har kört på med detta, men det måste väl vara minst 2 år. Det stora målet är för stort just nu så skulle jag inte ha alla dessa delmål att jobba efter så skulle jag ha gett
upp för länge sen. Många andra saker som jag kämpar och har mål med, där är det ändå så att jag börjar se slutet under nästa år. Men konsten lär jag nog få hålla på med i ganska många år med för att jag ska nå det slutgiltiga målet som jag har just
nu. Det går inte att säga att detta kommer jag att klara för då vore jag dum i huvudet. Jag kan bara säga att jag försöker varje dag att nå mina små delmål och jag kommer framåt varje vecka. Framgången mäter jag i rena pengar och det går ju också
snabbare att tjäna pengar på detta nu än vad det gjorde när jag började. Man lär sig hela tiden och man hittar sätt att jobba mer effektivt. Det svåra är att orka med. Man känner ju att det är väldigt mycket jag ska göra under ganska många år framöver.
Det är ju inte konstigt om man med jämna mellanrum funderar på att ge upp. Jag skulle ju också kunna göra mycket annat med dom pengar som jag har tjänat på det hittills.
Jag har ändå svårt att lägga av med det. Jag tjänar ju ändå pengar nästan varje dag på detta. Det är ju också ganska roligt att lilla jag som egentligen inte är en konstnär kan tjäna pengar på min konst. Jag har svårt att sluta när jag stundtals kan tjäna
ganska bra pengar på detta. Dessutom är det ju så att när man klarar varje delmål som man sätter upp, så blir man ju extra peppad och känner sig motiverad att fortsätta jobba på med konsten.
Det är många som hånar mig och skrattar åt mig för att jag håller på med detta. Dom vet ju inte exakt att det är ett konstprojekt jag grejar med och dom vet ju heller inte hur mycket pengar jag har tjänat och lyckats spara ihop på detta. Så dom får väl
skratta åt mig eller vara sura. Jag skiter dom liksom. Det som kan vara lite roligt det är ju att en del av dom som kanske hatar mig, kan vara samma personer som hjälper mig att tjäna pengar på detta.
Många har frågat mig om mitt konstprojekt och vad det egentligen exakt är. Jag brukar bara svara att jag har inspirerats av Pippi Långstrump.
Jag kommer att ha många år kvar och mycket kvar att göra med konstprojektet om jag ska nå mitt slutgiltiga mål med detta. Jag är inte säker på att jag orkar med det. Jag är heller inte säker på att jag är rätt ute om jag ska tänka i ett framtidsperspektiv. Många
gånger tänker jag att på att ge upp och bara använda pengarna till något helt annat. Typ: Resor, fester, snygga kläder och god mat. Man har för många hinder att ta sig över i detta, även om jag också kan se många möjligheter. Man vill
ju inte ge sig när man ser att det jag gör ändå ger resultat i form av rena pengar. Jag är ingen konstnär, men ändå kan jag tjäna på sånt som jag ser som jag tycker är konst, även om jag vet att inte alla skulle hålla med.
Albatraoz - Raggar-Ren
Två veckor kvar av 2023.
Ca 2 veckor kvar på detta året. Jag har ganska bra jobbveckor kvar. Både denna veckan och nästa så jobbar jag 4 dagar och är ledig 3. Dessutom är jag ledig både jul och nyårshelgen. Jag har inga planer direkt för jul och nyår. Jag kommer nog att hålla mig hemma. Vila och slappa. Jag är rätt säker på att jag kommer att behöva all den vila jag kan få inför allt som jag vet och tänker att jag ska göra nästa år.
Denna veckan är det ganska mycket ekonomi för min del. Jag ska försöka få allt på plats innan julhelgen. Det är det sista jag gör med ekonomin och sen kan jag veta hur allt blev. Hur nära mina mål kom jag osv. Jag vet ungefär hur allt blir och jag är nöjd, även om jag inte riktigt fick ekonomin som jag helst ville. Någonstans känner jag mig som sagt ändå nöjd. Jag har det nog bra och jag kan ju säkert göra en hel del nästa år för att kompensera upp detta året. Så jag ska inte klaga. Allt i livet handlar ju heller inte om pengar och jag är glad att jag inte låser alla tankar kring investerande och sparande av pengar. För att man ska må bra så måste man ju unna sig lite också. Jag har ju konstprojektet kvar att jobba med nästa vecka också.
Jag hoppas jag slipper känna av allt för mycket stress och sådan skit inför jul och nyår. Jag vill mest bara ta det lugnt med allt. Vara i nuet och bara göra en sak i taget, utan att behöva skynda mig med nånting. Vissa saker har jag kört för hårt med under lång tid nu och jag kan inte säga att jag mår bra av det. Jag gillar när jag får mycket på gjort, men inte på bekostnad av att jag känner mig sliten av allt grejande. Dessutom är det lite obehagligt att greja med pengar när det nu för tiden alltid handlar om så mycket pengar. Det är mycket pengar för mig i alla fall och jag känner att går något fel så kan det ju bli en jävla ekonomiska uppförsbacke som kan bli jobbig att ta sig ur. Jag kan erkänna att jag är inte kaxig nu för allt blir helt plötsligt så tydligt för mig hur lätt asaker och ting kan gå fel och vad för många felbeslut kan få för konsekvenser. Dessutom är jag lite på min vakt för vissa människor försöker ju bråka och förstöra för mig. Man bråkar ju inte om det värdelösa. Man bråkar om sånt som är värdefullt.
Sen känns det väl ändå lite positivt. Jag vet ju att jag själv inte är en person som försöker förstöra för vad andra människor bygger upp. När jag går och lägger mig på kvällen så vet jag att jag har gjort saker på ett hederligt och korrekt sätt. Jag har inte utnyttjat, lurat eller förstört för någon. Med den vetskapen så somnar jag gott. Om jag ens skulle försöka förhindra eller förstöra för andra, så att bra saker inte kommer att kunna genomföras, då skulle jag inte kunna se mig själv i spegeln och jag skulle inte somna gott. Dessutom tror jag att om man bara gör rätt för sig och håller sig till att tjäna pengar på ett hederligt sätt som inte förstör för andra, då finns en större chans att faktiskt lyckas med det man gör och vill uppnå på sikt. Dessutom mår man ju bra för att man sover ju gott om natten.

God Jul!

Morgan Wallen - Last Night
Söndag (2023 12 17)
Under denna veckan har jag känt mig lite trött och slö. Jag har struntat i mycket av sånt som jag annars brukar göra under veckorna. Jag har inte gått lika många promenadrundor som jag brukar göra och jag har inte spelat någon pingis överhuvudtaget. Jag
har kämpat med min konst och jag är ganska nöjd med resultaten för denna veckan. Jag har varit ledig mycket från busskörningen, även om jag har jobbat sjukt mycket under denna helgen. Men totalt har jag ju bara haft 3 arbetsdagar
på hela denna veckan. Det har varit skönt och jag blir ju ledig imorgon också så jag får en mjukstart på julveckan.
Jag kollat och lyssnat mycket på Musikhjälpen under denna veckan. Jag har också bidragit med lite pengar och jag kanske kommer att trycka in mer under nästa vecka. Det finns ju auktioner att buda på efter att Musikhjälpen har avslutats.
Men nu är ändå själva program slut för i år. Jag gillade årets Musikhjälpen. Jag tyckte att många saker var bättre nu än vad det har varit under dom senaste åren. Sen tycker jag väl fortfarande att det pratas väldigt mycket om alla dessa digitala bössor
och vad man kan vinna om man trycker in pengar i dessa bössor. Chansen att man som givare ska vinna nånting för att man skänker pengar på det sättet är ju ändå väldigt liten och det är väl därför jag inte bryr mig om att trycka in pengar på det sättet.
Jag vill inte spela med mina pengar. Sen är det väl inget fel med digitala bössor. Cash kommer ju in och väldigt många mer kan ju vara med och bidra. Men personligen tycker jag att många som gör reklam för sina bössor pratar om dom som att chansen
är större än vad den faktiskt är att vinna det som lottas ut. Sen förstår jag samtidigt att man göra det. Syftet med Musikhjälpen är ju att det i slutändan ska komma in så mycket pengar som möjligt. Klart att man vill att så många som möjligt ska
få en känsla av att möjligheterna är enorma, bara man är med och skänker pengar.
Från min sida kan det också kännas lite konstigt när jag ser den ena kändisen efter den andra som är inne i Musikhjälpen-buren och bidrar på olika sätt. Jag har sett kändisar varje dag som jag tidigare har träffat i olika sammanhang. Det är heller inte
ovanligt att jag ser flera personer som jag har träffat, samtidigt i buren. Då snurrar det ordentligt i huvudet på mig. Egentligen är väl inte detta något att tänka på, men det är väl bara att det känns lite overkligt att jag har haft möjlighet att
träffa så många människor som man tidigare bara har drömt om att få hänga med. Inom mig känns det lite vemodigt också. Det är kanske min lite låga självkänsla som hoppar på mig i detta. Jag kan tänka att jag inte har gjort mig förtjänt av att
träffa alla dessa (på många sätt) coola personer. Det kan vara jobbigt att låsa sig vid alla dessa tankar, men det är väl ändå inget som jag direkt tänker på under alla andra veckor som det inte är Musikhjälpen.
Jag gillar i alla fall mest Musikhjälpen för att man kan skänka pengar via auktioner och om jag lyckas lägga högsta budet så bidrar jag ju med pengar till en bra sak, samtidigt som jag själv kan få nånting för att jag har varit snäll och skänkt
pengar. Jag hade aldrig pumpat in så mycket pengar som jag har gjort genom åren om inte auktionerna hade funnits till förmån för Musikhjälpen. Det kan jag lätt erkänna att det är så jag tänker.
Jag kommer nog aldrig att tröttna på det programmet. Det är ändå en fin vecka som återkommer i december varje år. Massor med människor går samman och bidrar på olika sätt för att det ska komma in pengar som i slutändan går till en bra sak. Det går
ju aldrig att säga att det är något fel med det. Dessutom är det ju coolt att det går att göra ett fett underhållande program som i slutändan drar in nästan 60 miljoner kronor. I LOVE MUSIKHJÄLPEN!


