Anjo - Rask
Dekonstruktiv kritik.
Andra semesterveckan.
Nu är man inne på andra semesterveckan och jag har inte riktigt återhämtat mig än från den första. Det var tufft att resa runt så som jag gjorde, men nånstans var det värt det. Jag har tänkt på denna typen av resa i flera år, men jag har aldrig
riktigt vetat hur jag ska lägga upp allt så att det känns rätt och bra för mig. Jag har haft hundra olika idêer, men jag har aldrig kommit vidare. Det är väl så enkelt att tidigare har jag inte varit redo. Förra veckan var jag väl det. Jag var ju
väl förberedd och då brukar ju saker och ting gå bra.
Nu handlar det mest om att hitta tillbaka till någon skönare känsla i kroppen än den jag känner just nu. Jag är ganska mörbultad i kroppen. Jag grejar med mina saker, men samtidigt tänker jag på att inte köra för hårt med nånting.
Jag har grejat mycket med konstprojektet för jag kom väl efter en del förra veckan. Samtidigt är detta så inarbetat nu så det går fort att ta igen saker som man inte har gjort på några dagar om jag verkligen vill det. Jag har redan kommit ikapp
från förra veckan och idag är det ju bara onsdag. Så det är lugnt. När konstprojektet går som bäst då tar jag mig framåt lika fort som ett stridsflygplan. Lite överdrivet, men ibland har det känts så.
Däremot så klarade jag inte av alla steg förra veckan som jag varje vecka vill avverka. Jag var inte ens nära att sätta 100 000 steg och tror inte ens att jag brydde mig. Jag fokuserad mest på att avverka dom landskap som jag hade planerat att
passera med bilen och dessutom vile jag ju njuta av första semesterveckan och inte sätta någon press på mig själv att jag måste gå 100 000 steg på en och samma vecka. Jag tar det inte så hårt att jag misslyckades med mitt mål. Jag har ju tidigare
satt mitt mål, varje vecka i flera år.
Jag är inte Superman och skulle jag ha klarat av 100 000 steg förra veckan, plus allt annat som jag faktiskt fick gjort, då hade jag varit jävligt bra. Däremot hade jag nog inte mått så bra av det. Jag tar nya tag denna veckan istället och
jag kör på, men samtidigt finns det tankar på att köra mindre promenadrundor och göra nånting annat som är bra för hälsan.
Det finns ju tankar på att börja spela pingis igen. Men jag ska nog vara försiktig med att säga att jag har bestämt mig för det redan nu. Pingissäsongen har ju inte riktigt kommit igång än. Om jag ska köra på med pingisen igen så drar jag väl
igång ungefär när säsongen normalt drar igång på allvar. Men jag säger OM ....
Jag har kollat på nya gummiplattor och nya pingiskläder och andra saker som kan tänkas behöva. Det var längesen jag köpte pingisgrejer och när jag började titta nu på vad som finns på marknaden så har priserna gått upp ganska mycket. Jag blev
nästan lite chockat över vad vissa saker idag kostar. Samtidigt är det ju så att åren går och priset stiger med dom. Det är ju en obestridd sanning som man bara får lära sig att acceptera.
Annars är det skönt att bara vara ledig och inte behöva bry sig så mycket om klockan eller olika typer av förberedelser inför arbetsdagar. Man "softar", äter gott, bryr mig inte så mycket om pengar och försöker må så bra som möjligt. Jag känner
mig som sagt lite mörbultad i kroppen och jag har ont lite här och där, men det är inget att gnälla för. Jag har ju semester och det är mer än hälften kvar av den. Så det är bara att njuta och tänka positivt.
2023 07 18 - 2023 07 22
Förra veckan var jag ute på ett litet äventyr i framförallt norra delarna av Sverige. Jag ska försöka få med så mycket som möjligt av denna resa ett och samma blogginlägg. Kommer jag på något mer så blir det väl ett och annat blogginlägg till längre fram,
men nu ska jag bomba med bilder och annat i detta inlägget.
Syftet med resan var att jag skulle avverka landskap. Målet sen förra året är att jag ska besöka en plats i varje svenskt landskap, på 2 år. Förra året fixade jag allt söder om Dalarna (förutom Gotland). Nu var det dags att sätta resten
norr över.
Jag körde bil och jag hade delat upp resan på ett sätt som efteråt kändes bra. Jag ångrar ingenting. Jag åkte från Vänersborg till Sundsvall. Körningen gick bra och jag stannade och tog en paus lite här och där. Ingen stress eller nånting.
Bara skön semester liksom.
Jag hade bokat rum på Hotell Knaust som var ett gammalt fint hotell och jag tror att dom är kända för sin mäktiga snygga trappa. När gick i trappan så kändes det nästan som man vistades på ett slott eller liknade. Åker jag till Sundsvall någon mer gång
och ska bo på hotell, då bor jag gärna på detta hotellet igen.
Under kvällen i Sundsvall var jag ute lite kollade in stan. Jag besökte lite olika ställen. Man kan väl säga att jag käkade och skämde bort mig innan jag gick tillbaka till "slottet" för att sova.
Efter Sundsvall skulle jag dra vidare till Piteå i Norrbotten och på den resan så avverkade jag ju några landskap till. Planen var ju att jag åker högt upp i landet och sen vilar jag upp mig 2 nätter på något fräscht hotell innan jag
drar vidare mer inåt landet.
När man kör till Piteå från Sundsvall så körde jag ju nordost. Sen skulle jag köra mer sydväst, för att då avverka Lappland, Jämtland, Härjedalen och Dalarna. (Jag hoppas att jag tänker rätt nu. Det är så många tankar om denna resan så skriver jag fel nu så hoppas jag att kan förlåta mig för det)
Piteå
Piteå är den plats jag gillade bäst att vara på under denna resan. Väldigt lugn och bra stad och alla människor som jag hade med att göra under min vistelse där var väldigt vänliga och trevliga. Det är också skönt att komma till ställen
där ingen vet något om Danne och Dannebloggen. Man slipper liksom höra det tjatet. Är jag hemma i Vänersborg så är det ju nästan något varje dag och det knappt så man kan gå vidare ibland för att vissa vill prata hur mycket som
helst.
Jag checkade in på KUST Hotel & Spa. Åker jag tillbaka till Piteå som kommer jag att bo där igen. Allt var bra och jag blev jättenöjd.
Det blev mycket slappa och hänga på hotellet. Jag var inte ute så mycket i Piteå. Jag trivdes bra på KUST Hotell & Spa och badade lite pool, drack bubbel och fick någon typ av massage. Jag skämde
bort mig och mådde bra. Jag unnade mig ju också god och dyr mat under mina 2 dagar i Piteå.
Restaurang TAGE som låg högsta våningen på Hotellet var väldigt bra. Snäll och trevlig personal med mycket känsla för service.
Bra mat hade dom också.
Riktigt gott bröd och smör!!!
Jag började med en soppa till förrätt. Man kände på smakerna att det var äkta och det var lagat från grunden. Jag ska väl erkänna att detta kanske inte är min "favvosoppa". Jag åt väldigt lite av den och med facit i hand så skulle jag kanske ha valt en annan förrätt. Men helt ok soppa var det i alla fall, fast jag åt väldigt lite av den.
Som huvudrätt fick det bli en pepparstek. Naturligvis var den bra tillagad och medium som jag ville ha den. Jag åt upp och det var nästan så att jag slickade tallriken samtidigt som jag tittade utsikten från 13:e vånigen.
Som dessert fick det bli choklad. Mörk chokladmousse med hallon- och yoghurtsorbet, mandelcrumble, hasselnötspralin och hallonkräm. Ganska god, godkänd, men inte mer.
Piteå blev den upplevelsen som jag är mest nöjd med på denna resan. Sundsvall var bra också, men Piteå var ett strå vassare för min del.
Efter Piteå var det dags att åka vidare mot Östersund. Tanken med det var ju att jag skulle avverka: Lappland, jämtland och egentligen bara äta och sova över i Östersund. Sen under lördagen (2023 07 22) avverka dom sista landskapen och ta
mig hem till Vänersborg igen.
Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig och jag fick ta en omväg efter att det tog stopp lite utanför Skellefteå. Först hade jag tänkt att åka genom Lappland och passera städer som Norsjö, Lyckselse osv... Men det funkade inte. Vägen
som jag hade tänkt och ta var avspärrad och den bästa lösningen som jag kunde komma på i stunden var att åka tillbaka och köra längre söderut på E4:an och sen svängde jag av vid Umeå istället. Jag ville ju få med mig Lappland på vägen till
Östersund.
Så fick det bli och vet inte hur mycket längre tid detta tog, men det är ju så när man kör i Norrland att det är väldigt långa avstånd till de mesta och måste man ta en omväg så handlar det sällan om km. Man får räkna mil och timmarna går. Det
kändes så i alla fall och det är nog min övertygelse om att det är så också.
Jag körde i alla fall mot något som hette Dorotea. Jag tänkte när jag körde på vägen genom Lappland att får man stopp med bilen här då blir det tufft. Inte ett hus eller nånting på mils avstånd och telefonen har nästan ingen mottagning alls.
Jag skulle aldrig vilja köra en meter där upp på vintern. Jag tror ni fattar varför?
När jag kom till Dorotea så tänkte jag bara att jag måste tanka. Jag svängde in på en mack där i det lilla samhället och började tanka. Efter att jag fått i bränsle för 100 spänn så gick strömmen på macken och pumpar allt bara stanna.
Ägaren til macken kom ut och sa att det snart kommer igång igen och det gjorde det ju också och då kunde jag trycka i mer soppa och med ful tank så körde jag vidare mot Östersund och jag körde på utan att stanna för att äta. Dom enda stopp
jag gjorde var för att uppdatera sociala medier och ta en bensträckare. På resan mellan Piteå och Östersund så levde jag på vatten och energidryck. Jag kände att jag vill gör något längre stopp när avspärrningen utanför Skellefteå
hade gjort så att jag fick köra ett par timmar mer än vad jag först hade räknat med. Det kändes sen bra att komma fram till Östersund och jag är glad att jag fick med mig Lappland på vägen. Det hade inte varit roligt att missa att
köra in i Lappland när målet är att avverka landskap. Har jag desutom varit så nära som i Norrbotten så hade jag ju känt mig som ett jävla klantarsle om jag tex hade tagit mig längre söderut på E4:an än vad jag gjorde, och sen tagit
mig till Östersund, utanför Lapplands gräns.
Jag var i alla fall framme i Östersund runt klockan 19:00 på kvällen. Äntligen framme tänkte man och nu hade jag bara fokus på incheckning, mat och sova.
I Östersund skulle jag bara sova över en natt och jag gjorde det på Clarion Hotel Grand. Det var inget märkvärdigt med det hotellet. Jag gillade dom i Sundsvall och Piteå bättre, men jag ville ju mest bara stanna i Östersund för att jag
inte skulle behöva köra bil i ett dygn in jag kom hem till Vänersborg.
Sen gick jag bara tillbaka till hotellet. Det blev ingen utekväll som jag tex unnade mig i Sundsvall. Nu ville jag bara sova för jag visste ju att jag hade en lång dag framför mig av bilkörninng dagen efter (lördag 2023 07 22).
Då var det ju hemresa och inget annat som gällde.
Lördag - 2023 07 22
Sov till 07:00. Frukost klockan 07:30 , packa ihop och checka ut. Jag gjorde detta ca 08:45. Hade Martina jobbat under morgonen så hade jag nog frågat om det var så att hon stötte på mig. Fast jag hade nog inte vågat fråga så.
Sen fick jag vänta till klockan 09:00 på att komma in det parkeringsgarage som jag hade ställt min bil i. Det låg bara några meter ifrån hotellet så det var inte långt att gå. Det kostade typ 100 spänn dygnet att parkera. Men det var stängt
mellan klockan 22:00 och 09:00. Att man inte öppna tidigare berodde ju på att det var lördag. Det var ju tur att jag inte hade någon tid att pass och behövde åka tidiagre. Det gick tydligen att få någon att komma och öppna tidigare, men
då kostade det 500 kr.
Jag kom i alla fall ut från garaget. Även om det var trångt och jävligt så gick det bra. Jag varken repade eller buckalde min bil, och inte någon annas heller. Men jag hatar att köra in och ut i just parkeringsgarage. Man känner ju alltid
att det är den där uppenbara risken att man ska skrapa i eller fastna på något sätt eftersom det ofta är minimalt med plats att köra på åt alla håll.
Kom i alla fall iväg runt 09:30 och Östersund är inget jag kommer att minnas från denna resan. Jag var mest här för att sova. Jag har däremot varit i Östersund en gång förut. Det var en gång på den tiden då jag höll på med pingisen som mest
och jag var med och hjälpte till som coach på ett ungdoms-SM.
Resan hem handlade mest om att köra lugnt och fint, rulla på och inte stanna för mycket söla längst vägen. Det blev väl en och anann paus och jag stannade för att äta. Jag rullade avverkade Härjedalen, Dalarna, Värmland innan
jag var hemma i Vänsersborg igen.
Syftet med denna resa var ju att avverka allt norr om Värmland. Jag hade ju redan fixat att besöka alla landskap som låg söder om Dalarna. Allt utom Gotland. Det kändes skönt när jag kom in i Dalarna för då visste jag ju
att nu har jag nått det som var målet med denna resa.
Däremot har jag inte nått det slutgiltiga målet än. Jag har ju Gotland kvar och det vill jag åka till i år. Sen kan jag säga att jag har varit i hela Sverige.
SEn är det väl så att jag från början hade velat göra mer saker och dessutom uppleva mer än vad jag nu har gjort på dessa resor. Men när målet är att avverka alla landskap, då hinner man liksom inte
med och skulle man stanna allt för länge på flera ställen då blir det så orimligt dyrt i slutändan att det inte blir värt att göra det. Dessutom vill jag inte känna den pressen på mig att jag måst
egöra si eller så. Jag vill ju resa och koppla av och det har jag också under större delen av denna resa gjort. Det har varit skönt att köra bil och jag har mått bra av att unna mig på hotell, spa
och ätit gott har jag ju också gjort. Man hinner inte med och ingen kan heller göra allt, men jag tycker denna resan blev väldigt lyckad i alla fall. I framtiden kan jag tänka mig att i alla fal
åka tillbaka till Norrland igen. Jag besöker gärna Piteå en gång till. Jag kan vara nyfiken på Luleå och Pajala också. Kiruna vore spännade också. Nu blev det Piteå som högst och jag har aldrig i
hela mitt liv varit högre upp i Sverige än så. Ska man sikta på det högsta så måste jag ju bestiga Kebnekise, men jag är inte den typen av äventyrare så någon sådan typ av resa kommer jag nog aldrig
att göra. Fast jag har tänkt på sådana äventyr också, men jag tror att detta som jag gjorde passar mig bättre. Jag är inte sugen på några resor som mer drar åt camping och äventyrshållet.
Jag är väl också glad för att jag inte valde att genomföra dessa resor på något annat sätt är hur ajg faktiskt gjorde. Jag har tänkt på andra typer av resor än att just köra bil. Men jag är som sagt
ingen äventyrare och så jag ska inte tänka på typ camingresor eller tågluffande och likande. Detta passar mig bra, även om det kostar en hel del cash. Men jag är ju bra på att få loss pengar till
saker jag verkligen vill göra. Det bara att köra... och det ska jag göra med andra grejer i framtiden också.
The Verz Cast
Låtar som jag lyssnar på just nu.
Jag lyssnar mycket på musik varje dag. Jag lyssnar ofta på samma låtar under korta eller långa perioder. Om och om igen. Jag lyssnar tills jag tröttnar, men vissa låtar tröttnar jag nog aldrig på. Här är några låtar som jag har lyssnat på mycket varje dag det senaste tiden.
The 1975 - If You're Too Shy (Let Me Know)
Denna låten får mig att hitta något skönt lugn inom mig. Det är något magiskt denna låten som bara gör att det känns bra och känner ett behov av att lyssna på den regelbundet. The 1975 körde ju också på årets Lollapalooza. Låten och känslan kring den
höjer sig ju några nivåer till när publiken sjunger med. Coolt ju.
Daniela Rathana - Farstaglitter
Denna låten fastnade jag för direkt när jag hörde den första gången. Jag gillar många låtar med Daniela R, men denna är min absoluta "favvo". Jag tror mycket beror på hennes dialekt. Jag kan ju nästan dö för tjejer som pratar eller sjunger på Stockholmsdialekt.
Purple Disco Machine x Kungs - Substitution (Official Music Video) ft. Julian Paretta
Detta tycker jag är en bra låt och den gör att det blir lite fart på mig när jag grejar med nånting. Det är ju en rätt cool Musikvideo också.
Dagny - Same Again (For Love)
Denna låten med norska Dagny tycker jag är en skön och trycker nästan på den automatsikt när jag ser den på någon lista. Hoppas Dagny släpper mcyket Musik framöver med detta stuket på sin musik.
NOTD, Veronica Maggio - Occhi D’Amore
Denna låten älskar jag. Jag gillar nästan allt som Veronica Maggio skapar i musikväg. Jag har tappat räkning på hur många låtar jag gillar att lyssna på med henne.
Benny Benassi & Emma Muscat - M.I.A .
Cool låt. Cool Video. Jag gillade låten direkt från den första sekunden. Ofta behöver jag ju höra igenom en låt minst en gång för att jag ska gillade den. Men denna fastnar bara man trycker på play.
Cleo- Tjejerna, Tjejerna, Tjerna.
Det är lite "power" denna låten. Det känns som att den handlar om kvinnors rätt till att få vara fria och göra som dom vill. Det är ju coolt med kvinnor som kan leva efter det och bara följer sina egna drömmar.
Fricky - Nattbuss
Skön låt att lyssna på när man sitter uppe sent en kväll eller mitt i natten. Det känns nog skön att jobba till också under sena kvällar och nätter.
P3 - Krim
A36 - X Einâr - Standard
P3 MUSIKDOKUMENTÄR - Aqua
Jag gör som jag vill.
Jag försöker bara ha jävligt kul. Jag gör som jag vill. Jag säger nej om jag inte vill. När man säger nej så blir ofta folk sura. Men om jag skulle säga ja för ofta och gå med på att göra saker som jag innerst inne vet att jag inte vill göra, då kommer jag ju ganska snabbt själv att bli en sur och bitter jävel. Jag tycker jag ofta stöter på människor som inte bara kan acceptera ett nej. Jag kan inte ens i efterhand förstå vad jag skulle ha gjort eller sagt istället för att just få vissa människor att bara respektera och acceptera ett nej. Ibland vill folk ha en förklaring på varför jag säger nej och jag har kanske inget mer att säga. Jag behöver inte säga något mer. Jag vill inte förklara. Jag behöver inte förklara. Jag önskar många gånger att fler bara kunde fatta, men allt för många vill ha en förklaring och en del fattar inte hur mycket man än förklarar. Jag vet inget annat sätt då än att bara skita i det och göra som jag vill. Det viktiga är ju att jag mår bra.
Konstprojektet är en grej som jag har fått mycket skit för och vissa har blivit arga för att jag bara nämner att jag tjänar pengar på det. Man vil att jag förklarar av det går ut på och jag har sagt så många gånger att jag aldrig kommer att säga så mycket mer än att jag håller på med min konst och jag får in pengar på den. Jag tror inte att arbetet kostar mer än vad jag tjänar. Även med konsten är det många som inte verkar fatta att jag inte vill säga nånting. Jag är övertygad om att skulle jag börja berätta allt och bara låta allt lämna käften, babbla som en jävla "väderkvarn" om detta, så har jag sen minst tio personer efter mig som kommer att försöka göra allt dom kan för att förstöra detta för mig. Därför vill jag inte säga någonting och jag är i min fulla rätt att låta bli. Den rätten utnyttjar jag. Om jag ändå ska säga något mer som jag kanske inte har sagt tidigare (och som säkert provocerar också) så är det att varenda krona som jag får in på detta är skattefritt och går rakt ner i min egen ficka. Jag behöver inte hålla på och tjabbla med folk för att dra in pengar på detta. Jag skapar bara konst och levererar. Att jag ens började med detta berodde på att en kompis berättade för mig hur man skulle kunna göra och hon sådde liksom ett frö inom mig som jag började tänka vidare på. Min kompis berättade mer detta för mig som en saga, men jag spann vidare på det. Jag Kommer att dela med mig till henne på något sätt om jag lyckas med mitt konstprojekt. Jag vill att det ska vara rättvist, men det är jag som gör jobbet så de mesta tar jag bara själv och inte fan bryr jag mig ett skit om vad andra tycker. Dom vet ju inte ens vad jag gör. Min konst vill jag inte visa förrän den är helt färdig och den punkten kommer jag aldrig att ändra mig. Där kan folk tjata tills "djävulen" själv kommer och löser av dom.

Jag väljer mina vänner och jag vill inte umgås med folk där jag har känsla av att relationen till dom kommer att bli väldigt knepig och i många fall kanske också farlig för mig. Jag vet ju också hur svag jag kan vara för vissa typer av kvinnor. Jag vet hur lätt jag kan fastna i något destruktiv skit som jag sen har svårt att komma ur. Bättre då att inte bry sig från början och aldrig ta risken för att bli utsatt för något som i slutändan bara gör livet surt för mig. Bättre att eventuellt behöva hantera den skit man får ta för att man inte vill vara i närheten av vissa människor. Det mår jag i alla fall bättre av att hantera om jag måste utså nånting från en annan person som jag typ inte vill bry mig överhuvudtaget. Jag säger inte att jag har rätt i detta, men jag mår i alla bra av att inte låta min svaghet för vissa typer av människor stiger mig åt huvudet.


Dagny - Same Again (For Love)🩷
P3 ID - Mark Zuckerberg
Läser och skriver mycket.
Jag vill bara må bra. Mår man inte bra så spelar inget annat någon roll. Jag har känt ganska länge nu att jag har mått bra. För ca 3 månader sen började jag ju må riktigt dåligt. Det tog ju typ två veckor för mig att ens börja må lite bättre. Efteråt
sa jag till mig själv att jag skulle göra allt jag kan för att jag inte ska må så dåligt igen. Jag bestämde mig för att tagga ner med allt jag höll på med och mer bara jobba lugnt och systematiskt framåt. Jag slutade också med att vara för hård mot
mig själv. Problem uppstår ibland och funkar inte något så är det ju bara att försöka lösa det. Jag behöver liksom inte tänka så mycket på vad som egentligen gick fel och varför ett problem uppstod. Bättre att lägga sin energi på att försöka lösa
problemet. Jobba på och gör allt jag kan här och nu. Det är ett sätt att må bättre och inte sugas i en depressioner och sån skit.
Jag har också märkt att mycket läsande hjälper mig mycket. När jag känner att jag börjar må dåligt så funkar det att bara läsa mycket. Det är väl så att när jag läser så tänker jag på något annat än det som får mig att må dåligt och ger mig ångest. Man
går tillbaka till nuet och tänker bara på det man läser.
Skriva mycket funkar också. Jag har sagt många gånger att min blogg har hjälpt mig att gå från att må dåligt till att må bättre. Skriver man bara helt ärligt om vad man känner och är ödmjuk så mår jag bar av det. Det jag också gillar med skrivandet det
är när jag hamnar i ett rus och allt runt omkring mig bara försvinner och allt jag tänker på i den stunden handlar bara om vad jag ska skriva. Det är en skön känsla som jag också alltid mår bra av efter att jag har skrivit färdigt och fåt klart ett
blogginlägg.
Förutom att jag läser och skriver mycket så försöker jag att inte bry mig så mycket om vad folk tycker om mig och allt jag gör. Jag gör det jag vill göra och jag lever för att må bra och försöka förverkliga mina drömmar. Så tycker jag att livet ska vara
och tycker andra människor nånting annat så är det ju inget jag tänker bry mig om. Jag mår ju bättre av att skita i det liksom.
Jag försöker också mer nu än tidigare att inte ångra saker som jag har gjort. Det kan ju ofta ge mig väldigt mycket ångest. Det går ju inte att göra något ogjort och tycker man att man har gjort fel så får man väl försöka lära sig av sina misstag och
gå vidare. I vissa fall kanske man kan be om ursäkt som man tycker var dumt, men att fundera för mycket på att man just ångrar vad man har gjort är ju meningslöst och det hjälper aldrig. Man mår bara sämre av att ångra saker. Därför är det helt meningslöst.
Alla dessa insikter är jag glad över att jag har fått. Läsa mycket, skriva mycket, inte bry mig så mycket om vad andra tycker och inte ångra saker.
Benny Benassi & Emma Muscat - M.I.A.

Jag är inte intresserad.
Jag har den senaste tiden fått utså en massa skit från alla möjliga människor. Många fler än vanligt har också försökt få kontakt med mig på olika sätt. Oftast skriver folk i DM på Instagram och en del tjatar ganska mycket om att jag måste svara.
Jag är oftast inte intresserad av vad en följare vill mig och då bryr jag mig heller inte om att svara. Men vissa verkar inte fatta den kopplingen.
För ett tag sen var det en person som hörde av sig en gång varannan minut i över 1 timme och jag vet inte vad han ville mig, men när jag såg alla desperata meddelanden om att jag måste svara, så blockade jag honom. Jag var
inte intresserad av vad han ville och jag är 100% säker på att det inte var något som jag ville bry mig om. Då skiter ju jag i det.
Vissa andra personer har också skrivit till mig den senaste tiden och låtsas stöta på mig. Man märker att dom som skriver inte menar vad dom säger. Dom beskriver sig själva och vad dom vill att jag ska göra, vad dom gillar och att jag ska svara
för att jag kommer inte att bli besviken om jag gör det. Jag tänker bara att alla dessa som skriver som dom gör är dumma i huvudet. Men samtidigt är jag ganska säker på att dom flesta som skriver och säger att dom vill träffa mig, bara vill testa
mig och se om nappar. Kanske vill man också vid ett senare tillfälle använda saker mot mig om jag nu själv skulle vara så dum och svara. Dom kan inte vara seriösa med det dom skriver. Det vill jag verkligen inte tro för då måste ju dessa människor
söka hjälp, med tanke på vad vissa skriver till mig.
Jag kan tycka att om jag inte svarar så borde ju alla dom som skriver förstå att jag inte bryr mig om vad dom vill när dom inte får något svar av mig. Men ändå skriver vissa om och om igen och sen blir en del sura för att jag inte svarar.
'
En del har också skrivit till mig och tycker att jag ska förklara något som jag tidigare har publicerat i något av mina sociala medier. Det enda jag tänker säga om det är att jag publicerar vad jag vill och jag är inte skyldig att stå till svars för något
som jag har publicerat sen tidigare.
Jag har också fått lite kritik för att jag inte svarar vissa som kommer fram och pratar med mig på stan. Jag är bara tyst och låtsas som jag inte hör. Vissa kommer ibland fram för att dom vill jävlas och dom pratar som om dom
inte hade en enda hjärncell i huvudet. Dom kan äckla sig och försöker reta mig. Varför ska jag bry mig om dessa personer? För mig är det självklart att inte alltid svara då. Jag mår ju bättre av att inte bry mig och är någon för dum i huvudet
så kommer det ju inte spela någon roll vad jag säger. Dom kommer ju ändå inte att fatta. Dessutom har jag integritet och den värnar jag om. Om någon utsätter mig för personligt störande ingrepp så kränker ju den personen min integritet. Vissa
borde nog tänka på att ha respekt för andra människors privatliv och personliga integritet. Jag tror att dom allra flesta normala människor är överens om att den personliga integriteten är viktig att värna om. Jag känner inte att jag gör något fel
när väljer att inte bry mig om personer som jag innerst inne inte vill ha ett skit med att göra.
Semesterlunken

Det är mycket som är gott med att ha semester. Helt ledig, sommar, bubbel, saker på gång utan att man behöver tänka på vad man har för arbetstider. Egentligen skulle man ha semester i ett halvår, två gånger om året. Det hade varit bra, men jag får nöja mig med en månad och det känns bra att jag just nu bara är i början av "semesterlunken".
Fredag. lördag och idag har varit sköna dagar. Jag har klivit upp 04:00 på morgonen. Jag har promenerat minst 1 mil varje dag.

FREDAG

LÖRDAG
SÖNDAG

Förövrigt har jag jobbat mycket med min konst. Det går bra även om det alltid känns löjligt att säga så. Det är ju inga stora pengar man drar in, men för mig känns det ändå bra att jag får in pengar och för varje vecka så närmar jag mig i alla fal det slutgiltiga ekonomiska målet som jag har med detta.
Annars försöker jag njuta av livet och just nu är jag som sagt bara nöjd över att semestern precis har börjat. Jag har saker på gång och jag hoppas att jag får gjort allt som jag har tänkt mig att jag ska göra. Mycket ska bli roligt att få göra. En hel del ska bli skönt att få gjort. Det känns lite lyxigt att man kan få vara ledig i en hel månad utan att behöva jobba och sen får man ändå ut sin lön som vanligt. Det svårt att inte må bra nu och jag tänker heller inte tillåta mig själv att må dåligt. Nu är det semester och det är bar att njuta av den och resten av skön sommar.



The Verz Cast
Liten Danne 💙😉



