Tisdag (2017 10 31)

 

 

Måndag (2017 10 30)

 Ha en trevlig dag!

 

Besökte mammas grav.

 

 Jag åkte till Uddevalla idag för att jag ville besöka kyrkogården där min mamma ligger begravd. Kykogården heter Sigelhult och där ligger också min mormor och morfar begravda. Jag hälsade samtidigt på min moster och hon följde också med mig upp till Sigelhult. Det är en ca 2 km lång promenad från där min moster bor upp till kyrkogården.  Moster hade varit uppe tidigare denna veckan och sett gravstenen så jag visste att mammas gravsten var på plats, men själv har jag inte sett den. Det var första gången idag. Det såg fint ut vid mammas grav, och gravstenen är jag nöjd med. 

 

Oktobermarknad i Vänersborg.

 

JAG KÖPTE LITE ALLT MÖJLIGT. B.L.A 2 COOLA T-SHIRTS.

 

Hur känner jag mig?

 

 

Några små uppdateringar.

 

 

Nattblogg.

 Jag har haft två dagar denna veckan  med ganska mycket jobb. Jag är noga med att bara vara i nuet. Det är inte svårt för jag har ju inte så mycket annat att göra nu. Jag har heller inget på gång direkt. Ärligt talat så vet jag inte vad jag vill göra framöver. Just nu känner jag jiu bara att jag vill ta det lugnt resten av detta året.

 

Det känns lite ovant att inte ha någon plan eller en strategi på hur man ska göra för att nå ett specifikt mål. Jag brukar alltid ha något i huvudet som jag vet att jag ska göra inom en snar framtid. Men inte nu. Det är bara tomt, men jag vill ju också att det ska vara så. Jag pallar ju liksom inte med mer efter detta ganska intensiva halvår som jag har haft. Jag kan ju nu i efterhand bara säga att allt blev lite för mycket.

 

Mycket har ändå börjat kännas bra nu. Jag har slagit mig till ro med tanken att jag förmodligen bara ska jobba på under resten av året, och sen inte göra så mycket annat. Jag tänkt många gånger under de senaste veckorna att hösten är en årstid som är väldigt enkel att slå sig till ro med. Det känns som allt blir mycket lugnare nu när det börjar bli mörkare tidigare på dagen, och kyligare ute på kvällarna. Det känns lättare att mysa under en filt med en kopp choklad och en bok nu på hösten. Det känns lättare nu än tidigare att bara sitta hemma och inte göra nånting. Jag gillar hösten och mycket som kommer med den.

 

 

 

Tisdag (2017 10 17)

Mycket jobb har jag haft i några dagar nu. Skönt att man är ledig idag i alla fall. Helgens arbete var lugnt och dessutom gillar jag ju att jobba när de flesta andra är lediga. Jag gillar också att vara ledig när dom flesta andra människor jobbar. Så en tisdag som denna är väl egentligen en perfekt dag för mig?

 

Igår blev det en ganska jobbig dag. Jag gick upp ganska tidigt. Jag hade en hel del att göra. jag har kommit efter så mycket med allt jag skulle vilja ha fått gjort för länge sen. Men jag hade ju en lång arbetsdag också. Igår blev en dag av mycket grejande från tidig mprgon till mitt i natten. När jag kände att jag ville gå och lägga mig så orkade jag inte ens göra det. Jag satt uppe ett bra tag till. Jag kom väl i säng klockan 02:00 i natt.

 

Idag får det bli mycket "chillande". Kanske orkar jag med en promenad, eller så gör jag inte det. Jag har lite problem med att motivera mig till att ta mig ut. Samtidigt vet jag ju att det känns bättre efteråt, men orkar liksom inte bry mig. Jobbig känsla på nåt sätt. Jag känner mig ändå ganska bra fysiskt. Jag har ju tagit det lugnt i över två veckor nu. Man har ju inte slösat på kraft och energi direkt. Jobbet har ju också varit så lugnt. Eller så känns det väl så för att jag med åren har fått någon rutin på det där som gör att jag inte längre känner av allt jobbande bakom ratten. Man har kanske lärt sig att hitta rätt avslappniing på jobbet.

 

Jag ska försöka ta vara på detta nu.

 

Jag känner att jag verkligen har "taggad" ner nu. Jag sa ju innan sommaren att jag skulle göra det, fast det blev inte så. Jag gick snarare upp en nivå och bara blåste på med att göra mer saker. Nu har jag fått en liten reaktion på detta som jag brukar kalla för tomehet. Allt jag gjorde var rolgt för stunden, men jag blåste liksom på för mycket. Kroppen hängde liksom inte med riktigt.

 

Nu känner jag  att jag lätt fastnar i grubblerier. När jag gör det så försöker jag direkt tänka på nuet. I den stunden jag börjar tänka för mycket så är det nog bättre att tänka på vad man gör just nu. Tomheten får kännas nu och allt får bara vara som det är. Jag tänker inte försöka göra något för att jag ska känna annorlunda. Tids nog kommer det att kännas bättre i alla fall. Skyndar jag på det så blir det lätt att jag bara mår dåligt igen sen. Jag kanske mår bättre till en början, men känslan av tomhet kommer förmodligen snabbt tillbaka till mig igen, och då är ju tillbaka i den känslan som jag på sikt vill bli fri ifrån. Bättre då att låta det vara som det är och sen kommer jag ju att må bättre tids nog, utan att jag tänker på vad det är som har gjort att känslan av tomhet bara har försvunnit.

 

En sak som inte känns tomt det är mitt bankkonto. Jag har fått inte så sjukt mycket pengar den senaste tiden. Jag vågar nog redan nu säga att 2017 blir mitt bästa år någonsin när det gäller att få in mycket pengar snabbt. Jag har ju ändå under lite drygt ett års tid spenderat en hel del pengar, men det märks inte nu. Pengarna jag spenderar kommer tillbaka snabbt igen, plus att jag får in mer och mer hela tiden. På nåt sätt har jag tjänat pengar för att jag har spenderat pengar. Jag kan inte riktigt förklara hur det logiskt funkar. Det bara är som det är och oavsett om jag bryr mig eller inte så har det under en period nu kommit in mycket pengar snabbt. Det känns faktiskt helt sjukt att lilla jag kan fixa så att det går så bra. Det känns också som detta kommer att fortsätta lika bra som det har gjort ett tag till.

 

När det nu går så bra med att dra in pengar så hoppas jag att jag kan ta till vara på detta på något bra sätt som gör att jag också kommer att må bättre på sikt.

 

Hur är det med livet?

 

Jag gillar årstiden.

Man märker nu att det blir mörkare tidigare på kvällen. Av någon anledning  så gillar detta. Allt blir liksom mysigare. Att tex sitta hemma tidigt på kvällen under en filt och läsa eller kolla på TV kan jag göra mycket just under hösten. Jag finner mer ro i kroppen under denna tiden på året. Jag har ju också "taggat"ner ordentligt nu. Det känns också lättare att faktiskt "tagga" ner nu när det börjar bli kallare och mörkare ute.Det känns liksom mer naturligt att göra det.

 

Jag har sagt till mig själv att jag inte ska boka upp mig på något mer under dessa månader som återstår av detta året. Jag ska bara jobba på och sen typ ta dagarna som dom kommer. Tidigare i år kollade jag ju på om det fanns någon möjlighet för mig att ta mig upp till Umeå i mitten på december. Musikhjälpen kommer ju att sändas därifrån i år och jag har funderat på om jag vill stå utnaför den "bur" som kommer att ställas upp på torget i Umeå och liksom följa lite av detta på plats. Men alla sådana tankar har jag lagt ner för länge sedan. Jag känner inte att det är värt att bry sig om att göra en sådan resa bara för att jag skulle vilja uppleva Musikhjälpen live en gång i livet.Jag kan fixa det, men jag kommer inte tat bry mig. Dessutom kommer det säkert fler år och då finns ju säkert möjligheten kvar för mig, om jag nu fortfarande känner att jag vill. Jag känner ju också att jag vill "tagga" ner med typ allt. Jag kände ju efter Bokmässan att jag bara inte orkar mer. Jag ville bara försvinna från allt. Allt var bara för mycket och det där ordentliga "nertaggandet måste ju komma någon gång. Det senaste halvåret blev bara för mycket för mig och min kropp sa ju ifrån tillslut.

 

Jag behöver ju också tid att fundera över hur jag egentligen vill att mitt liv ska vara, och vad jag vill dela med mig av och inte. Tankar om att tex lägga ner min blogg och mycket av aktiviteten på Instagram funderar jag fortfarande på. Det är bara inte så lätt att fatta ett beslut. Lägger jag ner helt så vill jag vara säker på att jag inte ångrar mig. Om jag fortsätter så känner jag att jag vill ändra på sättet jag tidigare har bloggat på, samt vara mer noga med att hålla på vissa principer som jag under åren har haft med mitt bloggande och andra aktiviteter i sociala medier.

 

Vi får se hur det blir. Jag håller bloggen levande just nu i alla fall. Jag "taggar" ner tillsammans med höstmörkret. Det viktigaste måste ju ändå vara att jag ska må bra. Oavsett vad jag beslutar mig för att göra så kan jag säga nu att  det är i alla fall inte lätt att bara lägga ner något som man har hållit på med nästan dagligen i nio år.

 

Med pengar har jag sett möjligheter.

Mycket funderingar nu som snurrar runt i huvudet. Jag har den där känslan av att det är lätt för andra att säga hur jag ska tänka att göra, men i slutändan är det ju bara vad jag väljer att göra som räknas. Jag kan heller inte begära att andra alltid ska förstå mig. Jag har förstått den senaste tiden att min tankeverksamhet som jag har inte alltid är så lätt för andra att greppa eller ta in. Det blir liksom för mycket för andra än mig själv. När jag lägger fram något för någon som jag har tänkt väldigt mycket på så är det något som för mig är väldigt väl genomtänkt, men den personen som jag eventuellt tar upp mina tankar med har ju kanske innan jag tar upp det inte överhuvudtaget tänkt på något av de jag lägger fram. Därför tror jag ibland att jag får den där känslan av att ingen egentligen förstår mig. Efter ett samtal som jag hade med en person ikväll så tror jag nog att jag kom till den insikten att saker som är så självklara för mig att förstå, kanske inte är helt lätta för någon annan person att förstå. Det där får jag nog bara acceptera att det är på detta viset. Sen är det ju så att jag har inte alltid rätt. Och andra har ju rätt och ha helt andra åsikter om saker och ting än vad jag har. Det måste man ju förstå, och det tror jag nog att jag gör.

Jag känner just nu att jag den senaste tiden har gjort många fel. Jag mår ganska dåligt över mycket som jag har gjort. Det kanske känns så nu för att jag tidigare inte riktigt har stannat upp och tänkt efter. Jag har bara blåst på och jag har inte tänkt på att kanske mitt huvud vill mer än vad kroppen kommer att tåla. Jag har sett mer möjligheter i takt med att det har gått så sjukt bra med att dra in pengar. Både förra året och detta året har jag inte kunnat vara något annat än nöjd med hur jag det har gått ekonomiskt. Med pengar ser man möjligheterna. Jag har tagit dom chanser jag har sett utan att egentligen tänka en tanke på vad min vilja över att göra saker kommer att kosta mig senare. Nu känner jag ju mest tomhet och jag ångrar mycket, även om jag egentligen inte ångrar vad jag gjorde för pengarna. Det är mer att jag bara har blåst på under lång tid utan att tänka efter. Jag borde ha förstått bättre.

Detta året har som sagt varit helt galet bra ekonomiskt. Dessutom kan jag fortfarande se att det kommer att fortsätta så, i alla fall detta året ut. Det målet jag hade med att få loss en viss summa pengar till slutet av 2017 har jag redan uppnått. Under förra året gick det också sjukt bra med att få in pengar och sen har det bara fortsatt. Jag tror att jag med detta såg möjligheter att kunna göra väldigt mycket av sånt som jag tyckte skulle bli sjukt kul, och för mig var det ju också saker som var lite utöver det vanliga. Nu förstår jag att man kanske inte ska göra allt man vill, bara för att man ser att möjligheten finns. När det kom in bra med pengar så kunde man ju lätt se möjligheterna. Möjligheterna att göra vad jag under detta året har gjort hade ju inte varit möjliga att göra utan pengar. Men hur mycket pengar man än har så kan man ju ändå inte göra för mycket. Blir det för mycket så hänger ju inte kroppen med. Det är där nånstans där jag har hamnat nu. Jag har gjort mer än vad jag egentligen orkar, men det har funkat att göra allt för att jag har haft pengar. Sen när man väl kommer till några insikter där man inser att man skulle ha taggat ner tidigare än vad man har gjort, då blir allt bara så tomt och känns jobbigt. Undra när allt vänder? Hoppas jag har lärt mig något av detta inför framtiden.

Vet inte riktigt vad jag ska tänka.

Tog en promead och funderade

 

Veckan har kommit igång och jag har jobb, men annars inte jättemycket att göra. Efter Bokmässan så känner jag att inte vill göra så mycket mer i år. Jag kände lite i början av veckan att jag mådde väldigt dåligt. Jag satt hemma och grät och allt kändes väldigt tufft. Så kan det ju vara ibland. Jag har känt av sånt förr. Nu har jag haft en väldigt intensiv period och allt har varit väldigt välplanerat i flera månader. Jobbet med busskörningen är ju alltid väldigt välplanerat året om, men sakerna jag har att göra på min fritid kanske inte alltid är så välplanerade. Men under detta året har jag ju åkt på en hel del grejer. Jag hade inte kunnat göra alla essa grejer om jag inte hade planerat det noga innan.

 

Funderar igen på hur jag ska göra.

 

 

Vilka dagar man har haft.