Idag har jag varit trött på riktigt. Det kan man nog lugnt säga. Det va som att kroppen sa ifrån att nu räcker det, och då lyssnar jag på den signalen när jag väl får den. Man ska inte underskatta när ens kropp säger ifrån för det kan straffa sig rätt ordenlig. Idag har det varit mycket sova och vila för min del. Jag har fått gjort litegrann, men när man verkligen inte orkar mer då är det bara att släppa allat och ta det väldigt lugnt. Det har jag lärt mig av tidiagre erfarenheter.

 

Igår grejade jag ju ganska mycket med vardagligt "trökgöra". Sen var det ju busskörning i 8 timmar, men jag slutade kl 20:30. Efter det hängde jag lite med en kompis innan det blev lite utgång också. Party hela natten och innan jag går hem klockan 07:00 på morgonen så vet jag ett mataffären är öppen. Det finns ju ett ställe här i stan som har färskt bröd även på lördag. Jag går dit och handlar lite frukost som jag sen går hem och sätter mig och äter. Nu har jag typ varit vaken i 24 timmar utan att sova överhuvudtaget.

 

Jag går och lägger mig typ kl 08:00 i morse ( då har jag varit vaken sen fredag kl 08:00) Jag sover till kl 12:00 och sen drar jag på mig lite kläder och åker ut till Överby köpcentrum. Där köper jag bara ett par byxor. Jag känner där och då att jag är för trött så någon mer shopping orkar jag inte med. Jag får kanske den första signalen av kroppen där på Överby om att det är dags att tagga ner lite. Jag åker hem snabbt igen, slänger mig i sängen och sover några timmar till. Sen går jag upp ca kl 18:00, gör några burgare som blir riktigt goda. Jag gör ingen skit utan jag lagar verkligen mina hamburgare ordentligt.

 

Ibland kan jag känna att jag är väldigt snäll mot vissa människor. Ibland vill man ju göra mer för vissa än vad man i normala fall brukar göra. Det händer att man ställer upp för folk mer än vad man egentligen behöver göra. Förhoppningsvis ställer man upp för att man själv vill det, men vad ska man göra när man har börjat tveka och kanske också ångrar lite att man faktiskt har gjort väldigt mycket för en annan person? Jag ångrar att jag har varit för snäll just nu, och jag försöker fundera ut vad jag ska göra för att detta inte ska bli väldigt fel.

 

Det känns som att hur jag än vänder och vrider på detta så kommer jag att må dåligt över det jag sen väljer att göra. Bara för att jag en gång i tiden var snäll och ville hjälpa en människa så hamnar jag nu i ett läge som jag vet att jag inte tror att jag  kommer att kunna ta mig ur på ett bra sätt.

 

Läget är liksom som så att jag känner att jag inte längre vill finnas till på samma sätt som jag tidigare har gjort för en viss person. Anledning är att jag just nu mest känner att personen som detta handlar om utnyttjar att jag är, och har varit snäll. Jag sträcker ut en hand och sen blir jag av med hela armen känns det som.

 

Under ganska lång tid nu har jag varit snäll och ställt upp för en viss person på alla möjliga sätt. Jag har också lovat att jag ska göra mer grejer för personen framöver. Jag ställer upp för att jag vill vara snäll och dessutom är det ju också så att personen som jag tänker på har gjort saker för mig som jag är väldigt tacksam över att hen har gjort. Men just nu vill jag ändå backa och inte riktigt hålla vad jag tidigare har lovat. Orsaken är att jag känner mig sviken, lurad, blåst och på ett sätt utnyttjad av just den person detta handlar om. Jag vet ju också att det finns personer som tycker man ska utnyttja mig om jag väljer att vara snäll. Jag tycker också att hen har ljugit ganska mycket för mig den senaste tiden.  När man kommer på att det är så då vill man ju bara backa och inte ställa upp på samma sätt som man tidigare kanske har gjort, eller bara har lovat att man ska göra.

 

Mitt problem med detta är att hur jag än gör nu så känns det som om jag kommer att må dåligt. Det ska man ju inte behöva göra. Jag kan ju fortsätta ställa upp och göra allt de som jag tidigare har sagt att jag ska göra för den här personen, men då gör jag ju saker som jag egentligen inte vill och då mår jag ju tillslut dåligt eftersom jag går emot min egen vilja. Jag skulle kunna strunta i att i fortsättningen ställa upp för den här personen. Jag skulle kunna helt bara skita i vad jag tidigare har lovat, men då¨känns det ju som jag helt plötsligt blir ganska elak, och när jag känner så då mår jag dåligt bara för det. Dessutom är det väl så att om man skämmer bort någon så blir personen som blir bortskämd förmodligen besviken när hen helt plötsligt inte får så mycket längre. Jag kommer då kanske att få skit för att jag inte gör lika mycket som tidigare och sen skär det sig mellan mig och personen detta handlar om det kan ju bli en ganska jobbig situation att hamna i.

 

Hur jag än vänder och vrider och vad jag än tänker att jag ska göra framöver så känns det inte bra inom mig. Jag önskar just nu att jag aldrig hade ställt upp så mycket som jag gjorde för då hade jag ju inte fastnat i denna "fällan" som jag nu har gjort. Jag skulle ju kunna prata med personen som detta handlar om och berätta precis som jag känner, men det kräver ganska mycket mod från min sida och så modigt är jag inte.

 

När jag grubblar och funderar över detta på vad jag ska göra framöver så tror jag att det bästa jag kan göra är att bara vara i nuet och  fatta ett beslut när jag väl står inför valet om jag ska ställa upp eller inte. Jag får väl bara försöka hantera hur jag känner när jag väl har gjort det jag har gjort, oavsett vad jag väljer att göra. Jag måste tänka på att jag gör som jag vill och det är ju frivilligt om jag vill göra mycket för en annan person eller inte. Därför gör jag ju som jag vill. Jag får väl må dåligt ett tag om det nu blir så att jag kommer att göra det.

 

 

 

Idag har jag bara gjort massor av sånt där vardagligt "trökgöra". Städat, tvättat, diskat osv... Det är ganska tråkigt att greja med massa sådana saker som är ständigt åtekommande jobb. Jag tycker det är mycet roligare att greja och jobba med saker som man har att göra med i någon period, och sen när man är färdig så behöver man aldrig mer göra det där igen.

 

Jag har inte varit ute på någon promenad idag och det lär inte bli något heller. Får gå mer till helgen när jag är helt ledigt istället.

 

Snart är det dags att börja jobba igen efter några dagar av ledighet. Igår hälsade brorsan och hans flickvän på mig. Dom ville ge mig en present eftersom jag fyllde år för ett tag sedan. Jag fick ett presentkort på kläder. Det behövs ju alltid. Brorsan berättade för mig att han förmodligen ska åka till Amsterdam nu till helgen. Där ska han hålla i en kurs eller liknade som uteslutande handlar om träning och sånt. Han måste prata engelska under hela kursen som varar i 2 eler 3 dagar. Jag har inte riktigt koll, men allt har ju med det han håller på att utbildar sig till att göra i alla fall. Det var inte 100% klart igår att han skulle åka, men så gott som klart var det. Lite märkligt det där att det inte är jätteklart samma vecka som kursen äger rum, men så är det. Brorsan har aldrig gjort något sånt här förut, men han har ju koll. Dom som har anlitat honom hade ju inte frågat om han kan ta det om dom inte hade varit säkra på att han kommer att klara av det. Det är ju ändå en kurs med 20 stycken deltagare och där varje person har betalat ca 7000 kronor för att få vara med.

 

Idag har jag varit ute lite på min dagliga promenad. Jag har lite ont efter gårdagens pingisträning, men det klarar man av att ha. Dagen efter är det ändå rätt skönt att känna att man har tränat. Känslan av att inte ha tränat på länge tycker jag är mycket värre för då känner man ju sig så jäkla seg och sunkig liksom.

 

 

Nu är det massagestol och fotboll som gäller. Ha en trevlig kväll!

Om några timmar lär jag vara jävligt trött. Jag har suttit uppe hela natten och skrivit på min självbiografi.

 

 

Nu har jag ju kommit loss lite bättre. Jag lyckades ju skriva klart de berättelser som jag hade kört fast med. Jag vet inte hur mycket jag kommer att skriva idag. Jag har ju lite annat att göra nu under förmiddagen. Det är typ några ärenden på stan och när jag sen har fixat dom så lär jag nog vara så trött pga nattens sömnbrist så jag lär nog ligga och sova under större delen av eftermiddagen.

 

 

 

Har haft en lugn dag och jag har bara befunnit mig i nuet. Det är skönt att vara ledig och fint väder har det varit också. Jag var ute på en promenad på 5 km tidigare idag. Jag hittade den här lilla mysiga järnvägsövergången, som jag inte ens visste fanns.

 

Jag har fortfarande lite svårt att komma vidare med min självbiografi. Jag fastnar lite i samma berättelser utan att komma vidare. Jag kanske snart bara ska inse att vissa saker kommer jag aldrig att hitta ett svar på, inte ens när jag vänder och vrider på allt

 

Förutom att jag sitter här och bloggar om att jag jobbar på  min självbiografi så pratar jag med en del männsikor om den också. Här på bloggen visar jag ju inte så mycket vad jag har skrivit. Jag bloggar ju bara om att jag skriver på min självbiografi. Men med några av mina vänner berättar jag exakt vad jag har skrivit om och jag känner att det blir lite lättare sen att skriva om vissa händelser som jag har varit med om. Har man bara börjat berätta något för någon så har man ju alla fall börjat berätta om sånt som man kanske aldrig tidigare har pratat om med någon förut. Ibland kan det vara första gången som jag berättar en historia när jag skriver den i självbiografin. Sen kan det bli lättare efter det att prata med några vänner om en viss historia eller enskild händelse. De finns också berättelser som jag aldrig har berättat för någon, varken nu eller tidigare. Jag väljer ändå att skriva om det i självbiografin. Det är väl då man kör fast som mest eftersom man aldrig tidigare har fått upp viss historer till ytan.

 

Det som har varit roligast att skriva om är pingisen. Det som har varit tråkigast att skriva om är historier bakom själva huvudberättelsen. Ibland måste jag ju berätta mer bakrund till varför något var som det var. Annars skulle vissa berättelser bli helt obegripliga. Vad som har varit jobbigast att skriva om vet jag inte. Jag har i alla fall inte kommit på det än. Jag kanske inte hittar något svar på det heller.

 

Det som har förvånat mig lite med skrivandet är hur roligt jag ändå tycker att det är att skriva självbiografi. Jag lär mig massor om mig själv, andra människor och livet på detta och även om jag inte hittar alla svar så förstår jag mer än vad jag gjorde innan jag började skriva. De finns många saker som jag har ältat i många år, men aldrig förstått eller hittat något svar på. Nu när jag skriver så känner jag direkt att jag har slutat älta de berättelser som jag har skrivit färdigt. Även om jag inte hittar alla svar så är det bättre för mig att skriva än att bara tänka. Tänkadet gör bara att det snurrar mer i mitt huvud och med bara tankar kan jag aldrig komma till ett avslut med nånting.

 

Får se om jag kommer loss lite bättre igen med mitt skrivande. Jag vill inte fastna för länge i en och samma historia. Jag vill liksom komma vidare. Det roliga med detta är ju att jag bara skapar mer och mer och får ett avslut på sånt som jag nog genom åren har tänkt alldeles för mycket på.

 

 

 

 

 

 

Ma Long vann Qatar Open som avlutades idag. Han har under ganska lång tid nu dominerat pingisen. Jag tycker han är den pingisspelare som är överlägset bäst i världen just nu. Han har en spelstil som är som skräddarsytt för hur pingisen ser ut idag. Idag är min bedömning att man spelar med mycket power och kraft bakom slagen. Man vinner inte så mycket på att kunna skruva och spela med skruvvariation idag. Undantaget är väl serven där det är viktigt att variera med skruv, fart och placering. Ma Long är en otrolig powerspelare som är väldigt svår att besegra i det öppna spelet. Han har bra servar som han placerar varierat över hela bordet och sen får han ofta igång sitt spel där han spelar med väldigt mycket power och fart. Han är otroligt vältränad och har starka ben framförallt. Han spelar ett snabbt och attackerande med mycket power.  Kina är den klart bästa nationen i pingis just nu, och det har dom varit länge nu. Ma Long är den som är bäst bland dom bästa. Han har en otrolig rutin, har varit med länge och är regerande världsmästare. Denna generationen kineser kanske är det bästa landslag som Kina någonsin har haft, och Ma Long är den spelaren som är bäst i Kina, och i hela världen.

 

 

 

Jag vill verkligen bara leva i nuet. Det är så otroligt mycket lugnare och mer avlsappnad. Dessutom blir man själv mer avspänd och mindre stressad. Jag är helt säker på att jag de senaste åren är bättre än någonsin på att just bara leva och tänka här och nu.

 

När det kommer till bussjobbet så är jag som bäst på att vara i nuet. Jag tittar nästan aldrig på vad jag har att göra längre fram än max en dag i taget. Dagen innan kan jag titta på vad jag har att göra dagen efter, fast jag kollar då bara vilken tid jag ska börja och sen bryr jag mig inte mer. Det kan väl hända att jag någon gång kolllar längre fram för att jag vet att jag vill vara ledig någon dag eller jobbhelg eller liknade. Det är ju lättare att få ledigt om man har lite framförhållning, men annars försöker jag bara att leva i nuet när jag är på jobbet. Jag har lärt mig genom åren att det är det bästa man kan göra för att få en behaglig arbetssituation.

 

Jag tycker själv som sagt att jag dom senaste åren har blivit bättre på att leva i nuet, men jag kan ändå fortfarande komma på mig själv med att jag ibland tänker för långt fram och det gör mig direkt stressad eller orolig. Ofta kommer tanken: Jag gör detta nu och sen vill jag hinna något helt annat också. Ibland planerar jag att jag tex om en månad från nu ska lyckas åstakomma någonting, men jag glömmer sen att jag måste göra vad som krävs för att jag ska uppnå det jag vill lyckas med. Det är ju inte fel och sätta upp en målsättning. Jag tycker att man ska veta lite vad man vill ska hända i framtiden, även om man aldrig kan veta hur livet blir. Men man har ju sina drömmar om dom mår man ju förmodligen bra av om man kan förverkliga. Fast när jag har klarat av att förverkliga en dröm som jag har haft så är det ju just för att jag har varit så grymt fokuserad på nuet. Jag har vetat vad jag vill, det stora målet, men jag har hela tiden varit i nuet och sett möjligheterna och löst de problem som uppstår när man har kämpat med att försöka fixa något som man har drömt om.

 

Min tanke är nu att jag ska lova mig själv att jag i fortsättning bara ska vara i nuet så mycket som jag bara kan. Det är ingen meningen med att tex tänka på vad jag ska göra när jag kommer hem när jag samtidigt har några timmar kvar på jobbet. Man får se hur man tänker när man kommer hem. Jag vet inte hur många gånger jag den senaste tiden har suttit på jobbet och tänkt att när jag kommer hem så ska jag sitta uppe några timmar och skriva på min självbiografi. Sen när jag kommer hem så är man bara för trött och då bryr man sig inte längre om vad man satt och tänkte på jobbet. Man blir frustrerad över att man inte orkar göra vad man innan hade tänkt att man skulle göra. Och det är ju bara en jobbig tanke som uppkommer för att jag inte lever mer i nuet.

 

Innan jag började skriva detta blogginlägget så funderade jag på om jag inte skulle ta och gå ut på en riktigt långpromenad. Jag har redan varit ute idag så jag har redan mer än 10 000 steg i benen och det räcker för att jag ska vara nöjd med hur mycket jag har rört mig under en dag. Nu efter att jag in princip har skrivit klart detta blogginlägg så har jag ångrat mig. Jag började skriva på blogginlägget, samtidigt tänkte jag att när detta är klart då går jag ut, men nu när det snart är klart så vill jag bara ha något att äta och då ska jag ju fixa min mat nu istället och vad jag sen göra får jag liksom se. Jag ska inte tänka mer än på mat nu liksom.

 

Jag ska verkligen bara leva i nuet. Det är så jag vill leva mitt liv. Det känns bättre för jag blir mindre stressad och mer avslappnad, vilket såklart måste vara bättre för min hälsa också. Här och nu lovar jag mig själv att jag ska vara mer i nuet framöver. Fan ta mig om jag inte lever efter det nu. Jag vet ju sen länge att det är det absolut bästa man kan göra.

Riktigt bra intervju med Jan-Ove Waldner på TableTennisDaily.

 

http://www.tabletennisdaily.co.uk

 

Har lite myror i huvudet sen i natt. Jag körde ju nattbussen och sen när jag kom hem så kröp jag ju inte i säng direkt utan jag sitter uppe istället och skriver "THE STORY OF MY LIFE". Nu har jag redan varit vaken några timmar. Jag har ätit en riktigt god (inte 100% hälsosam) frukost.

 

 

 

 

 

 

Det blir nog en lång fredag för min del. Jag har mest slappat och tagit det lugnt idag. Jag har ett ganska tufft arbetspass med start senare idag. Med tanke på vad jag kan utläsa av schemat, och att det är storhelg  så kan jag nog vara ganska säker på att det blir lite tuffare än vanligt, men sånt får man ta ibland. Det brukar kännas hur lätt som helst att köra denna typen av pass när jag vet innan att det kan bli tufft. Sen kan man ju alltid hoppas på att det är lite roligt partyfolk ute som vill åka för då tycker jag det är 10 gånger roligare att jobba än när man tex kör en vanlig dag i rusningstrafik.

 

 

 

Jag skriver ju mycket på självbiografin när jag är ledig. Det börjar kännas ganska tufft med den nu för jag får oftare än tidigare gå tillbaka lite mer och läsa på de berättelser som jag redan har skrivit klart för annars klarar jag liksom inte att börja på vissa nya berättelser. Det tar lite längre tid för mig nu att bli klar med varje berättelse nu och det är ingen önskesitutation just nu när jag kände bara för några veckor sedan att jag hade ett grymt bra "flow" i mitt skrivande. Det känns som det går sämre nu och är segare, men det beror väl egentligen på att jag jobbar mer med varje berättelse nu än vad jag har gjort tidigare.

 

Hoppas ni får en bra och trevlig helg!

 

 

 

 

 

Som vanligt är jag uppe tidigt och grejar med allt möjligt från tidig morgon till sen kväll. Jag vill komma ur det där lite. Men jag kan bara inte låta bli att ta tag i saker som jag känner att jag vill göra. Jag är sån och på ett sätt är det väl bra att man inte slöar till, men ibland känns det ju som man grejar för mycket, men men...

 

Jag ska köra lite buss senare idag. Jag skulle egentligen varit ledig, men en av mina chefer ringde i morse och frågade om jag inte kunde vara med och köra lite idag också. Jag gick med på det så min tänkta lediga dag blir en jobbdag då istället. Jag har jobb fredag, lördag också. Jag skulle ha jobbat på söndag, men eftersom jag jobbar idag så får jag söndagen ledigt, plus att jag också är ledig på måndag och tisdag nästa vecka. Jag blir ledig tre dagar i rad så på ett sätt blir ju detta bättre för mig i slutändan.

 

Nu under morgonen har jag grejat med lite vardagligt "trökgöra" som disk och tvätt. Jag hade också ett bankärende som jag sen länge och gått runt och funderat kring, men liksom aldrig tagit tag i. Men idag gick jag till banken i alla fall och resultatet av det besöket blev mycket bättre än vad jag någonsin hade kunnat tro.