Jag vill verkligen bara leva i nuet. Det är så otroligt mycket lugnare och mer avlsappnad. Dessutom blir man själv mer avspänd och mindre stressad. Jag är helt säker på att jag de senaste åren är bättre än någonsin på att just bara leva och tänka här och nu.

 

När det kommer till bussjobbet så är jag som bäst på att vara i nuet. Jag tittar nästan aldrig på vad jag har att göra längre fram än max en dag i taget. Dagen innan kan jag titta på vad jag har att göra dagen efter, fast jag kollar då bara vilken tid jag ska börja och sen bryr jag mig inte mer. Det kan väl hända att jag någon gång kolllar längre fram för att jag vet att jag vill vara ledig någon dag eller jobbhelg eller liknade. Det är ju lättare att få ledigt om man har lite framförhållning, men annars försöker jag bara att leva i nuet när jag är på jobbet. Jag har lärt mig genom åren att det är det bästa man kan göra för att få en behaglig arbetssituation.

 

Jag tycker själv som sagt att jag dom senaste åren har blivit bättre på att leva i nuet, men jag kan ändå fortfarande komma på mig själv med att jag ibland tänker för långt fram och det gör mig direkt stressad eller orolig. Ofta kommer tanken: Jag gör detta nu och sen vill jag hinna något helt annat också. Ibland planerar jag att jag tex om en månad från nu ska lyckas åstakomma någonting, men jag glömmer sen att jag måste göra vad som krävs för att jag ska uppnå det jag vill lyckas med. Det är ju inte fel och sätta upp en målsättning. Jag tycker att man ska veta lite vad man vill ska hända i framtiden, även om man aldrig kan veta hur livet blir. Men man har ju sina drömmar om dom mår man ju förmodligen bra av om man kan förverkliga. Fast när jag har klarat av att förverkliga en dröm som jag har haft så är det ju just för att jag har varit så grymt fokuserad på nuet. Jag har vetat vad jag vill, det stora målet, men jag har hela tiden varit i nuet och sett möjligheterna och löst de problem som uppstår när man har kämpat med att försöka fixa något som man har drömt om.

 

Min tanke är nu att jag ska lova mig själv att jag i fortsättning bara ska vara i nuet så mycket som jag bara kan. Det är ingen meningen med att tex tänka på vad jag ska göra när jag kommer hem när jag samtidigt har några timmar kvar på jobbet. Man får se hur man tänker när man kommer hem. Jag vet inte hur många gånger jag den senaste tiden har suttit på jobbet och tänkt att när jag kommer hem så ska jag sitta uppe några timmar och skriva på min självbiografi. Sen när jag kommer hem så är man bara för trött och då bryr man sig inte längre om vad man satt och tänkte på jobbet. Man blir frustrerad över att man inte orkar göra vad man innan hade tänkt att man skulle göra. Och det är ju bara en jobbig tanke som uppkommer för att jag inte lever mer i nuet.

 

Innan jag började skriva detta blogginlägget så funderade jag på om jag inte skulle ta och gå ut på en riktigt långpromenad. Jag har redan varit ute idag så jag har redan mer än 10 000 steg i benen och det räcker för att jag ska vara nöjd med hur mycket jag har rört mig under en dag. Nu efter att jag in princip har skrivit klart detta blogginlägg så har jag ångrat mig. Jag började skriva på blogginlägget, samtidigt tänkte jag att när detta är klart då går jag ut, men nu när det snart är klart så vill jag bara ha något att äta och då ska jag ju fixa min mat nu istället och vad jag sen göra får jag liksom se. Jag ska inte tänka mer än på mat nu liksom.

 

Jag ska verkligen bara leva i nuet. Det är så jag vill leva mitt liv. Det känns bättre för jag blir mindre stressad och mer avslappnad, vilket såklart måste vara bättre för min hälsa också. Här och nu lovar jag mig själv att jag ska vara mer i nuet framöver. Fan ta mig om jag inte lever efter det nu. Jag vet ju sen länge att det är det absolut bästa man kan göra.