Hoppas allt är bra med er. Det känns såklart skönt att få vara ledig denna dag efter en jobbhelg. Jag ska inte göra så mycket. Det regnar så ut vill man inte gå. Jag har inget direkt som jag behöver göra idag och då skiter jag väl i att hitta på något att göra. Är man ledig så blir jag lite slö. Det är väl sån jag är. Antingen kör jag hårt hela dagen eller så gör jag inte ett skit.  

 

När det gäller den där grejen med min ekonomi så gör jag väldigt mycket nu. Jag sa ju till mig själv att jag inte skulle kämpa så mycket med detta. Men jag gör det i alla fall. Jag maxar mitt sparande och hela tiden. Jag vänder och vrider för att så snabbt som möjligt nå mitt mål med detta. Ändå vet jag att om jag bara håller mig till det jag har planerat, månad för månad så är detta fixat  innan detta året är slut. 

 

Men jag är väl sån. Detta är något som är viktigt för mig att göra. Det är min dröm och det är bara detta som gäller nu. Jag får liksom ingen ro i kroppen förrän detta är klart. Det bilr bara så att jag kör stenhårt och kämpar på med detta i alla fall. Just nu ligger jag 8000 kronor över det jag har planerat. Maxar jag så mycket jag bara orkar framöver också då kommer jag att ligga långt över min planerade budget och allt jag vill med min ekonomi kommer att var fixat inom 5 månader. Det känns lite knäpp för jag vet ju att detta fixar jag och jag behöver liksom inte köra så hårt som jag nu gör. Men samtidigt tänker jag att när jag nu är så säker på vad jag gör och vad jag vill åstakomma då är det väl bara att blåsa på och köra med full kraft mot mitt mål?

 

 Hemma igen och jag har haft en en extremt lugn jobbhelg. Jag har knappt lämnat Vänersborg med bussen under denna helgen. Jag har bara kört några varv häromkring i 2 dagar. Det finns ju nästan inget lugnare sätt att jobba på än att bara  köra så och jobba en ganska vanlig helg. Dessutom hade jag 2 ganska korta dagar om man ser till arbetstiden och jag behövde inte ens gå upp så sjukt tidigt morgonen. 

 

Nu gillar jag ju ändå inte att jobba helgen, men ska man jobba då är nog denna typen av pass som jag nu har haft att föredra istället för att gå upp tidigt eller ha något sjukt långt pass där man ligger och kör i över 10 timmar och kanske är på jobbet i 13. 

 

 

 

 

Nu är man uppe igen. Jag tar någon banan till frukost och sen ska man snart sitta i någon buss på jobbet. Jag sov bra i natt. Bättre än på 2 veckor. Men när man väl är igång med mycket jobb så är det inga problem att somna på kvällen. 

 

Jag har ganska mycket jobb nu och mycket mer hinner jag liksom inte göra eftersom jag väljer att sova ut på morgonen. Jag får väl gjort en del, men jag skulle vilja att allt går lite snabbare. När jag väl gör något då går det ju som vanligt av bara farten, men jag hinner ju inte alltid ta tag i saker eftersom jag sover bort tiden och sen måste man ju jobba också. Det är lite segt, men jag kämpar på och det är väl bara att göra så. 

 

När det gäller det jag vill göra med min ekonomi i år så kan jag bara säga att allt går väldigt bra och jag har inte fått den där sega starten som jag trodde innan att jag skulle få. Jag ligger ganska mycket plus i min planerade budget som jag tänker vara stenhård med att följa till detta är klart. 

 

Jag får lite gjort som sagt och det löser sig väl ändå med allt på något sätt. Jag skulle bara vilja att allt går lite snabbare, fast även om det gjorde det så hade jag väl inte varit nöjd ändå. Då hade man väl velat att allt ska vara klart innan man ens hinner börja. Allting tar ju sin tid och det får jag ju acceptera medans jag jobbar och sover.

 

 

 

Jag har varit ganska slö ett tag. Mycket ledig och en känsla av att mycket som jag vill få gjort kan jag vänta med till 2014. Nu har det gått någon dag eller två på det nya året och nu kommer det att bli lite fart på mig igen.

 

Nu börjar jag jobba igen på allvar. Jag har ganska mycket jobb nu i 4 dagar. Jag ska försöka at vara duktig och ta mig bort till gymmet också. Får se om jag fixar det i morgon i alla fall. Ställer jag klockan och är "taggad" på att bara ta mig till gymmet så vet jag ju sen att när jag väl tränar så går det bra. 

 

Jag har nu under morgonen ringt en kvinna som ska hjälpa mig med en försäkring. Hon ska strax ringa tillbaka till mig. Jag kollar ju över mina olika försäkringar varje år och jag har liksom kommit på att jag kanske behöver en till. Fast jag är ändå inte säker. Ibland blir det nästan dyrare att ha vissa  försäkringar än att bara betala om det skulle hända  något. Det gäller naturligtvis inte allt, men i vissa fall är det ju så. Självrisk och kanske annat är liksom dyrare än om olyckan skulle vara framme, och då är det ju inte värt att ha den försäkringen liksom. Det blir intressant att höra vad som gäller med just detta som jag snart ska få hjälp med. Vad gäller, vad krävs, självrisk och årsavgift är sånt som jag alltid funderar kring innan jag väljer om jag ska ta en viss försäkring eller inte.

 

Nu ska jag snart dra till jobbet. 

 

 

 

 

 

 

 

 

I år var det nära att jag hade slutat blogga. Jag hade liksom ingen motivation och jag ställde mig också frågan varför jag skulle hålla på. Är det liksom värt att lägga ner någon mer tid på detta? Men bloggen lever vidare nu i alla fall. Jag tror faktiskt att jag äntligen bloggar på ett sätt som jag alltid har velat göra. Dessutom har jag alltid gillat att blogga. Jag tycker helt enkelt att det är kul, och det gör att jag fortsätter. Fast jag kanske inte är lika flitig på att göra inlägg nu längre. Men det är kul att blogga fortfarande.

 

När jag funderade på att sluta blogga så ville jag ändå aldrig bara avsluta med att bara säga tack och hej, nu lägger jag av. Jag vill avsluta på något "snyggare" sätt liksom. Jag skulle aldrig kunna släppa bloggen om jag bara med ett enda inlägg skriver att nu slutar jag. Min tanke var att summera alla år av bloggande. Ungefär som jag nu idag har summerat detta året i några olika inlägg. Men sen var det ju det där som jag aldrig kommer ifrån, jag tycker ju att det är roligt att blogga, och då vill jag inte lägga av. Så länge jag tycker att det är roligt, då slutar jag inte. Det är ju bara att ha den kvar. När jag har något att skriva om då skriver jag. Känner jag inte för att blogga en dag, då struntar jag i det bara och sen tar man nya tag dagen efter eller nåt. Hade jag lagt av  helt då när jag funderade på det, då tror jag att jag ganska snabbt hade börjat igen, eftersom jag tycker att detta är så roligt att hålla på med.

 

Jag är inte någon stor bloggare och jag strävar inte efter att bli någon heller. Jag tycker inte själv att jag är så bra på att skriva. Mina bilder och filmer är ju inte så märkvärdiga dom heller, men för mig spelar de inte någon roll. Jag gillar ju att blogga i alla fall. Man bloggar precis så mycket som man själv vill. Man behöver inte vara bra på det. Det är bara att köra på, så länge man tycker att det är kul förstås.

 

 

 

En annan sak som jag tycker är roligt med min blogg det är att jag har läsare som gillar min blogg och som har följt mig nästan ända sen jag startade år 2008. Det känns rätt häftigt att så många av dom som hittade bloggen för flera år sedan är kvar än idag. Jag får fortfarande kommentarer och mail av dessa människor om allt möjligt. Dom skriver att jag är duktig  och att jag aldrig får sluta blogga eftersom jag har världens bästa blogg. Allt detta positiva är naturligtvis något som gör det exra kul att blogga.  

 

Jag är nöjd med hur jag bloggar idag. Motivationen är kanske inte alltid den bästa, men jag vill ändå inte sluta helt. Inte just nu i alla fall. Jag kommer säkert att hålla på med min blogg ett bra tag till. Jag bestämmer inte något datum, månad eller vilket år då jag ska lägga av. Kanske är det ändå så att nu när jag har börjat att fundera kring att sluta blogga så kommer jag kanske snart att göra det, men den kan lika gärna leva vidare i flera år till. Jag bloggar så länge jag tycker det är roligt. Roligt och kul är orden liksom. Tycker jag bara att detta är roligt och kul då då lever bloggen vidare på ett eller annat sätt.

 

Brukar ni ha nyårslöften? Jag har alltid minst ett. Jag gillar ju att sätta upp ett mål och en första dag på ett nytt år känns som rätt läge att bestämma sig för att faktiskt fixa något som man verkligen vill åstakomma. I år har det varit mycket med min hälsa och jag kör ju såklart på även nästa år. Jag ska bli bättre på att äta nyttig mat och träna på mer rätt sätt. Dessutom kommer jag att även i fortsättningen att låta Doktor Mouna  hjälpa mig med att helt enkelt hålla mig så frisk som möjligt. 

 

Mitt nyårslöfte för nästa år är att fixa den stabila ekonomi som jag så länge har drömt om. Jag har tänkt länge på detta och beslutet är liksom fattat för flera månader sedan. Jag ska genonföra alla de förändringar som krävs för att jag sen inte ska behöva grubbla så mycket mer på pengar och ekonomi i framtiden. Arbetet mot  målet är redan i full gång. Jag kommer kanske inte att "maxa" mitt sparande varje månad så denna grejen tar nog hela nästa år att fixa, men när jag firar nyår nästa gång då är det klart i alla fall.

 

Jag vill lösa mitt bolån. Det är inte mycket kvar på det lånet och det finns lite pengar att tjäna i detta. Jag tror att inom ett halvår från nu så har jag alla pengar som behövs för att lösa bolånet.  Jag tycker att grunden för att ha en stabil ekonomi är att hela tiden spara pengar så man har om något oförutsett skulle hända. Har man pengar sparade då behöver man ju inte ta lån. Det är lättare att spaara penar om man samtidigt är skuldfri. Ett lån av pengar är ju samma sak som att inte ha råd att köpa för sina egna. Det oförutsedda som ibland händer är inte roligt att behöva låna till. Jag har redan idag ett buffertkonto och på det för jag över en mindre summa pengar varje månad. Målet är att hela tiden ha pengar att betala med om något tex går sönder här hemma, samtidigt som jag hela tiden sätter in nya pengar på samma konto . Nu är jag liksom igång med detta och när jag kommer upp i dom summor som gäller för varje liten ekonomisk grej som jag vill lösa så är jag nöjd där och då kan jag gå viadare och sen är allt klart till slutet av 2014, och då behöver jag inte bry mig sen. Så skönt ska det bli att inte lika mycket behöva bry sig om stålar.  En hel del av sånt man behöver kan jag ju fixa direkt på den lön jag har, men ibland så räcker inte det. Då gäller det att ha en buffert att ta av för att man inte ska behöva låna.  Såklart ser jag till så att alla dessa mindre överföringar som jag vill göra på mina inkommande pengar varje månad sker helt automatiskt. Det ska ju vara något som sker hela tiden utan att jag  egentligen behöver bry mig.  bränna pengar men ändå sparar jag och  samtidigt är jag skuldfri. Dit vill jag komma så allt sen bara rullar på av sig själv.  När jag når de mål jag har med min privatekonomi då har jag liksom gjort allt av de som känns värt att göra för att ha en trygg och stabil ekonomi.

Alltså, målet för 2014 är att bli skuldfri och att hela tiden ha pengar på ett konto som hela tiden växer, fast jag också bränner pengar, både nu och i framtiden. Mer stabil, trygg och bättre ekonomi behöver jag sen inte sträva efter om jag gör ett grovjobb nu under 2014. Grovjobbet  kommer sen resultera i att jag har en stabil grund i min ekonomiska situation som bara kommer att bli ännu bättre ju längre tiden går, fast jag behöver inte spara så sjukt mycket mer pengar i alla fall. Det är ju  ingen mening med att bara sträva efter att bara ha ännu mer pengar! Man ska ju leva också och pengar måste man ju spendera om man ska kunna leva. Men jag vill också känna mig trygg, stabil och nöjd både i nuet och i framtiden. Gör jag  "grovjobbet" då har jag sen en situtaion där jag är skuldfri, äger en bostadsrätt och har det bra ekonomiskt, både nu och i framtiden.

 

Hela grejen är att göra jobbet nu så jag inte behöver känna av att jag behöver bry mig så mycket sen, men ändå får jag det bara bättre och bättre. Jag har tänkt så mycket på detta och jag vet efter allt vändande,vridande och tänkande att detta kommer att funka och bli precis som jag vill.

 

Det som känns väldigt bra med allt detta är att jag redan nu är väldigt säker på att jag kommer att nå mitt mål och få den ekonomi som jag så länge har drömt om. Det känns motiverande att greja tills detta är fixat för jag kan ändå medans jag håller på unna mig saker och ha det bra. Det tar kanske hela året att fixa denna dröm om en stabilare ekonomisk situation, men sen är det ju klart och då jag fan nöjd.

 

När detta är fixat så har jag "bara" hela grejen med mitt hem och hur jag ska göra för att bli nöjd till 100% med hur jag bor. Hur jag ska lösa den grejen  och fixa allt med mitt boende  som krävs  har jag egentligen ingen aning om just nu. Men det är en dröm om att få till ett boende där jag är nöjd med hur mitt hem ser ut samtidigt som jag är skuldfri. Det får väl bli en senare fråga att ta tag i när allt som jag vill göra med ekonomin är klart. Det kanske blir ett nytt nyårslöfte år 2015. 

I mitten av augusti i år så besökte jag Stockholm för att jag skulle då göra en omfattande och djupgående hälsoundersökning. Jag hade en månad tidigare kontaktat SciLife Clinic. Jag kände att jag ville få bra koll på min hälsa och massor av hjälp med att faktsikt exakt få veta vad jag behöver göra för att försöka hålla mig så frisk som möjligt. Hur ser allt ut idag, finns det något som behöver åtgärdas nu och vad behöver jag göra för att minska riskerna för att jag inte ska drabbas av någon allvarlig sjukdom i framtiden? Det handlade om ca 60 000 kronor som detta skulle kosta mig.

 När jag bloggande och skrev att jag hade bestämt mig för att jag ville göra detta då fick jag sjukt mycket mail och kommentarer. Dom allra flesta var väldigt upprörda över det jag skulle göra och att det kostade så mycket pengar. Helt plötsligt så var tillsynes varenda bloggläsare läkare. Man skrev då tex att detta var en bluff som jag höll på att gå på och att SciLife skulle vara ett företag som bara är ute efter att tjäna pengar och lura godtrogna lättlurade och naiva människor. Man "kastade" på mig en massa undersökningar från USA där dom minsann visade att detta inte var bra överhuvudtaget. Allt möjligt skrev folk till mig och mycket visade sig ju bara vara saker som folk bara vräkte ur sig utan att veta någonting överhuvutaget. Många tyckte bara att jag var korkad som ville göra detta och i nästan varje kommentar eller mail som jag fick på detta så verkade så gjorde man en stor sak av jag skulle lägga ut 60 000 kronor på denna grej. Jag är glad att jag inte lyssnade överhuvudtaget på alla som faktiskt verkade vara arga på riktigt. Allt visade sig ju sen vara helt fel.

 

Jag kan idag säga att jag inte ångrar någonting. Jag vet idag så otroligt mycket mer än vad jag visste för bara ett halvår sedan. Jag vet mer om vilka steg jag måste ta och vad jag behöver tänka på för att minska mina framtida sjukdomsrisker. En del saker klarar jag kanske själv och annat måste jag ha mer hjälp med. De fanns också mycket i min kropp som var väldigt bra, och de var skönt att bara få veta de.

 

Att detta skulle vara något oseriöst och dåligt som många har sagt håller jag inte med om. Att jämföra med undersökningar som har gjorts i USA håller ju inte det heller.  De är ju helt andra regler och lagar  om hur man får bedriva sjukvård där mot hur det är i Sverige. Om det är så att SciLife tjänar massor av pengar på detta så har jag inget emot det. Blir jag nöjd med det jag köper så gör väl inte det något att ett företag tjänar pengar? Jag har stort förtroende för dom som jobbar på Scilife Clinic. Mouna som är min Doktor litar jag på till 100%.  De finns massor med människor före mig som har gjort dessa undersökningar via SciLife Clinic och jag har inte läst någonstans att någon är missnöjd eller ångrar sig. 

 

Att göra undersökningen gav mig många sk tankeställare och det hjälpte mig också att faktiskt stanna upp lite och fundera på vad jag  håller på med. Hade jag kört på på samma sätt i mitt liv som jag gjorde innan jag gav mig in i denna hälsogrej så hade jag defentivt haft en ökat risk för vissa sjukdomar idag. Bara genom att nu veta så mycket mer, och förändra till det bättre så minskar jag riskerna avsevärt.  Efter att jag fick veta hur mina provsvar såg ut och vad de innebar så har jag ändrat på massor av olika livstilsfaktorer. Jag äter betydligt mer fisk, grönsaker och frukt nu och mindre kolhydrater och rött kött. Jag tränar också betydligt bättre än förut. Bara dessa förändringar har gjort att jag har gått ner i vikt och blivit smalare och de kommer säkert att fortsätta åt rätt håll bara jag kör på under nästa år också.

 

 

 

 

I början av detta året var det inte självklart för mig att jag skulle göra den djupgående hälsoundersökning som jag senare under året sen gjorde. Jag hade ju redan år 2012 fått reda på att de skulle ske många förändringar på mitt jobb och det skulle kunna komma att påverka mig i ganska hög grad. På en arbetsplatsträff som vi hade redan i början av 2012 fick jag där veta att en hel del personal i Vänersborg skulle så småningom bli förflyttade till Trollhättan. Om detta skulle hända med mig då var jag ju tvungen att skaffa en bil och redan under 2012 så började jag spara pengar för att eventuellt kunna köpa en bil. 

 

Jag ville ju köpa den kontant. Inga lån ville jag ta. Jag kollade bilar på nätet väldigt mycket under 2013 medans jag samtidigt var duktig med att spara pengar. Vad ville jag ha om jag blir tvungen att köpa bil? Jag kollade på märken som  Peugeot, Hyundai och Kia. När man jobbar med att köra buss så funkar det sällan att pendla själv med buss fram och tillbaka varje arbetsdag året om. Ibland är det ju jag själv som kör första turen på morgonen, eller sista turen på natten. Hur ska jag då kunna pendla med buss till och från jobbet? Bil blir ganska nödvändigt om man måste vara på jobbet tex innan första bussen går. Samma sak är det ju om man måste vara kvar på jobbet efter att sista bussen har gått.

 

Under första halvan av detta året så kämpade jag på rätt ordentligt med mitt sparande. Jag sparade till en bil. Det var det jag var inställd på. Under året fick jag det nästan berättat för mig att jag är en av alla dom som kommer att bli förflyttad. En del kollegor trodde sig redan veta hur allt skulle bli i Vänersborg och de pratade man väldigt mycket om. Jag frågade min närmaste chef en gång om hur det skulle bli för min del och jag fick då svaret att han  med ganska stor säkerhet kan säga att jag kommer att bli förflyttad till Trollhättan. Tiden gick och jag tänkte inte så mycket på det. Jag visste redan i början av 2013 att om jag blir förflyttad då är jag redo. Jag kommer att kunna fixa den där bilen och allt annat som kanske krävs för att kunna börja arbeta i Trollhättan.

 

Innan sommaren tror jag det var så kalldes alla till en ny arbetsplatsträff. Där skulle vi vad jag trodde få reda på hur många som skulle få flytta på sig. Jag hörde en siffra på 26 st fast anställda som skulle bli förflyttade, men det visade sig sen vara fel. Jag skulle efter det mötet jobba  och när jag kom till jobbet för andra gången den dagen då satt det en lapp på anslagstavlan där det stod att ca 13 personer av dom fast anställda skulle bli förflyttade. Jag var då inte säker på att detta gällde mig, men jag visste ju inte säkert. Ca 13 personer. Det kan ju vara 11 eller 15 och kanske också 17. Hur mycket är egentligen ca 13 st? Jag väntar och ser hur det blir tänkte jag bara. Jag fixar allt hur den än kommer att bli, det var jag säker på sen länge.

 

Innan detta årets alla semestrar började på jobbet så blev det i alla fall klart vilka som skulle få börja jobba i Trollhättan från och med den 15 december och alltså inte vara kvar i Vänersborg. Jag blev kvar, men jag fick inte reda på detta just då när alla dom som skulle flytta fick reda på det, men jag kunde räkna ut det för de som skulle flytta fick ju reda på det där innan semsterperioderna drog igång. Jag hörde ingenting om hur det skulle bli med mig och då visste jag att jag kommer att vara kvar på bussgarget i Vänersborg. 

 

Mycket har ändå ändrats, men det har inte påverkat mig så mycket. Det har blivit mycket mindre i Vänersborg och väldigt mycket större i Trollhättan. Alla som satt på kontoret  förut i Vänersborg är nu i Trollhättan. Förr var Vänersborg huvudkontoret även för dom i Trollhättan. Nu är det tvärtom. Vi har personer som sitter lite då och då på kontoret  i Vänersborg, men för det mesta finns det ingen kontorspersonal alls där. Det rör sig folk och kollar läget kan man säga, men mer är det inte. Alla som tidigare  jobbade på kontoret eller  i våran verkstad i Vänersborg är nu i Trollhättan.  Jag tycker det funkar bra i alla fall även om man har dragit ner på verksamheten om man säger så.

 

För mig blev det alltså ingen flytt. Mycket förändringar har de blivit, men mig drabbade det inte så mycket även om man såklart märker av alla förändringar på något sätt. Man har ju fått ändra på vissa rutiner i sitt sätt att arbeta, men det är inga större problem. Jag är ganska bra på att anpassa mig till hur det ser ut just idag och blir det en förändring då gäller det ju att man själv är flexibel.

 

 Schemat jag nu har är inte så annorlunda mot hur det har varit och även om jag önskade mig ett annat schema innan detta drog igång så är jag ändå nöjd med det jag nu fick. Det är bara att jobba för det måste man ju göra för att tjäna pengar. 

 

När jag fick veta att det inte skulle bli någon flytt för min del då valde jag att inte köpa bil heller. Jag bestämde mig istället för att kontakta SciLife Clinic i Stockholm. Nu hade jag ju pengar sparade till att göra en djupgående hälsoundersökning som jag ju så länge hade funderat på. När jag skrev på min blogg att jag hade bestämt mig att göra en undersökning  då blev väldigt många människor riktigt upprörda. 

 

 

 

Detta var en mening som jag råkade skriva i ett inlägg (mest på skämt) på min blogg en gång i år, och det gjorde att väldigt många blev både upprörda och förbannade på mig. Jag fick kommentarer där man skrev att jag inte borde få blogga offentligt och att jag ville få folk som jobbar med att förbättra Vänern arbetslösa. Jag fick också en lång redogörelse för vad det skulle kosta staten att suga ur Vänern på vatten.  Några tyckte att jag borde skämmas som talar illa om måsen när den nu är så viktigt för våran natur. De fanns folk som helt plötsligt påstod att dom var miljövänner, fågelskådare eller så sa dom bara att dom visste precis allt om hur viktig Vänern är för våran existens.  Folk spred liksom ringar på vattnet efter att jag BARA hade skrivit: "Kan man inte suga ur Vänern på vatten så man blir av med alla dessa skrikiga fiskmåsar"?

 

Detta är rätt komiskt och jag har svårt att inte bara skratta åt sånt här. Hur orkar folk hålla på liksom?  

Vissa människor har tydligen ingen humor alls? Jag vill ändå tro att dom flesta som läser min blogg fattar att jag kanske inte altid menar vad jag skriver jämt. Det vore tragiskt annars om de flesta som läser min blogg inte fatta ironin i många av mina inlägg. Fast även om man inte tycker att de jag skriver eller visar i en video på min blogg är speciellt roligt så borde vissa väl ändå kunna ta en hel del av mina inlägg på min Danneblogg på betydligt  mindre allvar?  Undra vad  folk kommer att sprida ringar på vattnet om nästa år. Vilket vatten ska man välja? Kanske sprider man ringarna på Vänern? Om jag inte hinner suga ur den på allt vatten förstås.  

 

 

 

 

 

 Kommentar 1.

Danne, nu fallerar din logik fullständigt. Ditt förslag saknar all form av realism. Jag har gjort en initial kostnadsberäkning på uppsugning av Vänern.

Vänern består av 153 kubikkilometer vatten. Slamsugning av 1 kubikmeter vatten kostar runt 1000 kr. Att suga upp Vänern skulle alltså kosta 153 miljarder kr. Sedan måste vattnet transporteras bort. Vattnet försvinner inte bara, om vi forslar det till havet kommer kustnära länder att svämma över. Att hyra en bil som tar 22 kubikmeter på OKQ8 kostar 1143 kr för 50 km. Du kan ju tänka ut själv hur många gånger en sådan bil behöver köras för att få bort 153 kubikKILOmeter vatten. Tänker du bekosta denna historia?

Sveriges statsbudget ligger på 850 miljarder kr. Det skulle innebära att över en femtedel av hela Sveriges budget skulle läggas på ditt förslag, bara för att du inte tål fiskmåsar.

Jag skulle önska att du tänker efter innan du postar sådana förslag igen.

 

Tack för mig!

 

Kommentar 3.

Danne, jag är en sjukpensionär som i många år har jobbat med människor i svåra situationer och hjälpt dem med deras problem. Jag råkade tyvärr ut för en olycka för tre år sedan vilket gör att jag inte kan jobba mer. Första året satt jag ensam hemma och och var nere, nästan deprimerad. De få vänner jag har sa då till mig att rycka upp mig vilket jag försökte med. Jag testade att gå på kvällskurser i matlagning. Det fastnade jag dock inte för. Jag sökte även jobb utan framgång. Men en dag gick jag på en promenad längs vänerkusten och hörde fåglarna sjunga. En känsla fyllde mig av glädje, att livet inte är så dåligt. Så varenda dag sedan dess har jag tagit med mig en brödpåse och matat fåglarna vid Vänern. Det är det jag finner glädje i att göra, och jag mår bra av. Som du själv säger så är att må bra det viktigaste i denna vår värld. Jag hade inte mått bra om Vänern och dess fauna skulle försvinna, då mina även hobby skulle försvinna. Jag blir lite ledsen att läsa att du vill att vårt unika innanhav ska försvinna. Det skulle förstöra en hel unik miljö. Tänk dig själv att stå på kinnekulle utan att kunna blicka ut över Vänern. Eller gå ut på hindens rev utav att överväldigas av känslan att du står mitt i en sjö?

Men det kanske var meningen att provocera?

Kommentar 4

Jag har läst din blogg under en längre tid, jag känner mig nu manad att kommentera då din kommentar om Vänern väckte starka känslor i mig. Jag bor i kuststaden Göteborg, och för oss är Värnen en väldigt viktig del av hamnen. Vattnet från Vänern är oerhört viktigt för att hamnen i Göteborg ska fungera. En icke obefintlig andel av de fartyg som ankommer till Göteborgs hamn ska vidare upp i Göta Kanal för att lossa sina varor vid en av städerna längre upp. Vänern är en av de viktigaste vattenkällorna för att Göta Kanal ska fungera. Om Vänern inte skulle finnas längre så skulle det leda till att Göta Kanal skulle torka ut. Göta Kanal är en stor turistattraktion för Sverige, om vi skulle bli av med Göta Kanal så skulle Sverige förlora en stor inkomst. Vi skulle då vara tvungna att höja skatterna, göra oss av med välfärden (sjukvård, skola, äldreomsorg, vägar, kollektivgtraffik). Sverige är ett relativt litet land och vi behöver värna om våra tillgångar.

Det jag vill få sagt med min kommentar är att du borde försöka att tänka ett varv till innan du publicerar dina inlägg.

 

Kommentar 5

Jag är ornitolog. Jag har ägnat hela mitt liv åt fåglar i allmänhet och havsfåglar i synnerhet. Det smärtar en aning i mitt hjärta när jag hör dina hårda ord om dessa vackra djur. Måsen är en fascinerande och social varelse som är oerhört viktig för vårt ekosystem. De äter flugor, larver och andra skadedjur som utan måsens förebyggande arbete.skulle svämma över vår stad.

Jag har ofta blivit hånad och förlöjligad p.g.a. mitt stora måsintresse. Det är tråkigt att människor är så intoleranta och trångsynta. Det är därför olyckligt att du i din populära blogg ringaktar måsen på detta sätt. Jag är inte arg, inte alls. Däremot tycker jag det vore klädsamt om du ägnade åtminstone ett inlägg åt att informera allmänheten om måsens alla goda egenskaper.

 

 

Kommentar 6  

Käre Daniel.

Jag har icke kommenterat eller delat med mig av mina egna tankar till dig på ett långt tidevarv, men jag tyder fortfarande bokstäverna på din webblogg. Så du behöver icke känna dig alena.

När jag gick in på din webblogg denna afton såg jag denna komiska video, men ändå med en vederhäftig underton. Jag är ingen expert inom biologi då jag ej har någon examina i någon av biologins discipliner.
Jag är då mer en dilettant som uppskattar moderjord för de naturtillgångar som finns i vår ljuvliga värld.
Men även en näringsidkare som jag inser att det icke bådar gott för naturen att störa ett sådant så stort kretslopp.

Vätedioxiden som finns i Vänern är en livsviktig abiotisk faktor för alla heterotrofa samt fotoautotrofa organismer som består av eukaryota celler, även för organismerna som består av prokaryota celler. Om du skulle ändra på vattennivån i vänern skulle du förstöra deras habitat, och de skulle vara nödgad att följa med vattenflödet ut till havsvattnet i västra utloppet. Där skulle de dö en mycket smärtsam död då de kommer i en hyperton miljö förhållande till molariteten joner i cellerna. Detta försöker organismerna kompensera upp genom att avge vätska genom sitt semipermeabla cellmembran till omgivningen då den osmotiska processen fodrar detta. De kommer då dö av en uttorkning.

Detta skulle även få stora konsekvenser på samhället, då det är mycket samfärdelse som går via Vänern. Det skulle göra att allt det gods som fraktas med skepp kommer få transporteras med något slags flakfordon, som icke har samma lastmöjligheter som en tanker. Det skulle då gå åt fler bilar för att frakta samma gods som ETT skepp kan forsla. Det skulle då generera i mer utsläpp vilket förstör miljön ytterligare. Det blir som en kedjereaktion.

 

 

Kommentar 7:

Detta är  väl den roligaste av alla kommentarer som jag fick på detta? Här fanns det ju någon som verkar  vara rolig och ha lite humor i alla fall.

Goderafton min käre Daniel! Jag ber om eder nåd för jag ej har språkat med er på mången kalenderveckor. Jag har haft fullt upp med att planera och hur jag skall disponera min tid över årstiden med frodig grönska, samt vad som skall ske då skördetiden anländer till vårt land. Jag har även anlagt ett besök hos en gammel kamrat. Denne man gick tyvärr bort en vecka efter min visit. Då satte jag mig ned vid min pulpet på en ut af mina kammare på mitt herresäte, för att författa ett kondoleansbrefv till änkan. Jag närvarade även vid grafvsättningen vid Skara stifts katedral, som för övrigt är ett mycket treflig och vacker helgedom. Jag kan starkt rekommendera unge Herr Johansson att aflägga ett besök. Jag må har haft mycket att reflektera och planera den senaste tiden men jag har icke undgått att läsa din formidabla webblogg. Det har har även icke ungått mig att vår, nationens prinsessa, Madeleine Thérèse Amelie Josephine Bernadotte har ingått det äkta heliga ståndet. Det har även du Daniel beakat här på din webblogg. Du har även gett sken om att du är en rojalist och konungavänlig person. Jag vill därför att Herr Johansson skall observera dessa rörliga bilder: 

 Hur ställer du dig till konungafamiljens ställningstagande till att de är positiva till Vänern för utvinning av elektricitet med hjälp af vindsnurreproppellerapperatur? De går alltså emot dig Daniel Johansson och din ståndpunkt som du har haft ett bra tag nu vad och hur Vänern skall användas till. Hur ser du på saken? med tanke på att du ville att den skulle försvinna. Jag skulle även villa höra din åsikt om Prinsens monolog, då jag tycker inte den håller en rojalistisk klass och nivå.

Årets sista dag.. Bloggen "lever" fortfarande och jag tror jag äntligen har börjat att blogga på det sättet som jag alltid har velat göra. 

 

Jag ska i lite olika inlägg under denna dagen skriva och publicera lite om mitt år och hur jag ser på de mesta som nu har varit. Jag ska såklart även blicka framåt. Jag känner mig grymt "taggad" på att ta tag i nya saker. Blogga, jobba, träna och mycket mer ska jag göra även år 2014. Det har varit ett bra år och ett roligt år 2013. Det finns mycket som jag kan känna mig nöjd med och nästa år kommer såklart att bli ännu bättre. Snart säger vi farväl till 2013.