När jag vaknade i morse så visste jag naturligtvis att jag senare idag måste ta mig till jobbet. Men jag hade bestämt för mig att jag skulle börja kl 15:07. Men när jag kollade på mitt schema så fick jag se att jag börjar 12:37. Det var ju tur att jag kollade en extra gång.

 

En promenad har jag hunnit med idag. Jag var väl ute i ca 70 minuter i dimman.

 

 

När jag var ute lyssnade jag ju som vanligt på en dokumetär. Denna gången handlade det om detta:

 

 

 Nu får man fixa sig för lite jobb då. Det var ju 12:37 jag började idag.

 

 

1 Städat

2 Tvättat

3 Diskat

 

Allt detta fanns det ganska mycket att göra med idag.

4 Kört soptunnor

5 Handlat

 

Det känns skönt att få gjort så mycket av allt vardagligt "trökgöra".

 

6. Skrivit självbiogrfi

7 Spelat pingis

8 Bloggat.

 

Detta är 8 punkter som ´gör mig nöjd med denna dagen.

 

 

 Jag har varit och tränat pingis ikväll. Det är på ett sätt kul at spela, men jag känner mig ändå lite besviken över att jag inte spelar bättre än vad jag gör. Jag känner att jag skulle kunna få ut mer om jag tränade mer, men träna mer kommer jag inte att göra, och därför spelar jag inte bättre. Servar och returer funkar bra, men när det blir spela om bollen så stämmer det inte alls. Jag kömpar som fan för att få det och stämma. När jag provar att attackera och gå på då missar jag för mycket och väldigt grovt. När jag försöker spela på säkerhet och hålla bollen på bordet då får ju samtidigt motståndaren chansen att gå på attack och när dom gör det  då missar jag pga det istället.

 

 

Idag har jag mest grejat med vardligt "trökgöra". Jag har städat,diskat, bytt sängkläder och varit och handlat. Det är ju min "soptunnevecka" denna veckan så har skiftat lite gröna tunnor nu på morgonen. Jag håller just nu på nere i tvättstiúgen. Städ, tvätt och disk hade jag hur mycket som helst med att ta tag i. Jag har liksom inte hunnit, eller inte brytt mig på ett tag och då blir det en del att ta tag i när man väl väljer att göra det. Fast det är ju också så att börjar man bara greja lite med sådana där vardagliga saker som alltid är ständigt återkommade jobb så går det ganska fort att bli färdig med ändå. Vi har förövrigt fått två väldigt nya fina tvättkorgar i tvättstugan.

 

 

Det känns bra att snön börjar försvinna. Ute är det 10 plusgrader och regnar har det gjort. Den snö som föll förvinner nu igen, och jag är bara glad för det. Det känne onödigt att snön skulle falla överhuvudtaget. Hoppas det inte komer någon mer nu denan vinter, fast så bra väder blir det väl inte. Jag svkyr snö och därför är jag nöjd att den nu är påväg att försvinna igen.

 

 

Ikväll har jag tänkt att spela lite pingis. Man får passa på när man har möjlighet. Jag ska nu försöka få skrivit litegrann. Jag har ju massor att skriva och detta med skrivandet finns med mig i bakhuvudet varenda dag. Tänk när man blir klar med det, vad skönt det kommer att kännas då.

 

 

 

 Helgens arbete var väl mindre roligt. Det var ganska jobbigt och jag vill ju helst vara ledig på helgen. Jag gillar oftast att jobba när många andra är lediga så jag vet att det blir lite motsägelsefullt när jag nu  säger att jag inte gillar att jobba helgen. Men det är väl så att ibland är det mindre roligt att jobba, oavsett när man jobbar liksom. Helgens arbete var också ganska tufft. I perioder var det mycket att göra och ha koll på, typ hela tiden. Men det gick ju bra ändå och ibland måste man ju jobba tufft. Man kan ju inte glida runt jämt liksom.

 

Oftast behöver jag ju ite jobba på just det sätt som jag kände att jag var tvungen att göra i helgen. Det brukar för det mesta kännas betydlig lättare och lugnare, och det är jag glad för. Nu får man väl se vad det blir för schema efter att man har kört klart på det man nu kör på. Jag lämnade in "lappen" och jag kände ingen beslutsångest eller nånting,. Jag vsste vad jag ville, sen får man ju se vad man får. Jag tror att jag kommer att få som jag helst vill. Det beror ju alltid på vad andra vill som har varit anställda längre än mig i företaget. Många av dom inte vill jobba som jag vill så får jag som jag vill. Jag gillar ju också att jobba när många andra är lediga så logiskt sätt så borde jag ju få som jag vill nu då.

 

Idag lyckades jag sova till kl 08:00 i alla fall. Jag försöker att inte vara uppe och skutta tidigare, men kl 08:00 idag då kände jag att jag vill sätta lite fart på denna måndagen. Jag gick ut på en promenad på några km. Jag matade några fåglar som jag lyckades hitta och sen fick jag se lite snusk i snön. Det gick liksom inte att missa det om man har ögon att se med.

 

 Samtidigt som jag var ute och promenerade så lyssnade jag ju som vanligt på en dokumentär. Idag lyssnade jag på något som handlade om den sk Ebbe Carlsson-affären.

 

 

Det kändes bra att få komma ut och sträcka på benen efter helgens arbete. Lite senare idag ska jag jobba igen. Imorgon får jag däremot en ledig dag.

 

 

Jag har en jobbhelg, men annars tar jag det ganska lugnt. Jag har ju tagit ledigt ganska många jobbhelger de senaste veckorna, men den helgen har jag jobbar jag på och jag tror inte jag kommer att söka ledigt mer i år. Det får räcka med att vara ledig när jag är ledig enligt arbetsschemat liksom.

 

 

Denna veckan har jag funderat mycket på vad jag ska söka för arbetsschema till nästa år. Vad jag vill och önskar ska jag skriva ner på ett papper och detta papper ska vara inne typ imorgon. Jag kan inte fundera mycket mer nu, utan jag måste bestämma mig. Jag har betsämt mig nu. Jag tänker inte vända vrida mer på detta. Nu är det bara att önska och sen får man se vad man får liksom.

 

Helg har det blivit och ledig är jag inte. Jag ska jobba  hela helgen och även på måndag. Jag jobbade i natt också. 

 

Jag gillar ofta att köra just det nattpasset. Man är ju ledig typ hela dagen innan man ska börja jobba. Sen glider man runt några timmar på kvällen, har rast i över en timme och sen när man börjar köra nattbussen så går den tiden unfder natten ganska fort. Man börjar, och innan man vet ordet av så slutar man och får gå hem. När jag slutade igår så fick jag dessutom skjuts hem av en kollega som också hade jobbat natten. Det var ju snällt. Skjuts hem får jag ganska ofta. Ibland när jag har varit och tränat pingis så är det ofta någon av alla som jag lirat pingis med som frågar om jag vil ha lift hem. På  jobbet är det likadant.  Det är ju bara att tacka och ta emot liksom.

 

Jag tänker mycket på vad jag ska söka för schema. Jag har nog bestämt mig nu, men jag ska ändå fundera ordenligt under denna helgen också. Sen får man se hur det blir liksom. Det känns som att jag vet vad jag vill nu och då är det bara att söka och sen har man gjort vad man kan med detta liksom. Jobba måste man ju göra, oavsett vad man får för schema.

 

Idag har jag mest tagit det lugn och snart ska jag som sagt jobba igen. Jag har varit ute och handlat lite. Jag köpte bla två produkter som jag använder ganska flitigt. Flytande fiskolja som ska vara bra för hjärtat. Jag köpte också handkräm som jag ofta smörjer in mig med. Jag får extremt lätt torrsprickor och sår i händerna om jag inte använder handkräm. Så jag smörjer in mina händer flera gånger om dagen och det hjälper. Tuben man köper kostar väl ca 70 kr och även om man smörjer in sig flera gånger per dag så räcker en tub med kräm i flera månader. Riktigt bra produkt som jag bara älskar.

 

 

 

 

 

 På jobbet ska jag ju om någon månad byta schema och i denna veckan ska jag försöka betsämma mig för jag jag ska önska. Det finns ett ex antal scheman att välja på och när man söker så ska man önska 3 av dom. Alternativ 1 för det man helst vill ha. Alternativ 2 för det man kan tänka sig att köra på om man inte får det man helst skulle vilja ha. Och alternativ 3 är väl det man får ta om man inte ens kan få alternativ 3. Det kan ju också bli så att man inte får något av de 3 alternativ som man söker på och då får man titta på vad man kan få och önska igen, fast man får bortse från de scheman som man önskade på som alternativ 1, 2 och 3.

 

Först tror jag att jag vet vad jag vill, men sen vet jag inte alls. Jag tror mig veta vad jag absolut inte vill ha, men av vad jag kan välja på som jag vill ha så vet jag inte vad jag ska välja. Sen är det ju så att om jag söker det jag helst vill ha så kan jag ju inte vara säker på att få det. Jag måste alltså försöka välja något annat som jag kan tänka mig att köra på om jag inte kan få det jag helst vill ha. Problemet är att jag iinte nu vet ens vad jag helst vill ha.

 

Jag känner att det för mig handlar om 2 scheman som jag kommer att önska på. Jag vet bara inte vilket av dessa 2 jag ska sätta som alternativ 1 och 2. På det 3 alternativet så tror jag mig veta vad jag ska skriva och jag känner mig rätt säker på att jag kan få det schemat om jag söker det som ett alternativ. Kanske kan jag unvika det om jag ointe söker det också. Känslan jag också har är att det schemat jag nu funderar på att skriva som alternativ 1, inte är ett schema som jag har speciellt stor chans att få. Men samtidigt ska man alltid när man söker schema skriva det man helst vill ha, oavsett om man troratt man inte kan få det. För så länge jag inte vet vad exakt alla som får söka schema före mig kommer att välja, så kan jag ju inte säkert veta att jag inte kan få det jag helst vill ha. Jag komer att söka som alternativ 1 det jag helst vill ha. DET SKA MAN ALLTID GÖRA. Problemet är bara att jag inte vet vad jag vill. 

 

Jag pratade med folk på pingisen igår om detta att jag nu ska söka nytt schema på jobbet och jag sa då att det skulle kunna bli så att jag söker ett schema som gör att jag kan träna mer pingis än vad jag under detta året har kunnat göra. Men mina "pingiskompisar" sa faktiskt till mig att inte tänka så. Man tyckte att jag skulle önska  ett schema som jag själv känner mig bekväm att jobba med. Jag ska liksom inte tänka på hur mycket pingis jag kan spela för att jag jobbar si eller så. Pingisen är ju ite så viktig för mig heller så att jag behöver sumpa ett arbetsschema som jag helst skulle vilja ha, men inte tar för att jag inte kan spela lika mycket pingis som jag kan göra om jag tar ett annat schema. Om jag kan spela mer pingis för att jag har ett arbetsschema som tillåter det så är ju det säkert bra för min hälsa. Men samtidigt är det ju också så att om man har ett schema som innebär att man kanske får oftare än nu gå upp typ 03:30 på morgonen, eller ha många körpass som är betydligt längre osv ...då kanske det är något som på sikt är negativt för hälsan. Även om ajg skulle spela mer pingis på ett annat schema så mår jag kanske inte bra av det jag jobbar med i alla fall. Bättre då att välja ett schema som jag trivs och mår bra av att jobba med, och sen seplar man lite mindre pingis och mår bra med allt ändå. Pngisen är ju heller inet så viktig för mig längre som den en gång i tiden var. Så jag tror nog att jag försöker välja ett schema där jag utgår ifrån hur jag vill ha det på arbetet och inte tänka på hur många timmar mer jag kan spela pingis varje vecka.

 

Jag tänker mycket på detta nu och jag tycker det är svårt att välja. Jag tycker det känns viktigt att vaa noga med vad jag väljer för man lägger ju ändå så mycket tid av sitt liv på arbetet. Jag vill ju må bra på jobbet också liksom. Mår bra på min fritid det gör jag redan, och spela pingis det gör jag också, vilket får mig at må ännu bättre. På söndag då bestämmer jag mig, och nu får jag ta helgen och fundera. På måndag ska ansökningen vara inne, och då måste jag ha betsämt mig. Sen får man ju då se vad man får. Vad man önskar är en sak och man får kan vara något annat. Det bästa är ju om man får vad man önskar sig. Då blir detta så bra som det kan bli för mig.

 

 

 De senaste dagarna har jag klivit upp ur sängen tidigare och tidigare för varje dag. I mosre när jag vaknade 05:30 så tänkte jag bara att jag ska sova llänge denna morgon. Jag somnade om och drömde lite mardrömmar och sen klev jag upp 10:00 istället.  Jag har lite arbete senare idag och skulle jag gå upp för tidigt i så orkar jag fan iinte jobba sen. Jag är ju redan ganska trött av allt grubblande och tänkade på allt möjligt.

 

När jag väl kom upp ur sängen så gick jag ut på en pronenad. Promenaden kändes bättre idag än igår. Jag tränade ju också pingis igår och har man med sig det i kroppen idag så känns det väldigt skönt i koppen. Känslan efter ett pingispass har jag alltid gillat.

 

 

Man kan ju hålla på hur länge som helst med att lyssna, titta och läsa om sånt som handlar om Palmemordet. Googlar man bara runt på nätet i så finns det ju massor av skrifter, bilder och filmer som handlar om  Palmemordet. Spekulationer och terorier om vad det var som hände och vem som mördade Olof Palme finns det mängder av. Jag har väl som många andra människor (här i Sverige i alla fall) funderat på vad sanningen om mordet på Olof Palme är. Vem var han som höll i vapnet och sköt? Var han som sköt helt ensam eller fanns det fler inblandade som var med och planerade attentatet? Under de senaste åren som jag någon gång har råkat fundera över Palmemordet så har jag försöt utgå ifrån vad man faktiskt vet idag, och sen har jag utifrån de fakta försökt klura ut vilket typ av person mördaren var och vad han tex gjorde timmar och minuter innan mordet.

 

 

 

 Jag kan säga att jag inte tror  att det var Christer Pettersson som Olof Palmes mördare. Jag är övertygad om att Olof Palmes mördare är en helt annan typ av person än den personlighetstyp som Christer Pettersson verkade vara. Sen kan man ju såklart inte bortse från att Lispeth Palme säger att det var Christer Pettersson. Men jag tror ändå inte att det var han. Dessutom finns det så mycket som har kommit fram genom åren som jag känner mest talar emot att det skulle vara Christer Pettersson. 

 

 

Jag tror att mördaren helt  har sett när makarna Palme går in på biografen Grand. När mördaren ser  detta då vet han ju att om 90 -120 minuter så är filmen på bion slut och då kommer makarna Palme att komma ut igen. Under den tiden hinner han ju tex lätt ta sig hem för att hämta det vapen som han sen  tänker använda. Han hinner ju också på den tiden ta sig tillbaka till bion och sen står han nog där i näreheten när han får se att makarna Palme kommer ut igen. Jag tror nämligen inte att mördaren har en stor magnumrevolver eller liknade med sig som han går runt med på Sveavägen den där kvällen då Palme mördas. Om man inte planerar innan att man ska mörda någon så går man inte runt med ett sånt vapen liksom. Det har jag svårt att tro. Revolvern tror jag mördaren fixar sen när han vet mer vad makarna Palme kommer att göra under kvällen. Mördaren kan ju också redan har följt efter makarna Palme från bostaden i gamla stan och hela vägen till bion. När makarna Plame sen går in på bion då vet han ju väldigt mycket och att hinner ju då som sagt fixa det där vapnet som han ska använda. Sen tror jag mördaren ställer sig och bevakar bion till dess att makarna Palme kommer ut från bion igen.

 

Minutrarna innan mordet sker så tror jag att mördaren följer efter makarna Palme en bit på Sveavägen, men när makarna Palme väljer att gå över gatan vid ett övergångställe så springer han över gatan vid ett annat ställe längre fram, samtidigt som han har makarna Palme under uppsikt. Sen ställer han sig i den korsningen där mordet kommer att ske och bara väntar in tillfället. Ungefär så tror jag att det har gått till innan mördaren skjuter Palme.

 

Mördaren tror jag är en man som är någon form av polis eller militär.  Han kan vapen och han är en bra skytt. Mördaren hade ju valt ett vapen och en kula som lätt hade trängt igenom en skottsäker väst, om Olof Palme hade haft en sådan på sig. Han skjuter två skott, ett mot Olof och ett mot Lispeth. Mördaren ser säkert att Lispeth inte blir riktigt träffat, men han bryr sig inte om att skjuta igen. Mördaren stoppar undan vapnet och sticker från platsen.  I min värld kan bara inte mördaren vara en sådan person som Christer Pettersson var. De finns så många delar i detta mordet som tyder på att mördaren var en helt annat typ av person än så som Christer Pettersson var känd för att vara.

 

Man kommer förmodligen aldrig att lösa mordet på Olof Palme. Och även om det skulle komma fram något där det sen sägs att så här gick det till så skulle jag i alla fall ändå var att tveksam till om det verkligen var så det gick till. Det som jag tror skulle kunna komma göra att man kommer närmare lösningen på Palmemordet är väl om man skulle hitta det vapen som användes. Då kan man ju spåra vapennummret  bakåt i tiden och sen se  vilka personer som har varit ägare till vapnet , och sen kan man ju börja utreda dessa personer. Sen är det ju ändå så att det har gått över 30 år sedan Palme mördades och att hitta något att utreda vidare på efter 30 år väl inte så lätt, med eller utan mordvapen. Dessutom är det ju så om jag har fattat allt rätt att Lispeth Palme säger ju att hon är säker på att det är Christer Pettersson som ar mördaren. Så även om man skulle hitta mordvapnet och rikta intresset mot en annan person som vid tidpunket för mordet ägde mordvapnet så får man väl förmodligen inte med sig Lispeth Palme som ett vittne som pekar ut den gärningsmannen. Dessutom skulle det ju inte vara helt otänktbart att han som mördade Olof Palme i februari 1986 nu själv är död. Om mördaren fortfarande lever så är det väl statisktistiskt sett så att han snart kommer att avlida. Gissar man att mördaren var i 40 - 45 års åldern vid tidpunkten för mordet så är han ju över 70 idag. Han kan ju vara yngre eller äldre också, eller som sagt död. Man kan ju inte veta.  Mordet på Olof Palme kommer man aldrig att få uppklarat på ett sånt sätt så att man säkert kan säga att så här gick det till. Ingen kommer nog någonsin att hitta några bevis som sen överbevisar vem han som mördade Olof Palme va.

 

 

 

Jag tänkte först att jag inte skulle ta mig tll tränishallen idag och spela pingis. Alla möjliga tankar tänkte jag som handlade om att jag inte orkar lira ikväll. Intsällning var liksom inte den bästa.

Men samtidigt vet jag att det kan kännas segt att ta sig til träningshallen och sen när man står där och spelar så kan det 'nå kännas ganska bra. Så var det ikväll. Spelet stämde ganska bra och egentligen var det väl bara mitt fotarbete  djupled som inte funka alls. Allt annat kändes ganska bra. Bra servar och bra träff på bollen hade jag tex. Jag kände först inte alls för att träna idag, men nu kan jag säga att jag är glad att jag gick till pingishallen i alla fall. 

 

 

 

 Det känns lite segt att vara ute på promenad nu. Jag var ute ganska tidigt i morse. Jag var och är ju ganska trött. Dessutom tänker jag ofta på att jag har mycket att göra.

 

Jag ska söka nytt schema på jobbet och den lappen om vad jag önskar ska vara lämnad på måndag nätsa vecka. Jag har inte bestämt mig än, men om några dagar måste jag ju bestämma mig liksom. Sen tänker jag på hur mycket pengar jag har och hur mycket mer jag behöver få loss innan denna månaden är slut. Jag ska ju föreverkloga lite drömmar som jag har gissat kommer att kosta en del. Tanken är att jag ska planera och typ betala allt under december. Jag tänker mycket på hur jag ska göra för att fixa allt som behöver fixas med detta. Allt för att jag ska få ett mer levande liv liksom.

 

 

En tredje grej som jag tänker på är ju självbiografin. Berättelser som jag tänker skriva tänker jag hur mycket som helst på. Kanske drömmer jag om dom på nätterna också. Jag tänker ju fortfarande att jag vil bli klar med självbiografin i slutet på december i år. Jag tänker fortsätta tro att det kan vara möjligt att det blir så, men innerst inne så tror jag nog inte att jag fixar det.

 

Jag känner att jag tänker på mycket nu, och typ allt vill jag snart få klart. På måndag, under november och slutet på december. Öhhh...

 

 

 

 

Jag går upp tidigare och tidigare om dagarna nu. Jag har väl lite svårt att få någon ro i kroppen. Det finns mycket som börja bränna till nu.

 

På jobbet känns det som man får vara mer skärpt nu och jag ska ju under resten av denna veckan tänka på vad jag ska önska för Schema. Det är inte det lättaste för jag vet ju inte om jag får det jag önskar och då måste jag ju vad nog med vad jag väljer som alternativ nummer 2 och 3 också. Jag vill ju i alla känna att jag kan tänka mig att köra på det jag i slutändan kommer att få, vad det nu än blir. 14 november ska min sökning av schema var inne. Jag funderar mycket och vet egentligen inte alls vad jag vill. Jag ändrar mig hela tiden så det bästa jag kan göra är att inte bestämma mig nu, för då kanske jag ändrar mig innan sökningen måste vara inne.

 

En annan ´grej som börjar närma sig nu det är ju att jag börjar komma till den där "punkten" där jag kan med dom pengar jag har försöka fixa saker som jag framförallt till nästa år vill göra. Jag vill ju göra massor av saker. Det ska helst vara saker  som jag typ aldrig har gjort förut. Jag har gissat att har jag bara lite mer pengar än vanligt att "bolla" med så ska man väl kunna fixa så att man kan göra något som man normlat typ aldrig gör eller har gjort tidigare. Exakt vad jag ska göra vet jag inte riktigt än. Jag har bara fokuserat den senaste tiden på att få loss de pengar jag behöver, för har jag inte dom kan jag glömma allt de jag har tänkt på att jag vill göra framöver.

 

Jag har svår att tro att jag blir färdig med den i år. Det var målet , men ska jag bli det så måste jag jobba på väldigt mycket mer än vad jag hittills har gjort. Dessutom tänker jag ju inte skynda på det för att jag ska bli färdig. Jag vill vara noga och göra detta bra. Då får det ta den tid det tar. Jag vill inte slarva med något som känns så viktigt för mig att jobba mig igenom. Jag kommer inte att ge upp de, även om jag för en sekund ibland tänker så. Men jag har fått gjort så mycket så det skulle vara tråkigt om jag bara slutar skriva för att jag inte blir klar i år. Allt får ta den tid det tar och "flowet"i skrivandet blir ju bättre och bättre ju oftare jag sitter och skriver. Dessutom hittar jag ju nya arbetssätt hela tiden som gör att jag blir effektivare i mitt skrivande. Målet jag har med att bli klar i år är ju inget jag behöver lyckas med att uppnå. Jag kan ju bara ändra min målsättning. Målsättningen jag har med skrivandet är framförallt att faktskt bli klar med självbiografin. Att jag sätter upp en dag för när jag vill bli färdig handlar ju mer om att jag ska jobba på med självbiogrfin. Har man ingen tid alls uppstatt för när man vill bli klar, då blir jag förmodligen aldrig klar för då kan man ju skjuta skrivandet på framtiden hur mycket som helst. Jag vill kämpa mot det där målet att bli klar på en viss tid. Misslyckas man med det så är det ju bara att sätta uppe ett nytt datum när man vill bli klar, och sen kör man mot det målet istället. Jag är grymt "pepp" på att fortsätta skriva min berättelse om mitt liv, mitt enda liv.

 

 

 

Jag är ganska trött nu efter denna dagen och kvällens arbete. Det är ju mycket snö och is och då blir det ju dåligt väglag. Man får vara noga med att titta långt fram så man inte missbedömmer var vägen är. Man vill inte heller köra i en allt för stor snödriva för då finns risken att man fastnar, och det vill man verkligen inte när man redan är försenad och kanske har mycket folk i bussen. Att man blir ganska trött är nog inte så konstigt. Man sitter säkert och spänner sig mer än normalt när man kör i sånt här väder.

 

Hela arbetsdagen gick väl bra att jobba ändå. Det var en del iställda turer idag också, men av allt de som jag körde så var det inte mycket som var inställt. Trafikledningen gick ut med löpande info  under hela eftermiddagen, vilket var bra. Vad som var inställt och vad och när man skulle köra som vanligt igen kunde ändra sig när som helst, och man visste aldrig liksom. Man var tvungen att lyssna noga hela tiden för det är ju viktgt att man som förare vet när man ska köra vad och när man inte ska köra pga osv...

 

Jag tycker i alla fall att min arbetsdag gick bra. Jag tog ju ut en buss, körde den och sen ställde jag tillbaka den, utan att köra fast eller köra i diket. Det räcker ju när väder och väglag är som det är liksom. Nu är det verkligen vinter.