Man har haft en ganska tuff arbetshelg. Jag trodde det skulle bli ganska lugnt, men där hade jag lite fel. Nu ska man snart jobba igen och jag vet ju inte om hur denna arbetsdagen kommer att bli. Lugn elller inte lugn??? Gissar jag så blir första delen av mitt pass betydligt tuffare än andra halvan av dagens arbete. Det är jag ganska säker på. Men man vet ju aldrig. 

 

Man jobbar på. Jag har haft två ganska tuffa arbetspass i helgen. Det ju inga större problem när man väl sitter och kör, men när är färdig och kommer hem, då känns det i hela kroppen. Det snurrar i huvudet och man är väldigt mörbultad. Det är så klart skönt att komma hem. Få stänga dörren och allt blir bara tyst. Sen är det ju bara att jag har ganska många timmar av vilotid innan jag ska jobba igen.

 

För att samanfatta så kan man säga att det har varit tufft att jobba i helgen, fast inte så tufft så att det känns tufft att jobba. Man känner sig mörbultad, men bästa känslan är ändå när man kommer hem och det är alldeles tyst.

 

 

Jag har en arbetshelg nu. Jag jobar hela helgen och måndag också. I går körde jag kvällen arbetspasset höll på fram till klockan 03:00 i natt. Som jag tidigare har sagt så gillar jag att jobba på lite mer udda tider. När andra är mer lediga då vill jag jobba. Och jag är helst ledig när dom flesta andra jobbar. På min rast i går så kolade jag på filmen "Fucking Åmål". Det var länge sen jag såg den filmen. Jag hade glömt hur mycket jag gillade den.

 

Det enda som är lite jobbigt i dag det är att man är så fucking sunkig efter att ha jobbat en natt. Med tanke på hur man känner sig så vill man helst vara ledig resten av helgen, precis som många andra är under helgerna. Men annars har jag inget emot att jobba helgen. Jag gillar ju som sgt att jobba när det känns som att nästan ingen annan gör det. Det är väl bara att fucking köra på, och sen om man vill så kan man ju vara glad över att man inte bor i Åmål. Inte för att jag vet om det är något fel på Åmål, men något ska man ju skriva för att man ska få till en liten poäng med detta blogginlägget. 

 

Skön ledig dag harjag haft och jag har väl egentligen inte gjort nånting. Jag har vilat och kollat på film. Man kanske grejar lite med tvätt eller disk, men mest gör jag ingenting. 

 

Men lite pingisträning har det blivit nu ikväll i alla fall. Idag provade jag min nya stomme. Den funkade jättebra att spela med. Den skiljer sig inte så mycket från den jag hade tidigare, men jag har en aning bättre kontroll med den nya stommen. Man känner det framförallt när man ska blocka bollar som kommer med mycket överskruv.

 

Jag har ibland ett tänkt som jag inte riktigt gillar. Jag tänker ofta på vad som kommer eteråt och samtidigt så gör jag inte saker i nuet för att jag just i samma stund tänker på morgondagen. Eller så tänker jag att jag inte kan göra något för att det jag vill göra kommer att skapa vissa problem. Att jag ibland avstår från att göra saker beror alltså på att jag tänker för mycket på det som komma skall och det är ett tänk som jag verkligen inte gillar.

 

Förra veckan fick jag i alla fall bevisat för mig själv att jag inte behöver tänka så. Jag vet inte hur många gånger jag har tänkt att jag inte kan gå ut en kväll eftersom jag har jobb dagen efter. Det blir då att jag avstår, fast jag vill hitta på något, och det beror på att jag ska jobba.  Men gå ut och ha kul, träffa lite roliga människor och komma hem tidigt på morgonen efter en partynatt funkar ju, även om man ska jobba några timmar senare. Det är ju bara att gå till jobbet några timmar senare. Man säger hej hej och så kör man liksom...

 

 

Det kanske inte funkar om man ska börja tidigt, men jag jobbar ju nu bara eftermiddag och kväll och då är spelar det ju ingen roll om jag inte går och lägger mig förrän tidigt på morgonen. Det jag måste tänka på är ju bara att jag inte dricker någon alkohol eftersom jag har ett jobb som handlar om att sitta bakom en ratt, köra ett tungt fordon och samtidigt ha ansvar för typ 300 personer under en enda arbetsdag.  Men det där tänket att jag inte kan gå ut alls bara för att jag ska jobba dan efter kan jag ju lägga åt sidan nu. För mig funkar det hur bra som helst bara jag har fått sova under förmiddagen då. Om jag ska gå tidigt då funkar det ju naturligtvis inte. 

 

Andra tankar som jag tidiagre har haft och som jag inte har gillat har handlat om resor. När jag under 2011 reste ganska mycket så kom jag lisom till en punkt där jag kände att jag var nöjd med alla resor som jag har gjort i livet. Jag kände liksom att även om jag inte reser utanför Sveriges gränser en enda gång mer så kommer jag ändå inte att vara ledsen för att jag inte har rest tillräckligt mycket. Om jag nu blir en gammal gubbjävel någon gång som sitter i en gungstol på någon ålderdomshem om typ 50 år så vet jag att jag då ockås kommer at vara nöjd med att jag har varit ute lite världen. Både år 2011 och innan det.Så är det absolut. Men bara för att man är nöjd så behöver ju inte det automatiskt betyda att man inte ska göra så många fler resor i livet. Det tänket känner jag att jag lite grann har haft se senaste åren. Det gillar jag inte heller. Jag har gjort annat för att jag har tänkt att jag är nöjd med mitt resande. Jag har kanske velat resa, men tanken: Jag är nöjd och då bryr jag mig inte om att göra något för att komma i väg igen. Sen är det ju också så att jag gjorde ju en riktigt skitresa 2012 som var totalt misslyckad och då har jag väl varit så sur över det och därför har tänket kanske varit att jag inte vil resa igen. Fast jag gillar ju att resa. Kollar kman bara noga innan och vet vad man vill så är det ju hur kul som helst att resa och uppleva något utöver det vanliga. Bryta sin vardag och inte behöva tänka på allt vardagligt "trökhgöra" som man hela tiden har att greja med när man är hemma. 

 

 En annan "spärr" som jag har haft när det gäller mitt resande det är att jag ofta har tänkt att jag inte kan resa till til ett land eller en stad när det tex är vinter här i Sverige. Jag har ofta tänkt att när det är lite kallare här hemma då måste jag åka till ett varmare land. När jag då inte har känt för att göra en resa där det blir mycket sol och bad då skiter jag i det helt och hållet. Men detta tänket med att man måste åka under någon viss årstid kanman ju också lägga åt sidan. Om syftet med resan inte handlar om sol och bad då behöver man ju inte bry sig om att åka til ett varmare land bara föra tt det är kallt i Sverige. Om jag tex vil göra en resa till London så är ju aldrig syftet att jag ska sola och bada. Mitt syfte är förmodligen shopping och kanske hänga i någon bar eller bara bo på något lyxigt hotell. När syftet med en resa inte har med vädret att göra då behöver jag ju heller inte bry mig om vilket väder vi har i Sverige och vad det sen är för väder dit jag ska åka. 

 

Jag har tex en fundering nu på att åka till Prage. Det verkar vara ett fint ställe och där har jag aldrig varit. 

 

 

 

Til Prage kan man ju åka när som helst. Det spelar ju ingen roll om det är sk skitväder i Sverige och kanske detsamma i Prage. Mitt syfte med resan är ju inte att åka till Prage för att sola och bada. Och då kan jag ju åka dit när som helst. Syftet är ju att bryta vardagen här hemma och uppleva något annat så när jag nu förhoppningsvis har ändrat mitt tänkade och inte är så begränsad med vad jag kan göra under en viss årstid så blir det mycket lättare att sitta är och planera en riktiogt cool resa. 

 

Dags att ändra lite på det tänket som man tidigare har haft.  Med lite annat tänk där man släpper på en del spärrar så blir det förhoppningsvis mer av  resor och roliga partyn i framtiden.

 

Idag har jag sovit ut ordentligt. Jag känner mig nästan lite stressad över att jag snart måste vara på jobbet igen, fast tittar jag en extra gång på klockan så är det ju ändå över 3 timmar kvar. Det är väl bra att jag sover ut. Nu när jag inte har så mycket att göra utan mest går och väntar på att kunna göra det jag vill få gjort så kan jag ju passa på att bara vila och koppla av så mycket som jag bara kan. 

 

Igår hade jag en jobbig dag, men den var inte jobbig på det sättet som jag trodde att den skulle bli. Arbetsdagen var hur lugn som helst.  Passet jag körde var hur lugnt som helst och det var inte vad jag trodde att det skulle bli. Ibland har man fel och igår får man ju vara glad över att det jag trodde var inte stämde.  Med tanke på att min dag ändå blev tuff så hade det ju varit extra jobbigt om arbetet hade varit det också. 

 

Det som var jobbigt igår var att min telefon inte fungerade som den skulle under 6 eller 7 timmar. Jag försökte greja och få ordning på det, men jag fattade bara inte hur jag skulle göra. Jag blev så arg, men jag höll ändå masken utåt. Jag kunde inte trycka på telefonen och jag kunde i svara om någon skulle ringa. Det fick jag också säga till min chef  för han sa något om att någon skullle höra av sig till mig senare under kvällen och jag fick ju bara säga att jag har ingen telefon. Det kändes inte br att behöva säga så, men jag ville ju inte ljuga. 

 

Hela kvällen blev förstörd för att jag inte fick telefonen att fungera som den skulle. Jag trodde inte att jag kunde känna ett sånt obehagligt illamående över att min telefoon inte fungera. Jag är nog lite beroende av min telefon. Eller så är det bara så att man känner sig otrygg när man vet att den inte fungerar som den ska om man verkligen skulle behöva den.

 

 När jag kom hem från jobbet igår så googlade jag problemet och då fick jag ju ordning på telefonen direkt.

Jag läste bara den där raden: 

 

 

Jag visste inte att man kunde stänga av telefonen på detta sättet, men nu glömmer jag det aldrig. 

 

 

 

 Jag är i väntans tider. Jag väntar på att jag ska få hjälp med renoveringen av mitt hem. Jag har pratat med dom som ska hjälpa mig, men de har fullt upp med annat. Dom prioriterar liksom inte mig just nu.  Jag skulle ju kunna prata med några andra, fast jag väntar hellre eftersom jag vet att dom jag har pratade med är väldigt bra. Tar jag några andra så kanske dom gör ett riktigt skitjobb och så får jag en massa problem bara för det. Jag har då hellre lite tålamod för jag vet till 95% att de jag har pratat med kommer att göra så att jag blir nöjd. Man kan ju aldrig vara 100% säker. Dom jag har pratat med kan ju naturligtvis göra ett skitjobb, men jag vet ju vad dom har gjot för jobb sen tidigare och därför är jag så säker jag kan bli på att de hantverkarna som jag har pratat med är riktig bra. Dessutom var ju några av dom här och hjälpte mig med när jag renoverade köket, och det blev ju grymt bra.

 

Den andra grejen som jag väntar med lite är någon form av resa. Jag vet inte vart och när än, men jag har tänkt att dra iväg så fort jag blir klar med renoveringen av hallen och mina två rum. Jag väntar för att jag vill göra en resa som jag verkligen kommer att gilla. Jag gjorde ju en riktigt skitresa år 2012 till Tyskland. Den var ju totalt misslyckad och jag vill inte vara med om något sånt igen. Nu ska det bli bra, men jag kan ju aldrig vara säker till 100% på att et blir så. Men jag ska känna när jag bokar ett flyg att den resan jag gör förmodligen kommer att bli riktigt bra med många grymma upplevelser.  Jag ska i alla fall vara 95% säker på att det blir så. 100% säker kan man ju som sagt aldrig vara.

 

 

 

När jag nu går i väntans tider så har jag ju tid att planera och förbereda mig för att kunna göra en riktigt grym resa. Jag vet inte vart jag ska åka än. Jag kollar på allt möjligt just nu, men jag tror i alla fall att jag vill åka till ett "place" där jag aldrig har varit tidigare i mitt liv.

 

Helgen är över nu, men jag sitter säkert uppe en stund i natt. Jag har ju över 70 tv-kanaler att välja mellan och bland dom finns alltid något man vill se om man kollar vad som sänds. Om man vill bli sittande framför tv:n så ska man aldrig kolla en tv-tablå. Idag har det varit mycket pingis att kolla på och då vill jag bli sittande frmaför tv:n. Sen har man ju kollat då vad som visas mer ikväll och då hittar jag så klart program som jag gärna vill se. 

 

Jag sitter väl samtidigt här skriver på min självbiografi. Jag har funderat ganska mycket på vissa berättelser under denna helgen. Ibland tänker jag  att när jag får en och två lediga dagar  så ska jag skriva myucket på min självbiografi och verkligen komma framåt med denna grejen, men det blir aldrig riktigt så. Bara för att jag harmer tid till att skriva så betyder inte det automatiskt att jag klarar av att sitta här och skriva. Mycket av sånt som jag har att berätta måste jag tänka ett tag på först innan jag kan skriva. Det är svårt att bara bestämma sig för att man ska sätta sig ner och skriva och sen göra det. Jag måste ju komma på vad jag ska skriva först innan jag kan skriva något liksom. Men jag har en del berättelser som jag har tänkt på ett tag nu i alla fall. Sen att det är mitt i natten och att jag egentligen behöver sova det får jag skita i. Får jag inte ner de jag vill skriva nu så har jag glömt av det i morgon. Därför är det nog bäst att jag sitter uppe ett tag.

 

 

 

 

Har kollat på pingis morgonen. Det är ju finaldagen på EM i Ekaterinburg som ligger i Ryssland.

 Pär Gerell (PG) var ju i semifinal och tyvärr så förlorade han precis mot Marcos Freitas, Portugal.

 

 

 

 

 

 

Idag fyller Jan-Ove Waldner 50 år. Grattis!!!!

 

Har haft en ganska lugn lördag. Jag slappar mest. Jag kollat mycket på pingis-EM som spelas i Ekaterinburg . Kul att Pär Gerell spelar semifinal i morgon och att Kristian och Mattias Karlsson är i dubbelsemifinal och spelar den just nu. 

 

Skön att man tar det ganska lugnt idag. Natten mellan torsdag och fredag var jag ute lite och träffade lite roliga människor. Jag drack ingen alkohol utan för min del var de vatten, cola eller energidryck som gällde. Jag skulle ju jobba eftermiddag och kvällen under fredagen. Det var inga problem att jobba det ganska långa psset som jag hade, men jag var jävligt trött när jag kom hem igår kväll. Jag hade ju haft en period med pingisspelande, alkoholfritt party hela natten, sömn 5 timmar och jobb i nästan 10 timmar. En lugn lördag är nu att föredra och det har jag också haft.

 

 

Lördag ❤️ i bilder

 

 

 

 

 

 

De finns några resor som jag funderar på att göra. Jag funderar mycket kring resor där jag liksom går i andras fotspår. Jag vill åka och vara på någon plats för att lättare försöka förstå. Eller så vill jag bara ha varit på någon plats där tex något historiskt har inträffat. Lite så funderar jag ibland. 

 

En resa som jag skulle vara lite cool att göra det är att åka till Kanda. Jag skulle vilja åka till ett ställe som heter Hope. jag vet inte om hope är en stad eller bara ett litet samhälle som är en kommun eller nåt, men jag googla lite snabbt och vad jag fattar som så är Hope en distrikts kommun som är en beteckning för en klass av kommuner som finns på flera platser , bland annat i Kanada. För mig känns det som att Hope är ett lite samhälle. Ungefär som lilla samhället vargön är som ligger någon mil härifrån där jag bor. 

 

 

 

 

 

 

En annan typ av resa som skulle vara cool att göra är att åka till San Francisco. Jag skulle vilja göra ett besök i det gamla fängelset Alcatraz. Jag skule vilja vaar där och försöka förstå hur fångarna och vakterna där hade det. Jag vill se dom celler som fångarna satt i och som typ inte var större än min toalett är. 

 

Jag skulle också vilja se den cell där Frank Lee Morris satt. Frank Lee Morris samt Clarence och John Anglin ärdom enda tre fångarna någonsin som har lyckats förvsinna spårlöst från Alctraz. Dom grävde sig ut ur sina celler med hjälp av skedar och dom tillverkade flytvästar och en flotte av regnrockar som dom sen tog med sig när dom rymde. Frank Lee Morris som man tror var "hjärnan" bakom rymmningen hade en dokumeterad IQ på över 130, vilket är jättehögt. Dessa tre fångar är dom enda som har lyckats rymma från Alcatraz utan att sen har blivit återfunna. Man vet inte än idag (över 50 år senare) om dom druknade i San fransico bay eller klarade sig efter att ha rymt. Alctraz stängdes mindre än ett år efter den rymningen.

 

Detta är en fantastisk historia och jag har funderat så mycket på om de tre männen som 1962 rymde från Alcatraz klarade sig levande och sen kunde hålla sig gömda undan alla som letade efter dom. Man får nog aldrig något svar på den frågan. Det är lite som att fundera över palmemordet. Man kan tänka på det i en timme, men efter en timme så är man ändå tillbaka på ruta 1,  och man vet inte mer om vad som hände i alla fall. 

 

 

 

 

Jag skulle vilja göra denna resa, men inte själv och jag vil ju inte åka till San Francisco bara för att besöka Alctraz. Man måste göra något mer liksom, annars blir ju inte den långa resan värt upplevelsen. Jag får fundera vidare på mina resor och så får man väl se vad som i framtiden händer.