Jobb har man snart igen. Jag funderar fortfarande på vad jag ska välja för schema. Jag vet verkligen inte vad jag vill. Snacka om beslutsångest. Jobbet är ju en stor del av ens liv som man i alla fall lägger ganska många timmar i veckan på. Därför vore det tråkigt om jag efteråt känner att jag valde fel schema. Men vilket är egentligen rätt schema då?

 

Idag har jag varit ute på en promenad runt Vänerparken. Skönt att det är ganska varmt ute trots att vi närmar oss slutet på hösten. Snart kommer ju faktiskt vintern, men det vill jag helst inte tänka på. F*n vad jag hatar snö ju. 

 

Däremot så gillar jag denna årstiden. Jag gillar att det blir mörkt ganska tidigt på kvällen. Det blir liksom lite mysigare med allt. 

 

 

 

 

 

Det känns som jag redan nu har börjat komma ur det där när jag bara misslyckas hela tiden. Inte för att jag lyckas med något nu direkt heller, men jag har ju kommit lite till insikt med att jag måste göra och tänka annorlunda. Annars kommer jag att misslyckas med det mesta som jag grejar med, och fan va dåligt man tillslut kommer att må.

 

Bara att jag tänker lite annorlunda nu gör ju att allt bara känns bättre. Vissa saker behöver man bara inte, fast man kanske ibland tror det. Dessutom skadar det ju aldrig  att man stannar upp lite och funderar på vad som faktiskt krävs innan man bara kastar mig in i något som man vill göra. Man ska nog fundera lite över vad man själv tycker är viktigt också, för man kan ju liksom inte göra allt. Man måste prioritera lite liksom.

 

Att jag började känna att jag typ misslyckades med allt beror säkert på att väldigt mycket har gått så bra tidigare i år. Dessutom är jag säker på att de finns mer saker som kommer att gå bra framöver. Jag fick liksom en tanke på att jag inte behöver anstränga mig. Allt går så bra så börjar jag göra nåt så går det av sig själv. Naturligtvis funkar det ju inte så. Man får sällan något om man inte anstränger sig lite.

 

 

 

 

 

 

 

Jag har varit ute på en PW och jag hann hem precis nu innan höstmörkret föll över stan. Jag kände att jag vill ut och röra på mig liksom. Hela helgen har jag suttit här kollat på pingis. Jag har hela huvudet fullt av pingis och jag tänker väldigt mycket på alla tips och tricks som jag har lyckats snappa upp under dessa 3 dagar som jag har kollat på World Cup.

 

 

 

 

Det var väldigt roligt att få se så mycket bra pingis idag. Jag lärde mig väldigt mycket av de jag fick se idag. Jag fick många små tips som jag kommer att tänka på när jag själv spelar pingis. Tyvärr har man ju själv inte möjlighet, eller ens förutsättningarna att träna lika mycket som dom bästa spelarna i världen gör. Dom bästa tränar ju liksom  6 timmar och dagen,  6 dagar i veckan och dom är ju helt sjukt bra också.

 

Det känns lite konstigt att tex Kristian Karlsson på ett sätt nu lär mig  hur man ska spela pingis när det var jag som en gång i tiden lärde honom. Jag var ju hans tränare när han började spela pingis i Trollhättan. Nu sitter jag här hemma och tittar när Kristian spelar sjukt bra pingis mot dom bästa i världen och samtidigt lär jag mig massor.

 

 Det ska bli kul att kolla semifinalerna och finalen i World cup i morgon. Jag gissar att Ma Long vinner allt. 

 

 

 

 

Det är lite jobbigt just nu. Jag känner ju att jag misslyckas med så mycket de senaste veckorna. Jag vill vända denna lite dåliga trenden som jag är inne i nu. Det bästa jag kan göra just nu är väl att jag stannar upp och tänker efter lite. Bara för att jag ser en möjlighet att göra något så kanske jag kan lugna mig lite liskom. De som gäller för mig i en snar framtid är ju renovering och sen vill jag dra på en resa. Då kanske jag bara ska gå runt och vänta på de, och inte göra så mycket annat än att jobba och fortsätta skriva på min självbiografi. 

 

Jag måste också tänka på att mycket avde jag har gjort i år är jag nöjd med och jag kommer att vara nöjd med detta året när vi närmar oss 2016. Så jag ska försöka att bara tagga ner lite. Det är inte alltid så lätt. Man vill ju göra så mycket, men om man känner att man bara misslyckas då har man snart inte så mycket att välja på. Tagga ner är väl lösningen. Jag kan ju sitta här och skriva mycket på min självbiografi. Det är ju något som jag inte kan misslyckas med så länge jag bara fortsätter skriva och inte ger upp med den. 

 

Nu ska jag vända min dåliga trend som jag har varit inne i ett tag. Det måste bli så nu. Undra vad man kommer att lyckas med härnäst. För något ska jag väl snart börja lyckas med??? Fuck dessa dåliga veckor som jag nu har haft, och vänd den dåliga trenden nu.

 

Jag har suttit typ hela dagen och kollat på alla möjliga matcher från Världscupen som spelas i Halmstad. Kul att Kristian Karlsson och Anton Källberg gick så bra i denna tävlingen. Båda var i åttondelsfinal ju. Anton Källberg är ju fortfrande junior, men han visade ju att han redan nu i alla fall kunde vara med och störa en av världens absolut bästa spelare. Det är riktigt bra gjort!

 

 

 

Min fd klubbkompis Kristian Karlsson gjorde ju även han en bra match idag när han mötte en otroligt snabb och sjukt vältränad pingisspelare som heter Chih-Yuan Chuang. Jag tyckte Kristian var bra med när det blev spel om bollen. I dom långa bollduellerna höll Kristian världsklass och där var han minst lika bra som Chuang. Riktigt roligt att Kristan kunde spela så bra mot en så sjukt bra spelare som faktsikt Chuang är. 

 

 

 

Igår fick jag se de olika scheman som man kan välja på. I mitten på December så blir det ju nytt liksom. Jag vet inte säkert vad jag ska välja. Jag funderar kring några saker. Hur mycket blir jag ledig, kan jag fortsätta spela pingis och hur ser arbetsdagarna ut?

 

Jag värderar ledigheten högt och jag tror att jag vill fortsätta spela pingis. Det finns scheman som innebär att om jag får något av dom, då kommer jag inte att kunna spela pingis och sen finns det scheman där jag kan spela mer pingis än vad jag gör idag. De finns scheman där jag får jobba hur mycket som helst när jag väl jobbar, men jag blir mer ledig. Blir jag mer ledig då kan man ju göra mycket annat, men orkar man göra så mycket annat än att jobba när man har många långa arbetsdagar varje vecka?

 

Det känns svårare än någonsin att välja nu. Jag vet inte alls hur jag vill ha det. Jag  tänker  att jag vill ha ett ganska normalt arbetsschema. Med normalt menar jag att man jobbar typ  8 timmar och är ledig 2 dagar i veckan. Den typen av schema finns att välja och det är naturligtvis bra för kroppen om man slipper jobba för många långa dagar i veckan. Men när jag tittar närmare på det schemat så ser jag direkt att jag inte kommer att kunna spela så mycket pingis. Det är en grej som väger ganska tungt för mig. Jag vill träna och hålla igång med pingisen. Pingis är ju den enda träningen som jag egentligen kan. I pingishallen vet jag liksom hur jag ska träna föra tt jag ska må bra och få ut maxiamalt av min träning. Dessutom behöver jag ju den träningen för att jag ska orka jobba på och greja med annat i min vardag. Men vad ska man välja och vad ska man välja bort, jag vet inte.

 

Jag kan välja ett schema som gör att jag får sova ut varje dag, men då blir det ingen pingisträning. Det finns scheman där man börjar tidigt på morgonen och jobbar till ganska sent på kvällen och det kan ju kännas tufft, men man blir ju ledig mer om man liksom jobbar in en dag varje vecka. Den typen av scheman finns och jag värderar ju ledigheten högt så det kan vara något för mig. 

 

Jag kommer att vänta in i det sista innan jag bestämmer mig för vad jag ska söka. Sen när man har sökt ett schema så vet man ändå inte om man får det. Man söker tre olika scheman och det man helst vill ha skriver man som första alternativ. Sen önskar man två andra scheman som man kan tänka sig att köra efter om man inte får det man helst vill ha.

 

Jag vet verkligen inte vad jag vill, men jag värderar ju mängden ledighet högt och jag är inte rädd för att jobba när jag väl är på jobbet. Något sånt kommer nog att avgöra när jag bestämmer mig för vad jag ska söka. 

Äntligen fick jag en ledig dag. Snart får jag två till, bara jag låter två dar till passera. Jag börjar känna mig lite sjuk. Jag är lite förkyld och jag har huvudvärk. Jag fryser, fast att det inte är kallt. 

 

Det känns som om jag har misslyckats med allt de senaste veckorna. För ca tre veckor sedan var jag uppe i Stockholm och där lyckades jag typ med allt. Jag lyckades i alla fall tjäna pengar på den resan. Efter det har jag i princip inte lyckats med något av de jag har försökt få gjort. Flera gånger har jag tex ringt till  folk för att fråga om olika saker. Kan ni fixa det, går det att göra så, får jag göra det osv... Jag får ett NEJ till svar hela tiden. Alla är snälla och trevliga, men det bli nej överallt och jag får bara acceptera det. Jag har inte mycket annat att välja på känns det som.

 

Egentligen gör det väl ingenting att jag misslyckas med typ allt som jag har gjort de senaste veckorna. Jag är ju ändå nöjd med detta året som det har varit och de som gäller för mig nu är att: Jag vill få renoverat min lägenhet och sen vill jag dra på en resa. Dom två sakerna ska inte vara några problem att fixa, jag vet bara inte när det ska bli gjort. Jag går ju och väntar på att hantverkarna ska ha tid, och eftersom jag inte vill resa någonstans innan renoveringen är klar så vet jag ju heller inte när jag ska åka på min resa.  

 

Självbiografi?

När det gäller skrivandet på min självbiografi så känner jag nu äntligen att jag är inne på de sista texterna när det gäller mina första år ( 0-7 år) i livet. Jag har skrivit ganska mycket där nu och jag känner att det snart får räcka. Nu ska jag bara samanfatta som jag hittills har skrivit. Sen ska jag gå vidare med en del berättelser från skoltiden och annat som hände under de där åren.  Det finns en berättelse till som jag inte har skrivit än när det kommer till dom där första åren 0-7 år, men för att kunna berätta den så måste jag liksom göra mer research först. Just nu orkar jag inte riktigt göra det utan jag vill bara komma vidare med min berättelse. Jag går tillbaka sen. Det kommer jag ändå att få göra, oavsett vad jag väljer att göra just nu. Så vissa berättelser får vänta lite helt enkelt. 

 

 

Jag trodde först att jag skulle vara ledig idag och det var väl planerat så också. Men i går så frågade dom på jobbet om jag kunde jobba den dan som jag egentligen skulle vara ledig  (i dag) och så får jag min lediga dag i morgon i stället. Jag gick med på det även om jag egentligen inte var så sugen på den ändringen. Det känns lite tufft att jobba på en dag till när jag redan har jobbat en hel helg som dessutom var ganska tuff. Att jag får jobba i dag också gör tex att jag inte kan lira pingis ikväll, och det känns ju lite tråkigt. 

 

 

Men samtidigt så vill jag inte bara säga nej och vara ett ego som bara tänker på mig själv i alla lägen. Det är inte ofta som dom på kontoret ringer mig och vill göra en ändring. När dom ringer som dom gjorde igår då är det förmodligen för att det är brist på folk. Jag får ju ofta ledigt när jag vill ha det och av den anledningen så kände jag igår att jag kan gå med på att jobba i dag också. Jag får ju min lediga dag i morgon ochdessutom är jag ledig denan helgen som nu kommer. Så, det är ju inte så att det helt plötsligt blir för mycket jobb denna veckan bara för att jag ska jobba i dag också.