7 km löpning ikväll.
Där satt första ordentliga löppasset på flera år. 7 km och sen stoppade jag. ikväll ville jag testa lite var gränsen gick. Jag hade verkligen imngen aning om hur långt jag skulle orka innan det blev för tufft och helt meningslöst att fortsätta kvällen löpning. Jag tog mig ut på ett varv som om jag skulle ha sprungit hela varvet är på över en mil. Jag har promenerat runt det där varvet hundratals gånger, men aldrig sprungit det.

Jag har tänkt länge att det där med löpning inte är min grej. Men den senaste tiden har jag funderat på vilken träningsform jag ska ägna mig åt som mer är min grej.
Jag spelar pingis igen och jag tycker det är det roligaste som finns att hålla på med. Vad jag än väljer att göra när det handlar om pingisen. Men, jag har inte möjligheten just nu att spela och träna så mycket pingis som jag skulle vilja göra. Dessutom måste man ju i princip alltid ha någon att träna med när man vill träna pingis. Sen bör man ju köra ett och annat gympass för att inte gå sönder och få ont i kroppen av allt pingisspelande. Sen är det ju också viktigt att kör mycket löpning för att man bla ska orka med att träna mycket pingis och klara av tuffa pingismatcher på ett bra sätt. Så mycket tid som jag känner att jag måste lägga ner på annat än pingisen om jag ska kunna ägna mig åt så mycket pingisträning som jag skulle vilja göra, den möjligheten och tiden har jag inte. Jag får spela ibland, och det är ju bra att jag gör det bara.
Jag har kört en del powerwalks (pw) och promenader ganska länge nu. Problemet är att jag har svårt och se att detta att jag får ut något av de. Promenader är ju egentligen ingen träning. Sen är det ju alldrig fel att ta en promenad ibland. Det ju absolut bättre än ingenting alls! Pw kan jag tycka är bra träningen, men ett dåligt "pwpass" ger mig aldrig någonting. Det blir ju bara som en promenad, och promenader anser jag ju inte att man kan kalla för träning. Sen säger jag det igen: Promenad är bättre än ingenting.
En annan typ av träning är ju gymmet. Jag har gjort några ärliga försök att intressera mig och stundtals har jag känt att jag har varit motiverad att träna på gymmet. Men jag har för långa perioder där jag inte vill se ett gym eller ens tänka på det. Jag kan tycka att det är synd att jag inte tycker att det är så roligt att tex styrketräna på gym. Men har man inte den rätta inställningen, och motivation för att ta sig till gymmet och träna så är det svårt att bara göra detta ändå, och få gymträning att funka. Det tycker jag i alla fall.
Löpning kanske mer är min grej nu då? Jag kan ju träna själv och precis när jag vill. Oavsett om man kör ett dåligt eller bra löppass så blir det ändå bra träning för mig som jag får ut mycket av. Känner man att löpningen inte har funkat vid något tillfälle så beror det ju (enligt den lilla erfarenhet jag har av detta) på att man antingen har börjat i ett för högt tempo. Eller försökt springa längre än vad man för stunden egentligen klarar av. Dessutom är ju inte detta något som tar för mycket tid av ens liv. Till en början nu som kommer jag kanske att avsätta tid för löpningen 2-4 gånger i veckan, 30-60 minuter vid varje träningstillfälle. Det är min tanke att börja så och sen får vi se. Det viktiga är att jag tar mig ut och springer. Resten löser sig nog ändå. Jag bryr mig inte så mycket om vilken tid jag springer på eller om jag skulle gå in i väggen efter 1km. Träningen får jag ju som sagt ändå, bara jag tar mig ut och springer.



Jag var helt slut efter detta löppasset. Det blev att ta bussen hem. Jag orkade verkligen inte ett enda löpsteg till efter dessa 7 km ikväll. Men känslan efteråt var ändå så skön så jag vill inte sluta med detta. Det är ju bara att fortsätta och jag tror nog att löpning kan vara min grej. Fortsätter jag med detta så har jag redan lyckats även om alla mina löppass i framtiden skulle gå rakt åt helvete. Träningen får jag ju ändå, och det är ju den träningen som blir av som är värd något.

.


Toaselfie


Onsdag ❤️

Jag har snart arbete igen. Det käns lite som man bara är hemma och vänder i sängen. Jag kom ju hem i natt och klockan 12 börjar jag jobba igen, men sen blir man ledig en dag i alla fall.
Nu under morgonen har jag suttit och skrivit lite på min sk självbiografi. Det går bra. Jag skriver om allt möjligt och jag blandar rätt mycket. Jag kommer ju på lite olika historier ur mitt liv när jag sitter här och skriver. Det kan vara någon händelse som bara ligger något år tillbaka i tiden. Man skriver om den och sen kommer man på något som är från den tiden då man var bebis och då skriver jag det. Typ: Att jag räckte ut tungan, haha..

Jag blandar olika historier och håller på så sätt igång kreativiten i skrivandet. Det blir liksom inte så mycket sitta "fläskröv" och inte göra någonting. Jag skriver inte om mitt liv i någon speciell ordning. Just nu är det bara viktigt att jag skriver och skapar något. Jag kan blanda som jag vill och skriva vad jag kommer på för stunden. På så sätt har jag alltid något att skriva om när jag sitter här. Det gäller bara att släppa loss skrivandet och inte köra fast vid för mycket i detaljer om hur jag ska skriva och vad jag ska göra med detta material när det blir färdigt. Det löser sig liksom. Just nu är det bara skrivandet som gäller och just nu har jag ett rätt bra "flow" på detta. Kul att jag känner att det funkar nu!

Tisdag ❤️

Då har man jobbat färdigt. Många har snackat blogg med mig i dag. Det är inte så vanligt längre, men det händer i alla fall fortfarande. Kul att det finns folk som fortfarande talar om för mig att dom gillar min Danneblogg.
Något som var mindre kul i dag var upplevelsen jag fick av den mat jag köpte. Jag tror snart att jag ska börja laga allt själv och aldrig köpa något färdigt ute mer. Inte i denna stan i alla fall. Jag är så trött på det där när jag blir så megabesviken över den mat man köper. Ibland är den så dålig så man måste kasta skiten! Det blir ju bara helt meningslöst att köpa maten då! Jag får väl börja göra matlådor med egen lagad mat istället och ta med till jobbet. Jag orkar bara inte med att få sån skitmat som jag ibland får vissa ställen här i stan. Ibland köper man liksom grisen i säcken på nåt sätt. Det kan smaka bra, men man kan fan inte lita på det. Den typen av matställen känner jag spontant att jag bara vill sluta besöka helt och hållet. Fast det känns som jag har varit med om detta på dom flesta matställen här i stan. Så det enda att göra är väl att laga allt själv i fortsättningen. Men man har ju inte tid egentligen. Hur gör man då? Man får väl käka frukt, bär eller sallad i fortsättningen, för det smakar i alla fall alltid gott.

Jag gör ett nytt försök
Jag vill ju berätta min historia. Skriva en självbiografi. Alla möjliga människor skriver ju typ memoarer och släpper böcker om sina liv. Själv vill jag inte skriva en bok, inte just nu i alla fall. Men jag har länge funderat på att blogga om hela mitt liv. Från när jag var liten Danne, till större Danne och fram till idag.
Jag gjorde ju ett försök att skriva för inte så länge sedan, men jag avbröt ganska snabbt. Jag körde fast. Jag tänkte lite fel. Jag kollade hur andra skrev. Kollade i böcker. Böckerna handlade om andras liv och jag kollade för mycket på hur andra skrev om sitt liv och tänkte inte själv. Nu tänker jag bara själv. Hur vill jag berätta min historia? Jag har redan nu skrivit en hel del. Det är bara att köra liksom, men jag publicerar inget förrän jag känner att jag är färdig med allt skrivande. Det känns bäst att göra så just nu. Jag vet inte ens om jag vill publicera någonting. Jag kanske bara skriver sen behåller allt för mig själv, utan att visa för någon.
Jag gör nu ett nytt försök att skapa något igen i alla fall. Det är bara att skriva, för tankar och funderingar är f*n ingen bristvara hos mig. Den saken är jag fullständigt säker på.


Jag ger alltid 100% - Varje vecka
Dags att jobba lite igen då. Idag är det måndag och då ger jag 26% på jobbet.

Jag gillar fredagens siffra i procent. Hur ska man lyckas att bara ge 1%? Typ: Vara på arbetet, men inte jobba.
Ha en trevlig dag!

Måndag ❤️
Ny vecka och nya tag. Jag har 6 dagar av busskörning, men jag ska väl hinna med något annat att göra också.
Denna veckan ska jag ta tag i träningen igen. Förra veckan rörde jag mig nästan ingenting. Men nu denna veckan hoppas jag att det blir mycket pw. Varje dag helst. Typ 60-90 minuter om dagen där man rör lite på sig måste man ju försöka att hinna med. Man måste ju ta hand om sig liksom. Inte bara jobb och annat vardagligt skit.
I morse var jag ute på en skön pw. Jag hann ut innan regnet började ösa ner, men blåste gjorde det som f*n.


Ha en trevlig dag!

.
















Philippines Open 2015
Uppdrag städning
Idag ska jag storstäda hela lägenheten. Jag ska få med allt och jag tänker inte göra någonting annat förrän jag är färdig. Allt som finns i min lägenhet ska nu bli rent och fritt från damm, smuts och annat skit som går att bara städa bort.


Njuter av kvällen också.

Har en låda kvar med jordgubbar och skumpa finns det alltid hemma. Njuter av kvällen utan några som helst problem.
Ha en trevlig kväll!

Piroger med grönt och lila lök.



Piroger med lite grönt och rödlök som ju egentligen borde heta lilalök och man kollar vilken färg det faktiskt är på löken.

Pingisligan 2015, Final 1
Pingisligan 2015, Final 1. Halmstad - Eslöv.
Inte som det ser ut att vara.

Jag ser sur ut men är glad eftersom jag har champagne och jordgubbar.

Tittar i backspegeln på denna arbetsveckan

När jag funderar och tittar i "backspegeln" på denna arbetsveckan som nu äntligen är över så är det bara att konstatera att jag har haft fullt upp från tidig morgon till sen kväll och natten, i 5 dagar. Det känns ganska jobbigt att bara tänka på det. Det känns i kroppen nu också, men fördelen är väl att man sover gott om natten efter att man har varit uppe och skuttat klockan 07:00 på morgonen och inte gått och lagt sig för att slagga förrän midnatt eller senare på natten.
Som det har varit denna veckan så vaknar jag tidigt och tänker direkt: Vad har man och göra idag? Sen tar det inte många minuter innan man är uppe och då är man igång. Jag vet inte om det är bra eller dåligt att jag bara kör stenhårt varenda dag med allt möjligt. Jobbar gör jag och på fritiden har jag massor med sk projekt som jag grejar med, och mer har jag på gång. Dags att dra i handbromsen snart och finna lite ro??? Hoppas jag klarar av att slappa lite mer nu i helgen i alla fall.

Tur att det snart är juni.


.







Kung Fury
I går gick jag runt i en bubbla, men denna gången var det inte någon brud som jag inte kunde sluta tänka på. Nej, denna gången kunde jag inte sluta tänka på filmen "Kung Fury"
Man har ju länge nu hört så mycket snack om själva filmen och hur själva processen gick till för att skapa denna filmen. I går skulle jag äntligen få se den och jag hade otroligt höga förväntningar. Jag brukar annars "tagga" ner och inte vara så full av förväntan. Man blir så lätt besviken efteråt när man innan har gått runt länge och hoppas mycket på något.
En sak som oroade mig lite efter att jag fick veta att svt skulle visa den 30 min långa filmen var att jag visste att jag jobbade, och slutar typ precis när filmen skulle visas. Samtidigt som jag gick runt i min bubbla så tänkte jag också hur jag skulle göra för att inte missa filmen. Jag ville inte kolla i efterhand när typ "alla" andra redan har sett den. Dessutom ville jag ju se filmen på min 58-tums tv, hemma i massagestolen.
Det gick bra i går på jobbet. Jag slappa övertid och onödigt krångel. Därför hade jag ca 10 minuter på mig att ta mig hem. Det hinner jag, om jag springer. Jag sprang som fan genom stan. Fan va tungt det kändes. När man har suttit 8 timmar still bakom en bussratt och sen direkt ska springa fort som fan hem i "pw-skor". Då känns det snabbt väldigt oskönt i kroppen. Jag sprang i alla fall på typ 70 % av max och jag hinner hem slår med några minuters marginal.
På med tv:n och sätta sig till rätta. Jag hade som sagt höga förväntningar, men jag blev nöjd. Jag fick den coola filmupplevelse som jag verkligen ville ha. Jag tror att när man känner till historien bakom skapande av filmen också så blir det väl lite extra coolt. 30 minuter cool film går väldigt snabbt, men det var värt att ha varit i "bubblan" i flera dagar samtidigt som jag inte ångrar en sekund att jag sprang fort som fan genom stan med andan i bröstet för att inte missa något av filmen.






