I går gick jag runt i en bubbla, men denna gången var det inte någon brud som jag inte kunde sluta tänka på. Nej, denna gången kunde jag inte sluta tänka på filmen "Kung Fury"

 

Man har ju länge nu hört så mycket snack om själva filmen och hur själva processen gick till för att skapa denna filmen. I går skulle jag äntligen få se den och jag hade otroligt höga förväntningar. Jag brukar annars "tagga" ner och inte vara så full av förväntan. Man blir så lätt besviken efteråt när man innan har gått runt länge och hoppas mycket på något.

 

En sak som oroade mig lite efter att jag fick veta att svt skulle visa den 30 min långa filmen var att jag visste att jag jobbade, och slutar typ precis när filmen skulle visas. Samtidigt som jag gick runt i min bubbla så tänkte jag också hur jag skulle göra för att inte missa filmen. Jag ville inte kolla i efterhand när typ "alla" andra redan har sett den. Dessutom ville jag ju se filmen på min 58-tums tv, hemma i  massagestolen. 

 

Det gick bra i går på jobbet. Jag slappa övertid och onödigt krångel. Därför hade jag ca 10 minuter på mig att ta mig hem. Det hinner jag, om jag springer. Jag sprang som fan genom stan. Fan va tungt det kändes. När man har suttit 8 timmar still bakom en bussratt och sen direkt ska springa fort som fan hem i "pw-skor". Då känns det snabbt väldigt oskönt i kroppen. Jag sprang i alla fall på typ 70 % av max och jag hinner hem slår med några minuters marginal. 

 

På med tv:n och sätta sig till rätta. Jag hade som sagt höga förväntningar, men jag blev nöjd. Jag fick den coola filmupplevelse som jag verkligen ville ha. Jag tror att när man känner till historien bakom skapande av filmen också så blir det väl lite extra coolt. 30 minuter cool film går väldigt snabbt, men det var värt att ha varit i "bubblan" i flera dagar  samtidigt som jag inte ångrar en sekund att jag sprang fort som fan genom stan med andan i bröstet för att inte missa något av filmen.