Jag har varit ute på en pw igen. Nu är tempot i kroppen bra. Jävlar vilka grymma varv man har kört nu den senaste tiden! FEEL POWER liksom!!

 

 

 

 

Regn och rusk gjorde att jag i morse strunate i att gå ut på en pw. Jag tänkte att jag väntar till eftermiddagen. Blir vädret bättre kan jag ju alltid gå ut då och skulle det fortsätta att regna så kan man ju alltid ta sig bort till gymmet.

 

Det blev ett perfekt väder för pw nu under eftermiddagen. Sol, vind och inte för varmt. Det är ett bra promenadväder tycker jag. Jag höll ett bra tempo under hela min runda. Jag blev nöjd med dagens träning idag också helt enkelt.

 

 

 

Det blev en tur det gymmet tidigare idag också. Jag är nu glad för att jag gick till gymmet och fick tränat lite. Jag tänkte först att jag skulle strunta i det, men jag trotsar den negativa tanken och "taggar" bort till gymmet och kör i alla fall.

 

 

När jag då får en tanke om att jag kanske ska strunta i det så känner jag att det är fel. Min doktor säger att jag inte ska sitta stilla eftersom det är så extra viktigt just för mig att jag rör på mig.  Jag vet också att även om jag inte känner för att träna så känns det ju ändå  väldigt bra efter ett träningspass. Motivationen och drivet ligger ju då i att köra på så att man får känna den där sköna känslan efter ett hårt träningspass.  Dessutom vill jag ju vara i farten och träna mycket och då ska jag väl försöka att just vara i farten.

 

När jag sen kör på gymmet  så får jag för en sekund nästa tanke som jag på ett sätt bara tycker är skit. Jag känner för att bryta passet lite tidigare än vad jag innan har planerat, men sen får jag känslan av jag ska minsann ska köra klart och göra det bra. 

 

När jag ändå kör trots att jag får lite tankar om att jag typ ska "softa" istället för att träna, då är det ju såklart bra!  Men jag avskyr att jag inte bara kan köra utan att får dessa tankar om att jag kanske ska  "tagga" ner och vila istället. Men man blir ju  motiverad av känslan att jag faktiskt kan trotsa alla negativa tankar och bara träna på ändå. Blir jag mindre motiverad om de negativa tankarna inte finns? Jag har i alla fall   kommit över den där känslan av att det är jobbigt att träna. Det känns bara gött nu när man tränar och rör på sig!  Varför dyker dessa negativa tankar upp hos mig när det mesta ändå känns sjukt bra? Där har jag något att fundera på, fast jag tänker ju mycket även när jag egentligen inte har något att fundera på överhuvudtaget.

 

 

Jag har varit ute på en pw i någon timme. Jag tryckte på lite extra idag för att känna hur det kändes. Jag höll uppe tempot ganska bra under 45 minuter och sen "taggade" jag ner igen. Orakade alltså inte riktigt hela vägen att köra hårt, men väl i 45 minuter. Nästa gång jag kör kanske jag orkar i 46 minuter och nästan gång kanske 47 osv... Tillslut så sätter man en timme och kanske mer än så. Det är bara att köra på och förska utvecklas och bli bättre och bättre. Jag gör så gott jag kan liksom... 

 

 

 Samtidigt som jag var ute för att röra på mig så lyssande jag på en dokumentär som kunde ha handlat om skor och skomakare. Det hade ju passat bra eftersom jag var ute och körde pw. När man kör pw så är det ju inte fel att ha ett par riktigt bra skor. Nu handlade väl inte denna dokumentär riktigt om skor, knappast ens om skomakare. Men det var bra och spännade lyssning i alla fall. Dokumentären handlade om "SKOMAKARLIGAN".

 

 

 

Är ute på en powerwalk!

 

 

 

Även om man får läsa VÄNERSBORGAREN med förstoringsglas så är i alla fall jag med i denna veckans tidning. WOW !!! Det känns stort!! 

 

 

 

Jag ska ta mig ut i solen på en PW! JAG SKA KÖRA EXTRA HÅRT IDAG! Efter alla tankar kring vad Mouna nu har sagt så får jag väl försöka göra större förändringar, på de förändringar som jag nu under ett år  redan har gjort. Det är ju naturligtvis bra att man försöker utveckla både sig själv och det man syslar med. Man ska ju inte köra fast i något och tro att det sen föralltid är det enda rätta att göra. Jag tror mer på att man ska vara flexibel och nyfiken liksom, men vad ska jag nu hitta på som inte är det gamla vanliga? Vad kan jag, och vad känns motiverande? Jag är ju ganska lurig som person så jag kommer säkert på något.

 

 

Nu ska jag sova!   I morgon tar jag nya tag igen. Det är fortfarande skönt att ha semester. Jag kommer nog att känna så ända tills denna semster är slut. Sen när man börjar jobba då kommer man att längta till nästa semester. Men så behöver jag ju inte känna just nu för jag har ju 2 veckor kvar av denna semestern.

 

GOOD❤️NIGHT

 

 

 

 

 

Jag har haft lite mailkontakt med Mouna nu i dagarna (senast idag). Hon började med att berättade för mig att Scilife clinic har följt upp lite olika värden  under dom senaste månaderna som kort sagt gäller mitt hälsotillstånd. Vissa av dessa värden var för ett år sedan ganska höga och dom fortsätter tyvärr att vara för höga. Hon ville nu veta lite hur det går för mig när de gäller dom förändrinngar i min livstil som jag under året har gjort.

 

Hon sa också att det snart är dags för mig att göra en ny årliga undersökning och där ska man följa upp ALLA värdena. Vad exakt de är för värden vet jag egentligen inte. Ska jag kunna fatta allt med hela denna "hälsogrejen" så måste jag ju vara utbildad läkare.  Jag fokuserar bara på de jag vet att jag kan göra själv för att mina värden ska bli bättre. Resten hjälper Mouna och Scillife clinic mig med.

 

 När det gäller den årliga undersökningen (som kommer att äga rum i september)  så skriver Mouna att man kommer följa upp mina värden. Och därefter ska jag sätta mig ner med henne igen och diskutera vad man konkret kan göra för att alla mina värden ska bli bra.

 

När jag skrev til Mouna så berättade jag så mycket jag kunde om vad jag har klarat av att göra för bra förändringar och vilka resultat de har fått. Jag berättade också vad jag tycker är svårt med att ändra på livstilsfaktorer. Vissa saker är ju svårare än andra att ändra på liksom. Mouna svarade då att hon ändå tycker att jag är duktig som även tänker till kring de som inte är så lätt att ändra på när det gäller livstilsfaktorerana ur ett hälsoperspektiv. Hon skriver också att det som nu blir viktigt är att jag och hon hittar ett sätt som  optimerar min hälsa. 

 

Jag är så glad över att jag för ganska exakt ett år sedan nu kontaktade Scilife i Stockholm! Mycket bättre hjälp kan jag ju inte få när det gäller förbyggandet av allvarliga sjukdomar. Jag får än idag kritik av mängder av sk förståsigpåare som säger att detta med Scilife bara är skit, men förmodligen har ingen av dom som vräker ur sig negativ kritik ens varit i näreheten av att genomgå denna typen av hälsoprogram. Därför behöver jag ju inte ens lyssna med ett öra när dessa kritiker bara säger saker utan att egentligen veta någonting. Mouna är bara hur grym som helst! Det känns lyxigt verkligen få hjälp av henne! Och jag är bara så glad för det.

 

 

 

 

 Jag har varit ute på en PW! 90 minuter i solen blev det. Det kändes som jag hade ett bra "steg" idag. Bra steg, fokus och "power" under denna förmiddags "powerwalk"!

 

Man hittar ibland en del när man är ute och bara går. Pantflaskor eller burkar burkar ju inte vara helt ovanligt att jag hittar när jag är ute på promenad eller PW! Jag rotar inte i papperskorgar eller kollar överallt om jag hittar pant, men inte allt för sällan så ligger det bara precis på vägen där jag går ,eller lite vid sidan av. Då plockar jag med mig den. Det är ju en rätt skönt  att kunna tjäna lite pengar på att man bara är ute och går, även om det bara är 1 krona. 

 

Idag hittade jag ingen pant, men en patientbricka låg väldigt synligt vid vägen och skräpade i naturen. En patientbricka innehåller ju nästan alla uppgifter som finns att hitta om en person. Personnummer, namn, adress och telefonnummer står ju klart och tydligt på brickan. Hamnar den brickan hos någon som kanske inte är fullt lika ärligt som jag är, då kan ju faktiskt ägaren av brickan få sin identitet stulen. Polisstationen låg inte så långt ifrån där jag var ute och promenerade så jag lämnade in brickan där. Jag kunde naturligtvis ha skickat hem brickan med post till ägaren, men nu gjorde jag inte det. Nu när brickan är hos polisen så hamnar den väl inte i kriminella händer i alla fall. Frågan är om polisen kontaktar ägaren. Allting står ju på brickan, men dom jhar ju säkert massor av upphittade grejer på stationen så det skulle väl vara ett heltidsjobb att ringa runt eller på olika sätt försöka få tag i ägare till upphittade saker som har lämnats in.

 

 

 

 

 Efter en dag där jag har varit väldigt effektiv så är det nu dags att sova. God❤️Natt.

 

Jag har fått mycket gjort idag. Jag hade massor saker att göra som jag länge nu har skjutit på framtiden. Men någon dag måste man ju fixa allt liksom. Jag hade tex några ärenden i Trollhättan . Idag blev alla ärenden gjorda som jag känner att jag borde ha fixat för länge sedan.Jag handlade massor av grejer som man liksom behöver ha hemma. Jag köpte tex mat till Mimmi (min fågel). 

 

 

Idag har jag också satt fart på min "ekonomidröm". Jag har fått hem lite papper som jag ska lära mig att förstå, helst på ett par minuter. Sen grejar man någon timme. Ringer ett samtal och får klartecken och sen kör man. Mer pengar får man in och allt tar min "ekonomidröm" nåt steg närmare ett förverkligande av den. Rätt skön känsla när mycket faller på plats på en samma gång. Inget annat är viktigare än denna grej i år för mig, och då är det bara så skönt att precis allt blir som jag vill just nu. Bara att fortsätta köra på under resten av detta året också. 

 

 Idag har jag även hunnit vara ute på en PW, och jag har  ätit gott ute på restaurang. Jag kan väl tillägga att hon som servera mig var jättetrevlig så denna dagen har bara varit helt perfekt på ala sätt och vis!