Skrivet 10 November - 2013, 16:14
Postat i Allmänt
Idag trodde jag för en sekund att jag höll på att gå rakt på en levande tiger. Jäklar var rädd jag blev! Kollar man snabbt så tror man ju att den ligger här livs levande och spanar efter ett byte i höstlöven. Med tanke på den senste tidens alla mardrömmar som jag har haft så kommer det väl snart en till som handlar om en tiger som jag råkar springa på och den gången är den säkert livs levande också, fast det är ju bara en dröm då i alla fall.
Skrivet 10 November - 2013, 15:24
Postat i Allmänt
Dagens träning kändes riktigt bra. Jag kände av den där nattkörningen som jag har haft även idag. Kroppen känns seg och huvudet snurrar lite lätt. Kör man lite träning så släpper den där känslan man har av att man är seg och snurrig.
Jag vet att det är så för jag har känt det så många gånger. Ändå är det samma sak varje gång precis innan jag ska ta mig till gymmet. Jag känner inte för att träna, men när jag väl är där så känns träningen jättebra. Om jag bara på något sätt kan få bort den där känslan av att jag inte vill träna så kommer jag ju att orka springa till gymmet typ varje dag och kämpa på. För när jag väl är där, då känns det ofta bra och det paradoxala är att när jag inte alls är sugen på att köra då känns det bättre när jag väl är på gymmet ändå och tränar.
Vad vill jag lära mig av detta?
Jo, gå bort och träna hur det än känns. Känslan före och under träning kan vara helt olika varandra. Det är bara att köra, och inte fundera så mycket på hur det känns överhuvutaget.
Skrivet 10 November - 2013, 11:12
Postat i Allmänt
Jag kröp till sängs i morse och nu är man uppe igen. Hoppas jag kan gå och lägga mig tidigare idag. I morgon ska jag ju upp på morgonen, och då är det ju inte så smart att gå och lägga sig tidigt på morgonen.
Skrivet 10 November - 2013, 01:40
Postat i Allmänt
Klockan är mer än 1 på natten. Under hela lördagen har jag haft någon form av nykter bakfylla. När man har jobbat natten är det enklast att beskriva känslan dagen efter som att man har varit ute och festat, fast man har jobbat, men man mår därefter i alla fall. Nykter bakfylla liksom. Hade det varit en riktig bakfylla då hade man ju inte varit nykter dagen innan och då hade man väl mått som man förtjänar dagen efter. När man har jobbat natten så mår man som man mår, oavsett om man förtjäanr det eller inte. Svårt att beskriva detta, men tänk nykter bakfylla så fattar ni kanske vad jag menar.
Mitt i natten sitter jag här och skriver. Jag har hunnit skriva många inlägg under den senaste timmen. Får passa på att skriva när fantasin flödar. Jag publicerar ju inte allt nu. Dom "ploppar" upp på bloggen tids nog, om jag inte känner att de jag har skrivit känns för privat. Då behåller jag mina tankar för mig själv och raderar mina skrivna icke publicerade inlägg igen, men jag har ändå skrivit ner dom och sånt tror jag alltid är bra när man får skriva av sig lite.
Jag är inte full eller nåt. En del författare har jag hört säga att när fantasin flödar som mest, det är när man är lite berusad och då skriver man som bäst. Kanske är det därför jag har läst en del obegripliga böcker mina dar? Författarens fantasi har flödat som mest.
Skrivet 10 November - 2013, 01:02
Postat i Allmänt
Jag är tror att jag är en ganska långsint person. Långsint är ju när man inte glömmer eller förlåter t.ex andra människors dåliga gärningar i första taget. Jag har alltid fått lärt mig av andra sk kloka människor att man inte ska vara långsint utan att det är bättre att förlåta och kanske också glömma. För att man själv ska må bra så är det bättre att inte vara långsint. De finns ganska många personer som har sagt detta till mig, men jag tycker inte att de är inte så enkelt att alltid bara glömma och förlåta.
Först blir man ju arg för något "dåligt" som man själv tycker att någon gör. Det som jag blir arg över kan jag kanske en gång glömma och förlåta och kanske några gånger till, men om man sen glömmer och förlåter någon för något som man tycker är dåligt och personen sviker igen och igen och igen osv... Är det då så enkelt att bara glömma och förlåta?. Det kommer ju till en gräns där man känner att man inte vill veta av den andra partenöverhuvudtaget efterson han/hon bara sviker om och om igen. Hur många chanser ska en person egentligen få innan man själv tycker att gränsen är nådd?
Jag får sen ofta "skit" för att jag "klipper" med en person. Personen jag "klipper" med kommer ofta igång med ett skvaller om att jag blev arg och för en enda sak. Men det stämmer ju defentivt inte. I de allra flesta fall där jag har valt att bryta kontakten, slutar prata med någon eller i alla fall inte bry mig speciellt mycket om en person, så har det handlat om flera händelser där jag har t.ex känt mig sviken. Jag har naturligtvis själv en del i allt som händer, men då kanske det är bäst att bara bryta. Jag orkar ju liksom inte gå runt och hela tiden bli arg på en person. För mig känns det bättre om jag då bryter kontakten och kanske slutar prata med personen. Jag slutar helt enkelt att bry mig, personen blir som luft för mig.
Att jag kan vara långsint känns inte rätt, men det är fan inte lätt att alltid bara glömma och förlåta. Dessutom tycker jag att jag har varit med om lite för många gånger att jag blir sviken igen efter att jag glömmer och förlåter vissa personer. Att man måste glömma och förlåta och inte vara långsint är lätt att säga till en annan person, men jag tycker inte att det är så enkelt i praktiken. Allt är liksom inte bara svart eller vitt.
Jag säger inte att jag alltid gör rätt när jag t.ex bryter kontakten med någon. Jag säger inte heller att jag inte har någon skuld i att någon gör som den gör mot mig. Jag säger inte heller att jag tycker att de jag gör och som jag beskriver i detta inlägg är rätt. Jag vill bara påpeka att det inte är så enskelt att bara glömma och förlåta. Jag är kanske en ganska långsint person och är det något som är dåligt med det, då får det väl vara så. Det är i alla fall inte så enkelt att bara glömma och förlåta precis allt eftersom man har något som kallas stålthet också.
Skrivet 09 November - 2013, 03:46
Postat i Allmänt
Lugnt med allting som har med jobbet att göra denna gången. Jag börjar klockan åtta och sen kör jag på under kvällen och natten. Jag körde några turer som var hur lugna som helst. Innan första rasten ska börja så ska jag parkera en buss i Trolhättan. Sen blir jag körd med bil till Vänersborg . Egen chaufför och den tiden man sitter i bilen och bara åker, den har man betalt för. Sen har man rast efter detta. Lite lyx faktiskt.
Sen börjar nattpasset. Jag kör ett varv som vi säger sen har jag helt plötsligt en betald rast på ca 40 minuter. Lyx igen. Sen kör jag ett varv till och allt är cool lugnt. Några få passagerare nämner att dom läser min blogg och det vet jag jag ju att någon alltid säger just när jag kör nattbuss. Alltid, även om jag bara skulle ha en enda som åker med mig under en hel natt. Dannebloggen läser den personen, det slår aldrig fel och har inte gjort på flera år.
Som sagt: Lugnt med allt som har med bussjobbet att göra denna gången.
Skrivet 08 November - 2013, 19:19
Postat i Allmänt
Jäklar vad det regnar ute och jag ska ta mig bort till jobbet. Fattar inte att jag aldrig lär mig att jag måste köpa ett paraply. Jag promnerar dagligen till jobbet och det är ju ganska troligt att det regnar någon gång av alla dessa dagar som man traskar genom stan för att sen tjäna lite pengar som jag ska ha till mat tex.
Hoppas att ni får en fortsatt trevlig fredag. Nu är det alltså ut i spöregn som gäller. Tur att man jobbar med tak över huvudet i alla fall. Fast jag kör ute....
Skrivet 08 November - 2013, 17:12
Postat i Allmänt
Tänk va hemska vi människor kan vara. Jag har suttit här och kollat på två tv-program: ARGA SNICKAREN och LYXFÄLLAN som sändes denna veckan. Man får sitta här och grotta ner sig i andras helvete och jag i alla fall tänker alltid samma tanke varje gång jag ser dessa program om människor som har det riktigt tufft: Jag har det i alla fall bättre. Är det därför dessa program överlever år efter år? För att vi som kollar dessa program gillar att se på andra som har det sämre. Jag tror inte jag kollar bara för det, men jag är inte säker på att det inte spelar roll. Man lär sig annars väldigt mycket på att kolla på denna typen av program.
När man kollar LYXFÄLLAN så är det ofta som jag märker att dom som har ekonomiska bekymmer ofta tjänar mer än vad jag gör. Ändå har jag det mycket bättre och kan tex spara mer. Är det därför man gillar att se denna typen av program? Hemska jag gillar att se på andra som har större problem än vad jag har.Många har det inte lätt och jag fortsätter att tänka på att jag har det bra i alla fall. Det slutar ju ändå ofta lyckligt i alla fall och det är ju bra
Det slutar ju ofta lyckligt, men inte veckans avsnitt av ARGA SNICKAREN (om man bara kollar de man har sett i veckans program) och ännu en gång tänker jag på att jag har det själv väldigt bra som inte behöver vara med i ARGA SNICKAREN. Jag har ju inte ens ett hus att få problem med. Man tänker så och följer dessa program vidare. Usch vad hemsk jag känner mig nu när jag inte vill missa ett enda avsnitt av tex ARGA SNICKAREN. Jag har faktiskt sett alla 101 programmen. Vid alla 101 tillfällen har jag säkert tänkt. Jag har det bättre i alla fall än vad dom har som är med i dessa program och får hjälp.
Känner mig hemsk. Usch, jag måste sluta tänka som jag gör när jag kollar dessa tv-programmen.
Skrivet 08 November - 2013, 14:37
Postat i Allmänt
Kolla mitt senaste videoklipp som jag har lagt upp på INSTAGRAM Jag heter Dannebloggendär. Jag håller själv på att skratta ihjäl mig och jag brukar inte skratta så jag nästan trillar av stolen när jag ser mig själv i ett videoklipp. Men detta blev riktigt kul och jag kunde bara inte hålla mig! Fast "skallen gick" nånstans och jag vet inte vart.
Skrivet 08 November - 2013, 13:30
Postat i Allmänt
Jag tänker verkligen nu på att ta det lugnt och inte skynda mig. Idag behöver jag verkligen inte göra det. Jag har långt kvar till jag ska börja jobba. Ändå så kände jag för en kort stund att jag började stressa igen. Fasen va svårt det är att komma ur stress när man väl har hamnat i den.
Det var ju inget som jag behövde ha bråttom till. Jag skulle till bokhandeln och köpa några svarta tuschpennor, en ljudbok och sen hämta lite mat. Både bokhandeln och restaurangen stänger ju liksom inte nu. Varor finns kvar och fisken simmar inte iväg. Det var bara en kort stund av stress, men jag stör mig på det i alla fall. Man skulle ha en knapp, OFF när det gäller att skynda sig. Jag får ju inte mer gjort för att jag skyndar mig. Jag blir bara trött och tillslut orkar man inte göra nånting. Resultatet av att skynda sig för att man ska hinna mer, blir attman inte orkar nånting. Det är en tanke som är värd att tänka på.
Kokt fisk med persiljesås...
Ljudboken som jag köpte är säkert bra. Jag orkar inte köpa en vanlig bok och läsa, men lyssna går bra och det kan vara intressant att höra mycket av vad Svennis själv har att säga om hela sitt liv. De finns ju så många andra som säger så mycket om Svennis och hans histora. Hur låter egentligen hans historia?
Skrivet 08 November - 2013, 09:47
Postat i Allmänt
Jag känner mig ganska pigg och utvilad idag. Jag har ju sovit hela natten utan att vakna till och inga mardrömmar om att någon ska slakta mig eller likande har jag heller inte drömt. Allt borde vara problemfritt nu men små bekymmer har man ju alltid som man tänker på ändå. Tänk att man alltid kan hitta saker som inte är bra. Allt borde vara perfekt när det är fredag.
Den senaste tiden har jag funderat över allt möjligt. Jag har också tappat lite av de lugna och avspända som jag en gång kände att jag var så skönt inne i. Jag har trillat tillbaka lite i att jag måste skynda mig nu så jag hinner göra mer sen. Detta känns inte bra, men nu är jag medveten om mitt lilla bekymmer i alla fall. Mitt bekymmer blir att man inte orkar med. Jag vill jobba, träna, greja med annat och fundera gör jag ju alltid mycket oavsett om jag vill eller inte. Allt detta i kombination med att jag skyndar mig igenom dagarna lite för mycket nu gör att kroppen någonstans säger ifrån och det enda som tror hjälper är att jag bara "taggar" ner lite. Just nu känner jag mig ganska pigg, men ändå orkar jag inte ta tag i något vettigt.
Varför ska det vara så? Man kör på något som man tycker är bra. Känslan är perfekt för man känner hur mycket man har ändrat på saker som man har velat förändra. Sen går det en tid och allt känns fortfarande bra och sen bara man trillar tillbaka igen, då man trodde att nu håller jag i detta. Vet man egentligen vad man gör när man tror att man vet det? Jag börjar tvivla på det nu. Nu måste jag tagga ner lite annars går det nog typ åt helvete.
Klarar liksom inte alltid att vara som jag ser ut att vara på bilden. Ha blicken och känna känslan av att snart smäller det till blir full fart och nu kör vi. På många sätt är det bra att det är lite fart grejerna, men inte när manbörjar ha för bråttom. Kroppen säger ifrån då. Nej , tagga ner nu och gör det nu.
Skrivet 08 November - 2013, 01:17
Postat i Allmänt
Jag har skrivit några blogginlägg nu om allt möjligt. Jag har bara inte publicerat dom ännu. Jag vill sova på saken, som det så fint heter. Jag har sparat ner allt i mitt utkast, som det så fint heter.
Inläggen som jag har skrivit handlar om att bli arg och sen säga förlåt. Jag har också funderat över vilken av alla känslor som jag idag går och bär på, men hatar som fan. Lite allmänt tjejer måste man ju också ha med när man har en Danneblogg. Dessutom har jag skrivit ett inlägg om när jag tycker att jag var väldigt snäll mot en person, fast det blev problem i alla fall. Tanken kretsar kring: Kan man inte få vara snäll utan att man egentligen inte vill ha något tillbaka?
Dessa inlägg och några till känner jag att jag vill fundera lite mera på. Tömma ämnet eller gå mer på djupet kanske. Kanske blir det för privat tillslut och känner jag så, då ska jag inte publicera?
Skrivet 07 November - 2013, 08:32
Postat i Allmänt
Jag hade en lång dag av arbete igår. Först var det möte och sen skulle man köra också. Mötet handlade om alla förändringar som kommer att bli framöver på min arbetsplats. För mig personligen blir det ingen större förändring. Jag kommer att köra på och fortsätta att jobba i Vänersborg. Schemat som jag sen ska köra efter tycker jag på många sätt är bättre än det jag har nu, men någon större skillnad när det gäller tider, långa dagar, korta dagar, perioder av ledighet och annat är det inte. Man måste jobba liksom, och det lär jag få göra framöver också.
De stora förändringarna som händer är att mycket flyttas över till Trollhättan och allt blir väldigt mycket mindre i Vänersborg. Mindre personal, bussar, parkering och även mindre lokaler att vara i. Allt blir liksom mindre i Vänersborg, men de förvinner inte. Man flyttar bara över till Trollhättan. Detta har vi vetat ganska länge, men igår fick vi liksom reda på vilka nya rutiner som gäller pga allt nytt som snart händer.
Själv har jag ju blivit lite bortskämd genom åren. Det tar mig ca tio minuter att gå till jobbet. Jag slipper ha en bil att bekymmra mig över. Jag slipper pendla till jobbet och det är jag också glad för. Pendla till jobbet för att köra buss .... det funkar naturligtvis, men genom åren har man blivit ganska bortskämd med att ha det så bra som jag faktiskt har. Att kunna promenera max tio minuter till jobbet och tio minuter hem från jobbet är svårt att tycka illa om. Jagfortsätter gärna så ett tag till! I framtiden får vi väl se vad som händer, men just nu kan jag bara köra på som vanligt och så får allt som händer runtomkring mig bara hända. Jag kommer att få hitta lite nya rutiner när jag väl är på jobbet, men det är ju inga bekymmer. Under dom år som jag har kört buss har allt möjligt ändrat sig mest hela tiden.
Inte mycket ser ju idag ut som det en gång gjorde och då kan man ju själv inte bara stanna upp och sluta förändrasig. Det är en obestridd sanning som man bara får lära sig att acceptera.
Skrivet 06 November - 2013, 07:52
Postat i Allmänt
Godmorgon!
Idag ska jag ha en väldigt lång dag på jobbet. jag har egentligen inte mycket arbete, men redan nu klockan tio så ska jag på ett möte. Möte i tre timmar och sen rullar det på med busskörning. Totalt kommer jag att vara över 12 timmar på jobbet inkl rasterna. Fast mötet vi har känns ganska lugnt. Det handlar mycket om alla desa förändringar som kommer att smälla igång i mitten av december. För mig är det inte så stor skillnad. Jag kommer att köra på som vanligt, mne runt omkring mig så blir de väldigt många förändringar och idag har väl mina chefer koll på allt som kommer att hända och vad som gäller när alla förändringar träder i kraft. Det som jag tycker ska bli det roligaste idag det är ju att jag ska få åka till Trollhättan och på riktigt kolla in det nya fina bussgarget som står där. Jag har bara tidigare varit på parkeringen en tidig mörk morgon och fått en snabb titt utifrån hur det ser ut. Parkeringen där alla bussar står är rätt mäktig, men annars har jag inte sett så mycket.
Idag på mötet får jag säkert se mer av detta. Även om de inte finns några planer på att jag ska börja jobba i Trollhättan så är det ju ändå roligt att se hur det verkligen ser ut nu när allt är "flong" nytt där. Dessutom är ju detta bygge i Trollhättan huvudkontor, ( Det kommer i alla fall att bli så den 15 december) även för oss som jobbar i Vänersborg.
Skrivet 05 November - 2013, 23:19
Postat i Allmänt
En grej som jag ibland blir nervös över det är när min telefon ringer. Jag tillhör den gruppen som fortfarande har kvar min hemtelefon. Telefonjack och säkert har jag också svindyr månadsavgift. Jag tror jag skulle upptäcka att jag har det om jag skulle sätta mig ner och jämför bland olika företag. Mobil har jag också såklart och där ringer man ju och kan sms:a och kolla lite hemsidor ganska fritt för en fast summma varje månad.
Det jag vill komma till är att jag är lite rädd ibland för att svara på nummer jag inte känner igen. Inga telefonförsäljare har ringt mig på flera år och det är ju skönt. Men ibland ringer någon från ett nummer som inte jag känner igen och då vet jag aldrig om jag ska svara eller inte. Ibland gör jag det, och ibland inte. På mobilen svarar jag konstigt nog nästan alltid, men hemnumret svara jag nästan aldrig på om jag inte känner igen det nummer som ringer på den telefonen.
Det är något psykologiskt med de jag gör. Hemnumret känns kanske mer privat och till den telefonen vill jag kanske inte att någon okänd ska ringa. Det är ytterst få personer som har mitt hemnummer. Däremot mina 2 mobilnummer finns lite överallt. Jag har märkt att en annan kollega till mig på jobbet lämnar ut mitt mobilnummer till vissa personer som ibland ringer mig. Det handlar oftast om att dom läser min blogg. Det kan också vara någon som undrar om vi inte ska träffas. Det är ganska oskyldiga saker oftast, men jag tycker ändå det kan vara lite otäckt på något sätt. Hemtelefonen svara jag som sagt nästan aldrig i om jag inte känner igen numret. Mobilen svara jag i för de mesta, men det händer att jag bara inte vågar där heller. Lite psykologisk "spärr" där, men jag tror faktsikt att det är bra jag är lite på min vakt här.
Skrivet 05 November - 2013, 22:29
Postat i Allmänt
Om jag vill känna mig riktigt snygg en dag så brukar jag 1-2 dagar innan förbereda mig genom att dricka väldigt mycket vatten och även ta en långpromenad. Långpromenad 2 dagar innan och väldigt mycket vatten 1 dag innan. Jag vet egentligen inte om det bara är inbillning, men jag tror faktiskt att det funkar om man liksom bara behöver se lite extra söt ut en enda dag. Man kanske vet att man har en date eller så vill man bara helt enkelt försöka se så bra ut som det bara går.
Jag kanske är helt fel ut med de jag gör, men jag gissar att det inte är så ovanligt att vi människor har lite fasoner för oss. Tror man på att det funkar själv så varför inte bara köra på?
Jag tycker att det är lite roligt när jag hör om andra som har någon personlig grej för sig som dom tycker funkar, fast det kanske inte är så veteskapligt bevisat att det är så man ska göra. Man tror bara på det själv och så kör man på det.
Långpromenad och dricka mycket vatten alltså. Om ni ser mig göra dom två sakerna typ två dagar i rad och sen ser väldigt nöjd ut den på den tredje, då vet ni vad det handlar om.
Skrivet 05 November - 2013, 11:56
Postat i Allmänt
Jag har börjat denna dagen bra !
1 Gym: Borde ha klivit upp lite tidigare för då hade jag hunnit med att träna lite längre. Men jag körde på bra den lilla tiden jag tränade i alla fall.
2. Jag var hos frissan och klippte och färgade mitt hår.
3. Lite mat har jag fått i mig också. Äter precis så som jag ska göra. Mycket fisk och grönt!
Nu har jag bara arbete kvar idag, men jag hinner slappa någon timme innan dagens busskörning. Jag har fått den start på min dag som jag vill ha. Best way to start the day!
Skrivet 05 November - 2013, 07:01
Postat i Allmänt
Godmorgon!
Igår kändes det ju ganska bra i kroppen när jag kom hem efter arbete. Nu när jag vaknar till så är jag ganska mörbultad. Man är stel i ryggen liksom. På morgonen känns det nästan värre än vad det kan göra på kvällen. Det jobbiga just nu är inte att det känns i ryggen. Det jobbiga är att jag inte riktigt var beredd på att jag skulle känna som jag gör nu när jag har vaknat till liv igen. Lite tuff morgon faktiskt, men jag ska ta mig bort och träna nu och då vet jag att det släpper och kommer direkt att kännas bättre.
Jag vill träna idag. Jag har en del annat också och därför måste jag "tagga" bort nu, även om klockan bara är sju. Jag sa för några månader sedan att jag någon dag ska klara att ta mig upp så att jag "hänger" utanför gymmet och sen drar in och tränar precis när dom öppnar(kl05:00) Jag har inte lyckats någon gång än och det gick inte idag heller. Men kl 07:30 då lär jag vara igång igen och det är ju inte så dåligt.
Efter träningen sen så ska jag klippa mig och mat måste man ju också ha. Sen får jag inte glömma att jobba också. Det blir fullt upp idag och mer mörbultad lär jag bli. Kanske känns det redan ikväll. Eller så smäller det till i morgon när man vaknar, men då är jag nog beredd i alla fall.
