2014 förevrkligade jag min dröm om att få den ekonomi som jag alltid hade velat ha. I början av oktober förra året kände jag att jag nådde den där punkten som gjorde att jag faktiskt lyckades förverkliga min dröm.

 

 

 

Nu har det gått lite mer än en halvår . Blev det som jag hade tänkt mig och hoppats? Funderingarna är många kring om jag faktiskt är nöjd eller inte. Man kan väl säga så här att jag är nöjd men när jag kände mig nöjd så smög det sig in en tro på att jag inte behövde bry mig alls om mina pengar. Jag började slarva och helt plötsligt bränna mycket mer cash än vad jag tjänade. Vem som helst vet ju att om man gör så då kan det hålla ett tag, men knappast för evigt. Får man inte stopp på det där spenderadet i tid så kan det vara svårt att bromsa sen när man faktskt måste. Jag kom på mig själv och jag vände snabbt på den lite sjuka grejen att bränna så mycket mer pengar än vad jag tjänade varje månad.Nu gör jag en budget igen och i den har jag ett sparande varje månad. Några få tusenlappar blir det alltid. Det är inte så mycket och jag är inte så extrem med att kämpa in cash som jag var förra året så då kan jag ju heller inte spara så sjukt mycket. Men jag vill gå med plus varje månad och det gör jag nu. Och dessutom blir  ju faktiskt några få tusenlappar månaden ganska mycket pengar på ett år. Jag bryr mig alltså lite igen. Någonstans måste man ju faktiskt bry sig, trots att jag kanske sa till mig själv förra året att när denna dröm är förverkligad så ska jag aldrig mer bry mig om stålar.  Jag var då besatt av tanken på att fixa min dröm en gång för alla och jag tror inte att jag hade klarat att få loss de ex antal hundratusen kronorna  under 2014 som jag fick om jag tex hade tänkt på hur jag  skulle känna mig och tänka efter ett förverkligande av min dröm. Jag var liksom tvungen att befinna mig i nuet och fokusera på typ jobb, investeringar och sparande för att jag skulle nå mitt mål.  När jag sen kände att jag  kunde släppa fokus och spendera mer igen utan att sabba drömmen, då fick jag väl något extra sug på att unna mig mer eftersom jag inte hade unnat mig så mycket under ett helt år. Efter ett tag började jag tänka annorlunda och kanske klokare. Jag kom fram till att det nog skulle vara bättre att spara lite och så gjorde jag det igen. Jag är nog  nöjd  med min ekonomi som den är idag. Mycket beror såklart på allt jag gjorde förra året. Jag har ett sparande nu för att jag inte ska slarva med mina pengar, och det känns bra.

 

 

Mitt problem just nu är inte pengar. Jag kan unna mig mycket mer idag än vad jag någonsin har kunnat tidigare. Vill tex ta en resa, eller renovera mer här hemma så finns det pengar att ta av redan nu, och mer kommer in som jag inte bara behöver ha till mat och räkningar. Jag har det bra och ska inte klaga. Mitt bekymmer just nu handlar inte om pengar. Det handlar mer om att jag inte mår så bra som jag skulle vilja göra. Det har hänt så mycket den senaste tiden som har varit jobbigt och som jag har haft svårt att hantera. Jag har gjort misstaget att ta åt mig och bry mig om saker som jag tidigare  har varit hur bra som helst på att bara fullständigt skita i. Det finns ju vissa typer av människor som jag ibland stöter på som gör saker mot mig eller säger saker om mig, som är av sånt slag att det bara skulle ta för mycket av min kraft och energi på ett negativt sätt  om jag skulle bry mig det minsta lilla. Man kan inte alltid hjälpa eller styra över  saker som man råkar ut för, men man kan alltid styra över hur man väljer att tänka och hantera det som man har råkat ut för. Om hundra personer gör saker mot mig som tex  prata skita med mig eller bakom ryggen på mig så väljer jag nog i hundra fall av hundra att i princip bara skita i dom. Det blir bara värre för mig själv om jag bryr mig. Så ser jag på det. Men det som nu har fått mig att må dåligt, och även  förbannad det är att jag har brytt mig om en av dom hundra som har gjort något mot mig. Det har tagit mycket på min kraft och energi på ett negativt sätt och när jag nu tänker på det så har det gjort mig rätt förbannad. Varför har jag låtit någon annans förbannade skitprat påverka mig som det har gjort? Jag har ju totalblockat  mig själv för att jag har ägnat mig åt att fundera kring och vara förbannad över de som en eller kanske två personer har gjort och sagt mot mig, i syfte att förstöra för mig och få mig att må dåligt. Det spelar ju ingen roll då att jag fullständigt skiter i vad hundra personer gör eller säger om jag helt plötsligt börjar bry mig om en eller två av dom hundra. Bryr jag mig så tar det ju onödig kraft och energi och jag får mindre gjort av sånt som jag tycker är kul att hålla på med. 

 

Nu har jag i alla fall kommit på varför jag har varit mått som jag har gjort den senaste tiden. Jag har brytt mig om helt meningslösa saker och som bara är negativt för mig själv. Dags att vända på detta nu! Det ska gå precis lika bra att vända på dessa negatviva tankar som det gick att vända mitt överspenderande av pengar.