Under en kort period nu så har jag tagit en paus från skapandet av min självbiografi. Jag har funderat mer kring renovering och inredning av mitt hem och jag slitit mig i håret för den grejen istället, men nu finns det inte mycket mer att göra där. Jag kan bara vänta på att detta ska fixa sig nu. Jag har gjort vad jag kan göra just nu och jag har tänkt färdigt på hur jag vill att mina  rum och min hall. Det kommer att bli så jävla bra, men det är ingen stor grej längre som jag behöver grubbla mer på det. Jag vet att det löser sig nu.

 

När det gäller skapandet av självbiografin så måste jag nu efter en liten paus från det sätta mig ner igen och hitta mig själv. Jag har ibland tänkt på historier från mitt liv, men jag har just då inte suttit ner och skrivit och skapat något. Det har gjort mig lite arg när jag märker att jag inte kan skriva ner dom tankar som jag har haft. 

 

Nu ska jag hitta mitt liv och min historia igen. Jag känner att jag vill slutföra detta för jag kommer annars att leva ett liv där jag fastnar i för mycket grubblerier. Skriver jag ner allt så vet jag att jag komer att släppa mycket av de tankjar som jag alldeles för länge har gått och burit på. Efter en kort paus från skrivandet så känner jag mig redo igen att fortsätta min resa. 

 

 

 I den första filmen Noll tolerans så får man reda på under filmens gång att Johan Falk var förlovad en gång när han var 19 år med en tjej som hette Maria, som förövrigt också var 19 år. Maria blev påkörd och dog. Den personen som gjorde detta smet från olycksplatsen. Den berättelsen med Maria och hennes död från den första filmen Noll tolerans kommer upp lite då och då även i den andra filmen (Livvakterna), men efter filmen Livvakterna så blir det tyst om detta. Det tas upp igen i en kort scen i någon av de filmer med Johan Falk som gjordes år 2012, men man får aldrig reda på i någon av filmerna vem den där smitaren är. Jag hade velat se i någon av dessa filmer en historia där Johan Falk på något sätt får veta vem smitaren var och vad han sen gör när han vet vem det var som körde ihjäl hans dåvarande flickvän som han var förlovad med och som dessutom var med barn i nionde månaden. Nu får jag själv fundera på vem den där smitaren kan ha varit. Jag kommer ju aldrig att komma på det, och det gillar jag inte riktigt. 

 

En och annan scen i ett flertal Johan Falk-filmer är tagna från luften. Dom har typ haft en kamera på en helikopter och filmat ner över tex Göteborg.

 

 

 

I filmen Noll Tolerans är ganska många sådana scener. Det kamerateamet som tog de bilderna i den filmen kostade då (enligt regissören Anders Nilsson) 100 000 kr om dagen att anlita.  Producenten Joakim Hansson som hade fixat detta kamerateam  fixade även så att kamerateamet åkte iväg och tog några andra bilder över Göteborg. Sen sålde man dom bilderna till olika folk som ville köpa sådana bilder för 100 000 kronor och på så sätt så hade Anders Nilsson och Joakim hansson skapat sig de resurser som krävdes för att kunna anlita det kamerateam som filmade de scener som är filmade från luften i filmen Noll Tolerans.

 

Jag har hittat två små "fel" i filmen Noll tolerans. Jag är ju lite nördig  tittar ju och funderar bla på sånt när jag tittar på film. I en scen som söker Anja (Jacqeline Ramel) upp Leo Gaut (Peter Andersson) för att informera honom om att Johan Falk har rymt. Den scenen hade jag velat se karaktärerna närmare kameran än vad dom är i filmen. En annan liten miss som jag har hittat i filmen är en scen som finns i slutet på Noll tolerans. Det är när polischefen Sellberg (Lennart Hjulström) går med några av sina kollegor och säger: Nu tar vi en fika. Tittar man riktigt noga på den scenen så ser man hur en mikrofon som förmodligen sitter på ett stativ faller in i bilden. 

Noll tolerns tycker jag i alla fall är en riktigt välgjord och bra snutaction.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har dom paket som jag vill ha nu. Telefon, teve och internet är så som jag vill att de ska vara nu.

 

Det har blivit en lite härva av kablar. Från uttag till tv, till tv-boxen, till DVD-spelaren, till router, till datorn och där är det massor av kablar som går till allt annat som man tycker att man behöver för att man ska kunna leva ett roligt liv här hemma.

 

 

 

 

 F CK 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Då var det måndag igen och slut på semstern. Idag gick jag upp tidigt för jag skule ner till Göteborg. Ta lite prover och så,. Nu är det äl sista gången på bra länge som jag ska göra detta. Om man inte hittar något allvarligt fel på mig så behöver jag inte fortsätta med detta mer. Jag behöver ju inte låta någon överarbeta något som ändå inte går att göra bättre. 

 

Jag har varit ganska effektiv idag. Uppe klockan 06:00  och sen tåg ner till Göteborg klockan 07:00. Jag var nere i Göteborg klockan 08:00 Från Centralen i Göteborg  tog jag en taxi upp till labbet där provtagningen skulle ske. Man kan gå också, men jag ville varra säker på att hinna med tåget tillbaka redan klockan 09:00. Provtagningen gick snabbt. Jag var färdig på 10 minuter och sen gick jag tillbaka till centralen och tog tåget hem igen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Igår satt jag halva kvällen och hela natten och jobbade med min självbiografi. Jag grejade typ bara med ett kapitel, men det tog lång tid. Jag ville kolla upp lite saker så att jag inte bara skriver utan att veta exakt hur det egentligen ligger till. Tricket kanske är att dels veta vad andra tror sig veta, men det viktigaste av allt är hur det egentligen ligger till.  Jag ska inte skriva vad jag tror, jag måste veta att det jag påstår stämmer. Känns sjukt viktigt när det gäller denna grejen med skrivandet om mitt liv. Allt jag har skrivit hittills är jag  nöjd med. Det svåra är nu bara att fortsätta att göra detta lika bra som jag hittills har gjort.

 

Sovmorgon har jag ju såklart haft. Jag kom ju inte i säng förrän klockan fyra i morse. Annars har jag haft en vanlig dag och nu ska jag väl fortätta skriva mer om mitt liv.