I måndags körde jag mitt första pingispass på ett bra tag. Det kändes att man hade varit borta några månader från pingishallen. Även om jag kanske inte kände mig så jättemotiverad innan till att träna så var det skönt jag komma igång igen. Efteråt var jag trots allt ganska nöjd med passet. Allt i spelet kändes bättre än vad jag hade förväntat mig. 

 

Jag körde ganska många tuffa fotarbetsövningar. Jag tränade ganska hårt i ett högt tempo. Jag tycker att jag lycakdes hålla koncentrationen, även när tröttheten började kännas lite extra. Jag tänkte också mycket på att jag skulle titta noga på bollen och hålla löst i racket. Det blev ju ett pass på nästan 3 timmar och jag körde hårt och koncentrerat. Jag känner också att jag vill fortsätta på detta sättet. 

 

Jag hoppas att jag orkar köra på med pingisen framöver. Jag tycker ju i alla fall att pingis är väldigt roligt att hålla på med. Det räcker ju egentligen att man känner så, för att man ska orka fortsätta. Bara det är kul så blir det bra på något sätt i slutändan. I måndags avverkade jag mitt första pass för denna säsongen och det kändes i alla fall bättre än vad jag hade förväntat mig. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna veckan börjar jag jobba igen. Någon dag måste jag ju börja köra. Jag kan ju inte ha semester jämt. Egentligen skulle jag ha börjat jobba i lördgas, men jag har som princip att aldrig börja jobba helgen, det första jag gör när jag kommer tillbaka från en semester. Jag skulle även ha jobbat den helgen innan jag skulle ha börjat min semester, men även då tog jag ledigt. Dessutom är jag ledig idag och imorgon, så jag börja inte jobba förrän på onsdag och då mjukstartar jag med tre dagar. 

 

 

 

 

Jag börjar tänka på det nu att semstern snart är över för denna gången. Jag har ju börjat planera kommande: Dagar och veckor. Då måste jag ju ta med att jag har jobb att ta tag i också. jag har ju inte behövt tänka jobb på ett tag och det har jag mått bra av. Semestern var välbehövlig, om man säger så. 

 

Jag känner också att jag under en lång period nu har kunnat slappna av och ligga på den anspänningsnivån som jag vill ha. Det har känts skönt när jag lyckas ta det gansak lugnt, även om jag råkar göra saker som jag känner att jag behöver fixa på en viss tid. Saker jag grejar med har känts ganska lugnt och naturligvis mår jag bra av det. Jag ska inte säga att jag har haft en perfekt anpänningsnivå hela tiden. Jag kände tex under Brysselresan att det hade varit bättre om jag hade slappnat av lite mer. Det är ju också viktigt nära man reser att man kan göra det. Stundtals var jag bra på att slappna av under den resan, men jag känner att jag kan vara bättre på det än jag var då. Oförudsedda saker kan ju hända när man reser och även om jag tycker att jag löste alla små problem på ett bra sätt, så blev jag ibland lite stressad över att jag blev tvungen att lösa vissa saker på ett annat sätt än vad jag först hade tänkt mig. Ett exempel var när jag var på Warzawas flygplats, Chopin Airport. Då hade ganska gott om tid på mig innan jag skulle vara vid den gate som skulle ta mig till Göteborg och Landvetter flygplats. Sen från ingenstans så fick jag helt plötsligt se att man bytte gate och bytet låg en bit ifrån den gate som först var bestämd. Då blev jag lite stressad, men hade jag bara tänkt efter lite i den stunden så hade jag ju ändå gott om tid på mig att ta mig till gaten. Det var ju heller inga problem, men ändå stressade jag upp mig i den stunden. Det var liksom inget att stressa upp sig för och ändå gjorde jag det. Till nästa resa vill jag vara bättre på att slappna. Man kan ta det lugnt till 100%. Jag löser ju allt under resans gång. Tar jag det bara lugnt och slappnar av maximalt så kanske jag inte ens märker av att något ens blir ett problem. 

 

Sen vill jag ändå säga att jag är nöjd med min resa till Bryssel och i det stora hela är jag nöjd med allt, även min anspänningsnivå. Jag mår bra nu av att jag gjorde den resan. 

 

 Jag hoppas att jag orkar fortsätta göra saker nu under året, samtidigt som jag håller mig lugn och avslappnad. Är jag bara väl förberedd så brukar allt gå bra och det mål man vill uppnå blir fixat. Jag ska erkänna att jag nu är långt ifrån säker på att jag klarar allt som jag vill få fixat i år. Men jag är rätt säker på att jag kommer att må bra i allt jag väljer att göra, oavsett om vad jag lyckas med och inte. Det känns just nu som en stor inre frid. Jag kan vara den jag vill vara och gilla det med mig själv. 

 

Jag mår också bra av att jag har kommit till insikt med att jag nu måste börja förverkliga mina drömmar och leva för detta. Det finns inget sen. Det är nuet som gäller och det är nuet som jag mår bäst av att vara och leva i. 

 

Jag har verkligen "chillat" ner nu. Brysselresan gjorde att jag kände mig sliten i några dagar, men nu har jag ju tagit det väldigt lugnt sen jag kom hem från den resan. Nu börjar jag få en känsla av rastlöshet och jag vill att mer ska hända, men jag kan inte göra så mycket.  

 

Jag tänker och vänder och vrider på alla målsättningar som jag har för i år. Stundtals känns det som hela mitt liv kretsar kring alla dessa mål som jag har och som jag vill kalara av innan detta året är slut. Jag kan just nu se att jag kan klara många av dom mål jag har. Alla upplevelser känner kan jag se framför mig att jag klarar av. Däremot har jag just nu ingen bra lösning på hur jag ska klara av det sparmålet som jag har. Hur jag än vänder och vrider så kan jag inte se att det kommer att funka. Det enda som jag just nu kan se som skulle kunna funka det är att jag struntar i allt jag vill göra och bara fokuserar på att få loss och spara pengar. Det kan funka, men inte ens den varianten kan jag vara säker på. 

 

Dessutom känner jag att om jag nu inte kan klara av alla mål, så avverkar jag hellre så många upplevelser jag kan. Om jag sen kan spara några pengar efter det så är ju det bra, men jag känner just nu att jag får släppa just den grejen med att nå målet med att ha en viss summa pengar på mitt sparkonto innan 2026. 

 

För ett tag sedan trodde jag att jag hade grepp om det där och att det var lugnt, men nu är jag där igen att jag inte kommer över den där "speärren" som gör att saker och ting blir mycket lättare att slutföra. Jag kommer att behöva kämpa och vända och vrida in i det sista. Just nu tror jag inte att jag klarar sparandet, men jag hoppas på att det finns en lösning runt hörnet som jag inte ser just nu. 

 

Jag hoppas just nu lite på att om jag bara kör hårt med att försöka fixa alla andra mål som inte har så mycket med sparandet av pengar att göra så kanske det där med mitt sparmål löser sig sen när jag inte behöver fokusera så mycket på alla upplevelser  Det känns inte riktigt rätt och tror väl inte innerst inne att det kommer att funka. Men just nu känner jag att jag hellre vill uppleva och göra roliga saker som jag länge har drömt om. Ibland får man bara acceptera att man inte kan göra allt, men ändå väldigt mycket. Dessutom är det ju så att jag har ju pengar och ingenting är ju kört än. Det kanske finns en lösning runt hörnet. Jag ser den inte bara just nu, och det är lugnt. Jag behöver inet veta allt nu. I efterhand kan jag också känna att oavsett vad jag klarar av och inte så har jag ändå gjort allt jag kan för att jag ska nå alla mina mål. Känner jag bara det i slutet på december, då behöver jag ju inte tänka på vad jag borde gjort annorlunda. Om jag tex inte klarar av mitt sparmål, då var jag väl inte redo för det än. Det kan jag nog acceptera. Det gäller väl bara att jag vänjer mig vid tanken på att jag får kämpa vidare med sparande och det jag vill göra för pengar i framtiden. 

 

 

Här om dagen roade jag mig med att ha en Q & A på Instagram. Här kommer lite frågor svar från den. 

 

 Jag har en vecka kvar av min semester. Jag börjar ju jobba nästa onsdag. Jag har bestämt mig för att ta det lugnt resten av min semester. Jag har ju tänkt mycket på hur jag ska komma vidare med dom mål jag har för i år, men just nu tar jag det bara lugnt med allt. Bättre att bara chilla och kanske förbereda sig för arbete och allt vad det innbär när man snart ska vara igång igen. 

 

Jag har sökt några dagar ledigt i september och fått dom beviljade. Det känns bra redan nu för då blir det nog lättare för mig att komma vidare mot dom mål jag har och få gjort allt som jag har planerat att göra i september. 

 

Nästa vecka börjar det ju rulla in mer pengar igen och det behövs ju efter Bryssel och kanske lite mer spendenderande av pengar i augusti än vad  jag brukar bränna en vanlig månad. Jag bränner nog lätt mer pengar när jag är helt ledig än vad jag gör när jag är igång och jobbar. Jag ska i alla fall göra allt jag kan för att få allt på plats som jag vill ha det. Jag ska hitta en lösning på hur ajg ska klara att spara ganska mycket pengar, samtidigt som jag vet att jag kommer att bränna väldigt mycket pengar under september. September blir nog den månade i år som det rullar mest pengar, både in och ut. Det är väl också därför jag känner nu att jag vill ta det lugnt resten av min semester. Det blir lätt för mycket på för kort tid annars. Det orkar jag ihte riktigt med just nu. Ta det lugnt och inte har för bråttom. Så känns det mest rätt att tänka och leva efter just nu. Jag chillar med promenader i skogen. Äta lite god mat och dricka bubbel är ju inte fel heller. Njuta av livet är ju aldrig fel.