Jag gör det igen.
Nu är pengarna slut. Alltså dom pengar som jag lyckades tjäna ihop enbart på det s.k. konstprojektetet. Sen blev det ju aldrig något slutförande av det där för jag insåg att jag typ skulle få ägna resten av livet åt att jobba och spara pengar om jag skulle
nå det målet som jag hade tänkt och strävade efter. Det kändes inte så motiverande att fortsätta när jag hade kommit till insikt med vad som skulle krävas av mig och hur många år det också skulle ta innan allt var klart. Det var liksom inte svårt
att bara avbryta och börja bränna pengarna istället.
Nu tänker jag att jag provar igen. Jag börjar om. Jag grejar med min konst, sparar pengarna och försöker spara ihop mer pengar än vad jag lyckades göra under de första 3 åren som jag grejade med konst.
Jag tänker att jag ska ha ett veckomål och sen kör jag på med grejande och sparar allt jag får in. Tanken är att jag kör på så i 4-5 år. Sen gör jag något för dom pengarna ,då.
Syftet med detta denna gången är inte att jag ska slutföra något konstprojekt. Jag ska bara försöka göra detta bättre och tjäna mer pengar på min konst än vad jag gjorde i första "vändan". Just nu känner jag ändå att jag vill fortsätta greja med
min konst, även om mycket annat känns viktigare att fixa med under detta året. Men jag vill ju ändå inte sluta med något som gör pengar. Så nu kör jag igen. Jag börjar om från noll och hoppas på att allt går bättre än sist. Då blir det i alla fall
bra.
Att vissa aldrig fattar.
Tänk att vissa inte verkar fatta att jag aldrig kommer att sluta filma alla dessa personer som alldeles för ofta väljer att komma fram till mig på stan och äckla sig. 🤮🤮 Jag har tappat räkningen sen länge på hur många människor som: Först väljer att komma fram till mig på stan och trakassera mig på olika sätt, för att sen få panik och säga till mig att jag inte får filma dom. Jag bryr mig inte om vad någon som blir filmad av mig säger. Filmningen är ju mitt sätt att försvara mig på. Så jag filmar bara på och skiter fullständigt i om någon tycker att jag ska sluta med det.
Undra hur många mer gånger i framtiden som jag ska behöva vara med om att personer tar sig friheter och kommer fram till mig och jävlas? Det är också så att när vissa ser att jag filmar dom så kan dessa personer säga till
mig att jag inte får filma utan deras tillstånd och medgivande och en del hotar också med att saker kommer att hända om jag inte slutar filma. Jag skiter naturligvis i vad folk säger och sen fortsätter jag bara att filma vidare.
Jag lyssnar aldrig på vad alla dessa jävla äckel säger och det är ju alltid dom som kommer fram till mig. Många försöker få mig att tro att det skulle vara förbjudet att filma på en allmän plats. Bara när dom säger det till mig så har jag svårt att hålla
mig för skratt.
Jag säger det igen: Kommer man fram till mig på stan och äcklar sig så kommer jag förmodligen att filma eller i alla fall försöka fånga så mycket som möjligt av det som händer på film. Varför skulle jag inte göra det? Det är väl klart att jag försvarar
mig på alla sätt jag kan. Jag gör det för min säkerhet. Ingen av alla dessa hjärndöda människor som kommer fram till mig och "tjabblar" ska ju i efterhand kunna säga att jag har gjort något som jag inte har gjort. Filmen bevisar, eller motbevisar
ju allt liksom. Kameran ljuger ju inte.
Jag förstår ju varför alla äckel inte vill bli filmade. Dom vet ju att dom kommer fram till mig och börjar jävlas och det framgår ju av en eventuell film som jag skulle kunna läcka precis när fan som helst, om jag nu skulle vilja göra det. Dom vill ju
inte att det som gör ska komma ut. Dom vill ju att det dom väljer att göra ska stanna mellan mig och dom. Det är ju mig dom vill komma åt, men det får inte få några konsekvenser för dom.
Jag kan bara säga att jag skiter fullständigt i vad folk tycker om att jag filmar. Jag gör det ändå, oavsett vad man säger till mig. Jag skiter också i om alla dessa äckel filmar mig. Jag filmar naturligvis ingen av alla som kommer fram till
mig och är snälla. Dom som blir filmade är dom som kommer fram och börjar jävlas. Jag kan ju tycka att folk borde fatta att dom flesta har en telefon på sig, och det kan ju hända att man börjar använda den. Om du sen säger till mig
att jag inte får filma så kommer jag bara att skita i det och fortsätta med det jag gör. Fuck you, liksom.
Effekten av att jag har filmat mycket det är att många väljer att inte gå fram till mig igen, fast dom ser mig på stan. Dom vill ju inte riskera att jag filmar dom. Det ser man ganska tydligt på vissa personer.
Vissa ungar som har blivit filmade av mig har gått hem till sina föräldrar och lipat över att jag har filmat dom. Det har sen hänt att deras föräldrar har sökt upp mig. Då har jag naturligvis visat vad deras ungar har gjort och då har vissa föräldrar
lovat mig att det som har hänt (och som jag också har fångat på film) inte ska hända igen. Vissa har sagt att dom ska ta ett alvarligt snack med sina barn. Sen finns det ju också föräldrar som typ är lika dumma i huvudet som sina ungar. Det
spelar liksom ingen roll vad jag säger och visar, dom förvarar sina barn i alla lägen. Dessa svin blir naturligvis också filmade av mig och dom har väl sagt ungefär samma saker till mig som deras iq-befriade barn har sagt. Du får inte filma! Jag ska anmäla dig! Tänk
att så många verkar tro att man inte får filma på en allmän plats. Dessutom borde man väl förstå nu när det är 2025 att dom flesta människor har en telefon som man kan börja filma med, om något äckel kommer fram och vill "tjabbla" och jävlas.
Vid ett tillfälle har det hänt att polisen har kommit till en plats där jag stod och filmade två äckel. Dessa två personer hade under en ganska lång period jävlats med mig, vid flera olika tillfällen.
När polisen kom till platsen så fick polisen förklara för dessa två personer att jag är i min fulla rätt att filma hur mycket jag vill och samtidigt fick dom veta att jag hade gjort en polisanmälan mot en av dessa två. Efter denna händelse så har dom
låtit mig vara ifred i jag har inte ens sett dom på flera månader nu. Innan denna händelse så jävlades dom med mig var och varannan vecka och naturligtvis fångade jag väldigt mycket på film. Det var ju bra att polisen fick dom att hålla käften.
Jag gissar också att händelsen har kommit till dessa äckelungars föräldrars kännedom. Det kanske också är en anledning till att dessa två har slutat att stalka mig nu.
Polisen gjorde enligt mitt tycke ett bra jobb denna gången. Dom kom snabbt till platsen och dom lyssnade ju på vad jag hade säga samtidigt som jag fick god tid på mig att visa upp alla filmer jag hade på dessa på personer. Jag berättade allt och nu verkar
det ju som allt filmande fyllde ett syfte. Jag hade ju aldrig kunnat bevisa nånting om jag inte hade filmat. Och det är ju en av alla anledningar till att jag väljer att filma när folk kommer fram till mig på stan och jävlas.
Jag skulle ju kunna skriva hur mycket som helst om detta och jag har massor med: Filmer , bilder och inspelningar. Jag kommer som sagt alltid att skita i vad folk tycker om att jag tar fram min telefon när vissa väljer att komma fram till mig och jävlas. Var
snäll mot mig eller låt mig vara ifred om du inte vill bli filmad av mig. Tänk att vissa inte fattar innan dom jävlas att det kanske finns en risk att jag filmar.
Så jävlas inte med mig om du inte vill bli filmade eller riskera att jag gör en polisanmälan. Dessutom får jag i princip filma hur mycket jag vill på en allmän plats. Fatta det och håll käften.
Vecka 29
Ny vecka att kämpa med. Jag har två arbetsveckor kvar innan jag börjar min semester. Denna veckan jobbar jag helgen, men jag är ledig onsdag och torsdag.
Jag kämpar hårt med mig själv för att kunna hålla den budget som jag har satt upp. Jag är inne i en period nu där jag inte har så mycket pengar att bolla med. Det känns lite som att jag lever som jag gjorde förr. Då hade jag ju verkligen lite pengar.
Jag fick fundera varje månad hur jag skulle göra för att få pengarna att räcka till räkningar och mat. Nu är skillnaden att jag har pengar sparat, men jag får kämpa som fan för att kunna hålla på allt som jag vill spara. Även
om detta är en bättre situation att vara i så tycker jag att det är alltid är lika jobbigt när jag känner att jag behöver kämpa med mina pengar. Kan inte allt bara funka och gå hur lätt som helst. Eller kan jag inte bara välja att göra
sånt som är lätt för mig att fixa. Typ: Fest varje helg och skit i morgondagen.
Det blir nog bra i slutändan. Jag ska kämpa med jobb och pengar i två veckor till. Sen börjar jag min semester. Det är skönt att det är riktigt sommar nu och jag hoppas på många soliga dagar under resten av sommaren. Jag hoppas också att jag minst
får till allt som jag vill få fixat i sommar. Då får jag en riktigt bra semester och den känns det värd att kämpa för i två veckor till.
☀️🌞 #instagram
Prilla Generalen
Saturdaaay👌
Har en ganska chill helg. Jag är ju ledig tre dagar denna helgen och för ett tag sedan tänkte jag att jag skulle planera in något som kanske tar mig ett eller flera steg närmare det målet jag har för i år.
Nu har det inte blivit så. Jag kände mer för att bara ta en "chill" helg. Jag behöver inte alltid göra så jäkla mycket bara för att jag har lite mer ledighet ibland. Jag tänker annars ofta så att jag hela tiden behöver vara i farten och ta mig framåt,
men ibland är det nog smartare och bättre att stanna upp lite mer och tex ta en ledig helg och bara vara. Det kommer ju att bli full ös med resor och annat längre fram i år.
Ska jag vara ärlig så har jag heller inte riktigt råd just nu, fast det känns fel att säga så. Jag har ju pengar, men jag vill spara ganska mycket under denna månaden. Även om jag kanske hade kunnat lossa på pengar nu och
vänta lite med mer sparande så känns ändå rätt att spara mer innan min semester ( som börjar om ca 2 veckor) Dessutom har jag ganska mycket busskörning kvar att ta tag i dom närmaste veckorna, så jag väljer att mest "softa" när jag
väl får lite mer ledighet, mitt i allt "sommararbetet".
Jag chillar med sociala medier. Jag kollar film. Äter gott och idag blev det en långpromenad på ca 12 km. Imorgon kör jag väl en lite kortare runda.
Jag har haft en bra fredag och en ännu bättre lördag! Nu ska jag fortsätta att ha det bra. Livet är bra och det känns värt besväret att leva.
12:00🥂
#dannebloggen🧡💜 #bilder ❤️📸
Mix👌✔️ #bilder #vecka28
Samtal mellan Anjo och Cluee
Vänta och vänta.
Juli är en tuff månad för mig. Jag har massor med jobb kvar innan semestern. Dessutom måste jag vara jävligt noga med att hålla den budget jag har gjort för denna månaden. Det sabbar för mycket av dom delmål jag har i år om jag misslyckas med sparandet av pengarna denna månaden. Jag väntar bara på den sista veckan och att jag ska få den där efterlängtade semestern.
Konsten räddar mig lite. Jag har en hel del pengar kvar av det jag har tjänat på konst dom senaste åren. Dessutom går konsten väldigt bra just nu. Problemet är bara att jag inte hinner leverera så snabbt som jag skulle vilja. Det som är
bra med min konst är att jag får ju in mina pengar så småningom. Jag förlorar egentligen inget på att vänta, men det känns just nu som jag får vänta på så mycket innan jag får in pengar för saker som jag gör.
Annars har jag den senaste tiden grejat som fan varje dag. Jag kliver upp klockan 04:00 drar det jobbet och har en lång arbetsdag. Är jag ledig så kliver jag ju upp några timmar senare, men från den tiden som jag är uppe och skuttar så grejar
jag på mest hela dagen utan att ta någon riktigt paus. Om jag slappar, oavsett om jag gör det efter en arbetsdag eller på en ledig dag så kollar jag film. Annars grejar jag från tidig morgon till sen kväll.
Jag tänker också på att jag ska gå dom där 10 000 stegen varje dag och de flesta klarar jag faktiskt av att gå när jag är på jobbet, trots att jag sitter så mycket stilla som jag gör.
Jag grejar och grejar, men jag får vänta och vänta innan jag får in pengar. Jag får ju in pengar och jag är nöjd med hur jag har det ekonomiskt, men ibland känns det som jag inte gör något annat än väntar på pengar och allt som jag behöver
ha dom till. Jag tror fortfarande att jag kommer att klara av alla mål som jag har i år, men på något sätt känns det som att hela denna grejen med pengar och alla upplevelser bara blir tuffare och kräver mer av mig för varje månad som går.
Sen tror jag ändå att jag kommer att fixa allt. Hade jag inte trott på mig själv så hade jag ju gett upp nu liksom. Jag vill så jäkla mycket nu, och då blir väntan på allt värt att leva med.
Dapa Deep👌🖤
Manipulativa människor.
Manipulativa människor som trycker ju ofta på ens svaga punkter, tills man typ exploderar av ilska. När det sen händer så använder dom mitt utbrott mot mig, utan att erkänna sin egen del i det hela. Om av någon anledning sen har blivit
manipulerad eller hjärntvättad av en människa då kan man ju lätt känna skuld och få dåligt samvete för hur man har reagerat. Den manipulativa människan kan sen utnyttja din känsla av skuld för att dom ska kunna manipulera dig ännu mer. Dom gör
det genom att ta på sig "offerkoftan" och vända på det jag har sagt till dom. Dom säger det på ett sätt för att jag ska känna att det från början bara var mitt fel. Är man sen riktigt jävla hjärntvättad så kanske man till och med ber om ursäkt, fast
det inte var ens eget fel från första början.
Jag har genom åren stött på några sådana äckliga människor. Jag är glad att jag har brutit med samtliga av den sortens människor Dessutom ringer "varningsklockorna" mycket tidigare än förut, när jag stöter på manipulativa människor idag. Så på något sätt
har jag lärt mig att förstå när jag är på väg att bli manipulerad, innan det händer
Även om det känns för jävligt att man vid några tillfällen har blivit utsatt för något som man kanske kan kalla för psykisk misshandel, så det kanske pga dessa erfarenheter som man mår bra idag. Jag släpper ju aldrig in några manipulativa människor
i mitt liv längre. Jag gör bara min grej och lever mitt liv precis som jag själv vill. Då tror jag också att jag får rätt människor omkring mig, som bara är bra för mig på sikt. Inga jävla äckel som t.ex. försöker ge mig skulden för nånting som dom
själva är orsaken till. Bort med dom liksom. Det är bara att klippa rakt av, och när jag har gjort det så ska jag fan aldrig ha något dålig samvete för vad jag har gjort.
#instagram #dannebloggen
Det kommer att funka om…
I fredags skrev jag ju att jag skulle göra en ordentlig uträkning av hur mycket pengar jag behöver för att kunna lösa alla mål jag har för det kommande halvåret. Det var inte så svårt att räkna ut och det kändes skönt att jag inte behöver ge upp. Inte
nu än i alla fall. Med tanke på att jag naturligtvis vet vad jag minst kommer att tjäna under resten av året så kändes det ändå ok när jag typ hade gjort ett överslag på hur mycket pengar jag behöver trycka in i detta årets "projekt". Det var
ungefär som jag hade räknat med från början och hittills har ju allt funkat som planerat.
Jag insåg ändå, mer nu än tidigare att jag behöver vara jäkligt noga med att hålla den budget jag gör inför varje ny månad. Jag måste liksom bry mig till 100%, hela "fucking" tiden. Det finns inget utrymme för att plocka ut lite mer pengar från en grej
och sen tro att jag kan få fram mer pengar senare. Då blir det orimligt mycket mer pengar som krävs, och det kommer nog också att bli en för stor summa för mig väldigt snabbt.
Så är läget just nu. Det som känns bra är att jag inte behöver ge upp och dra ner de ambitioner som jag från början hade. Jag behöver bara vara väldigt skärpt när jag väl ska fixa alla delmål som jag har. Men jag brukar också bli bättre när jag kommer
till insikt med att jag har något tufft att ta tag i. Klarar jag detta så kommer ju det vara en otroligt skön känsla. Det är ju också något som i sin tur kan göra att man blir mer motiverad till att kämpa vidare. Jag tror att det kan få den effekten
på mig.
Det kommer nog att funka för mig om jag bara är väldigt noga och inte ta ut nånting i förskott. Inget är klart förrän det är det. Jag hoppas jag kan tänka så, hela vägen till det slutgiltiga målet. Då kan detta funka.
Beautiful life❤️🌞
Wonderful World ❤️ #instagram
