Jobbat har jag ju gjort idag. Det kändes ganska lugnt. En sak som man märker när man jobbar helgen det är att folk ställer mer frågor och man får ofta frågor om sånt som man kanske inte är så van vid att svara på. Jag känner att jag liksom får ha huvet på skaft mer under en arbetshelg. Även om jag inte kan eller behöver kunna svara på allt så vill jag ändå kunna svara på de mesta av dom frågor jag får under en dag. 

 

 

 

Jobb.-helgen har jag startat nu. Jag har ju varit ledig onsdag, torsdag och halva denna fredag. Men nu har jag jobbat under eftermiddagen och kvällen. Jag har mera jobb imorgon, söndag och även 4 timmar på måndag. Jag känner mig inte supertaggad, men det är ju bara att bita ihop köra. Nästa vecka får jag jobba på och greja med allt de gamla vanliga, men sen börjar den mer roliga perioden. 

 

Jag längtar mest till något annat just nu. Den här vanliga "vardagslunken" som jag har hållit igång ett tag nu vill jag få bort. Jag längtar till andra saker. Nästa helg får jag äntilgen en lägre period av ledighet. 9 helt lediga dagar på raken. V 50 är det ju Musikhjälpen och V 51 börjar jag sen att jobba på mitt nya schema. Allt detta längtar jag efter just nu. Jag vill bara att en vecka från och med nu ska gå rasande fort. Jag är så trött på allt just nu som bara är som vanligt. När jag sitter här nästa fredag då kommer allt de som jag just nu längtar efter. Det känns bra. Sen dröjer det ju inte länge förrän storhelgen kommer. Då blir man ju julledig och så. Det blir ju naturligvis också skönt. Ser man till antalet helt lediga dagar under hela December så har jag fler lediga dagar än vad jag har arbetsdagar. Det är ju inte ofta man har det så. Den lyxen får jag se till att njuta av sen. 

 

 

 

 

 

 

Det blev bra långpromenad idag. Annars har jag inte gjort så mycket. Precis som igår har jag haft en dag av mest slappa. Jag har typ inte gjort något annat. Jag vet inte om jag vill ha det så eller inte, men det är väl bara så att jag inte orkar bry mig så mycket om nånting just nu. Ingenting just nu känns viktigt att ta tag i. 

 

Det blev i alla fall en bra promenad idag. Det kändes lite segt under större delen av rundan, men under de sista 3 kilometrarna skruvade jag upp tempot mer och då kändes det bara bra trots allt. 

 

Nu är man helt slut. Jag har haft två väldigt tuffa arbetsdagar. I söndags trodde jag inte att det skulle bli så tufft, men mycket har krånglat och jag har i ärlighetens namn inte gjort mina två bästa arbetspass de två senaste dagarna. Jag har haft mycket tankar påsånt som komma skall. Typ: Det nya schemat, Musikhjälpen och jag har väl också funderat mycket på vad jag vill göra år 2019. Jag tappar ju då lite fokus på nuet. Jag blir helt enkelt sämre på sånt jag gör just nu, men det är ju bra att jag tänker framåt. Den vägen vill man ju i alla fall gå, FRAMÅT.

 

Nu blir det skönt att få två lediga dagar. Jag får dessutom sovmorgon på fredag och även om jag får jobba så är det bara 4 timmar då. Jag är lite sugen  på att gå ut. Gärna redan ikväll, men någonstans i nattens sena timma som kommer jag nog att ångra en utgång i denna veckan. Bättre att jag håller mig hemma. Man kan ju alltid blogga. Det är ju kul det också. Jag har massor med tankar nu som jag bara vill skriva ner i olika inlägg. Det gäller bara att jag gör det också. 

 

 

 

Sista veckan i november och en sak som jag i alla fall blir påmind om varje år det är att i november har jag alltid så sjukt mycket räkningar att betala. ALLT som jag har att betala på i form av dom fasta utgifterna har jag just i november. Om jag så har en räkningar som jag bara behöver betala en gång per år så ska den alltid ut i just november. Har jag något som tex ska betalas var tredje månad, nog fasen ska den betalas i november. 

 

Nu är det ju ändå så att jag har under denna månaden lyckats dra in mer pengar än normalt, och detta har jag också vetat om att jag ska göra sen länge. Därför spelar det inte så stor roll att jag har mer räkningar i novmber än vad jag brukar ha. I slutändan blir det samma ändå. 

 

Denna veckan har jag naturligtvis busskörning att ta tag i. Jag jobbar nu två dagar och sen är jag ledig två. Efter detta har jag en jobb fredag, lördag, söndag. Lägg därtill att jag jobbar måndag också nästa vecka. Det är väl inte den roligaste perioden av jobb, men det är ju ändå skönt att man får ledig denna onsdag och torsdag. Dessutom är ju söndagspasset som jag har denna veckan, typ det bästa passet jag har att köra på mitt nuvarande schema. 

 

Annars räknar jag mest ner till vecka 50. Jag längtar till Musikhjälpen naturligvis. Det är väl det enda som jag på riktigt längtar efter nu. Jag tycker väl också om när jag får helt lediga dagar som jag kan göra vad jag vill med. Till den "lyxen" är det 2 dagar kvar busskörning. Till Musikhjälpen är det 2 veckor kvar, och då blir jag samtidigt ledig i 9 dagar på raken. Det är ju något att längta efter. Det är ju bra att man har ett jobb...för då värderar man ju ledigheten som amn får höger när man väl får den.

 

 

 

Söndag har det blivit och den käns som vanligt lite tom. Många tankar far igenom mitt huvud. Man tänker på vad man har att göra nästa vecka. Man tänker på vad fort tiden går och jag tänker och försöker fundera ut ur jag ska lösa alla saker framöver som jag vill få fixde. 

 

Jag började denna söndag med en långpromenad. Det blev det vanliga varvet. 

Jag provade att gå ut i min vinterjacka som jag köpte förra veckan. Den ändå skönt att ha på sig, men jackan är sonm en skottsäker rymdräkt. Jag kände också att den just idag var för varm att ha på sig. Jag tog ju en tröja under också. Jag blev ju hur svettig som helst. Det hade känts skönare att bara ha en t-shirt under. Jag behöver inte frysa i denna jackan i alla fall. Idag kändes den ju för varm ha på sig Nu  ångrar jag nästan lite att jag köpte denna jackan, fast blir det riktigt jävla kallt nån dag, då är man nog glad att man har denna jackan. 

 

En bra promenad blev det och nu har man lite ont i benen och andra delar av kroppen. Fast som jag brukar säga: Jag får hellre lite ont av att röra på mig och vara igång, än att jag sitter still och blir en sunkig jävel som inte orkar nånting. Det blir ju bra fart på mig när jag regelbundet avverkar en annan bra promenad. Att jag får lite ont pga detta, det skiter jag i. I det stora hela känns det ju ändå bra i kroppen.

 

När jag var ute på "promenadvarvet" idag så lyssnade jag samtidigt på en Musikdokumentär som handlade om gruppen THE HIVES.

 

 

 Under eftermiddagen har jag sovit lite. Nu har jag några blogginlägg som jag har tänkt på hela helgen att jag ska skriva. Det har inte blivit så, men nu ska jag inte lämna mitt skrivbord förrän dessa inlägg är skrivna. Fan ta mig om jag gör något annat innan dessa inlägg är klara!!

 

 

 Jag har mina lugna lediga dagar. Det känns som tiden går så fort när man är ledig. Sen känns veckorna långa när dom är fulla med jobb. Varför ska är det så? Tiden går fort när man har roligt sägs det ju. Kanske tycker jag att det är roligt att slappa. Fast jag trivs ju med mitt jobb också. Kort sagt kan man väl säga att tiden, dagarna, veckorna och månaderna går fort. Idag är det ju faktiskt precis en månad till julafton. När man tänker så, då tycker i alla fall jag att tiden har gott ruskigt fort. Vissa saker som jag  gjorde för typ några månader sen och tyckte var väldigt roliga känns nu som om det var igår. Tiden går fort, och ännu fortare när man har roligt. Jag stannar upp, tar en selfie och fortsätter att ha kul. Det är väl så livet är, och jag har väl inget emot att det är så. Bara jag mår bra.

Idag har det varit mycket slappa. Jag har idag och dom senaste dagarna läst mycket. Jag läser typ ut en bok på 1-3 dagar och sen börjar jag på nästa som jag typ läser ut lika fort. Det känns ganska lugnt. Ligga och läsa mycket är bra när man vill slappna av. Jag tycker att det är extra skönt att läsa mycket under hösten och vintern. 

När jag vaknade i morse så såg jag att snön hade fallit igen. Det gjorde den väl i början av november också, men den försvann väldigt fort igen. Så tror jag det blir denna gången också. Undra om det blir någon snö som lägger sig lagom till julafton? Vi får se om en månad. 

 

Jag sitter och funderar på det faktum att jag snart kan säga att jag har haft den bloggen i 10 år. Jag håller på med detta år ut och år in för att jag tycker det är roligt. Det finns egentligen inget annat som får mig att hålla på med detta. Den dagen jag inte tycker att detta är roligt längre då kommer jag att lägga av. Jag vet ju naturligvis inte när den dagen kommer, men någon dag blir det säkert så. 

 

 

 

1. En sak är ju att det har ju bara att köra på när det kommer till att blogga. Man behöver ju inte vara bra på det. Man får ju blogga i alla fall. Under tiden som man håller på så utvecklar man ju sitt skrivande och sitt sätt att formulera sig. Jag tycker själv att jag var ganska dålig på att skriva när jag började med bloggen. Men det känns nu som att jag har blivit så sjukt mycket bättre efter 10 år av bloggande. Jag har ju övat på att skapa texter, och det är väl då klart att man blir bättre på det. 

 

2. Bloggen har också hjälpt mig att komma till den där punkten där jag faktiskt helt ärligt kan säga till mig själv att jag mår bra. Jag har absolut haft perioder där jag har mått fruktansvärt dåligt. Jag har framförallt haft perioder där jag har haft väldigt mycket ångest. Bloggen har nog hjälpt mig ur det där och idag mår jag ju bättre än någonsin. Istället för att prata av mig och betala dyra pengar för att gå i terpi hos någon psykolog eller liknade så har jag bara bloggat ner alla möjliga tankar om allt möjligt. Jag tror att om man bara är helt ärlig med just sånt man tänker på, så mår man bättre efter att man har fått skriva ner det. Jag vet att mitt bloggande har varit avgörande för jag faktiskt mår så bra som jag gör idag. På ett sätt är ju min blogg också min psykolog. Den är ju också en bra vän. Den låter mig skriva precis det jag vill. Den säger aldrig till mig att den inte orkar jobba med mig längre. Jag får skriva av mig så mycket som jag själv vill och när jag lämnar bloggen så bestämmer jag själv när jag vill komma tillbaka och öppna mig igen. Jag behöver inte bestämma någon tid för när jag ska besöka bloggen, och när jag än väljer att skriva, vad jag än väljer att berätta så finns den alltid där för mig. 

 

 

 Slappar i massagestolen och mår bra💙💙