Jag tänker och tänker hela dagarna på min självbiografi. Jag funderar på olika berättelser som jag ska skriva och hur jag ska jobba på med skapandet av min självbiografi. Igår skrev jag ett blogginlägg om att det kanske vore bra att hoppa lite fram och tillbaka. Som det har varit så har jag för det mesta skrivit mina berättelser i den ordning som jag tänkt att ha dom i när självbiografin är färdig. Men man kan ju skriva tex slutet först och början sist och sen bara färdigställa alla berättelser som man vill ha dom.
Jag har inte riktigt börjat göra det, men om man kör fast med en berättelse så kan man ju bara börja på en annan så att arbetet med självbiografin hela tiden flyter på och blir så effektivt som möjligt. Nu har jag ett ganska bra "flow" så jag kan bara fortsätta jobba på som jag har gjort.
Men jag ska nog också mer framöver försöka att faktiskt sätta mig ner och skriva när jag faktiskt har tid med det. Som det har varit så har jag mest skrivit på min självbiografi när jag har varit hemma. Men det finns ju inget som hindrar att jag tex sitter och skriver när jag har en paus eller rast på jobbet. Ska jag bli mer effektiv och nå min målsättning som är att bli färdig i år så inser jag nu att jag nog måste ta VARJE tillfälle som jag kan tänkas få, oavsett var jag befinner mig.
Ytterligare en grej som jag ska börja göra mer det är att skriva ner en berättelse så fort som möjligt efter att jag har kommit på den. Ibland kommer man ju på en berättelse och så tänker man på den ganska mycket och länge, men man kanske inte skriver ner den så fort som möjligt. Om jag tex kommer på en berättelse när jag är på jobbet så kanske det blir så att man försöker skriva den 8 timmar senare, eller kanske nästkommande dag. Jag har så många gånger känt att om man inte skriver ner en berättelse när man kommer på den och ligger färskt i minnet, då tappar man lätt minst hälften av berättelsen om man försöker skriva ner den tex 8 timmar senare. Kan man dessutom få den nerskriven och färdig direkt istället för att man sitter tex dagen efter och funderar på vad det var man tänkte dagen innan, då blir ju mitt arbete med min självbiografi mer effektivt efterom jag får mina berättelser färdigt snabbare. Det ju fan bara att ta upp telefonen och skriva och kötta på, var jag än befinner mig. Jag måste ju inte alltid sitta hemma och skriva, men hittills har det mest blivit så.
Ok! Nu har jag tänkt på massor med saker som jag tror kommer att kunna göra mitt arbete med min självbiografi mycket mer effektivt. Nu vill jag bara "kötta" på med skrivandet. Jag tänker i fortsättning prova alla möjliga arbetssätt som jag bara kan komma på. Det kommer att vara tufft och det kommer att snurra i huvudet, men jag vet att varenda anträgning kommer vara så värt att ha gjort när jag blir färdig.
OS i Rio har ju redan smygstartat lite, men invigningen är ju i morgon. Jag kan inte säga att jag är en grabb som gillar att kolla på idrott överdrivet mycket. Men OS är ju ändå något som jag förmodligen kommer att sitta och titta ganska mycket på. Det ju nåt magiskt med ett OS liksom.
Jag kommer att på TV kunna se min fd klubbkompis Kristian Karlsson spela pingis i OS. Det ska bli kul!
I pingisen är det så att varje land får ha med två spelare i singelturneringen. Två på damsidan och två på herrsidan. Jag kan personligen tycka att varje land borde få ha med tre spelare i singelturneringen. Kineserna tex har ju flera spelare som kan vinna hela OS, och några av dom får inte ens chansen att spela i singelturneringen.
Ska jag tro nånting om hur det går så tror jag att kinesen Ma Long blir olympisk mästare. Kinesen Zhang Jike tar silver och Japanen Jun Mizutani tar brons. Jag hoppas att Sverige tar medalj i lagtävlingen i pingisturneringen. Jag tror Kina vinner lagtävlingen. Kineserna har ju ett sånt otroligt bra lag så jag tror inte dom är något annat än vinnare i årets OS.
Ska man försöka tippa något annat än pingis så tror jag att Sverige tar 10-12 medaljer. Jag har ju inte så bra koll på vad Sverige har för medaljchanser, men Sarah Sjöström borde väl kunna ta en guldmedalj. Det vore ju tråkigt om hon inte får en fullträff i Rio.
Jag kommer nog att titta ganska mycket på OS. Jag har en OS-bibel så jag inte ska missa sånt som jag verkligen vill se.
Nu känns det att man jobbar igen. När man kommer hem så är man hur trött som helst och går man bara och lägger sig så somnar man typ direkt. i går var jag 10 timmar hade samma arbetspass i går som jag ska ha i dag och i morgon. Nu jobbar man på riktigt igen och man har typ ett år kvar till nästa semester. Det ska man nog inte ens tänka på nu.
I går satt jag också och lyssnade på radion när jag arbetade. Snälla och fina Sandra Beijer var ju gäst i Clara Henry i P3. Mysigt program, och det är ju också mysigt att sitta och lyssna på två personer (som jag ser upp till jättemycket) när dom sitter i radion och småpratar.
Jag känner hela allt för ofta nu att jag kör fast med min självbiografi. Jag har ett bra "flow" under en period, men när jag tappar "flowet" så får jag inte gjort så mycket. Tyvärr kör jag fast hur ofta som helst nu. Jag har väl kommit till de berättelserna som kanske är lite sega att ta sig igenom och då är det kanske inte så konstigt att jag kör fast oftare nu.
Det kanske är bättre att ändra arbetssättet lite? Som det har varit så har jag skrivit berättelserna i tur och ordning. Jag har börjat med hur jag hade det som litet barn och sen har jag gått vidare år för år. Jag har skrivit min självbiografi i den ordning som jag har tänkt färdigställa den. Det vill säga: Jag börjar med berättelse 1, fortsätter med 2, 3 osv.....Nu kanske jag är på berättelse nummer 50 och 49 st berättelser i min självbiografi är så gott som färdiga.
Jag har massor av berättelser som redan är färdig inne i mitt huvud liksom. Jag har bara inte skrivit ner dom än. De berättelserna som jag inte har skrivit ner än är kanske berättelse nr 80 eller 120. Eftersom jag hittills har skrivit mina berättelser i den ordningen som jag har tänkt att färdigställa självbiografin så blir det ju lätt så att jag kör fast och ibland får man inte så mycket gjort. Mitt arbetssätt har liksom inte varit att avbryta en berättelse och börja på en ny när jag kör fast. Jag har istället stannat upp och funderat tills skrivandet och skapandet lossnar igen. Jag kanske borde ändra och hoppa mer fram och tillbaka mellan berättelserna.
Egentligen spelar det ju ingen roll i vilken ordning jag skriver. Det är ju ändå färdigställandet av självbiografin som syns. Hur jag har jobbat med den fram till färdigställandet syns ju inte. Det är ju lite som att göra en film. Det som syns på filmen är det som räknas. Om man i arbetet med filmen måste ta om en scen 7 gånger eller filmar slutscenen först och början på filmen sist så är ju det inget som märks på filmen. I filmen lägger man ju scenerna i ordning oavsett när man har filmat vad, och det är hur det ser ut på filmen, när den är färdig som räknas.
Det är kanske bättre för mig att bara köra på med skrivandet och få ner de berättelser som redan inne i mitt huvud är färdiga. Jag skulle ju definitivt få mer gjort och kanske blir jag snabbare färdig också. Problemet är att jag kan känna att detta blir för rörigt om jag hoppar för mycket fram och tillbaka med mina berättelser. Fast återigen: Det är ju hur självbiografin ser ut när den är färdig som räknas. Hur jag har jobbat med den fram till färdigställandet spelar ju ingen roll överhuvudtaget. Att jag inte skriver min berättelser i rätt ordning spelar ju heller ingen roll. Det viktiga är ju att jag får mina berättelser i den ordning som jag vill ha dom när jag färdigställer självbiografin. Om jag ena dan skriver på berättelse nr 50 och sen hoppar direkt på nr 100, för att sen kanske gå tillbaka till nr 80 osv.. Det spelar ju ingen roll för slutresultatet.
Det kanske kommer att snurra i huvudet på mig om jag väljer ett arbetssätt med mera hopp fram och tillbaka, men det surrar ju ändå hur mycket spm helst i mitt huvud oavsett vad jag gör med min självbiografi så det är nog bättre att i alla fall prova ett annat arbetssätt. Om jag nu tror att jag får ett bättre "flow" med ett annat arbetssätt då är finns det ju inget fel att köra på med det sättet istället.
Jag har jobbat lite med min självbiografi i dag. Jag har ändrat och skrivit lite mer på några berättelser som jag började skriva på för flera månader sedan. Den senaste tiden har jag jobbat på ganska mycket med berättelser som jag började skriva på för länge sen. Jag har på flera veckor alltså inte börjat på någon ny berättelse, och när jag inte gör det då närmar jag mig heller inte slutet på detta arbetet med självbiografin.
Man kan väl säga att får man klart någon berättelse helt och hållet så att man kan gå vidare och börja på en ny så är det bra. Allting tar så lång tid för mig och en berättelse som jag börjar på och inte avbryter innan jag är färdig med den tar i snitt ca 3-7 dagar den blir färdig. Det tar så lång tid för att jag måste göra så mycket som sen inte kommer att märkas att jag har gjort när självbiografin är färdig. I dag tex gick jag ner i källaren och letade efter några gamla pingistidningar. Jag ville kolla lite fakta till en grej som jag skulle skriva om. Jag fick gå igenom en låda med kanske 150 st tidningar. Det kan ju ta ett tag att hitta en specifik tidning då, men nu hade jag ju lite tur och hittade den tidningen jag letade efter ganska snabbt. När jag sen kollade lite fakta så skrev så fick jag färdig några rader till på min självbiografi. En berättelse till fick jag helt färdig, men tar lång tid när det inte är så att man bara kan sitta här och skriva liksom. Jag måste göra lite annat också ju, men allt de där andra som jag gör komer ju aldrig att märkas att jag har gjort när självbiografin är färdig. Det känns lite segt när man vet att det är så.
Dessutom skriver jag ju om saker som jag har varit med om i mitt liv och allt är ju inte helt fritt från känslor om man säger så. När man har jobbat med en berättelse ett tag och har gått igenom alla möjliga detaljer i en viss händelse så snurrar det rätt ordentlig i huvudet efteråt. Man har liksom inte kraft och energi att bara fortsätta göra färdigt den ena berättelsen efter den andra. Man orkar inte var så effektiv som man skyulle vilja vara och därför är jag just nu bara nöjd när jag får färdigt en berättelse, även om den kan ta väldigt lång tid att få färdig.
Jag kan nog säga nu att jag börjar tveka på om jag kommer att klara av att blir färdig i år med detta. Målet har jag sen länge haft att detta ska bli klart i år. Jag tror väl fortfarande att jag kan bli det, men en viss tveksamhet har ändå börjat smyga sig på. När nu varje berättelse ändå tar några dagar att få färdigt (i bästa fall) då är det ju tufft att fixa detta under de månader på detta året som är kvar. Jag orkar ju inte vara så effektiv som jag kanske måste vara om jag ska nå mitt mål. Jag har försökt att jobba på hårdare, och vara mer effektiv med detta, men det är så¨svårt. Det är svårt att skriva självbiografi och även om jag tänker innan att nu ska jag sätta mig ner och få gjort mycket med detta så blir det ändå väldigt lite som blir färdigt efter att man har suttit i flera timmar och skrivit. Man skriver, ändrar, funderar och skriver lite till. Man tar bort bilder, lägger till andra bilder och skriver om texten igen. När man har hållit på sådär lite fram och tillbaka ett tag så är man sen ganska nöjd när man känner sig färdig med en berättelse. Men med det arbetssättet som jag har just nu så orkar jag bara inte göra hur mycket som helst. Frågan är om jag kommer att orka bry mig om att slutföra detta med självbiografin. Det är ju så svårt och man känner sig tveksam till detta hela tiden. Jag vet ju ite ens om jag kommer att visa mitt arbete för någon, om jag nu blir färdig. Om jag tänker att jag ska jobba med något som sen ingen kommer att få se, så är det ju svårt att motivera sig till att sitta ner och skriva. Det som ändå får mig att inte ge upp utan ändå jobba vidare är min vilja. Jag vill så gärna lyckas med detta arbete. Det är nog min vilja som göra att jag inte har gett upp än.
Tillbaka på jobbet efter semestern. Jag har haft jättemycket att göra i dag. Jag tänker direkt när jag vaknar att jag vill hinna med med massor av saker. Jag blir helt annorlunda när jag har en arbetsdag framför mig och inte semester. Vad är det som gör att det blir så? Helt plötsligt har jag haft en måndag där jag har fått gjort mer än vad jag fick på hela förra veckan. I dag kändes nästan som om jag aldrig hade haft någon semester. Jag kom in i "tempot" direkt och nu kollar man på klockan igen. Jag hade massor att göra innan jobbet också och jag hann med allting så nu är man igång som vanligt. Börjar man bara jobba igen så hittar man snart tillbaka till alla rutiner (både dom man har på jobbet och på fritiden) igen. Full fart hardet varit i dag, och i morgon är jag ledig igen. Efter en månads semester och en dag av jobb så kan man behöva vara ledig en dag :).
Denna dagen börjar lida mot sitt slut. Min semester är snart slut också. I morgon ska jag börja jobba igen. Jag kan väl lätt säga att jag gärna hade varit helt ledig i minst en månad till, men samtidigt är det väl bra att börja jobba igen så man hittar tillbaka till lite bättre rutiner. Sen är det väl bra att få upp lite tempo i kroppen igen. Man blir lätt jäkligt slö när man inte jobbar och är igång som vanligt liksom.
Jag har haft en bra semester i alla fall. Jag har mest tagit dagarna som dom har kommit. Jag har sovit för mycket och kollat för mycket på TV. Jag har skrivit en hel del på min självbiografi och jag var ju ocksåute och tog lite bilder som jag ska ha tilll den. Det var väl den enda lilla resa jag egentligen gjorde under min semester. Jag kan känna just nu att jag inte har fått gjort så mycket på min självbiografi som jag hade hoppats att jag skulle hinna med under denna semestern. Men jag vet ju egentligen inte heller hur lång tid allting med min självbiograf tar så jag ska väl vara nöjd med typ varje berättelse som jag får färdig. Det är så svårt detta så jag är faktiskt nöjd när jag känner att jag blir färdig med nånting som jhar med min självbiografi att göra. Det är väl bara att fortsätta jobba på med den nu under resten av sommaren, hösten och vintern. Jag vill ju bli färdig i slutet av detta året, men jag vet ju inte om det är möjligt att klara det, för jag vet ju som sagt inte hur långt tid allting som är kvar kommer att ta.
Som sagt: Jag är nöjd med min semester. Jag har inte direkt gjort något som jag nu sitter här och ångrar. Jag har bara tagit det lugnt, hängt med kompisar och haft det bra.
Idag har jag mest slappat och tagit det lugnt. Jag njuter bara av den lilla semester jag har kvar liksom. På måndag börjar man jobba igen.
Jag gör som sagt inte så mycket. Jag vill göra mer än vad jag gör, men jag vill inte göra en massa saker som jag sen kommer att ångra. Jag vill inte bränna en massa pengar på skit och sen står jag där om några månader och tänker att jag kunde haft pengar till sånt som jag verkligen vill göra. Jag känner nog abstinensen för att gör massor av saker nu, men jag håller mig för att jag vet att jag kommer att ångra mig efteråt.
Jag har betalat mina räkningar idag och först blev jag väldigt glad för jag hade mycket mer pengar över än vad jag trodde att jag skulle ha. Men sen såg jag ju att jag hade missat att betala en räkning och då var det jag hade sett fel och för bra för att vara sant.
Jag hämtade ett paket idag som innehöll något som jag trodde att jag skulle få ångra att jag hade beställt. Det var gardiner som var rosa i färgen. Jag trodde aldrig jag skulle hänga upp rosa gardiner i mitt hem, men nu har jag gjort det och jag tycker faktiskt att dom är jättefina. Dom får hänga där och jag ångrar inte att jag beställde dom.
Har blivit klar nu med att lägga in bilderna som jag tog i helgen till min självbiografi. Alla berättelser som hittils har hunnit skriva är nu så gott som färdiga helt och hållet. Det kan naturligtvis vara lite "småfix" kvar. Men i det stora hela så kan man säga att jag är färdig med det jag har hunnit skriva.
Det blev ett lite pusslande med bilder och texter. Ibland fick jag ändra i texterna för att det skulle stämma med bilderna. Till vissa berättelser struntade jag i att lägga in bilder, fast jag hade tänkt det från början. När jag satt och titta på vad jag hade skrivit och vad jag hade för bilder så kände jag inte att bilderna riktigt passade bra ihop med texten som jag tidigare har skrivit.
Nu har kan jag bara fortsätta med att författa ihop nya berättelser. I fortsättning kan jag ju lägga in bilder efter hand som jag skriver. Det blir säkert mycket lättare att jobba på med självbiografin nu när jag både kan skriva och samtidigt lägga in de bilder jag vill ha.
Vad har annars hänt idag!
Jag har fått biljettter till en grej som jag ska åka på om ca 2 månader. Jasg tror det kan bli kul fast just nu känner jag inte för att åka. Men det kan ju vara så att man vill hitta på något kul om ca 2 månader, och då har jag ju biljetter till en rätt cool grej. Vi får se hur det blir.
.
