Idag har jag haft galet mycket att göra. Jag gick upp ganska tidigt och sen bara jag satte fart med allt. Greja med tvätten, köra soptunnor, pappersarbete, massor av ärenden på stan och sen vill man ju gärna hinna äta också innan det är dags för busskörning. 

 

 

Nu ska jag sova.  

 

Melodifestivalen drog ju igång i går. Gillade ni låtarna? Här är mina två "favvolåtar" som jag säkert kommer att spela ett par 100 gånger innan jag tröttnar på dom. 

 

 

 

 

Kul att "Mellon" har börjat nu. Man blir glad, partysugen och man har roligt när man kollar Melodifestivalen. Rätt skön "feeling" får man, eller hur?

 

Jag gick upp ganska tidigt idag. Jag satte mig direkt vid datorn för att skriva självbiografi. Jag skriver inte så mycket nu, men jag sitter i alla fall med detta lite varje dag. Det känns bra med detta för jag känner hela tiden hur jag får ett avslut på den ena historien efter den andra. Jag gör likosm upp med mig själv och jag kpommer till så mycket insikter, får massor av förklaringar och samtidigt inser jag vilken hänsynslös och sjuk värld vi lever i. Fakta talar för sig själv och jag inser mer och mer vad jag vill minnas och vad jag lika gärna kan glömma. Det blir spännade att se om man förändras som männsika efter att jag är klar med min självbiografi.

 

Jag har också varit ute på en promenad nu under förmiddagen. Det blev dom där 3 kilometrarna som jag brukar gå. Just nu är det promenader som jag tycker är roligt att vara ute på. Om några månader kanske jag tycker någon annan form av rörlig aktivitet är roligare och då blir det väl att man kör på med det istället, men just nu är det promenader som jag vill hålla på med. 

 

 

 

 

 

Jag har varit ganska dålig på att blogga denna veckan. Jag har varit ganska slö överhuvudtaget. jag jobbar på med busskörnigen och jag går mina promenader varje dag, men de känns rätt segt. Jag har funderat lite på vad jag ska göra för att dom där två aktiviteterna (jobbet och promenaderna) ska  kännas bättre. Jag har tankar på vad jag ska göra. När det gäller jobbet så har jag tänkt att jag ska prata med min chef om några situtioner som jag rätt ofta hamnar i och där jag känner att jag inte riktigt vet vad jag ska göra. Jag får helt enkelt fråga chefen. Vet inte jag så får man väl hoppas att chefen vet vad man ska göra. Om hen har ett förslag eller säger vad jag ska göra då kan jag ju kanske bara göra som hen säger och jag kan själv göra det enkelt för mig genom att tänka att: Min chef sa så, då gör jag så. Efter det kan jag ju bara luta mig mot vad chefen har sagt.

 

Promenaderna känns som sagt lite segt just nu. Men jag tänker att jag bara ska fortsätta med dom varje dag som jag har gjort, oavsett hur det känns. Jag mår ju bra av det där. Man ska väl göra saker som man mår bra av?

 

 

Jag tänker och skriver ganska mycket på min självbiografi. Jag tänker mycket bakåt nu och jag kan nog säga att jag under hela dagar, mer eller mindre funderar kring hur mitt liv har varit. Jag känner att jag måste fundera mycket kring min historia för det går liksom inte att skriva annars. Jag kan liksom inte bara sätta mig ner och skriva utan att ha funderat mycket tidigare. Det känns bra med skrivandet och jag är helt säker på att jag kommer att slutföra detta. Jag pratar också ganska mycket minnen med några av mina vänner. Det gör också att det sen blir lättare att skriva ner dessa historier. Jag har liksom börjat berätta för någon och då blir det sen automatiskt mycket lättare att bara fortsätta med den historien. 

 

Idag är det fredag och jag har en arbetsdag, men sen får jag en ledig helg. Jag ska göra lite roliga saker i helgen och nästa vecka ska jag hoppa på tåget tagga till Stockholm. Det har varit planerat sen länge och jag tror att denna gången blir min lilla Stockholmsvistelse ett rätt häftigt minne för livet. Det kommer att bli riktigt roligt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Arbetsveckan har varit ganska lugnt. Jag har bara jobbat fyra dagar och det var bara vanliga dagar. Man kör runt på 300 personer per dag, det blir lite övertid, man får vecka någon som har råkat somna i bussen, man laddar något kort, säljer biljetter, får frågor om allt möjligt och ibland går broar upp och järvägsbommar ner.

 

 

Veckan på kneget är slut nu och en skön ledig helg har börjat. I går var jag ute lite. Det har varit en "nice" natt med lite röda matten och party. Nja, inte så bra kanske. Fast jag stod på en röd matta ute i Nordkroken i torsdags. Någon hade bara lagt den där ute vid vändplatsen och jag kunde inte hålla mig från att testgå på mattan.  Det var faktikst en rätt skön känsla att gå på den där. Det kändes som man var någon lite utöver den vanliga männskan. Det alltid kul att fantisera lite.

 

 

 Jag kör ganska hårt med min självbiografi på min fritid.  De senaste veckorna har jag skrivit lite varje dag. Annars lever jag mest i nuet. Jag gör vad jag känner för och mycket är bara spontant och ionte alls planerat. Jag har i princip tappat det där med planering. Jag klarar mer och mer sällan nu tex sätta upp ett mål och sen jobba på för att just klara något som jag längre fram i tiden ska göra. Jag klara inte av sånt längre, men jag vet inte om jag är så ledsen för det egentligen. Ingenting är ju så jobbigt längre. Jag känner mig mindre stressad och det är också roligare att bara göra något när känslan faller på. 

 

Den 31 december 2014 hade jag som nyårlöfte att jag skulle leva i nuet. Jag tänkte extra mycket på det där under 2015 och jag tycker att jag lyckades hålla mitt nyårlöfte. Jag har mer fångat dagen och jag har liksom inte planerat och analyserat sönder typ allt som jag tänker att jag ska göra. Jag tänkte mindre och gjorde mer. 

 

Jag tycker själv att jag har fortsatt på denna linjen. Nu när det snart har gått en månad på 2016 så känner jag att jag fortfarande lever i nuet och mer fångar dagen. Jag gör vad som faller mig in (om jag har möjlighet och vill). Jag tänker inte längre på att jag ska leva i nuet. Det blir så ändå. Det har satt sig i ryggmärgen. Att jag inte klarar av att planera långt fram längre det har jag inga större problem med. Jag var nog bättre för några år sedan på sånt, men samtidigt var jag mer sterssad och orolig. Så jag har fått för mig att det är betydligt bättre att inte försöka förutse allt. Det är ju ändå helt omöjligt och veta hur allt kommer att bli. Det känns bra att jag har lärt mig att verkligen leva i nuet och jag tänker inte längre på att jag ska göra det. Jag bara gör det liksom. 

 

 

 

Hoppas allt är bra med er. Med mig är det som vanligt. Hur nu det är? Typ: Upp och ner, men jag är ganska nöjd och glad. 

 

Jag har varit ute på min dagliga promenad. 3 km och förhoppningsvis gör det något nytta för hälsan. Soligt och fint är det ute och jag är glad över att snön är helt borta igen. 

 

 

Jag tränade lite pingis ikväll igen. Ikväll spelade jag mycket bättre än vad jag gjorde i torsdags. Jag spelade  länge också. Riktigt go genomkörare av kroppen.