Jag är uppe och skuttar gansak tidigt nu. Jag grejar bara med mina vardagliga saker. Man städar och handlar. Jag handlar typ varje dag. Då får man ju mer av det färska liksom. I dag köpte jag några sommarbulllar. Fina och nybakade. Säkert väldigt goda också. Efter lunchen får nu svaret.

 

 

Ikväll är det mera jobb som gäller. Jag biter ihop det sista nu och jag gör mitt jobb som jag ska göra, men samtidigt längtar man till semstern. Det kommer att bli skönt att snart få slippa bussar, tidtabellen och alla dessa broöppningar som bla släpper förbi segelbåtar med folk som har semester och  stoppar mig som har ett arbete att sköta.  

 Jag gör inte så mycket. Jag går mest och väntar å att denna veckan ska övergå i helg så att jag kan få börja min semester. När man vill att tiden ska gå fort då gör den fan inte det. 

 

Jag mår lite illa och jag missköter mig lite. Sitter för mycket rör mig för lite. Jag känner just nu att jag bara vill jobba och bli färdig med denna veckan. Jag känns lite jobbigt när man funderar över hur mycket jobb man har kvar. Jag ska avverka ca 24 timmar till av arbete innan jag går på skön ledighet. 24 timmar är ju inte mycket, men när man gå och längtar efter att få semster och vet att det är 3 dagar till av arbete inna det är dags. Då känns dessa 24 timmar som typ 100 timmar. Jag får bita ihop nu och försöka att bara tänka på att jag faktiskt snart får den där semstern. Man får ju vara glad också för att man har ett jobb, för annars hade man ju faktiskt inte haft något att ta semster ifrån.  

 

Jag röker inte och har i princip aldrig gjort det. Jag har heller aldrig känt att jag måste pga att andra gör det. Jag skiter liksom i grupptrycket och tjatet om varför jag inte röker. Jag har aldrig brytt mig om det liksom.

Att röka är ju dyrt som fan, det är inte coolt och vad är meningen med att börja med att dra in rök i lungorna. Jag förstår mer än väl dom som röker och inte kan sluta pga ett beroende. Själv var jag ett tag beroende av läsken Coca Cola. I alla fall ville jag ha minst en om dagen annars kändes det som något fattades. Jag kom ur det där med drickandet av för mycket Coca Cola, men det var fan inte lätt och jag gissar att det kan kännas likdant eller ännu värre för någon som röker. 

 

Smygrökt har jag testat jag gjort. Jag vet inte hur gammal jag var, en jag och några kompisar fixade något paket och ställde oss bakom något plank så vi inte skulle riskera att bli konfronterade av någon som vi kände eller som kände våra föräldrar. Jag provade vid några tillfällen efter min första gång också. Jag vet egentligen inte varför, men man var väl i någon ålder där man var nyfiken på det mesta och då provar man att röka. Men jag insåg ganska snabbt att rökning inte var något för mig. 

 

LET'S TALK ABOUT RÖKNING!  FAST SJÄLV VILL INTE SNACKA SÅ MYCKET. JAG LÅTER NÅGON ANNAN GÖRA DET ISTÄLLET. 

 

 

 

1. Min bästa vän heter Karin.

2. Ett år besökte jag kyrkan på julafton

3. Jag är inte intresserad av statistik och resultat

4. Jag tror inte på det övernaturliga

5. Varje dag köper jag någonting

6. En gång har jag fått frågan om jag vill vika ut mig mot betalning 

7. Jag älskar yogurt

8. Jag ångrar att jag inte har pluggat mer i mitt liv

9. En gång spenderade jag mer än 10 000 kr, fast mindre än 100 000 kr på en partynatt

10. Jag hatar känslan man får en morgon av att ha varit vaken en hel natt.

 

 Helt sjukt att man går upp så tidigt!  jag har varit uppe och skuttat sen sex i morse. Hur fan orkar man när man kommer hem tolv på natten och kommer i säng typ halv två, på natten? Jag har redan fått massor av saker gjorda. Det blir inga barn gjorda, men mycket annat.

 

Jag har gett Mimmi mat och gjort rent buren. Diskat har jag också gjort. När det gäller skrivandet om hela mitt liv så brände av en lång jäkla text nu på morgonkvisten om de katterna som jag växte upp med när jag var liten. Den berättelsen blev riktigt bra och jag nöjd över att jag redan nu har börjat skriva på en helt ny hisoria, fast allt handlar om mitt liv ändå.

 

Jag har också varit ute och kört lite soptunnor och sen tog jag en rask promenad på stan.

 

 Dom senaste åren har jag känt att jag hela tiden har haft något att göra. Alltså, jag har alltid något som jag håller på med som jag bara vill få färdigt. Jag blir färdig och känner mig färdig med mycket. Men jag blir aldrig så färdig så jag bara kan sätta mig ner och tänka: Vad ska jag göra nu? Jag har inte ens kommit till den punkten i mitt liv än där jag känner att jag är nöjd med allt oavsett vad jag hittar på mer. Den punkten vill jag verkligen komma till!! Jag vet vad som behöver hända mer för att jag ska bli klar med allt. Det är inte så mycket mer jag behöver göra egentligen, men det känns ändå som för mycket att göra i alla fall.

 

Jag är ändå nöjd med mycket. Jag vet däremot inte om jag kan känna någon glädje över det jag har gjort för mycket av sånt som jag har upplevt har ju inte alltid varit så roligt heller. Därför har jag kanske genom åren förträngt, sorterat bort, glömt och gott vidare. Jag har förträngt mycket av sånt som jag borde vara stolt och glad över att jag har åstakommit också. Lite synd att jag känner så kanske, fast varför ska jag tänka på sånt som har varit? Det kan jag ändå inte leva på i dag. Och jag kan inte skruva tillbaka tiden heller.

 

Egentligen är ju livet och allt man gör med sitt liv på ett sätt ganska meningslöst. Laga mat gjorde jag under ett halvår, men det har jag nu slutat med. Varför ska jag göra det. Jag ska ju ändå bara mosa sönder maten i min mun och få i mig det för att jag inte ska dö. Det känns skönt att jag inte fortsätter med det meningslösa att stå i köket och laga mat. Jag är nöjd och glad över att jag lagade mat under en period i mitt nya fina kök. Jag känna på om detta var något jag skulle hålla på med, men jag har nu kommit till insikten att det verkligen är mycket bättre att bara skita i matlagningen och gå ut och hämta ett man vill ha, varje dag. Att laga mat är ju meningslöst, precis som så mycket annat man gör i livet. Egentligen är ju livet också helt meningslöst, fast det gäller ju att försöka göra något meningsfullt av det meningslösa livet. 

 

Jag har ibland tänkt tanken: Tänk om jag inte hade funnits. Behöver jag finnas när jag ändå kan känna att livet är ganska meningslöst? Här kommer poängen och meningen med livet: Ett sämre alternativ till att finnas är ju att inte finnas. Det är alltså bra att man finns även om livet är meningslöst. För då kan man göra något meningsfullt av det meningslösa livet. Menngsfullt och meningslöst är egentligen samma sak. Jag gör, har gjort och försöker göra saker som är meningsfullt för mig. Mycket i de jag gör och har gjort har betydd jättemycket för mig. Jag har fått så mycket tillbaka som jag bara har mått så bra av. De viktigaste i livet tycker jag är att man mår bra och gör det man känner för. Känner man för att vara ute i solen, spruta skumpa, kolla in någon båt,  panta burkar eller bara blogga så har jag rätten att välja att göra de. Det är ju livet, meningslöst eller ej. Det kanske är det jag gillar med det meningslösa? Eftersom allt i livet på ett sätt är meningslöst så kan jag göra vad jag vill med mitt liv så att det känns meningsfullt. Och det är ett bättre alternativ att finnas än att inte finnas. 

 

 

 

 

 Jag kände mig ganska nöjd när jag vaknade i morse. Jag var inte sunkig och kände mig inte så där tom som jag ibland kan göra. Tvärtom! Jag var full av energi och jag ville verkligen komma upp ur sängen i dag så jag kunde ta tag i denna söndagen. Skönt att man vaknar och känner sig pigg fräsch och utvilad.

 

Under morgonen har till och med vardagligt "trökgöra" känts meningsfull och roligt att greja med. Det kanske beror på att det är en söndag och ingen vardag. Att jag mår bra och inte känner mig sunkig beror förmodligen på att jag kröp ner  i min säng vid midnatt istället för att gå ut och hänga någonstans hela natten. Jag tänkte tanken, men jag valde att gå och lägga mig istället. I dag känns det naturligtvis som ett rätt beslut. Jag känner mig pigg, fräsch och är full av energi.