Beck- Sjukhusmorden

Jag haft en liten mysnatt och kollat Beck filmen "SJUKHUSMORDEN".
# Ganska bra
# Mycket bättre än "INVASIONEN"
# Grönt fodral
# En hel del spänning
# Värd att se
# BECK
# SJUKHUSMORDEN
Någon slags pasta.


En blandning mellan pasta, pytt och gryta. Får väl hitta på något namn på denna maträtt.

Sämsta löpningen

Jag har varit ute på en runda. Det gick jättedåligt och jag hade svårt att fokusera. Jag sprang 3 km i alla fall. och jag ångrar inte att jag tog mig ut för att springa. Det behövs ju, men detta var ingen löpning som kändes bra på något sätt. Inga andra löppass har känts riktigt bra heller, men detta var bara katastrof om man tänker på hur tungt det kändes från början till slut. Bara att glömma och hoppas på att typ allt blir bättre framöver.


Annars då?

Det blir lite kyligt och gå hem på kvällen när man har slutat jobbet. Jag går ju i kortbyxor hela dagarna nu, och det blir så även på kvällarna. Jag kanske borde tänka på det och ta med mig ett par långbyxor som jag bara kan dra över kortbyxorna när jag går hem från jobbet på kvällarna? För det är lite för kallt på kvällarna fortfarande.
Annars då?
Förra veckan så hade jag ju några dagar där jag var ganska effektiv. Det var någon dag där som jag minns att jag fick gjort så extremt mycket på bara några timmar.
Nu i början av denna veckan så känns det som att det har varit precis tvärtom. Igår fick jag inte gjort nånting. Det var bara sjukhusbesök där den mesta tiden gick åt till att vänta i väntrum eller transportera sig till och från Näl. Själva undersökningarna gick ju fort som fan. När jag kom hem sen efter att ha fått reda på att det inte fanns något att oroa sig för så var jag så trött så då orkade jag helt enkelt inte ta tag i nåt.
Idag har i princip bara jobbat. Annars har jag nästan inte gjort någonting. Jag är för trött och slö just nu. De har varit så mycket dom senaste veckorna som har tagit både kraft och energi. Mitt "batteri" är inte slut, men det behöver väl laddas upp. Jag försöker undvika dom personerna som ger mig för mycket negativ energi. Vissa har ju bestämt sig att från början såga mig. Det spelar liksom ingen roll vad jag gör eller har gjort. Och om det inte spelar någon roll, då är det väl bättre att försöka undvika dessa personer helt?

Dreamgirls episode 1


OMG WOW WOW!


Det var inget
Besöken hos sjukvården är färdiga för denna gången. Dom hitta ingenting och det var väl på et sätt skönt att jag inte hade någon spricka eller nåt liknade.

Jag var på vårdcentralen och en sjuksköterska klämde och kände lite på min vänsterarm. Jag kände ju av att det gjorde ont runt armbågen så hon skickade en elektronisk remiss till Näl i Trollhättan. Jag åkte dit och fick röntga min arm. Det blev rätt mycket väntetider både före och efter själva undersökningen. Under undersökningen på näl fick jag vrida armen i lite olika lägen och sen tog doktorn lite bilder. Sen fick jag veta att det inte var något fel. Jag har uppenbarligen bara ont och det kommer väl att gå över då.

Nittaku ITTF Pongcast - Maj 2015
Får ta mig bort till vårdcentralen


Söndag ❤️
Lediga söndagar gör alltid så snabbt. Nu har det redan blivit kvällen och jag fattar inte vad det är med tiden när det känns som den alltid går så fort, just på en ledig söndag. Helt plötsligt blir det vardag och för min del just nu så känns det som jag då får nya problem som jag ska försöka lösa.
En söndag som denna har jag en känsla av att jag ofta ägnar åt att tänka mycket. Man funderar nog mest över veckan som varit och helgen som snart är över.
I dag har jag varit ute på en löprunda. Den kändes som vanligt typ. Jag försökte mig på det varv som är på över 10 km.

Det tog stopp vid 5 km.

Sen funderar man på om man ska fortsätta löpningen , men i dag valde jag att gå resten av biten istället.


På väg hem så gick jag in i den där kiosken som någon har valt att öppna uppe på Blåsut. Det var väl ganska länge sedan som det gick att handla något där? Själva kiosken har ju stått där länge, men den har stått tom liksom. Jag minns annars när jag var liten att det fanns flera kiosker, och även mataffärer uppe på Blåsut. Men tiderna förändras (eller är det folk som förändras) och nu finns det inte mycket kvar av kiosker och affärer. Men kul att detta har öppnat igen i alla fall.
Efter min runda i dag blev det en dusch och lite mat ute. Jag har sovit några timmar och nu är det kvällen.
Jag har en ganska jobbig känsla av de som kommer nästa vecka. Jag vet inte vad nästa vecka har att erbjuda mig, men varför skulle det bli mindre tjat, snurr och surr på folk. Det har ju varit så mycket de senaste veckorna. Jag är nu väldigt trött på alla möjliga människors: Illvilja, småsinthet, feghet, storslagna attacker och rena lögner. Och herregud vad mycket vad mycket jag har fått stå ut med och sen få man fördra, sortera bort och gå vidare för att man någonstans ska behöva slippa ta i ännu mer skit än vad man redan fått göra. Jag måste ju fungera, annars blir svårt att hålla fokus och göra sånt som jag tycker är viktigt och roligt i livet.

Så fint :)

En lördag med blandade känslor.
Detta kan bli ett av dom märkligaste inlägget jag har skrivit på denna bloggen eftersom jag kommer att blanda lycka och glädje med sorg och ilska. Tänker man rent känslomässigt bara om denna dagen så har jag blandade känslor. Tvärt om, från en minut till en annan. Det är inte lätt att fatta hur det där funkar. Undra hur om jag ens kan blogga så jag förstår detta inlägget själv?
Jag var ju ute och löpte i morse. Det käns ju tungt och så, men jag diskutera detta lite med brorsan i dag. Han sa till mig att jag kommer att känna att det går lättre när jag får träna ett tag. Det är bara och köra på och om du känner att det känns tungt efter 3 km nu så kommer ju den gränsen att flyttas fram om någon månad. Då kanske det känns tungt förrän om 6 km. Bara du tränar på så kommer du ju att flytta fram din gräns hela tiden, innan den där tunga känslan kommer. Jag vet ju detta egentligen, men när min träning går för lätt då pressar jag mig lätt gärna mer. Jag kommer ju på sätt aldrig att känna efter att jag har haft ett träningspass att allt går så lätt, som man ibland kanske måste få känna också. Fast det viktigaste är ju just nu att jag rör på mig, som brorsan också sa.
Jag har suttit här i dag och tittat på prinsbrölloppet. Jag gillar ju kungafamiljen och allt runtomkring. Man blir glad när man ser brudparet. Dom är ju så lyckliga och sjukt kära.


Samtididigt som man sitter här och tittar på det vackra brudparet och blir väldigt glad av att se dom så glömmer jag inte Lisa Holm. Det är fruktansvärt det som har hänt henne. Sånt här ska inte få hända. Hon va 17 år och hade hela livet framför sig. Jag har haft ett ljus tänt hela kvällen och tänkt på Lisa Holm.

Brorsan, syrran, syrrans kompis och brorsans tjej besökte mig tidigare i dag. Vi åkte till Grästorp. Pappas frus systers barn spelade en fotbollscup där i dag. Vi drog dit, fast vi hann inte se så mycket. Typ bara 5 minuter och när domaren blåste av matchen så hade min pappas frus systers barn med sitt lag vunnit hela cupen. Det var ju också roligt naturligtvis.
Hem igen och jag fortsatte kolla in brölloppet, fast jag tände det där ljuset för Lisa Holm också. Efter en stund så ringer telefonen och då kommer nästa jobbiga grej som på ett sätt har drabbat mig lite mer personligen. Min mamma berättade för ett antal månader sen att hon har fått bröstcancer.
Nu har det gått en tid och hon har varit inne två gånger och fått cellgifter. Hon ska in en tredje gång. Hon ringer ibland och berättar hur jobbigt allt känns. Hon orkar inte äta så mycket och ibland blir hon liggande och orkar inte göra någonting. Jag lyssnar mest på vad hon säger och bara låter henne prata av sig. Det finns ju inte mycket jag kan göra mer än att vara ett stöd. Hon får mycket hjälp av alla möjliga personer som jobbar med att hjälpa människor som är sjuka är har drabbats av olika tragiska händelser i livet. Mamma själv berättar om hur hon ska gå vidare på bästa sätt för att hon ska bli frisk. Träffa läkaren och bli frisk är det som gäller för mamma nu. Det finns ingen anledning att tro att hon inte kommer att bli frisk.
Jag har inte velat skriva och berätta om detta med min mamma tidigare. Jag har inte pratat med någon annan om vad som har hänt heller. Jag visste ju inte så mycket till en början och sen måste ju saker och ting få sjunka in hos mig först. Man vill ju inte säga för mycket ifall något av de man har sagt sen skulle visa sig vara fel.
Blandade känslor i dag. Och sånt är väl livet. Jag är nog ganska bra på att anpassa mig till den situation som jag befinner mig i för stunden. Vara i nuet har jag blivit bra på tror jag. Att tänka på att ta en dag i taget känns viktigt nu. Det är mycket nu, och jag ska göra allt jag kan för att lösa allt på bästa sätt.

Tänk om man hade alla svar.
Jag var ute klockan 07:00 i morse och tog en löprunda. Det känns inte bra, men det blev i alla fall en runda på 3,5 km. Löprundorna känns fortfarande gasnka tunga. Jag löper inte snabbt, fort och lätt. Det tar emot och jag stananr till inbland och sen försöker man igen. När man sen känner att nu stannar jag typ hela tiden då avbryter jag och går resten. Jag stannde därför helt på 3,5 km i dag.
Hur ska man göra för att få detta att kännas bra? Hur ska man orka liksom? Tänk om man hade alla svar ...


Qoros Driving with the Stars
Surr och snurr.

Vad skönt det kändes att gå hem i natten och veta att nu har man en ledig helg framför sig. Jag har inget planerat och jag känner nu att jag inte vill bry mig om någonting.
I går kände jag på mig att denna fredag skulle bli minst lika tuff som torsdagen va. Och jag hade tyvärr rätt. Jag har haft en jäkligt tuff dag i dag också.
I går kom jag liksom på vilken tuff vecka jag har haft. Inte bara denna veckan utan allt började egentligen förra fredagen. Men jag har inte tänkt på de förrän igår.
Det är bara mycket liksom. Jag får ta en del skit nu också. På något sätt känns det som att vad jag än gör så är det alltid minst en person som säger till mig att jag borde gör annorlunda. Och gör jag ingenting, så kan man ge sig fan på att någon tycker att det är fel också. Detta gäller flera olika saker och personer, oberoenda av varandra.
Vissa verkar tycka att jag måste typ kunna dela mig själv i tre deler. Ha åtta armar och vara alla till lags. Fixa saker på noll sekunder eller helst innan jag ens vet vad det gäller. Jag säger själv ibland att: Jag ska se vad jag kan göra och om det finns tid, men med det sagt så verkar vissa tro att jag har tid och kan fixa det. Och så är det kanske inte alltid.
Nu får jag en mer ledig helg i alla fall. Jag har inga planer direkt. Jag behöver inte bry mig om någonting. Hoppas att jag tar mig ut och löper lite. Kanske går det att springa av sig allt snurr och surr som man känner i huvudet.

Ett sista ryck innan helgen.

Dags att jobba lite igen. Ett sista ryck innan helgen. Skönt att man får en ledig helg, för jag känner mig ganska snurrig efter dom senaste 7 dagarna faktiskt. Ledig helg gör ju att jag taggar ner lite. Det brukar vara så i alla fall.
Ha en trevlig dag!

Håkan Lans
När jag ser denna dokumentären som handlar om uppfinnaren Håkan Lans och pantent 986 så tänker jag på hur orättvist livet kan vara.
.




Learn from the best today and be the best yourself tomorrow.

En olycka kommer sällan ensam.

Jag har haft en lång och ganska jobbig dag. Det känns lite som om ju mer jag har grejat ju mer problem har fått. Jag har defentivt inte löst allt på bästa sätt heller och tyvärr har jag känslan av att min morgondag (fredag) blir minst lika tuff som denna torsdag har varit.
Jag var uppe ganska tidigt i morse och sen fullt upp liksom. Hyffsat lång arbetsdag hade jag också och den var inte problemfri.
I förrgår var det väl som jag lyckades skära mig lite i fingret. En olycka! I dag fattade jag det där som man ibland hör folk säga: "EN OLYCKA KOMMER SÄLLAN ENSAM". I dag lyckades jag ramla och skrapa upp båda mina armbågar, plus vänster knä. Nu kommer detta att svida i några dagar också. Åh..

I morgon får jag försöka att bara ta det väldigt lugnt. Jag vill bara inte ha en liknade dag som denna. Tyvärr så tror jag just att en, och nu då två olyckor sällan kommer ensamma. Det kan bli en lång och tuff dag i morgon också, fast det får jag inte tänka på nu.






