Ibland fattar jag inte själv hur jag tänker. I tisdags gjorde jag klart allt och fick en andra resa bokad. Allt är klart och jag behöver bara vänta tills det är dags att åka. Jag kände i tisdags att jag nog kommer att bli nöjd med detta, men efter två dagar av funderingar så har känslan kommit över mig att jag vill avboka min resa igen. Om jag gör det så kommer det ju inte att kosta mig mer än några hundralappar. Jag får ju tillbaka pengarna och jag kan avboka så sent som 3 timmar innan flyget lyfter. Så även om jag tänker nu att jag kanske har ändrat mig, så kommer jag att vänta med att fatta ett beslut. 

 

Det känns också fel att avboka. Jag vill ju verkligen åka på några fler resor i år, men det ska ju kännas bra också. Jag blir väl inte bra om jag bara åker för åkandets skull. Dessutom hade jag ju inte tänkt mig detta resmålet från början. Kanske hade jag lite för bråttom och allt blev liksom en nödlösning. 

Sen vill jag ju heller inte sabba andra saker som jag har tänkt att göra senare i år, fast samtidigt kan jag känna att om jag inte reser nu, utan skjuter resorna framför mig så fixar jag snart inte den grejen med att jag vill sätta 4 utlandsresor under detta året. På något sätt sabbar jag ju för mig genom att vänta också. 

Men när det kommer till den här resan som nu är bokad så har jag kanske ändrat mig igen. Jag är inte säker på att jag vill detta, samtidigt är jag nyfiken för jag åker ju till ett land och en stad som jag aldrig har varit i förut. Detta kanske känns jättebra när jag väl är på plats. Gör det inte det så är jag ju snart hemma igen. Jag har ju bara bokat två nätter och sen ser jag det som att jag är borta i tre dagar. Om jag väljer att inte avboka den så kan jag ju bara försöka njuta av flygresan och hotellvistelsen. Mer behöver jag ju egentligen inte uppleva om jag inte känner för det när jag väl är på plats. Sen kan detta som sagt vara bra också och då kommer jag ju inte att ångra mig att jag åkte. Då kommer jag ju att säga att det var tur att jag inte avbokade denna resa.