Jag får ibland frågan om jag inte är rädd för att resa utomlands själv. Mycket kan ju hända och saker och ting händer ju när folk reser. Man hör ju om sånt och visst är det inte riskfritt.

 

Jag brukar alltid svara att jag har alltid känt mig helt trygg dom gångerna som jag har varit utomlands. Det har egentligen aldrig hänt nånting mer än att jag kanske har känt i efterhand att jag blev lite blåst på pengar när jag har köpt något. Det kan ju ibland vara svårt att veta vad som är rimligt och vissa har kanske utnyttjat min brist på kunskap och oförmåga att säga ifrån. Men den turistfällan kan jag leva med att jag går i ibland. Man lär sig också av sina misstag och då får man väl ta det man ibland blir blåst på som läropengar. Det kostar ju att lära sig liksom. 

 

Annars har det som sagt inte hänt mig något obehagligt nr jag har befunnit mig utomlands. Jag kanske har haft tur för man hör ju ibland historier som andra berättar där man vittnar om väldigt obehagliga saker som tex rån och misshandel. Jag säger inte att saker och ting inte kan hända mig också, men jag anser att risken är lika stor i att man råkar ut för saker i Sverige som den är utomlands. Jag tror också att jag är bra på att smälta in i omgivningen och jag gör inget större väsen av mig. Jag går mest runt och ser mig omkring och jag tar det lugnt och bara njuter av lite skön ledighet, där jag slipper vara på hemmaplan och ägna mig åt all den skiten som är ständigt återkommande då. Det har ofta känts väldigt lugnt att resa och när jag reser själv så gör jag ju som jag vill också. Jag behöver ju inte hänga med på saker som kanske andra vill göra, som jag kanske innerst inte vill. Det liksom inget tjafs eller nånting. 

 

Sen känner jag väl ibland att vissa länder och platser kanske man inte ska resa ensam till i framtiden. Spontant känner jag väldigt stora städer passar jag mig för att åka till ensam. Jag har ju varit  i New York en gång och jag trivdes väl bra där och kände mig trygg så. Men det var lite tufft att vara där ensam i 9 dagar. Min magkänsla idag säger mig att den typen resa vill jag nog inte åka ut på ensam igen. 

 

Jag vet egentligen inget vad jag ska säga när jag får just den där frågan om jag inte tycker det är lite läskigt att resa själv. Jag kan bara konstatera att hittills har det känts  bra och tryggt på dom resor som jag har gjort genom åren. Jag kanske har ångrat vissa resmål för att något inte var så roligt som jag hade hoppats på. Men jag har känt mig trygg och säker när jag har varit utomlands. Ingenting har egentligen hänt och jag känner heller inte att jag behöver oroa mig för det. Är man väl förberedd så brukar allt gå väldigt bra. Dessutom är det väl bra om man inte drar på sig för mycket uppmärksamhet. Jag ligger alltid lågt och tar det väldigt lugnt. Dessutom har jag ofta känt att jag har fått mycket hjälp av den lokala befolkningen när jag har varit ute och rest genom åren. Det har hänt mig ganska ofta, så jag personligen har inte upplevt att det är läskigt att resa själv. Snarare tvärt om. Jag trivs många gånger bättre utomlands än vad jag gör i Sverige. Även om jag mot slutet av en utlandsvistelse ofta känner att det ska bli skönt att komma hem igen.