Jag gillar fortfarande vädret och årstiden jag befinner mig i just nu. Inte för varmt inte för kallt. Ingen snö, utan fortfarande känns allt bara som höst. Jag tycker till och med att mycket är mysigare nu i november än under höstmånaderna september och oktober. Jag finner på något sätt lättare ro och får mer behagliga känslor i kroppen när det blir mörkt redan vid 16:00 på eftermiddagen. Jag vet inte exakt varför jag känner så. Det bara är så. 

 

Annars tänker jag mycket ekonomi just nu. Jag gör vad jag kan för att jag ska kunna komma vidare mot dom ekonomiska mål jag har framöver. Jag vågar däremot inte säga att jag kommer att lyckas få till något som jag vill framöver. Mycket känns så ovisst och jag är inte ens säker på att jag vet vad jag behöver göra för att komma framåt. Ofta känner jag ju att jag vet vad som behöver göras, men man kanske inte klarar av eller orkar göra vad som krävs. Nu känner jag mig osäkrare än på mycket länge. Kan jag ens komma vidare med tanke på hur mina inkomster och mina utgifter ser ut idag?

 

Jag tror ändå att förr eller senare så kommer jag att komma vidare och liksom känna att jag inte står och stampar på samma ställe hela tiden. Ibland behöver man bara mer tid på sig för att få saker och ting på plats som man helst vill ha dom. Jag ska försöka att inte tänka så mycket på ekonomiska resultat och vad jag vill uppnå. Bättre att jag är grymt fokuserad på nuet och gör vad jag kan medans livet liksom pågår runt omkring mig. Jag kan ju inte gå och vänta på att saker och ting ska ske. Jag måste ju försöka se till att något händer och blir till det bättre. Annars blir det väl bara att man fortsätter att stå och stampa på samma ställe.