Jag kom först in i en period där jag inte orkade bry mig om pingisen. Det tog väl över 2 veckor innan jag kom igång igen. Jag kom liksom in i en liten dålig trend där jag inte orkade bry mig, fast jag hade hur mycket tid som helst att hinna med att träna pingis. Jag trodde inte att spelet skulle kännas så bra som det sen ändå gjorde. Dom senaste passen har varit roliga att köra på med. Det kanske var två veckors vila från det som behövdes för att jag skulle bli sugen och få spelglädjen tillbaka. 

 

Många av dom slag som jag tidigare har känt mig osäker på stämmer bättre nu. Jag har också blivit minst 10 gånger bättre på att värdera bollen och spela lite lösare om tycker mig behöva göra det. Mitt spel har känts mindre stressad och jag har blivit mer noga med var jag placerar bollarna. Jag tänker helt enkelt mer pingis samtidigt som jag spelar det. 

 

Dom senaste pingispassen har känts bra och det gör ju att jag vill gå ner igen och igen. Jag försöker ju också träna hårt och fokuserat när jag väl är nere i pingishallen. Det är bara att köra på och jag vet ju också att oavsett hur bra eller dåligt jag än spelar, så är det ju bra för min hälsa. Bara den vetskapen  gör ju att det känns värt att köra på med detta.