Ibland önskar jag att jag bara hade alla svar på hur man kan få slippa mycket av sånt i livet som man helst skulle vilja slippa ägna sig åt, eller behöva utså överhuvudtaget.

 

Något som inte är helt ovanligt i mitt liv är att jag råkar ut för skitungar som jävlas med mig på olika sätt. Många gånger har jag blivit arg och sagt ifrån, men eftersom dessa ungar inte har en fullt utvecklad hjärna så är det svårt att få dom att fatta vad man faktiskt säger till dom. Ibland har jag fått vissa att sluta genom att bara säga ifrån på skarpen. Sen är det inte alltid jag bryr mig heller. Jag har ganska mycket tålamod och vissa ungar lägger av att jävlas bara för att dom inte får någon reaktion från mig. 

 

Men det kommer nya ungar och vissa grejer ska man uppenbarligen behöva stå ut med. Jag har inte alla svar på hur jag ska göra för att slippa många av dessa snorungar. Sen vill jag samtidigt påpeka att många av dom barn som kommer fram till mig eller skriver till mig är jättesnälla och bra. Det är inget jag glömmer att uppskatta och må bra av. Jag är tacksam och nöjd för alla positiva "vibes"

Men det händer, och har hänt relativt ofta att jag behöver utså att ungar jävlas med mig på dom äckligaste och vidrigaste sätten som jag kan tänka mig. Många har ju inget konsekvenstänk heller och när jag väljer att bry mig och på något sätt ger igen så blir vissa helt chockade, men det kan fortfarande vara så dom fortsätter att jävlas med mig. 

 

När jag sen har tröttnat och väljer att verkligen göra något fullt ut då brukar jag försöka ta reda på vilka dessa ungars föräldrar är och det har hänt att jag har gått hem till vissa och ringt på dörren. Det har hänt att jag har skrivit till föräldrar eller ringt telefonsamtal. När jag började göra dessa saker för några år sedan så hade jag någon tro på att dessa metoder alltid kommer att funka. Jag tänkte att föräldrarna kommer att ta sitt ansvar och faktiskt göra vad dom kan för att jag ska slippa ungarna och deras jävelskap mot mig.  Att jag trodde att allt bara skulle upphöra mot mig om jag kontaktade föräldrar har visat sig många gånger vara fel. Det har varit naivt av mig att tro det. 

 

Något som jag har märkt det är att föräldrar ofta försvarar sina barn, oavsett vad jag säger eller visar dom. Föräldrarna kan vräka ur sig massor med skit och dom kan vara minst lika vidriga och äckliga som deras barn har varit mot mig. Något som man ofta försvarar sig med också är att det just bara är barn och då är det tydligen ok (enligt vissa vuxna) att dom jävlas med mig. 

 

Jag kanske kan förstå att man försvarar sina egna barn så långt det är möjligt, men jag kan ändå tycka att när det är uppenbart att deras barn har gjort fel och när jag påpekar att jag inte accepterar detta så borde ju föräldrar i alla fall ta sitt ansvar och se till att deras egna barn faktiskt slutar jävlas med mig. Speciellt när det får konsekvenser för föräldrarna själva.  Sen kanske det ligger i sakens natur att man alltid försvarar sina egna barn i alla lägen. Jag har också märkt att det kan vara extra känsligt för många föräldrar när någon kritiserar deras barn. Jag har märkt att många tar det personligt och är föräldrarna individer som har svårt att ta kritik så blir det säkert jobbigt när man berättar för dom att deras barn har gjort saker som dom och föräldrarna borde skämmas över. Och ibland är det väl som sagt så att föräldrar kan vara minst lika dumma i huvudet som deras barn är.   Får dessutom inte barn tillräckligt med uppmärksamhet av sina föräldrar så är det nog inte så konstigt att dessa barn söker uppmärksmheten på annat håll, och gör det på sådan sätt som kan vara väldigt vidrigt och äckligt. 

 

Jag vet inte alltid vad det rätta är att göra. Ibland funkar det jag gör och ibland får man göra massor med saker för att det kanske ska ta slut. Jag har inte alla svar.  Ibland räcker det med att inte bry sig alls och det kanske är det som är det enda rätta att göra i ALLA lägen. Många gånger är det ju lättare att inte bry sig, även om man också har en stolthet som man inte alltid vill släppa på. Men för min egen skull så kanske det är bättre att inte lägga någon energi på alla dessa ungar som inte verkar ha en enda hjärncell i huvudet. 

 

 

Jag ska nog inte skriva mer om detta nu. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om allt som jag har varit med om, bara dom senaste åren. Men jag känner att om jag fortsätter så blir det nog bara att jag upprepar mig och allt man skriver går bara runt runt. Jag släpper detta för nu och sen får jag väl se om jag kommer på vad som är rätt eller fel i framtiden. Folk är ju som dom är och jag varken vill eller kan alltid göra nånting åt det.