Jag sitter här hemma och funderar över allt möjligt. Jag är förvånad över att jag kan känna mig så lugn inför många saker som jag vet är på gång. Det kanske är så att jag har lärt mig hur jag ska göra för att känna mig trygg med dom mål jag sätter upp. Jag vet ju att jag har gjort vad jag kan för att bli så bra förberedd som möjligt. Jag känner att om jag ändå inte klarar av sånt som jag skulle vilja fixa, då är det så och då får man bara acceptera det. Jag tänker inte bli ledsen eller fundera så mycket över vad som blev fel eller vad jag borde gjort annorlunda. Jag kommer ju inte att lyckas bättre med något i alla fall. Jag vet att jag alltid gör så gott jag kan och jag har sen länge slutat att gnälla och skylla i från mig. 

 

Exempel på saker som jag är väldigt förberedd på är ju att när saker och ting kommer att börja hända, då kommer jag att möta motstånd från vissa människor som antingen vill förstöra för mig eller bara utnyttja mig. Jag vet ju också av erfarenhet att när jag väl börjar göra sakerna som jag har förberett mig för, då går allt väldigt snabbt. Det är då man verkligen känner att man har nytta av allt som man har tänkt på och gjort klart sen tidigare. Då är det heller inte så lätt för någon annan att förstöra något för mig. Jag har ju ett försprång när jag är väl förberedd, samtidigt som jag säkert har lärt mig av tidigare erfarenheter. 

 

Jag är som sagt förvånad, men nöjd över att jag håller mig så lugn inför allting. Hade jag varit i samma läge för några år sedan så hade jag haft ett flertal sömnlösa nätter där jag mest hade funderat på allt som kan gå fel. Jag tror också att ska jag klara av allt som jag vill göra i år så är nog en förutsättning att jag håller mig väldigt lugn. Dessutom måste jag väl vara noga och det känns viktigare än någonsin att jag tar allt i den ordningen som jag tror är rätt.