Är det något jag har varit trött på sen länge så är det människor som säger att dom ska fixa och göra saker, och sen händer det typ ingenting. Ord och löften har jag nästan slutat lita på. För mig måste folk faktiskt bevisa att dom gör eller har gjort det dom har sagt att dom ska göra. Annars förväntar jag mig sällan att det som någon har lovat kommer att bli gjort. För mig känns det helt naturligt att tänka så eftersom jag tycker mig uppleva detta hur ofta som helst. 

 

Hur är jag själv som person? Är jag bra på att hålla vad jag lovar? 

 Jag tror själv att jag är en person som håller vad jag lovar andra, men samtidigt är jag också en person som ofta säger nej direkt. Jag lovar inte mycket, utan jag säger nej till att fixa saker eller hjälpa andra. Jag får mycket skit för det där, men känner ju att jag inte vill lova saker som jag vet att jag ändå inte kommer att hålla. Dessutom säger jag ju ofta nej för att jag helt enkelt inte vill. Jag tar ju hellre också skit för att jag säger nej till saker och än att jag får skit för att jag säger att jag ska fixa nånting som jag sen i stunden efter bara skiter i. Så tänker jag. 

 

Sen är det väl också så att om man är en person som ofta säger jag till att fixa saker och sen också håller vad man lovar, då blir man lätt utnyttjad av många människor. Att många vill utnyttja mig det känner jag ofta när jag kommer in på något nytt ställe där det finns många människor som är där av samma orsak som jag. 

 

Som sagt: Jag försöker vara en person som håller det jag lovar att andra att fixa, men samtidigt är det väldigt sällan jag lovar någon nånting. Jag får ofta själv ett nej  av människor när jag frågar dom om saker, men jag föredrar att folk är ärliga istället för att dom tex säger: Jajamen, det fixar jag och sen skiter dom i det. 

 

Jag skulle kunna nämna ganska många personer som jag känner där deras ord inte betyder nånting för mig. Om dom lovar mig något så förväntar jag mig inte att det blir fixat. Vissa måste alltid bevisa att dom kommer att göra det dom har lovat, innan det är fixat så tror jag inte på det. Vissa människor har jag ju också fått 100 löften av och jag har säkert gett dom minst lika många chanser, men i slutändan blir man ofta sviken i alla fall. Med vissa kommer man ju till en punkt där ord inte blir värda nånting. Jag tar ibland nästan förgivet att vissa personer bara ljuger och pratar skit. Samtidigt vet jag ju att mycket av sånt som folk lovar är dom inte skyldiga att göra, men då är i alla fall min personliga åsikt den att man kanske inte sak säga att man fixar det. Jag tror ändå att jag är en person som lätt kan acceptera ett nej. Då släpper jag ju bara det jag ville att den personen skulle göra och så frågar jag någon annan, eller så får jag göra det själv eller bara skita i det. 

 

Jag har också haft människor i mitt liv där jag har ställt ultimatum. Om du inte gör detta så kan du glömma att du får vara en del av mitt liv. Det har då gått så långt att deras ord till mig räcker inte. Det blir bara handlingen som räknas och jag tycker ändå att jag är snäll som ger dessa personer en chans till. Detta är ju också oftast människor som har fått hur många chanser av mig sen tidigare, men bara har fortsatt att svika mig. 

 

Sen kanske jag egentligen inte är bättre själv. Jag vet ju att jag har lovat  saker som jag sen väljer att skita i, men om jag har någon förklaring till det så beror ju det på att jag vill slippa en person som kanske tjatar som fan på mig om jag ska göra nånting. Säger man ja och personen tror på det, då blir det ju slut på tjatet och många gånger har jag ju också varit med om att personen som tjatar ger upp. Fast jag brukar ändå säga nej in i det längsta.  Fast när jag inte ser någon annan utväg, då kan jag säkert också bli en person som inte håller vad jag lovar.  Jag hoppas inte att jag själv är en person som tjatar på andra som säger nej till saker som dom inte är skyldiga att göra. Ibland är det nog bra att rannsaka sig själv i sånt som man tycker att andra borde göra. Annars blir ju mina ord inte värda så mycket heller. Men jag är ändå rätt säker på att jag sällan lovar saker som jag i slutändan inte håller. Jag säger nog oftare nej direkt, eller så är jag bara tyst tills jag tycker att jag kan säga något bra.