Dagarna går och jag ska vara helt ärlig. Jag längtar till något annat än hur jag har det just nu. Semester vore fint att få snart, men där får jag vänta ett bra tag till. 

 

Jag mår i alla fall bättre nu än vad jag har gjort på länge. Jag tänker ju mer på mig själv och bryr mig inte om vad andra tycker för skit om mig. Jag funderar inte ens på varför någon tycker något negativt om mig. Det känns som jag har utvecklat mig till det bättre i hur jag tänker. Tidigare brydde jag mig inte för stunden, men jag kunde i efterhand fundera mycket på varför vissa tex kunde vara så arga på mig. Nu skiter jag i allt och den känns bra och som en stor befrielse. Jag har fattat att för vissa spelar det ingen roll vad jag gör. Dom kommer att ogilla mig i alla fall. När det känns som det är så är det ju ingen mening med att bry sig. 

 

Jag funderar annars på väldigt mycket just nu. Jag har ju sen i helgen fått lite mindre att göra och det känns ju bra. Jag har sagt att jag ska ta det lugnt, men när jag väl prioriterar mer vila då tänker jag mycket mer på allt möjligt. Jag vill bara så jäkla mycket hela tiden. Dessutom känner jag mig ofta rastlös och det är ingen bra känsla att känna om man samtidigt säger till sig själv att man ska vila mer och greja mindre. Jag känner att jag lätt skulle kunna börja greja med något som i sin tur gör att man har så jäkla mycket att göra igen. Sen kör jag bara på och glömmer lätt den där vilan som jag innerst inne vet att jag behöver ha.  Det är ju inte konstigt att jag tänker mer när jag har mindre att göra. När man har mycket att göra  då finns ju inte tiden att tänka och grubbla över saker. Men den tiden finns ju när man tex sitter i massagestolen eller tar den där promenaden. 

 

Jag är glad att jag mår ganska bra. Jag är nöjd över att jag fortfarande går mina promenader och att jag klarar målet (80 000 steg) med stegen som jag har varje vecka. Det går bra med pengar och just idag har jag fått in lite extra som jag inte alls har räknat med att ja ska få in. För dom pengarna har jag faktiskt köpt en klockbox. 

 

Man kan väl säga att jag vill väldigt mycket, men allt känns väldigt jobbigt att ta tag i. Jag är ju själv i allt jag gör och min vardag  ska ju fungera. Jag vill få in dom pengarna som jag har sagt att jag ska fixa i år. Jag vill gå mina promenader och oavsett hur mycket jag får att göra så vill jag inte glömma att vila. Det blir inte lätt att ta tag i något mer för min del. Jag får väl helt enkelt vänta tills jag har semester, men det är ju som sagt ett tag kvar.  Nu mår jag bra, eller bättre än på länge. Det är rätt skönt att känna så, när man vet hur det känns att må riktigt jäkla dåligt. Då ska man kanske var tacksam över att man bara mår bra.