Jag har haft några tuffa dagar nu. Det känns i kroppen och veckan är ju inte slut än. Jag har massor av jobb under helgen. Man får bita ihop och köra. 

 

Annars har jag kollat lite hur jag har det med jobb under dom kommande två veckorna och jag tycker ändå det ser ganska bra ut. Passen kanske är långa, men jag tycker ändå att det är bra körning och tiderna när jag börjar och slutar känns helt ok i alla fall. Jag längtar ju till min semester, men jobbet känns bra att greja med nu. 

 

Jag är sugen på att göra mycket saker redan nu. Samtidigt vill jag inte släppa något med mitt sparande och dom mål jag har satt upp för i år. Det går bra med pengar. Den senaste tiden har jag nog tjänat pengar, minst varannan dag. Det tycker jag är bra. Jag väldigt noga och jag krånglar inte till det. Det känns bra, men jag vill så mycket redan nu. Därför blir det ändå lite jobbigt att behöva hålla på pengar samtidigt som sommaren gör att jag blir lite extra sprallig och sugen på att bränna pengar på saker jag vill ha och sånt som jag vill uppleva. Jag brottas fram och tillbaka. Jag vill och kan, men jag har höga mål och då måste jag lugna mig ett tag till innan jag har kommit över dom där s.k. spärrarna i min ekonomi. 

 

Jag börjar förstå nu varför jag tidigare inte riktigt har kommit över mina ekonomiska spärrar. Just där jag är idag ekonomiskt har jag varit många gånger förut. Nu går det bra, sommaren brukar alltid gå bättre med pengar in än under större delen av dom andra årstiderna. Tidigare år har jag varit så sugen på att göra saker och köa saker och jag har inte sett någon som helst anledning till att låta bli. Nya pengar kommer in var och varannan dag. Jag har ett bra "flow" och jag kanske också har haft en viss övertro på mig själv. Jag har alltid varit en person som vill väldigt mycket och jag ger mig inte i första taget om jag verkligen vill nånting som typ bara handlar om mig själv och vad jag vill. Jag har ju tidigare inte haft några direkta mål med att komma över mina egna ekonomiska spärrar så det kanske inte är så konstigt att jag inte har gjort det då. Eftersom jag har velat göra mycket annat och kanske också lite grann har gillat när jag kan bränna mycket pengar på coola grejer och roliga upplevelser, så tar dom känslorna liksom över. Tålamodet att spara mer kommer till en viss gräns och nu vill jag ta mig över den eftersom jag har större mål än tidigare. Här någonstans blir det jobbigt. Jag vill ju redan nu för mycket och mycket kan jag ju också köpa och göra redan nu. Men jag ska jag nå mina mål klara av att nå dom på det sätt jag helst vill, då måste jag kontrollera den där känslan av att jag vill bränna på med pengar. Det är jobbigt nu inne i min hjärna, men jag håller min plan. Det känns också bättre när jag får skriva av mig i ett blogginlägg om detta.  När jag har fått stanna upp och tänka efter så inser jag att det bästa är att jag bara strävar efter att nå mitt mål för i år. Den viljan är starkare än typ allt annat just nu. Jag vill detta mycket mer än allt annat och jag vet att jag kommer att ångra mig om jag inte försöker nå mitt ekonomiska mål för i år. 

 

För någon månad sedan skrev jag ett blogginlägg där jag berättade att jag var på väg att bränna 90 000 kr på typ kläder och smycken. Jag valde att inte göra det då och nu känns det som ett väldigt klokt och rätt beslut. Idag känner jag starkt att jag hade ångrat det om jag hade bränt dom där pengarna. Samtidigt har jag känt hela dagen idag att jag vill bränna på med cash nu och inte vänta till jag når något jävla sparmål. Bla bla bla, liksom. Samtidigt vet ja att om typ två veckor ( när min semester har dragit igång) Så kommer jag ju att ångra mig om jag nu under juli bara släpper planen jag har och bränner på med ( för mig) sjukt mycket cash. Det är inte värt att göra saker i juli som jag sen vet att jag kommer att ångra i augusti. Jag är så nära nu att komma till den där punkten där jag kommer att vara mer stabil med pengar än jag någonsin har varit. Det vore så omoget och dumt att sabba det för mig nu. 

 

Jag mår ju också bra av att bara klara mina mål. När man klarar dom då brukar jag känna att det har varit värt varje lite ansträngning och tålamodsprövning som jag har känt mig tvungen att ta mig igenom. Jag tycker ju att livet går ut på att fullfölja sina drömmar. Må bra är ju också viktigt och det gör man väl lättast genom att man förverkligar dom drömmar man har?